Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Så lyckas du med installningen

Djurvårdguiden

Så lyckas du med installningen

Sommaren går mot sitt slut och det är dags att återgå till vanliga rutiner igen. Många hästar har gått på sommarbete och ska hem till det vanliga stallet igen. Det innebär ändringar i rutiner, foder, motion och omgrupperingar. Här är lite tips på vad som är bra att tänka på.Städa stallet och planera vinternOm stallet är tomt på hästar är det ett utmärkt tillfälle att storstäda och se till att allt är helt och rent innan hästarna kommer in. Kontrollera att krubbor och vattenbehållare är hela och att vattenflödet i vattenkopparna är tillräckligt. Det börjar också bli dags att planera och köpa in foder och strö till hästarna för vintern.Stallmiljön är ofta dammig och det är viktigt att ventilationen i stallet är så bra som möjligt för att minska risken för hosta och luftvägsproblem hos hästarna. Kontakta ett proffs för att se över att dimension och funktion på ventilationen i stallet är fullgod, och glöm inte att städa ventilation och fläkt ordentligt i samband med storstädningen.Så här i slutet på sommaren är det bra att passa på att göra en ordentlig rengöring och kontrollera att allt fungerar som det ska inför installningen.Foderbyte och motionInstallning orsakar stora omställningar vad gäller foder och motion. Hö innehåller inte alls lika mycket vatten som gräs, och den naturliga motion hästarna får på betet är inte jämförbar med träningspass. Grovtarmens motorik påverkas negativt och risken för kolik ökar. Specifikt ökar dessa omställningar risken för grovtarmsförstoppning. För att minska risken är det som alltid bra att göra förändringar gradvis.Övergången från betesgräs till hö eller hösilage innebär en stor foderomställning och bör göras så försiktigtsom möjligt.Om det är möjligt kan hästarna stallas in enbart på natten de första veckorna, alternativt stängsla av en mindre del av beteshagen och fodra hästarna med grovfoder där ett par veckor innan installningen. Det är viktigt att hästarna dricker tillräckligt så se till att de har fri tillgång till välsmakande rent vatten och saltsten.Fri tillgång på friskt vatten är viktigt. Vissa hästar dricker bättre i spann än vattenkopp.ParasitkontrollOm hästarna flyttas från sommar- till vinterhagar kan det vara lämpligt med träckprov och vid behov avmaskning för att inte kontaminera vinterhagarna. För att fungera optimalt bör parasitkontrollprogrammet anpassas till hela besättningen och ta hänsyn till faktorer som hästarnas ålder och hagarnas storlek och skötsel. Om det är möjligt rekommenderar vi starkt att ni har en veterinär som hjälper hela besättningen med parasitkontrollen, det blir mycket effektivare än om varje hästägaren tar träckprov och avmaskar sin häst individuellt.Smittsamma sjukdomarNär hästarna kommer tillbaka från olika beten finns såklart risken att någon får med sig en virusinfektion eller annan smittsam sjukdom. Unghästar är speciellt känsliga för virusinfektioner och dessa tenderar till att komma i samband med installning när hästarna omgrupperas, precis som att småbarn blir förkylda i samband med att dagis startar upp på hösten. För att minska risken är det bra att se till att alla hästar är vaccinerade. Ett fullgott vaccinationsskydd minskar smittspridning och allvarlighetsgrad av eventuell influensa. Att ha tillgång till ett karantänstall där nyanlända hästar kan hållas helt isolerade de första tre veckorna är optimalt. Speciellt viktigt är detta om ni importerar hästar eller får in hästar från besättningar där ni inte har riktigt koll på sjukdomsläget. När ni hämtar hem hästen så kontrollera även kompisarna på betet för tecken på smittsam sjukdom så som näsflöde, och var då extra försiktig vid hemkomst. Tempa gärna hästarna dagligen de första veckorna för att snabbt upptäcka om någon häst är sjuk. Mer tips kring smittsamma sjukdomar finns här.

Vanliga sjukdomar hos nyfödda föl

Djurvårdguiden

Vanliga sjukdomar hos nyfödda föl

De allra flesta fölningar går bra. Samtidigt är den första tiden känslig för det nyfödda fölet och det kan vara bra att känna till lite om de vanligaste sjukdomarna som kan drabba de nyfödda fölet första veckorna.När fölen inte följer det normala perinatala förloppet är någonting fel. Symtomen på de olika sjukdomarna är ofta liknande i början. Fölen verkar svaga och trötta och kommer inte upp och diar som de ska. Oavsett vad som är det initiala problemet kan det i sin tur predisponera fölet för ytterligare sjukdomar, så många föl som kommer in till djursjukhuset har flera problem samtidigt.”Svaga föl”Det finns ett sjukdomskomplex som på engelska kallas ”neonatal syndrome”, ”dummy” eller ”neonatal encephalopathy” och som gör att fölen blir svagare än normalt. Orsaken till symtomen är inte helt klarlagd. Ibland, men inte alltid, finns det bakomliggande orsaker som sjukdom hos stoet under dräktigheten, infektion i fosterhinnorna, eller svår fölning, vilket kan orsaka att syretillförseln till fostrets hjärna inte varit optimal hela tiden, men även andra bakomliggande orsaker kan förekomma. Fölen kan antingen födas svaga, eller så föds de normala med tacklar av efter 24-48 timmar. Fölen får ofta inte i sig tillräckligt med råmjölk och det är stor risk att de också drabbas av fölsjuka. Symtomen är också ofta omöjliga att skilja från fölsjuka.Nyfödda föl som blir sjuka kan snabbt blir väldigt dåliga. Många av sjukdomarna har likande symtom och ofta leder ett problem till ett annat.Prematura föl = för tidigt födda fölSton är i genomsnitt dräktiga 343 dygn, men normalvariationen är stor (ca 310-374 dygn). Det gör att ett föl som föds på dygn 310 kan vara fullt utvecklat, medan ett annat föl som föds på dygn 350 kan vara prematur om det stoet egentligen skulle gått 370 dygn. För tidigt födda föl är små och har dåligt hull, de har ofta buktande panna, veka böjsenor och saknar styrsel på öronen. Fölfoster mognar sent jämfört med andra djur. De sista 24 timmarna under dräktigheten sker för fölet helt nödvändiga omställningar inför livet utanför stoet. Detta gör att om fostret på något sätt är förberett på den för tidiga fölningen är prognosen bättre än om det kommer väldigt plötsligt. Även om det låter konstigt kan ett föl som föds 20 dagar för tidigt på grund av sjukdom hos stoet som pågått några veckor ha mycket större chans att klara sig än ett föl som föds 2 dagar för tidigt på grund av akut kolik hos stoet. Eftersom de prematura fölen är omogna har de stor risk att drabbas av de andra sjukdomarna som beskrivs här också.Felaktig benställningAtt föl föds med veka böjsenor, senkontraktur eller avvikelser i sidled är inte så ovanligt. I de flesta fall är det lindriga förändringar som rättar sig snabbt i takt med att fölen växer och blir starkare. Om det är väldigt lindriga förändringar och fölet är obesvärat och pigg för övrigt kan man avvakta och se hur det utvecklas, men i de flesta fall är det bäst att rådfråga sin veterinär eftersom vissa förändringar ska behandlas så snart som möjligt. Det förekommer också så kraftigt avvikande benställningar att fölet inte kan stå upp och då är det ett livshotande tillstånd som kan vara svårt att rätta till även med behandling.FölsjukaFölsjuka innebär bakteriell infektion hos nyfödda föl. Det är bakterier som normalt finns i omgivningen som orsakar sjukdom hos de nyfödda fölen som ännu inte har fullt utvecklat immunförsvar. Risken ökar om fölet får i sig mycket bakterier eller om fölet inte får tillräckligt med antikroppar från råmjölken, men ibland finns ingen uppenbar bakomliggande orsak. Fölet kan få i sig bakterier genom munnen, luftvägarna, naveln eller sår i huden. Bakterierna sprids sedan i kroppen. Vissa föl får direkt symtom på blodförgiftning och blir kraftigt allmänpåverkade och kan ibland dö inom några timmar. Hos andra föl kommer symtomen senare när bakterierna landat i något organ och orsakat en mer lokal infektion där. Ledinfektion, navelinfektion och inre bölder är exempel på detta. Dessa föl blir ofta dämpade och får feber, och om de har ledinfektion blir de akut halta på det drabbade benet.Fölsjuka kan manifesteras som ledinfektioner. Här är ett föl som behandlats för ledinfektion och nu börjar må bättre.MekoniumförstoppningMekonium, eller tarmbecket som det också kallas, är den träcken som finns i fölet när det föds. Det är mörkt i färgen och har fast konsistens. Tarmbecket passerar normalt ut under det första levnadsdygnet, men ibland har fölen svårt att få ut det och det orsakar förstoppning. Om fölet krystar och viftar på svansen kan receptfria medel mot förstoppning på barn underlätta för fölet att passera tarmbecket, men ibland finns det större mängder som ligger längre in och då får fölet kolik och måste behandlas av veterinär. Mekoniumförstoppning är den absolut vanligaste orsaken till kolik hos nyfödda föl, men det förkommer såklart andra orsaker också.DiarréNär tarmbecket gått kommer normalt den mjukare ljusa fölträcken. Diarré är ett vanligt problem hos föl. Om fölet är helt piggt och bara har lite lös träck kan man ofta avvakta då det kan bero på att stoet har kraftig mjölk eller fölbrunst. Men om fölet är det minsta allmänpåverkat bör veterinär kontaktas. Diarré kan hos små föl vara en manifestation av fölsjuka och det finns även specifika sjukdomsorsakande bakterier så som Clostridier eller Salmonella som kan drabba föl. Rotavirus är ett smittsamt virus som orsakar diarré hos föl och som ses framförallt i större besättningar. Diarré på häst är alltid allvarligt, och kanske speciellt på små föl som snabbt kan bli uttorkade.UrinblåserupturUrinblåseruptur är lite mindre vanligt än ovanstående sjukdomar, men förekommer ändå så pass ofta att det är värt att berätta lite om. Urinblåsan är under fosterstadiet kopplad till naveln och i samband med fölningen eller vid infektioner i naveln kan urinblåsan skadas och urin läcker då ut i bukhålan. Symtomen kommer ofta smygande efter 1-3 dagar då fölet blir gradvis mer dämpad. De kan visa koliksymtom eller vara besvärad och försöka urinera ofta. Ibland blir buken påtagligt rund eftersom den successivt fylls med urin. Urinblåseruptur måste åtgärdas kirurgiskt.Sjukdomar på föl har ofta ett snabbt förlopp, och som nämnts ett flertal gånger leder ofta ett problem till andra. Det kan därför inte nog betonas vikten av att omgående reagera om fölet inte följer normalförloppet. Prognosen för fölet är oändligt mycket bättre om behandling sätts in i tidigt skede.Prognosen för fölet är mycket bättre om behandlingen sätts in i ett tidigt skede av förloppet.

Den livsviktiga råmjölken

Djurvårdguiden

Den livsviktiga råmjölken

Den första mjölken som produceras kallas råmjölken och det pratas ofta om hur viktigt det är att det nyfödda fölet får i sig råmjölken. Här förklarar vi varför råmjölken är så fundamental för fölets hälsa.Råmjölk ger näringStoets juver börjar utvecklas ordentligt ett par veckor innan fölningen och råmjölken bildas. Råmjölken innehåller en sammansättning av elektrolyter, kolhydrater, fett och protein. Nyfödda föl har inte mycket energireserver utan behöver snabbt få i sig näring och råmjölken med sitt höga energiinnehåll och väl avvägda näringssammansättning är helt optimal för ändamålet.En viktig del av fölets immunförsvarFörutom näring ger råmjölken fölet ett ordentligt immunförsvar. Till skillnad från många andra djurslag tillåter hästens moderkaka inte att antikroppar förs över från stoets blod till fostrets, utan föl föds utan antikroppsskydd. Antikroppar är en viktig del av kroppens försvar mot infektioner. Antikroppar bildas av vita blodkroppar, men det tar några veckor innan fölets egen antikroppsproduktion har kommit igång. Därför måste fölet få i sig antikroppar från råmjölken för att ha ett fullgott immunförsvar de första veckorna. Antikropparna bildas i stoets juver, men stoets egna antikroppar förs också över från hennes blod till råmjölken. Det är bra om stoet har mycket antikroppar mot de infektioner som kan drabba fölet. Detta är en anledning till att stoet ska vistas i den miljö där hon ska föla och vaccineras mot stelkramp en månad innan fölningen. Antikroppshalten mot de lokala bakterierna och stelkramp blir då hög i råmjölken och fölet får ett riktat skydd. Förutom antikroppar innehåller råmjölken en rad andra immunskyddande komponenter som verkar dels lokalt i fölets tarm och dels tas upp i fölets blodcirkulation.Ett friskt föl kommer snabbt på benen efter fölningen och söker sig till juvret. Inom 4-6 timmar ska fölet ha diat ordentligt.Råmjölkens mängd och kvalitetEtt halvblodssto producerar kring 5 liter råmjölk. Råmjölken produceras bara en gång, så läcker råmjölken ut innan fölet är fött får fölet sannolikt inte i sig tillräckligt. Mängden och kvaliteten på råmjölken kan variera mellan olika ston. Förstföderskor har ofta mindre mängd råmjölk och vissa ston har av oklar anledning sämre kvalitet på råmjölken. Det finns speciella instrument som mäter kvaliteten på råmjölken och som används framförallt på stora stuterier. Råmjölken tappar snabbt i kvalitet och ett dygn efter fölningen har råmjölken i princip helt ersatts med vanlig stomjölk utan antikroppar.Fölets upptag av antikropparAntikropparna och de andra immunkomponenterna skyddar dels fölet lokalt i tarmen, men de ska också tas upp i blodcirkulationen för att skydda hela fölet under en längre tid. Antikroppar är proteiner och normalt sett bryts proteiner ner till sina beståndsdelar i tarmen innan byggstenarna tas upp i blodcirkulationen. Det är bara de allra första timmarna i livet som fölets magtarmsystem tillåter att hela antikroppar tas upp. Upptaget är bäst de första 6 timmarna för att därefter snabbt sjunka, och efter 12-24 timmar kan inte antikroppar tas upp längre.Tillräckligt med råmjölk av bra kvalitetEtt normalstort föl behöver få i sig 3-5 liter råmjölk av god kvalitet under de första 12 -24 timmarna. Eftersom upptaget i tarmen är bäst de första 6 timmarna måste fölet komma ingång och dia tidigt. Om fölet inte får i sig tillräckligt med råmjölk blir det mycket känsligt för infektioner som fölsjuka. Studier visar så mycket som 5 – 40 % av alla föl har otillräckligt med antikroppar och därmed löper ökad risk för infektioner.I vissa fall är det uppenbart att fölet inte diar och därmed inte får i sig tillräckligt med råmjölk. Det kan bero på att fölet är svagt eller sjukt eller att stoet är oroligt och inte tillåter att fölet diar. Som nämnts tidigare kan ston som läckt mjölk dagarna före förlossningen ha otillräckligt med antikroppar kvar. Vissa ston producerar av okänd anledning för lite råmjölk eller råmjölk med för lågt innehåll av antikroppar.Eftersom det är så viktigt att fölet kommer igång ordentligt efter fölningen rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär omgående om fölet inte reser sig och diar ordentligt. Även om fölet beter sig fullt normalt kan det få bristande antikroppsnivå om stoet läckt råmjölk eller har dålig råmjölkskvalitet. Dessa föl visar inga symtom, men veterinären kan mäta halten i blodet med ett speciellt test. Blodprovet tas lämpligen när fölet är 12-24 timmar gammalt. Det kan göras rutinmässigt på alla föl, men speciellt viktigt på dem där det finns anledning att misstänkta problem, till exempel om stoet läckt råmjölk.För att säkerställa att fölet får i sig råmjölk kan det ibland vara bra att mata med nappflaska.BehandlingOm stoet har bra råmjölkskvalitet men fölet inte diar undersöker veterinären fölet och sätter in behandling mot grundorsaken till varför fölet inte kommer upp och diar normalt. Ibland räcker det med att fölet assisteras till juvret, ibland matas fölet med råmjölk i nappflaska eller så sondar veterinären ner råmjölk. Om stoet inte har bra råmjölkskvalitet, eller om fölet är för sjukt eller för gammalt för att kunna ta upp antikropparna, behandlar veterinären med plasma intravenöst. Plasma är ett filtrat av blodet och innehåller antikroppar och andra bra proteiner som fölet behöver och säkerställer ett gott immunförsvar framöver.

Ta hand om sto och föl efter fölningen

Djurvårdguiden

Ta hand om sto och föl efter fölningen

När fölningen är över och fölet är uppe på benen och diar kan djurägaren andas ut och ta sig tid att njuta av sitt nya föl. Det är fantastiskt att se hur stoet och det nyfödda fölet samspelar. Lugn och harmoni infinner sig, men ofta kommer frågor upp efterhand om hur sto och föl brukar bete sig och här försöker vi sammanställa det viktigaste.Stoet efter fölningenStoets miljö efter fölningenNyförlösta ston har behov av lugn och ro i en trygg miljö. Respektera detta i möjligaste mån och undvik att visa upp fölet för nya människor de första dagarna. Var försiktig vid hantering eftersom oroliga ston kan skada både personer och det lilla fölet.Livmoder och juverEfterbörden ska släppa i sin helhet inom 3 timmar efter fölningen. Stoets livmoder drar ihop sig snabbt efter fölningen. Det är normalt med en mindre mängd brunröd flytning de första dagarna. Illaluktande eller rikliga flytningar kan däremot tyda på livmoderinflammation. Det är bra att kontrollera stoets temperatur 1-2 gånger dagligen efter fölningen.Titta på juvret dagligen så att det är jämnt och kontrollera att fölet diar från båda spenarna.  Juverinflammation är ovanligt hos ston, men förekommer.UtfodringDräktigheten och fölningen innebär en stor omställning för stoets kropp. I samband med fölningen kan stoet få problem med magtarmkanalens funktion och risken för kolik är större än normalt. För att minska risken för kolik är det som alltid viktigt att stoet har fri tillgång till välsmakande vatten. Bra kvalitet grovfoder och tillskott av laxerande foder som mash eller betfor bidrar till god tarmmotorik. Komplettera gärna med laxerande olja i fodret.Kontrollera dagligen att stoet har normal mängd träck. Det bästa är att jämföra med hur mycket träck hon brukar ha i boxen eftersom det varierar mellan individer. En normal häst har minst 6 träckhögar per dygn.Lakterande ston behöver mycket energi och protein! De första veckorna är behovet ungefär lika stort som i sen dräktighet, men därefter ökar det ytterligare. Rådgör med er foderrådgivare så att ni säkerställer att stoet får den näring hon behöver för sig själv och fölet.BetäckningFörsta brunsten inträffar vanligen 7-9 dygn efter fölningen. Det går att betäcka om stoet redan på fölbrunsten, men dräktighetsresultatet är sämre än om man väntar till andra brunsten efter fölningen. Det är också stressande för ett föl som bara är en vecka gammalt att transporteras till en ny miljö, så ombetäckning tidigast på andra brunsten är att föredra.Det växande föletNavelvårdFör att minska risken för infektion via navel är det bra att doppa den i desinfekterade lösning, till exempel 0,5 % klorhexidinlösning, det första dygnet. Använd en ren kopp och doppa naveln 3-4 gånger det första levnadsdygnet. Därefter lämnas naveln ifred. Den minskar normalt snabbt i storlek, torkar och trillar av inom någon dag. Kontakta veterinär om naveln verkar svullen eller fuktig eftersom detta kan vara tecken på begynnande infektion.Urin och träckHåll extra koll på fölet det första dygnet. De flesta föl urinerar och defekerar inom 12-15 timmar. Den första träcken som kommer är tarmbecket. Det är den träcken som finns i fölets tarm under fosterstadiet. Tarmbecket är relativt hårt och mörkbrunt. När tarmbecket gått blir fölets träck ljusbrun och mjuk. Ibland får föl förstoppning av tarmbecket och krystar då intensivt, se vidare artikel om ”Vanliga sjukdomar hos föl”.Fölets matvanorEtt normalt föl diar 2-8 gånger per timme den första veckan. Föl ökar snabbt i vikt, ett normalstort halvblodsföl ökar 1-2 kg per dygn den första perioden. Efterhand som fölet blir äldre diar det inte lika ofta, och vid 5-6 veckors ålder diar det kanske två gånger per timme.Fölet börjar smaka på hö och gräs redan första veckan. Föl äter ibland av stoets träckbollar. Detta är ett normalt beteende som gör att fölet snabbt etablerar en normal tarmflora.Fölet får gärna smaka på stoets kraftfoder. Det är viktigt att fölet är van att äta kraftfoder vid avvänjningen, så börja i god tid innan planerad avvänjning. Det är svårt att ge generella råd när det gäller mängd kraftfoder eftersom det påverkas av faktorer som ras, individuell tillväxthastighet, stoets mjölkproduktion, betets kvalitet med mera. Rådgör med din foderrådgivare när det gäller utfodring av fölet.Avvänjning får ske tidigast vid 5 månaders ålder. Ston slutar normalt producera mjölk 3-4 månader innan nästa fölning, så tidpunkten för ”naturlig” avvänjning är troligen kring 8-9 månaders ålder.Bete och avmaskningVissa djurägare låter stona föla utomhus, men de flesta föl föds i stall. Vid bra väderlek kan även dessa sto och föl få komma ut några timmar redan efter ett par dagar och utevistelsen ökas sedan successivt. Bete och fri motion i stora hagar är bra för både sto och föl.Sto och föl mår båda bra av bete och utevistelse.När det gäller parasiter på häst är det framförallt spolmasken som är viktigt att tänka på för fölen. Spolmasken kan bli upp till 30 cm lång och 1cm tjock och lever i tunntarmen. De tar näring och energi från fölet som blir magert och får dålig päls. Spolmaskarna kan även orsaka förstoppning i tarmen och koliksymtom.Det allra bästa är att släppa sto och föl på ett rent bete där inga andra hästar gått föregående säsong. Finns inte denna möjlighet är det bra om det inte gått hästar som är yngre än två år på betet föregående säsong. Vi rekommenderar alltid att man avmaskar fölen mot spolmask när de är 8 och 16 veckor gamla. Första hösten rekommenderar vi att man tar träckprov innan avmaskning då även blod- och bandmask kan vara ett problem.HovvårdDet är viktigt för fölets framtida funktion att avvikande benställning uppmärksammas och åtgärdas snabbt. Kontakta gärna en erfaren hovslagare för hjälp med denna bedömning av fölet. För föl som inte har uppenbar felställning av benen är det lagom att ta ut hovslagare när fölet är 3-4 veckor första gången. Därefter brukar var 6:e vecka vara lagom, men det beror på hur fölets hovar och ben växer.VaccinationUnder förutsättning att stoet är vaccinerat mot stelkramp och influensa en månad innan fölningen får fölet skydd via råmjölken för de första månaderna. Dessa föl vaccineras lämpligen första gången när det är 5-6 månader gamla och ges ytterligare en dos 4-6 veckor senare. Nästa vaccination sker vid 1 års ålder.Pass och ID-märkningHästägaren ska ansöka om pass för sitt föl innan 31 december födelseåret, eller senast vid 6 månaders ålder för föl födda 1 juli eller senare. Fölet ska ha ett pass senast vid 12 månaders ålder eller när det flyttar till annan anläggning utan sin mamma. Veterinären hjälper er med ID-märkning och konturdiagram.Varmt lycka till med ditt föl!

Blodmask – häst

Djurvårdguiden

Blodmask – häst

I princip alla våra hästar har mer eller mindre parasiter i sig, men inte alla parasiter behöver göra hästen sjuk. För att undvika att hästen blir sjuk är det viktigt med betesplanering och beteshygien samt goda rutiner för kontroll av parasitbördan.Parasitrelaterade problem som ses hos hästar är framförallt kolik, diarré och avmagring. Vissa parasitangrepp kan ge bestående skador varför det är viktigt att kontinuerligt kontrollera sin hästs parasitbörda. Dessutom kan överanvändning av avmaskningsmedel leda till att parasiterna utvecklar resistens mot avmaskningsmedlet och därmed kan leda till att vi får svårare att avmaska våra hästar. Från och med hösten 2007 är därför alla avmaskningspreparat till häst receptbelagda och används bara om hästen har påvisad hög parasitbörda eller vid förekomst av bandmask eller stor blodmask.TräckprovRekommendationen är att ta träckprov i april-maj samt i september-oktober, där den viktigaste kontrollen är på våren innan eventuella sommarhagar tas i bruk. Det är även viktigt att minst en gång per år, helst på våren, även analysera för förekomst av stor blodmask och bandmask hos hästen, även om det totala antalet ägg är lågt. Man har nämligen sett att även hästar med lågt antal ägg kan bära på stora blodmasken, och i ett vanligt träckprov kan man inte se skillnad på ägg från den lilla och den stora blodmasken.Ta träckprov på din häst på våren och på hösten för att kontrollera om din häst behöver avmaskas.AvmaskningVanligtvis är det en minoritet av hästarna i en flock som utsöndrar större delen av parasitäggen. Baserat på träckprov utförs därför riktad avmaskning av de hästar som har hög parasitbörda. Däremot ska hästar med låg mängd parasiter inte avmaskas i onödan då det leder till snabbare resistensutveckling mot avmaskningsmedlet hos maskarna.Om hästen har haft en stor mängd parasiter, eller om det finns en misstanke om att avmaskningen inte har önskad effekt, bör ett uppföljande träckprov tas 14 dagar efter avmaskningen. Vid det uppföljande träckprovet ska det inte finnas några ägg i träcken om avmaskningen haft önskad effekt.De vanligaste inälvsparasiterna hos häst är stora och lilla blodmasken, bandmask och spolmask. Spolmask drabbar främst föl och unghästar, du kan läsa mer om spolmask här.Lilla blodmaskenSmå blodmaskar (Cyathostomiae) är hästens vanligaste inälvsparasit, och nästan alla hästar bär på dem.Masken lever i hästens grovtarm där de lägger ägg som kommer ut med hästens träck. Äggen kläcks på marken till larver, som genomgår flera olika larvstadier innan de blir infektiösa. Hästarna smittas sedan genom att äta de infektiösa larverna i hagen. Larverna kapslar in sig i grovtarmens slemhinna där de utvecklas till ytterligare ett larvstadie som tar sig ut i tarmen och blir vuxna maskar.Larverna som finns på betet är tåliga för kyla och kan övervintra under flera månader, och därmed smitta hästar året efter. Det är därför viktigt att regelbundet mocka hagarna för att minska mängden larver.Det vanliga är att hästarna inte visar några tecken på sjukdom när de bär på den lilla blodmasken. Om en häst har väldigt mycket mask kan man se symtom så som avmagring, nedsatt allmäntillstånd, kolik och diarré.När man avmaskar mot den lilla blodmasken är inte målet att utrota maskarna helt. Målet är istället att hästarna ska ha en så låg nivå av mask att de inte påverkas negativt och att ha kvar maskar som är känsliga mot de avmaskningsmedel som finns, för att förhindra att resistenta maskar ska få fritt spelrum.Hästen smittas av både liten och stor blodmask genom att få i sig infektiösa larver på betet.Stora blodmasken (Strongylus spp)Liksom hos lilla blodmasken smittas hästen genom att äta larver på betet. När larven kommer ner i tarmen borrar de sig in i de små blodkärlen i tarmväggen där de vandrar i kärlen till det stora blodkärlet i tarmpaketet som kallas krösroten. I krösroten utvecklas larverna till vuxna maskar. De vuxna maskarna åker sedan med blodet tillbaka till grovtarmen där de lägger ägg. Äggen följer sedan med träcken ut på betet, och så börjar cirkeln om.I de flesta fall ger den stora blodmasken inga symtom. Men om de väl ger symtom kan de vara väldigt allvarliga. När larverna vandrar i blodkärlen i tarmen kan det leda till skador i kärlen som kan leda till infarkter och syrebristskador i tarmen. Det kan i sin tur ge upphov till mycket allvarlig kolik, som i vissa fall kan vara livshotande.På grund av risken för allvarlig kolik är målet med avmaskning mot stor blodmask att helt få bort smittan. Därför ska alla hästar som har stor blodmask avmaskas. Eftersom äggen kan överleva i hagarna och smitta hästar som har avmaskats är det viktigt att även ha en plan för hur man ska få bort smittan i hagarna om man har stor blodmask i sin besättning. Man kan till exempel låta hagarna vila en längre tid, mocka hagarna regelbundet, gärna dagligen, undvika att utfodra på marken i hagen, växelbeta med andra djurslag samt skilja på vinter- och sommarhagar. Tänk på att inte släppa en häst som precis blivit avmaskad i en ”smutsig” hage.

Förbered inför fölningen

Djurvårdguiden

Förbered inför fölningen

När det är dags för fölning finns det en del förberedelser man bör göra. Stoet ska må så bra som möjligt och vara i stånd till att föda ett föl, boxen där stoet ska föda bör vara anpassat efter henne och hon bör vara både vaccinerad och avmaskad. Glöm inte att förbereda dig själv också!Utfodring och motionSton ska vara i lagom hull inför fölningen. De flesta ston behöver extra kraftfoder under de sista 3 dräktighetsmånaderna då fostret växer snabbt. Om man använder kommersiella kraftfoder behövs inga tillskott, men om man använder egenproducerat foder kan tillskott med E-vitamin och selen bli aktuellt. De flesta ston klarar och mår bra av lätt motion fram till sista månaden. Mycket utevistelse i hage är bra ända fram till fölningen.UppstallningDet högdräktiga stoet bör befinna sig i det stall där fölningen ska ske minst en månad innan beräknad fölning för att hon ska kunna etablera ett adekvat immunförsvar mot de organismer som finns i miljön. Avelsston behöver lugn och ro och ska helst föla i hemmiljö. Fölboxen bör vara ljus, rymlig (minst 4×4 m2), väl rengjord och så dammfri som möjligt. Det är inte är tillåtet att transportera ett dräktigt sto mindre än 35 dygn innan beräknad fölning (förutom akut transport till veterinär i samband med sjukdom).Det bästa är om dräktiga ston hålls avskilda från tävlingshästar och att nya hästar hålls i karantän några veckor innan de släpps in i besättningen för att minska risken för smittsamma sjukdomar.Stoet ska föla i en trygg och ren miljö för att fölet ska få så bra start som möjligt.VaccinationStoet, som bör vara vaccinerad mot stelkramp och influensa sedan tidigare, bör få en boosterdos 4-6 veckor innan beräknad fölning. Detta gör att råmjölken kommer att innehålla höga halter antikroppar och fölet får ett optimalt skydd under sin första livstid.Det finns ett vaccin mot virusabort tillgängligt på licens. Det krävs upprepade vaccinationer tidigare i dräktigheten och vaccinet ger inte 100 % skydd mot abort. Kontakta oss så hjälper vi er med rekommendationer.AvmaskningTräckprov och avmaskning av dräktiga ston ska ske enligt besättningens vanliga program. På stora stuteri där fölmask är ett dokumenterat problem kan avmaskning med ivermektinpreparat mot fölmask dagen efter fölningen vara aktuellt.Förbered dig själv inför fölningenKunskap och övervakningLäs på om hur en normal fölning går till och hur det nyfödda fölet ska bete sig. Vikten av att fölningen övervakas kan inte nog betonas. I de allra flesta fall klarar stona förlossningen själv och ska inte störas, men ibland krävs att djurägaren agerar. Enkla saker som att fosterhinnorna som täcker andningsvägarna kan orsaka ett förlorat föl, men är lätt avhjälpt om djurägaren är närvarande. Vid allvarligare problem måste stoet omgående under veterinärvård för bästa möjliga utgång, och igen förutsätter det att djurägaren är närvarande och reagerar.Veterinärkontakt och transportEtablera kontakt med veterinär i god tid före beräknad fölning så att ni vet vem ni ska ringa vid behov. Se till att ha lämplig transport för sto och föl tillgänglig ifall ni måste åka iväg till djursjukhus akut. För säker transport behövs ett separat utrymme för fölet med skiljevägg mot stoet så att hon inte kan trampa på fölet. Det är däremot bra om stoet har möjlighet att nosa på fölet. Enligt Jordbruksverkets regler ska fölet ha minst 1,4 m2 yta i transporten. Sjuka föl kyls snabbt ner i en kall transport. Strö ordentligt med halm och ha täcken att lägga på fölet.EkonomiKontrollera försäkringar för sto och föl så att ni vet vad ni har i veterinärvård och livvärde på såväl stoet som det väntade fölet. När komplikationer uppstår vid fölningen är det inte ovanligt att både sto och föl kräver veterinärvård. Om det krävs operation eller intensivvård kan det bli kostsamt. Det är bra att ha funderat igenom sin ekonomi redan innan fölningen, och vägt in både ekonomiska och känslomässiga aspekter på vad som ska göras ifall det uppstår problem.Bra saker att ha hemma inför fölningenFölningar sker ofta på natten och då kan det vara ovärderligt att redan ha en nappflaska och stomjölksersättning hemma om behovet skulle uppstå.Steril natriumklorid och kompresser för sårvårdBandagematerialKlorhexidinlösning 0,5 % för navelvårdLavemang t.ex. Microlax ®Steril sax, steril plastklämma och handskar ifall ni måste öppna fosterhinnor eller klippa navelsträngenNappflaska och napp som passar fölStomjölksersättning till första dygnet – ifall stoet av någon anledning inte har någon mjölkTermometerRena handdukarTillgång till tvål och tempererat vatten i handfat eller rena spannarTäcke för att undvika nedkylning av ett sjukt föl.Fryst råmjölk är bra att ha ifall stoet inte skulle ha råmjölk, men svårt att ha tillgång till om man inte har stort stuteri. Om ni misstänker att stoet inte har råmjölk eller att fölet inte får i sig det, kontakta oss omgående, eftersom råmjölken är livsviktig för det nyfödda fölet.

Tidsparametrar vid normal fölning

Djurvårdguiden

Tidsparametrar vid normal fölning

Ston är dräktiga i genomsnitt 343 dygn, men variationen är stor och normala föl kan födas allt mellan 310 och 374 dygn. För att kunna ingripa snabbt om något går fel måste djurägaren givetvis uppmärksamma att fölningen är på gång, vilket inte alltid är så lätt.  Tecken på förestående förlossning visas i första faktarutan.Tecken på förestående förlossningJuvret börjar växa 1 månad innan fölningJuvret fyller på med mjölk 2 veckor innan fölningVaxproppar kan ses 1-2 dygn före fölningenBäckenbanden (ligamenten vid sidan av svansroten) slappas några dagar före fölningen.Oro och lätta koliksymtom ses ibland av och till dagarna före fölningen eller i samband med öppningsstadiet.Observera att dessa tecken varierar mycket mellan olika ston och noggrann observation krävs alltid när fölningen närmar sig. Det finns bra tekniska hjälpmedel som underlättar övervakningen. Svettdetektorer fästs ofta i grimman och larmar när stoet börjar svettas, rörelsedetektorer fästs i grimma eller sele och larmar när stoet lägger sig på sidan. Det finns också chip som sys fast i vulva och larmar när fosterblåsan passerar. Alla är bra hjälpmedel, men inget system är 100 % säkert eftersom ston beter sig olika vid fölningen och de problem som potentiellt kan uppstå vid fölningen ser också olika ut. Det säkraste sättet är direkt övervakning av stoet dygnet runt. Kameraövervakning kopplad till mobilen brukar vara det enklaste, och det går att koppla till flera mobiltelefoner så att familj och vänner kan hjälpa till. Det går också ypperligt att kombinera kameraövervakning med något av de andra hjälpmedlen för att öka säkerheten.Ibland läcker stona råmjölk innan fölningen. Om stoet läcker lite precis innan fölet föds är det ingen fara, men om hon läcker mycket och under mer än någon timme rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär när fölet är fött för att kontrollera att fölet får i sig tillräckligt med antikroppar.Förlossningens stegSteg 1 = Öppningsstadiet: Fostret rättar sig och livmodermunnen öppnar sig. Steg 1 avslutas med att fosterhinnorna brister. Tar normalt 0,5-4 timmar.Steg 2 = Utdrivningsstadiet: Fölet föds, tar normalt 20-30 minuterSteg 3 = Efterbördsstadiet: Stoet förblir liggande c:a 40 minuter. Navelsträngen brister efter c:a 8 minuter. Efterbörden avgår inom 3 timmar.Öppningsstadiet kan se mycket olika ut hos olika ston. Förstföderskor har ofta längre öppningsstadie och kan vara oroliga och visa lätta koliksymtom upp till ett dygn innan utdrivningsstadiet startar. I vissa fall kan vara svårt att bedöma om det är fölningen som närmar sig, eller om stoet har kolik av någon annan anledning. Det är inte helt ovanligt att ston drabbas av t.ex. förstoppning i samband med högdräktigheten, så är ni tveksam så kontakta veterinär hellre en gång för mycket.Stoet ska vara i en väl rengjord box med djupt strö. Att låta stoet föla ute går också bra om det går att övervaka och vädret tillåter. Borsta stoet och tvätta vulva och juver med mild tvål och vatten samt linda svansen innan fölningen startar.Stoet lägger sig och reser sig ofta några gånger i slutet av öppningsstadiet. Kontraktionerna i livmodern ökar och fostret pressas mot livmodermunnen som öppnas. Normalt spricker fosterhinnorna när fölets kotor eller framknän är i höjd med livmodermunnen och ”vattnet går”. Förlossningen går då över i utdrivningsstadiet och de flesta ston lägger sig ner på sidan och börjar krysta ordentligt. Inom 5 minuter syns en halvgenomskinliga, vitaktig vätskefyllda blåsa i vulvaöppningen. Föl föds normalt med frambenen först så det bör komma en framhov, följt av den andra framhoven och därefter nosen  enstaka fall föds fölen med bakhovarna först. Efter att fostersäcken först syns i vulvaöppningen är fölet normalt ute inom 15-30 minuter. Fostersäcken spricker vanligen under utdrivningsstadiet, men ibland kan delar av fosterhinnorna ligga runt fölets huvud. Det måste då omedelbart tas bort för att förhindra kvävning.När vattnet har gått syns fostersäcken inom 5 minuter. Strax därefter syns framhovar och nos. Utdrivningsstadier går normalt mycket fort och fölet är ute inom 30 minuter efter att vattnet gått.Det snabba normalförloppet gör att man inte har så mycket tid på sig att rädda fölet ifall någonting skulle gå allvarligt fel. Om inget föl föds trots att utdrivningsstadiet kommit igång föreligger sannolikt ett fosterfelläge och veterinär måste omgående kontaktas. Få föl överlever om utdrivningsstadiet pågått mer än 1-2 timmar, och risken för bestående skador hos stoet ökar också ju längre tid det tar innan hon kommer under behandling. Om det är relativt nära till djursjukhus är detta ett tillfälle när det kan vara bättre att köra direkt dit än att vänta in lokal veterinär eftersom det ofta krävs större resurser än vad som kan ges i stallet för att korrigera felläget. Lyckligtvis är det ytterst ovanligt att det blir så allvarliga problem. Det är betydligt vanligare med enklare avvikelser, som lätt kan åtgärdas om djurägaren är närvarande. Det kan vara fosterhinnor som inte brister eller att stoet lägger sig med bakdelen mot boxväggen.Fostersäcken spricker oftast vid utdrivningen, men delar kan ligga kvar på fölet och måste tas bort omgående om de täcker luftvägarna.När fölet väl är ute gäller det att kontrollera att det beter sig normalt. Även här gäller det att reagera och agera i tid om något avviker. I faktaruta 3 visas en sammanställning för normalparametrar för nyfödda föl.Parametrar nyfödda fölAndningsförsök – omedelbartRegelbundna andetag – inom 30 sekunderPuls – 70-90 slag per minutRättningsreflex (fölet försöker komma upp i bröstläge) – inom 5 minuterSugreflex – inom 20 minuterResningsförsök – inom 30 minuterStår – inom 2 timmarDiar – inom 6 timmarUrinering – inom 12 timmarTarmbeck (= den första träcken) –  inom 15 timmarTemp 37-39Inom 5 minuter försöker ett normalt föl lägga sig i bröstläge. Stoet ligger ofta kvar en stund efter fölningen, men ska se någorlunda pigg ut och visa intresse för sitt föl.En god grundregel är att om någon del av det normala förloppet är fördröjt ska veterinär kontaktas. Det finns föl som är svaga när de föds och inte kommer upp och diar själv. Ibland är stoet oroligt och låter inte fölet. Detta kan få fatala konsekvenser om det inte uppmärksammas omgående eftersom fölet snabbt kyls ner och förlorar sina energireserver och då får ännu sämre chans att lyckas ställa sig upp och dia. Ju längre tid det tar innan fölet får i sig tillräcklig mängd råmjölk, desto större är risken för infektioner och andra sjukdomar. I enklare fall räcker det att djurägaren hjälper fölet lite genom att hålla i svansen eller att hålla stoet lugn och stilla, men tveka aldrig att kontakta oss för hjälp. Kommer fölet inte upp och diar själv är det något fel, och det är mycket bättre att sätta in åtgärder i detta skede än att vänta och riskera att fölet blir allvarligt sjukt.Ett normalt föl står upp inom 2 timmar och diar från stoet inom 6 timmar.Glöm inte stoet efter fölningen. Ston blir liggande i snitt 40 minuter efter utdrivningen, men det varierar mycket. Stoet bör dock se någorlunda pigg ut och intressera sig för fölet. Ring veterinär för rådfrågning om stoet ligger längre eller verkar väldigt medtagen. Efterbörden ska ha släppt i sin helhet inom 3 timmar, annars ska stoet få behandling för att undvika risken för livmoderinflammation och fång. Kontrollera vulva så att inga skador uppstått. Kontrollera att hon har god aptit, normal mängd träck och kontrollera rektal temperatur dagligen de första dagarna. Ge gärna lite kli eller något annat laxerande fodermedel.När ni är igenom det första intensiva dygnet och allt gått bra kan ni andas ut lite och bara njuta av underverket! Det går nästan alltid bra och med kunskap och övervakning kan risken för allvarligare problem minimeras. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om man gör allt rätt och förbereder sig minutiöst kan det uppstå komplikationer, så gör ert bästa men var inte för hårda mot er själv om något oförutsett skulle hända!

Feber hos häst

Djurvårdguiden

Feber hos häst

En förhöjning av kroppstemperaturen är en vanlig orsak till veterinärbesök. Hästens kroppstemperatur ligger normalt mellan 37,5 och 38,2 grader. En kroppstemperatur på 38,3 och över räknas därmed som förhöjd. Förhöjd kroppstemperatur kan orsakas av många saker så som stress, smärta, fysisk ansträngning och av feber. Feber kan vara ett tecken på smittsam sjukdom. Rådfråga alltid veterinär om din häst bör isoleras om den får feber.När en häst har förhöjd kroppstemperatur på grund av ansträngning eller stress kommer den aktivt försöka göra sig av med värmen genom att svettas. När den däremot har feber kommer den tvärt om att försöka spara värme.Vad är feber?Feber innebär en förhöjd kroppstemperatur till följd av att kroppens egen termostat i hjärnan har ställt om till en högre grundtemperatur i kroppen. Den vanligaste orsaken till feber hos hästar är någon typ av infektion. Vid en infektion kommer immunförsvarets celler skicka signaler till hjärnan om att kroppen har drabbats av en infektion, och hjärnan kommer då höja kroppens temperatur som ett försvar. Den förhöjda kroppstemperaturen gör immunförsvaret mer aktivt mot det som orsakat infektionen och kan därmed bekämpa den mer effektivt. När kroppen ska höja temperaturen behöver den aktivt spara och producera mer värme. Det gör den genom att darra och skaka, och man upplever att man fryser. Även våra hästar visar dessa symtom när en feber uppstår.I de flesta fall är febern hos vuxna, i övrigt friska, hästar i sig inte farlig utan hjälper kroppen att bekämpa eventuella bakterier eller virus som orsakat infektionen. Därför behöver man inte alltid behandla feber med febernedsättande medicin, så länge hästen i övrigt mår bra, samt äter och dricker normalt.Feber innebär att hjärnan ställer om till en högre grundtemperatur i kroppen, och hästen kommer under tiden som kroppstemperaturen ökar skaka och darra för att aktivt höja kroppens temperatur.Olika orsaker till feberFeber kan orsakas av bland annat infektioner, inflammationer och neoplasier (tumörer). Den vanligaste orsaken till feber hos häst är någon typ av infektion med bakterier eller virus. En infektion kan drabba hästens alla olika organsystem, så som luftvägarna, magtarmkanalen, huden, leder, reproduktionsorganen med mera.Infektioner i luftvägarna, så som kvarka och olika typer av virusinfektioner, hör till de vanligare infektionerna som drabbar hästar. Även infektioner i magtarmkanalen så som bukhinneinflammation (peritonit) och grovtarmsinflammation (kolit) är relativt vanliga. Även infektioner i sår och leder ses ofta hos hästar.När ska man kontakta veterinär?Feber ska alltid betraktas som ett tecken på en potentiellt smittsam sjukdom och man ska därför alltid kontakta en veterinär för rådgivning om en häst har feber.Om en häst har feber och samtidigt har kolik, är mycket dämpad, har nedsatt törst eller aptit, har diarré eller om hästen samtidigt har ett sår eller är kraftigt halt ska veterinär akut kontaktas för undersökning och eventuell behandling.Vad gör veterinären?Det första veterinären gör är att ta upp en detaljerad anamnes, en sjukdomshistoria, för att få mer ledtrådar om vad som kan ha lett till att hästen fått feber. Därefter gör veterinären en allmän klinisk undersökning där hela hästen gås igenom. Vid undersökningen görs ofta fynd som kan tala om i vilket organsystem som feber kommer ifrån. Vidare undersökningar beror på vilka symtom hästen har, förutom febern. Möjliga undersökningar är blodprov, rektalisering och bukpunktat (om hästen även visar symtom på kolik) endoskopering (om hästen har symtom från luftvägarna så som hosta, näsflöde, förstorade lymfknutor) med mera. Man kan även ta svabbprov från näshålan för att undersöka om några av de vanligaste virussjukdomarna har gett upphov till febern.Vissa sjukdomar som orsakar feber är smittsamma och hästen som haft feber kan därför behöva isoleras för att undvika att smitta andra hästar. Rådfråga alltid behandlade veterinär om isolering behövs och hur lång den behöver vara. Du kan läsa mer om smittskydd här.

Herpesvirus – EHV-1

Djurvårdguiden

Herpesvirus – EHV-1

Herpesvirus är ett vanligt förekommande virus och finns i många typer. Hos människa orsakar herpesvirus till exempel smittsamma munsår som kan ligga latent och blossa upp i samband med stress. EHV-1 står för eqvint herpesvirus typ 1 och orsakar vanligen förkylningssymtom men kan även orsaka abort och neurologisk sjukdom på häst. Ekvint herpersvirus typ 4 är närbesläktat med typ 1 och kan orsaka samma symtom, men det är betydligt mer sällsynt med abort eller neurologisk sjukdom orsakad av EHV-4.SymtomLuftvägsinfektionEHV-1 är mycket vanligt förekommande och majoriteten av svenska hästar har haft EHV-1 och har viruset latent i kroppen. Unga hästar som inte tidigare varit infekterade får ofta tydliga symtom på luftvägsinfektion. Efter en inkubationstid på 1-7 dagar får hästen hög feber och näsflöde. Näsflödet är ofta klart initialt för att sedan bli mer vitaktigt och tjockt. Hästarna kan även få hosta, svullna lymfknutor och rinnande ögon. Febern är ofta bifasisk, det vill säga de får hög feber 1-2 dagar som sedan går ner för att återkomma med en ny topp efter en vecka. Äldre hästar som haft infektionen förut får lindrigare eller inga symtom alls.VirusabortDräktiga ston som smittas av EHV-1 kan drabbas av abort veckor eller månader efter smittan. Stona kan visa lindriga symtom på övre luftvägsinfektion i samband med smittan, men behöver inte visa några symtom alls. Aborterna kommer i senare delen av dräktigheten och drabbar vanligen bara ett enstaka sto i besättningen, men kan även orsaka abortstormar där mer än hälften av de dräktiga stona aborterar. Fostren aborteras oftast utan föregående symtom, intakta och med hela moderkakan. Det förekommer också att föl föds svaga och dör trots behandling inom några dagar.Neurologisk herpesvirusinfektionNeurologisk herpesvirusinfektion är en ovanlig men mycket allvarlig form av sjukdomen. Ofta ses lindriga symtom på övre luftvägsinfektion som varar någon dag, följt av plötsligt insättande vinglighet efter 1-2 veckor. I de nyliga utbrotten i Sverige beskrivs det akuta förloppet väl då en till synes frisk häst plötsligt faller ihop i samband med lastning. När symtomen kommer så snabbt är det svårt att skilja från att hästen råkade snubbla, och sedan skadade nacken i fallet.  Drabbade hästar blir vingliga och svaga i bakdelen. De kan få svårt att tömma urinblåsan och tarmen normalt. Vissa hästar blir bara snubbliga, medan får allvarliga symtom och blir oförmögna att resa sig.För att begränsa smittspridningen vid ett utbrott av herpesvirus är det viktigt att följa veterinärens rekommendationer kring isolering av exponerade hästar, även om hästarna är till synes helt friska.SmittspridningSmittan sprids via sekret från näshålan på infekterade hästar samt aborterade foster, fostervätskor och efterbörd. Virus kan utsöndras via luftvägssekret från 1 dag efter infektion upp till 1-3 veckor, beroende på immunstatus hos den drabbade hästen. Hästar som drabbas av den neurologiska formen utsöndrar ofta mycket virus under lång period, upp till 4 veckor. Efter abort utsöndras virus från livmodersekret. I samband med reaktivering av latent virus utsöndras det också via nässekret.Viruset kan leva en begränsad period i miljön, men smittspridningen sker främst genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor, som via noskontakt mellan smittade hästar eller sekret som finns på kläder eller redskap. Via nysningar kan viruset spridas en kortare sträcka i luften, och 50 meter anses ofta som ett väl tilltaget avstånd för att hindra smitta.Herpesvirus smittar framförallt via direktkontakt mellan hästar, men smittan kan också spridas begränsade sträckor i luften och via kontaminerade kläder och redskap.Hur orsakar EHV-1 sjukdom?EHV-1 infekterar slemhinnorna i luftvägarna och orsakar inflammation med lokala symtom i form av övre luftvägssjukdom. Viruset infekterar sedan vita blodkroppar och sprids vidare i kroppen. Ibland gör kroppen sig av med viruset utan ytterligare symtom, men vanligen blir virus kvar i kroppen latent och kan reaktiveras i samband med stress och då ge upphov till symtom och smittspridning igen. Hos hästar som drabbas av abort eller neurologiska symtom infekterar viruset celler i blodkärlen i livmodern eller nervsystemet, vilket leder till inflammation och blodproppar i de drabbade organen.Varför drabbas bara vissa hästar av abort eller neurologisk form?Trots att de flesta hästar i Sverige haft EHV-1 har vi varit relativt förskonade från den neurologiska formen av EHV-1 och under 2010-2016 fanns inga rapporterade fall i Sverige. Det som är speciellt i den senaste tidens utbrott är också att det är en stor andel av de drabbade hästarna som fått neurologiska symtom. I Europa och USA har man också sett en ökning av antalet utbrott med neurologiska symtomen, och också att andelen hästar som visar neurologiska symtom i samband med utbrotten ökat till mellan 10 och 40 %. Varför det är så vet man inte. Det finns olika stammar av EHV-1 som har olika benägenhet att orsaka abort eller neurologisk form, men troligen är det också faktorer hos hästen och i miljön omkring som samverkar. Hästar yngre än 2 år drabbas framförallt av luftvägssymtom, medan hästar över 20 år har större risk för neurologiska symtom. Den neurologiska formen ses även oftare under den kalla årstiden.Diagnos, behandling och prognosDiagnosen kan bekräftas genom nässvabb eller specifikt blodprov. Ibland krävs flera provtagningar för att konfirmera diagnosen. Efter abort tas prov från foster och fosterhinnor.Det finns ingen specifik medicin mot EHV-1 utan behandlingen går ut på att lindra symtomen. För hästar med neurologiska symtom handlar det om antiinflammatorisk medicin, dropp, förhindra förstoppning genom att ge laxerande medel, tömma urinblåsan vid behov och förhindra hudirritation till följd av urin som droppar. Hästar som kan stå själv men är svaga kan ibland hindras att lägga sig med en ”hängmatta” om möjligheten finns.Hästar som drabbas av luftvägsinfektion tillfrisknar vanligen helt men kan behöva några veckors vila. Ston som aborterat får sällan bestående problem utan kan betäckas på andra brunsten och få normalt föl nästa år. Hästar som drabbas av lindriga neurologiska symtom tillfrisknar också vanligen helt, men det kan krävas längre tids vila innan skadorna efter inflammationen i nervsystemet läkt av helt. Hästar som inte kan stå själv har sämre prognos då sekundära skador snabbt uppstår och det finns även risk för bestående skador på nervsystemet.Hur kan man skydda sig Det finns en rad smittsamma sjukdomar hos häst och det är bra att tänka igenom hästhållningen för att minska risken för att smitta kommer in i besättningen.Herpesvirus är svårt att helt skydda sig emot eftersom så många hästar bär på viruset latent och även om man har en karantän för alla nyanlända hästar är det ingen garanti för att hästen inte bär på viruset. Istället gäller det att minska risken för reaktivering, och att framförallt dräktiga ston hålls i lugna miljöer med minimal kontakt med främmande hästar. För den som vill tävla och träna med sin häst är det oundvikligt att träffa andra hästar, men i perioder med högt smittryck kan det kanske vara värt att hoppa över någon tävling för att minska risken. Det finns vaccin mot EHV-1 men det skyddar inte helt mot sjukdom. Vaccinet minskar risken för abort men skyddar inte mot neurologisk herpesvirusinfektion.Om en häst i stallet drabbas av en akut smittsam infektion ska den isoleras så snart som möjligt och veterinär kontaktas för provtagning och vidare rekommendationer. Vid EHV-1 infektion rekommenderas isolering 3-4 veckor efter sista symtom. Ston som aborterat kan ofta betäckas på andra brunsten efter kastningen.

Smitta i stallet

Djurvårdguiden

Smitta i stallet

I mars är det högaktuellt att gå igenom de smittskyddsrutiner och förebyggande åtgärder man har i stallet för att undvika att få in olika smittor till sina hästar. Men det är också väldigt viktigt att tänka igenom, och ta fram rutiner för vad man ska göra om man får in en smitta i stallet för att minimera antalet hästar som blir sjuka och för att hindra smittan från att spridas till andra stall.Hur undviker man att få in en smitta till stallet?VaccineraEn mycket smittsam sjukdom som går att vaccinera mot är hästinfluensa. Det man ska vara medveten om är att även vaccinerade hästar kan drabbas av hästinfluensa, men risken för sjukdom är mindre och symtomen blir oftast lindrigare hos vaccinerade hästar än hos ovaccinerade. Ovaccinerade hästar har även betydligt längre återhämtningstid.Tänk på hygienen vid tävlingar och träningarAtt åka med sin häst till ett annat stall, stuteri eller veterinärklinik, eller att låta andra hästar komma till stallet för träning och tävling innebär alltid en risk för att smitta förs in till stallet. Låt inte din häst nosa på någon annan häst, hälsa själv inte på andra hästar, låna inte någon annans hinkar eller krubbor, och undvik att ta in hästen i stallet om det inte är nödvändigt. Åk endast med din häst till stall som du vet inte har någon känd smitta, och låt endast hästar komma till ditt eget stall från andra stall som inte har någon känd smitta.Kläder och skorHa som rutin att byta kläder och skor om man vistas i olika stall. Ställ även krav på besökare till stallet att de ska ha rena kläder och skor på sig.KarantänHa alltid nyanlända hästar i ett separat karantänstall/hage i minst 3 veckor efter ankomst. Det stallet ska inte ha någon kontakt med boxarna som övriga hästar står i. Byt även kläder och skor samt tvätta händerna mellan hantering av hästen i karantän och övriga hästar. Använd även separat utrustning och redskap till hästen i karantän.HygienSe till att det finns goda möjligheter att tvätta händerna i stalletStatus på hästarnaTa hästarnas temperatur regelbundet.  Börja med att ta hästens temperatur en gång om dagen i en vecka, så att du lär dig vad din hästs normala temp ligger på. Tänk på att ta tempen samma tid på dygnet samt när hästen är lugn, då det kan påverka tempen. Genom att regelbundet fortsätta kontrollera hästarnas temperatur kan man snabbt upptäcka om någon häst har feber.GrupperingI möjligaste mån ska olika typer av hästgrupper hållas separat för att undvika smittspridning mellan grupperna. Ha tex dräktiga ston, unghästar och tävlingshästar separerade.Den senaste tiden har vi sett ett antal utbrott av smittsamma sjukdomar och det är ett bra tillfälle att se över sina rutiner för att minska risken att bli drabbad.Om en smitta har drabbat stallet:Isolera alltid hästar direkt när en misstanke om en smittsam sjukdom finns för att minimera smittspridningen. Exempel på tecken på smittsam sjukdom är feber (>38,2 grader), näsflöde, diarré, neurologiska symtom och förstorade lymfknutor. Är du det minsta tveksam om din häst kan ha symtom på en smittsam sjukdom – kontakta veterinär. Isolerade hästar ska skötas separat för att undvika att människor för smittan från de sjuka hästarna till de friska. Det innebär att man ska ha separata redskap och separat utrustning till hästarna samt att man byter kläder och skor, eller använder skyddskläder, och tvättar händerna mellan hästgrupperna. Det är självklart allra bäst om separat personal eller en enskild person sköter den eller de sjuka hästarna, men går inte det att uppnå är det bäst att sköta de isolerade hästarna efter de friska hästarna.Kontrollera dagligen de friska hästarna för sjukdomssymtom och temperatur för att snabbt kunna flytta nyinsjuknade hästar till isoleringen.Kontakta veterinär för rådfrågning, undersökning och eventuell behandling av den sjuka hästen. Beroende på vilken sjukdom hästen drabbats av ser behandling, isolering och rengöring efteråt olika ut. Luftburna sjukdomar kräver till exempel en annan typ av isolering än ett infekterad sår gör.Informera besökare och personal om att smitta finns i stallet, och se till att obehöriga inte kommer i kontakt med de sjuka hästarna. I vissa fall kan det även vara aktuellt att stänga stallet.Att ha möjlighet att gruppera och isolera en eller flera hästar är önskvärt när det gäller såväl att minska risken att få in smittsamma sjukdomar som att begränsa spridningen i besättningen om man ändå har oturen att drabbas.När hästen är friskNär en veterinär har friskförklarat hästen och isolerings tiden har gått ut behöver stallet och allt som den sjuka hästen varit i kontakt med under sjuktiden saneras. Det inkluderar redskap, krubbor, hinkar, hästtransport med mera.När stall och utrustning rengörs är det viktigt att först tvätta bort all synlig smuts. I smutsen kan nämligen smittoämnen gömma sig. Det görs lämpligen mekaniskt med såpvatten eller liknande. Därefter ska allt desinficeras. Det finns en rad olika desinfektionsmedlen på marknaden, och de är verksamma mot olika agens och används på olika sätt. Rådfråga alltid kunnig personal om vad just du behöver och hur det används.

Regnskållor – vanligt i blött väder

Djurvårdguiden

Regnskållor – vanligt i blött väder

Regnskållor – SymptomRegnskållor kan vara svåra att se på avstånd men när man känner dem när man stryker med handen över hårremmen. Vanligen drabbas den övre delen av hästens, det vill säga huvud, hals, rygg och länd.Upphöjningar i hästens hud som blir till varblåsor som spricker och vätskar sig.När blåsorna spricker bildas hårlösa nedsänkningar, som ofta är sårig och ömma. Fläckarna kan breda ut sig över stora ytor.På fläckarna sitter skorpor av torkat var, ofta med hår i. Om man plockar bort krustorna följer även håret med och det kan komma lite blod från huden under.När skall jag kontakta veterinär?Har din häst ett eller flera av dessa symtom behöver du kontakta veterinär:Minskad foderlustViktminskningFörstorade lymfknutorVad orsakar regnskållor?Regnskållor orsakas av bakterien dermatophilus congolensis. Huden fungerar som ett effektivt skydd för kroppens inre organ mot den yttre världen. Om huden blir fuktig, sårig eller varm och instängd bryts skyddet ner och bakterier så som dermatophilus congolensis kan få fäste i huden. Bakterien kan finnas på huden utan att ge kliniska symtom. Hästen drabbas endast om huden är skadad av exempelvis fukt.Regnskållor ses fram för allt under perioder med fuktiga väderförhållanden.UtredningMatt hårrem och krustor på speciellt utsatta områden är typiskt för sjukdomen. Diagnosen kan ställas genom mikroskopi av utstryk från krustorna eller genom bakterieodling.Observera att ringorm kan ge liknande symtom som regnskållor och eftersom de behandlas olika, och för att ringorm är betydligt smittsammare kan det vara bra att kontakta veterinär för att ställa diagnos.BehandlingEnklare fall av regnskållor läker oftast ut av sig själv, utan behandling, på två till tre månader. Det viktigast är att huden hålls torr, detta fungerar både förebyggande och som behandling.Tvätta affekterade hudområden med desinfekterande lösning, så som till exempel 2-4% klorhexidinlösning. Låt lösningen ligga kvar på huden minst 15 minuter.Lossa löst sittande sårskorpor efter uppblötning men riv inte loss dem. Om det finns många hårda sårskorpor kan mjukgörande behandling med salicylsyrevaselin användas innan tvätten.Efter tvätten torkas hår och hud noggrant. Tvätten upprepas varje eller varannan dag tills infektionen läkt av.Kontaktisolera drabbade hästar och tvätta händerna efter kontakt med en drabbad häst. Kasta sårskorpor och allt material från sårrengöringen i förslutna påsar. Rengör alla ytor samt utrustning som hästen varit i kontakt med. Sporer från bakterien kan överleva länge i miljön.Vad kan jag göra för att undvika att min häst får regnskållor?Regnskållor kommer i samband med att hästen är fuktig och hudens skyddande barriär bryts ned. Det bästa sättet att undvika att hästen får regnskållor är därför att hålla den torr:Undvik fuktiga beten samt fukt i stallarna. Låt hästen få möjlighet att torka emellanåt under perioder med ihållande regnväder.Byt eller ta av täcken inomhus. Låt hästen torka innan nytt täcke läggs på.Håll ströbäddar rena och torra.Låt varje häst ha egna ryktsaker.

Botulism – kan orsaka förlamning

Djurvårdguiden

Botulism – kan orsaka förlamning

Efter torra somrar är många hästägare oroliga för att sämre foderkvalitet ska öka risken för botulism. Botulism orsakas av ett nervgift som kan bildas i födan vid bristfällig foderhantering eller matlagning. Sjukdomen kan drabba både djur och människor. Botulism är ovanlig men väldigt allvarlig när den drabbar en häst eller besättning. Det finns ett vaccin på marknaden som är bra och ger effektivt skydd.Vad är botulism?Botulism är en sjukdom som karakteriseras av akut, snabbt tilltagande förlamning. Majoriteten av drabbade hästar dör inom något dygn av andningsförlamning. Sjukdomen orsakas av nervgiftet botulinumtoxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Bakterien bildar sporer som kan finnas i jord, gödsel, gammal förna eller kadaver. Under vissa förutsättningar kan sporerna utvecklas till bakterier, och det är när sporerna växer ut som toxinet bildas. Om vallen skördas med väldigt låg stubbhöjd kan jord och sporer komma med, och om därtill hanteringen av skörden är bristfällig uppstår de betingelser som kan göra att toxinet bildas. SymtomBotulinumtoxin är mycket potent, så ofta drabbas flera hästar i en besättning om en bal med affekterat foder använts. De första symtomen brukar var att hästarna blir loja och får svårt att svälja. De försöker tugga men tappar fodret och saliverar mycket. Hästarna blir vingliga och svaga, och i slutskedet kan de inte resa sig. De flesta dör inom 1-3 dygn av andningsförlamning. När ska jag ringa veterinär?Om en eller flera hästar visar tecken på botulism kontaktas veterinär omgående för rådfrågning. Om misstanken är befogad måste övriga hästar hindras från att äta det misstänkta fodret så fort som möjligt. Det finns inget botemedel mot botulism tillgängligt, utan behandlingen är understödjande och tyvärr dör många hästar även om behandling sätts in tidigt. Diagnosen ställs med de typiska symtomen och kan ibland bekräftas av blodprov eller foderprov som veterinären tar. Vad kan jag göra?För att minska risken för botulism är det viktigt att vara noggrann med fodrets hygieniska kvalitet, vilket är självklart för de flesta hästägare, men nog då svårt att säkerställa för den som inte producerar sitt eget foder. Botulinumtoxin kan bildas i såväl grovfoder som kraftfoder, och det viktigt att foderhanteringen är god hela vägen från skörd till utfodring. Grödan ska vara fri från jord, exkrementer och kadaver vid skörd. Hö ska vara ordentligt torkat och för inplastade balar måste torrsubstanshalt och pH vara kontrolleras så att konserveringsprocessen fungerar bra. Kraftfoder och spannmål måste lagras så att det skyddas från fukt och skadedjur. Även om den enskilde hästägaren inte alltid har möjlighet att kontrollera hela produktionskedjan, är det viktigt att inspektera fodret innan hästarna utfodras. Det är går inte alltid att se på fodret att det innehåller botulinumtoxin, men risken är större i uppenbart dåligt foder. Foder som luktar eller ser dåligt ut på något sätt ska inte användas. Kassera hela balen eller säcken om fodret är dåligt, inte bara de affekterade bitarna. Tänk på att inplastade balar har begränsad hållbarhet, så använd lagom stora balar så fodret blir uppätet i tid. VaccinationDet finns ett bra och säkert vaccin för häst på marknaden. Hästarna grundvaccineras med tre sprutor med fyra veckors mellanrum, därefter revaccineras de en gång årligen. Vaccinet har bra effekt och det finns inga rapporter i Sverige om att någon vaccinerad häst fått botulismDet finns ett effektivt och säkert vaccin mot botulism. Våra veterinärer hjälper er gärna med rådgivning och vaccinering.

Övre luftvägsinfektioner

Djurvårdguiden

Övre luftvägsinfektioner

Förkylning eller övre luftvägsinfektioner är relativt vanligt förkommande hos hästar. Infektionerna är ofta virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av en bakterie. Oftast tillfrisknar hästen av sig själv efter någon vecka men i vissa fall kan understödjande behandling behövas.SymtomFeberHostaNedsatt aptitGenomskinligt eller vitt näsflöde som efter några dagar kan bli gultFörstorade lymfkörtlar mellan käkgrenarnaSvullna benEn del virusförkylningar (exempelvis ekvint herpesvirus) kan även orsaka andra symtom så som abort och neurologiska tecken.Ett av symtomen på infektion i de övre luftvägarna är genomskinligt, vitt eller gult sekret från näsborrarna.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om din häst har hög feber och har slutat att äta och dricka. Då behöver en veterinär undersöka hästen och eventuellt skriva ut febernedsättande medicin som gör att hästen mår bättre.Kontakta även veterinär om din hästs symtom inte går över på några veckor.Vad orsakar förkylning hos hästar?Förkylning är ofta orsakat av virus men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av en bakterie.Vanliga virus vid förkylningssymtom är:HästinfluensaHerpesvirusAdenovirusArteritvirusSekundära bakteriella infektioner är vanliga efter en virusinfektion eftersom viruset bryter ner luftvägarnas skyddsmekanismer och gör det lättare för bakterier att få fäste. Kvarkabakterier (Streptococcus equi subsp. equi) kan dock kolonisera luftvägarna utan föregående virusinfektion.UtredningLångvariga förkylningssymtom som inte går över på ett par veckor kan behövas utredas vidare med exempelvis blodprover och endoskopering (kameraundersökning) av de övre luftvägarna.Ibland tas även prover från de övre luftvägarna. För vissa virusinfektioner (exempelvis influensavirus), krävs att provet tas från näsborrarna tidigt i förloppet, helst inom 24 till 72 timmar, efter de första kliniska symtom.Kontakta veterinär om din häst har hög feber och inte vill äta eller dricka.BehandlingDe flesta förkylningar förlöper okomplicerat och den enda behandling som behövs är vila och i vissa fall febernedsättande medicin.Kontrollera temperatur och symtom dagligen för att följa sjukdomsförloppet. En längre period med förhöjd kroppstemperatur kan tyda på en sekundär bakteriell infektion. I dessa fall bör en veterinär undersöka hästen och bedöma om ytterligare behandling behöver sättas in.Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Risken för komplikationer (så som lunginflammation och muskelsjukdom) gör att hästar i okomplicerade fall bör vila cirka en månad efter att symtomen försvunnit. Detta följs av gradvis ökad träning.IsoleringIsolera sjuka hästar direkt. En utebox eller hage en bit från de friska hästarna fungerar bra.Stallet bör isoleras minst tio dygn efter att någon häst haft feber vid temperaturtagning. Observera att de olika sporterna har egna smittskyddsbestämmelser, läs mer här:Smittskyddsregler, Svensk TravsportSmittinformation, Svenska RidsportförbundetFör journal på alla hästar i stallet med temperaturtagning en till två gånger per dygn för att följa sjukdomsutvecklingen.Minska ”spring i stallarna” och ha separat klädsel och handskar vid skötsel av de smittade hästarna.Var noggrann med handhygien- tvätta händerna med tvål och vatten samt använd handdesinfektion.När alla hästar i stallet blivit friska är det viktigt att stallet rengörs och desinficeras. Beroende på smittämne kan smittan finnas kvar olika länge i miljön. Känsligheten för desinfektion varierar också, så kontakta veterinär för att få utformat en saneringsplan.Hur undviker jag att min häst drabbas av förkylning?Det finns inget sätt som man helt kan undvika att en häst får en förkylning men det finns några saker man kan göra för att minska risken:Se till att hästen är vaccinerad mot hästinfluensa.Isolera nyinkomna hästar till stallet i minst tre veckor. Under denna tid hinner de flesta infektionssjukdomar bryta ut och åtgärder kan vidtas.Håll unghästar och tävlingshästar separerade från äldre hästar.Isolera insjuknade hästar direkt.

Nedstämdhet hos häst

Djurvårdguiden

Nedstämdhet hos häst

Hästar är normalt mycket vakna och aktiva djur. När en häst verkar nedstämd eller dämpad finns det oftast en underliggande orsak. Exempel på orsaker kan vara infektionssjukdom, kronisk smärta från exempelvis rygg eller långvarig stress. Det är ofta klokt att rådgöra med veterinär om din häst verkar nedstämd och inte är sig själv.SymtomNormalt sätt är det inte svårt att upptäcka om en häst är nedstämd, då hästar av naturen är mycket vakna och uppmärksamma varelser. De är bra på att upptäcka ”faror” i sin miljö och har ett stort behov av att se och vara i kontakt med andra hästar.Symtom på nedstämdhet:Ändrad kroppshållning- hästen står med sänkt huvud och öronen mestadels vinklade bakåt.Position i boxen- hästen står mest vänd med huvudet in mot box i stället för ut mot dörren.Hästen är inte lika uppmärksam på vad som händer runt omkring den i miljön som den brukar vara.Hästen visar ointresse när foder eller godis lämnas i krubban.Vad kan jag själv göra och när skall jag kontakta veterinär?Om du tycker att din häst verkar nedstämd är det bra att börja med att observera hästen en stund. Finns det några andra symtom? Är det något i miljön som skulle kunna störa hästen?Led hästen för hand både på rakt spår och på volt och observera eventuellt smärta eller hälta och observera hur den beter sig.Känn igenom hästen kropp efter tecken på värme, ömhet eller svullnad. Mät rektaltemperatur. Kontrollera aptit, avföring (mängd, konsistens) och vattenintag. Kontakta veterinär och diskutera eventuella fynd.Ett tecken på att en häst är nedstämd är att den inte är lika uppmärksam på vad som händer i miljön runt omkring den.Vad kan orsaka nedstämdhet?Infektionssjukdom, till exempel luftvägsvirusKronisk smärta, till exempel ryggömhetExtrem värmeMiljöförhållanden, till exempel kronisk stress på grund av att inte kan se andra hästar eller långvarig boxvilaÖverträning eller underträningUtredningOm din häst verkar nedstämd och du inte kan hitta någon förklaring på varför är det en bra idé att kontakta veterinär som kan hjälpa att utesluta allvarligare orsaker till tillståndet.Veterinären börjar oftast med att be om hästens fullständiga historik. Därefter är det dags att observera hästen- detta görs med fördel i hästens hemmamiljö.Veterinären gör även en full klinisk undersökning. Blodprover kan tas för att undersöka olika kroppssystem. Beroende på fynd i ovan undersökningar kan man välja att gå vidare med ytterligare diagnostik.

Strålröta hos häst – svampinfektion i strålfårorna

Djurvårdguiden

Strålröta hos häst – svampinfektion i strålfårorna

Strålröta är ett bakterie och/eller svampangrepp i hovens hornlager. De vanligaste tecknen på strålröta är svart illaluktande sekret i strålfårorna. Den vanligaste orsaken till strålröta är dålig hovhygien kombinerat med blöta och våta underlag. För att komma till rätta med problemet behöver hästens miljö vara ren och torr och all infekterad vävnad tas bort.Strålröta – SymptomSvart illaluktande sekret i strålen, även bärranden (den vita linjen på hoven) kan angripas.Strålen kan ha områden som är lite mjukare än resten och strålen kan se lite förvriden ut.Vid större angrepp ned till djupare strukturer, kan hästen ömma vid tryck och bli halt.När skall jag kontakta veterinär?Om det trots miljöombyte och verkning/upprensning inte går att bli av med strålrötan är det bäst att kontakta veterinär.Kontakta även veterinär om rötan spridit sig till stora delar av hoven eller om hästen är halt.Vad orsakar strålröta?Strålröta orsakas av keratinnedbrytande (hornnedbrytande) bakterier, som attackerar uppmjukat horn och gör så att det ruttnar.Uppstallning i långa perioder på smutsigt, fuktigt strö eller utevistelse i fuktiga, dyngiga hagar gör att hornet mjukas upp och försvagas vilket gör att bakterien kan få fäste.Även dålig hovkonformation predisponerar för sjukdomen. Exempelvis har hästar med höga, smala hovar med kontraherade ballar ofta även smala strålar och djupa strålfåror. Detta predisponerar för strålröta.Om hovarna och speciellt strålen inte kratsas ur regelbundet kan strålröta utvecklas.UtredningOftast kan en preliminär diagnos ställas genom att bara titta på hoven. Vid långvariga besvär som inte svarar på behandling med miljöombyte och upprensning kan det vara bra att ta prov från angripna områden för bakterie och svampodling.BehandlingFlytta hästen till en ren och torr miljö och kratsa ur hovarna dagligen. Be din hovslagare komma ut för att verka hovarna och skära bort allt dåligt horn.En del hovslagare använder olika typer av desinfektionsmedel på hovar som drabbats av röta, men oftast räcker det med en ordentlig upprensning.Ibland blir man tvungen att verka ganska djupt för att komma till frisk vävnad och då kan man behöva bandagera hoven en tid efter. I andra tillfälle bör man inte bandagera en hov med röta eftersom det stänger in infektionen ännu mer.En viktig del i behandlingen av strålröta är att skära bort allt dåligt horn.Hur kan jag undvika att min häst får strålröta?Se till att boxen hålls ren och torr.Se till att hagar som hästen vistas i är dränerade och torra.Kratsa hovarna minst en gång dagligen.Verka hästen regelbundet, minst var sjätte till åttonde vecka

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen