Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Djurvårdguiden

Håll koll på fölen på betet

Genom att dagligen visitera igenom alla föl på betet upptäcks eventuella skador i tid.  I slutet av sommaren är fölen en stor grupp patienter på våra djursjukhus och kliniker. De vanligaste orsakerna är hälta, sårskador, feber, lunginflammation och diarré. Ju tidigare symtomen noteras desto större chans för lyckad behandling.  Daglig visitering av fölenVi rekommenderar att alla föl visiteras dagligen. Det räcker inte att titta på dem på håll för då missas mindre avvikelser lätt. Börja med att titta på flocken på håll och notera hur hästarna beter sig. Betar de lugnt, lyfter de huvudet när du närmar dig, rör de sig normalt utan hälta. Det är viktigt att se alla hästar röra sig åtminstone några steg för att upptäcka eventuell hälta. Känn sedan igenom hela fölets kropp. Arbeta systematiskt och börja framifrån och gå bakåt. Kontrollera att fölet är piggt och normalt social. Notera hur fölet växer och dess hull. Har du flera föl är det enklare att se att fölen växer jämnt, annars kan det vara bra att ha något sätt att mäta fölet. Ett föl som inte växer normalt eller har dåligt hull är en indikation på att något inte står rätt till och föranleder veterinärkontakt. Titta så att ögonen inte verkar irriterade eller rinner. Notera om fölet har näsflöde, svullna lymfknutor, hosta eller ansträngd andning. Om fölet går med grimma är det extra viktigt att kontrollera passformen eftersom fölet växer. Stryk med handen över hela fölets kropp, känn över rygg och revben, notera ojämnheter eller dåligt hull. Titta i baken så att fölet inte har tecken på diarré. Känn igenom benen och lederna. Lyft hovarna och kontrollera och kratsa ur dem. Titta även mellan frambenen och vid skapet då fästingar gärna sätter sig här. Ta bort eventuella styngflugeägg som gärna sitter på frambenen och under käkarna.  Säkerställ att fölen är normalt aktiva och sociala, att de växer och rör sig som de ska och att de inte har några skador. Vanliga sjukdomar hos äldre föl på beteI slutet av sommaren ser vi mycket föl med sårskador efter att fölet fastnat i stängseltrådar. Titta gärna på vår artikel om stängsel och ta varje dag en runda för att säkerställa att stängslen är hela och ändamålsenliga. När det gäller invärtes parasiter är det främst spolmasken som är farlig för föl i denna ålder. Spolmasken kan orsaka såväl dålig tillväxt som livshotande kolik.  Vi rekommenderar att träckprovskontrolleras eller avmaskar mot spolmask.Vi ser också föl med Anaplasmainfektion vid denna årstid. Anaplasma sprida av fästingar och ger hög feber och ibland vinglighet. Virusinfektioner som orsakar luftvägssymtom förekommer också vid denna tid, men är lite vanligare snäppet senare när fölen tas in, vänjs av och träffar nya hästar. Under senare delen av betet ser vi däremot ibland allvarligare bakteriella infektioner som lunginflammation och rhodococcinfektion. Likaså ser vi fall av ledinfektion och även djupare infektioner i skelettet som en del i fölsjukekomplexet, vilket visar sig som feber och hälta på föl. Fölsjuka orsakas av bakterier i fölets omgivning och drabbar allt från nyfödda föl till äldre föl. De nyfödda fölen blir ofta väldigt allmänpåverkade, medan hos äldre föl blir de vanligen bara dämpade och får feber, men istället tenderar de till att drabbas av allvarliga infektioner i leder och skelett. Läs mer om fölsjuka. Vi ser även diarré på föl i denna åldersgrupp. Många gånger är fölen bara lite lösa i magen utan att bli speciellt påverkade, men vi rekommenderar att veterinär kontaktas och vid behov undersöker akut då det även förekommer mycket allvarlig diarré på föl där de snabbt kan bli uttorkade.En av de vanligaste orsakerna till att föl behöver veterinärvård under senare delen av sommaren är sårskador. Säkerställ att stängslen är väl uppsatta och fungerande för att minska risken. 

Djurvårdguiden

Huggormsbett på häst

Huggormsbett är inte så vanligt på häst som på vissa andra sällskapsdjur, men det förekommer att hästar blir bitna av huggormar och behöver behandling.Orsak till huggormsbett på hästDen enda giftormen som förekommer vilt i Sverige är den europeiska huggormen (Vipera Berus). Vuxna huggormar är ofta 60 - 90 cm långa och är gråbruna med ett mörkare zickzackband på ryggen. Det förekommer också helt svarta huggormar. Huggormar är växelvarma och när det är lite kyligare på tidig vår och sen höst ligger de gärna och solar på öppna ytor åt söder, medan mitt på sommaren kan de vara svårare att få syn på. Huggormen har två gifttänder i överkäken som används för att döda eller bedöva bytesdjur. Ormen kan också hugga i självförsvar när den blir rädd eller trängd, som ifall en häst råkar trampa precis bredvid ormen. Det är inte alltid huggormen sprutar in gift när den biter i försvar. Huggormens gift består av en blandning av enzymer och andra ämnen som bryter ner vävnaden och hindrar blodets koagulation. Gifter dödar eller bedövar bytet och hjälper till att bryta ner det i ormens magtarmkanal.Vår enda giftorm är huggormen som oftast är gråbrun med ett mörkt zickzackband på ryggen. Det finns också helt svarta huggormar.Symtom på huggormsbett på häst Eftersom mängden gift som avges vid ett bett kan variera i mängd kan också symtomen variera mellan inga noterbara och kraftiga. Hästar blir oftast huggormsbitna i nedre delen av benet eller på mulen. Giftet leder till vävnadsskador med vätskeutträde och lokal svullnad som följd. Om man klipper pälsen kan man vid noggrann inspektion ibland se själva bettstället som då är två små sår med 6 - 9 mm mellanrum centralt i det svullna området. Huggormsbett gör ont så hästen är ofta halt på det drabbade benet eller ovillig att äta med den ömma mulen.  I mer allvarliga fall kan hästen också bli allmänpåverkad. Det förekommer att hästar som blivit huggormsbitna i mule eller huvud svullnar upp så kraftigt att de får svårt att andas eller svälja. Det förekommer också att giftet sprids till inre organ och orsakar kolik eller hjärtarytmi.  När ska jag söka vård hos veterinär? Om du misstänker att din häst har blivit huggormsbiten ska du ta in den i en box och låta den stå så lugnt och stilla som möjligt. Ju mindre hästen rör sig desto mindre sprids giftet. Gamla metoder som att kyla området, stasa av det eller att försöka suga ut giftet rekommenderas inte. Det är alltid lämpligt att kontakta veterinär och rådfråga hur ni lämpligen går vidare. Om hästen verkar pigg och äter bra kan ni kanske avvakta under observation, men om hästen är allmänpåverkad eller har ont rekommenderar vi undersökning och behandling.   Vad gör veterinären? Veterinären undersöker hästen och det drabbade området. Det är ofta lättare för veterinären att klippa och rengöra det svullna området efter att hästen fått lite lugnande och bedövande medel.  Behandling av huggormsbett på häst  Huggormsbett behandlas genom att hålla hästen i stillhet och ofta med understödjande dropp om hästen inte äter och dricker själv. Smärtstillande preparat används för att minska smärtan och ibland används också mer potenta antiinflammatoriska preparat som kortison. Kortison har tidigare varit vanligt vid behandling av huggormsbett, men effekten är tveksam och det används inte rutinmässigt längre.  Blodprodukter som plasma kan däremot ges vid behov för att tillföra koagulationsprodukter. Antibiotika ges vid enstaka tillfällen om vävnadsskadan är omfattande och risken för sekundära bakteriella infektion bedöms stor.  Om det finns tillgång till antiserum kan det ges i allvarligare fall. Motgiftet innehåller antikroppar som binder huggormens gift och minskar skadeverkningarna. Antiserumet är dyrt och det finns risk för biverkningar varför det inte är lämpligt i alla fall.   Hästens stelkrampsskydd kontrolleras och vid behov boostas det med en dos vaccin.  De flesta hästar blir helt återställda efter ett huggormsbett. Vad kan jag göra för att minska risken att min häst blir huggormsbiten?  Hästar mår bra av att gå ute och röra sig i stora hagar så normalt sett överväger fördelarna med betesgång stort risken för huggormsbett, men det är klart att om det uttalat finns mycket huggorm på ett ställe bör man undvika att ha hästarna där. Risken för bett minskar om man putsar betet och stängslar bort områden med högt gräs, bråte och sly där ormarna kan gömma sig.  Observera att huggormen är fridlyst så det är inte tillåtet att döda eller fånga dem. Enda undantaget är om man hittar en huggorm på sin tomt, då får lov att fånga dem försiktigt och släppa ut dem på annat ställe.Om det är mycket huggorm kan det hjälpa att putsa betet och stängsla bort områden med mycket sly.   

Djurvårdguiden

Medfödda defekter på föl

Det finns medfödda defekter som inte syns eller märks på fölet förrän det blir äldre. Orsak till medfödda defekter på föl Många medfödda defekter beror på att organ inte utvecklats normalt i fosterstadiet. Det kan handla om hypoplasi (=ofullständig utveckling av ett organ eller kroppsdel) eller atrofi/atresi (=total avsaknad av ett organ eller kroppsdel). Vissa defekter har en känd ärftlighet, men i många fall kan genetiska faktorer spela roll men definitiv ärftlighet är inte fastställd. Andra faktorer som kan orsaka medfödda defekter är toxiska och metabola störningar under dräktigheten eller fostrets position i livmodern.  Exempel på medfödda defekter Medfödda defekter är inte vanligt på föl, men här listas några av de vi ser med viss regelbundenhet: Över- och underbett är relativt vanligt och räknas som ärftligt hos vissa raser. Felplacerade tandanlag innebär att ett område med tandvävnad hamnar fel, ofta sitter det nedanför örat på hästen. Förändringen ses ofta inte förrän hästen blivit äldre och kan då orsaka svullnad och ibland bildas en fistelgång så det kommer sekret på huden. Tillståndet går att åtgärda kirurgiskt. Gomspalt innebär att gommen inte är sluten som den ska. När fölet diar rinner mjölk ur näsan. Fölet får inte i sig tillräckligt med näring utan magrar av och blir svagare. Mjölk kan även hamna fel och komma i lungorna. Ibland kan en operation hjälpa fölet, men prognosen är tyvärr ofta dålig.  Atresi av kolon eller anus är livshotande tillstånd där ingen passage genom tarmen finns. Tillståndet orsakar allvarlig kolik som ses första dygnet efter födseln. I enstaka fall går det att korrigera kirurgiskt om det bara är ett mindre membran som hindrar normal passage, men för majoriteten av fallen är prognosen dålig. Navelbråck kan ha en ärftlig komponent eller orsakas av drag i navelsträngen vid förlossningen. I de flesta fall läker de av sig själv inom några veckor, men de bör alltid undersökas av veterinär för att konfirmera diagnosen. Infektion måste till exempel uteslutas och i vissa fall rekommenderas operation av navelbråcket direkt. Pungbråck kan vara medfödda och anses också ha en ärftlighet. I de flesta fall är pungbråcket ofarligt och går att massera tillbaka. Dessa läker vanligen spontant inom några månader, men på samma sätt som för navelbråck bör de undersökas av veterinär då det förekommer allvarligare pungbråck där hinnorna är skadade eller tarm omvriden, och dessa kan snabbt bli livshotande och kräver operation.  Pungbråck på nyfödda föl kan vara allvarligt och bör undersökas av veterinär. Medfödda hjärtfel kan också ha en ärftlig komponent och vissa tillstånd är vanligare i specifika raser. Allvarliga missbildningar ger symtom direkt, medan mindre defekter inte behöver ge symtom alls. Den vanligaste defekten är kammarseptumdefekt vilket innebär en  onormal öppning mellan vänster och höger kammare, och detta upptäcks ibland vid besiktning av äldre hästar utan symtom, men kan också orsaka kliniska symtom redan hos det nyfödda fölet om det är omfattande. Persisterande urachus innebär att de inre navelstrukturerna inte slutits på ett normalt sätt vid förlossningen så urin droppar från fölets navel. Det ska alltid undersökas av veterinär då infektion och risk för fölsepsis är vanligt. Felaktig benställning är vanligt på föl och kan vara medfödda men kan också uppstå efterhand som fölet växer. De vanligaste medfödda defekterna är x-benthet, kontraherade böjsenor och veka böjsenor och de bör alltid undersökas av veterinär för att snabbt få rätt rekommendationer om lämplig åtgärd. Vattenskalle och andra missbildningar i kraniet orsakar ofta fosterdöd och abort, men det förekommer att fölen föds levande men inte utvecklas normalt. Likaså förekommer medfödda missbildningar och avsaknad av ögon, men även detta är mycket ovanligt.  Även felaktiga benställningar bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt. När ska jag söka vård hos veterinär? Medfödda defekter är som tur är ovanliga hos föl, men det finns en lång rad olika tillstånd och vi rekommenderar helst en hälsoundersökning av det nyfödda fölet för att i tid upptäcka eventuella avvikelser, i annat fall rekommenderas undersökning av veterinär i de fall ägaren noterar något onormalt. Vad gör veterinären vid medfödda defekter hos föl? I första hand gör veterinären en allmän klinisk undersökning för att avgöra om det är en medfödd defekt och därefter kan specifika undersökningar bli aktuellt beroende på fynden.  Behandling av föl vid medfödda defekter Behandlingen av medfödda defekter beror på vilken diagnos det handlar om.  Mindre navelbråck kan läka spontant inom några veckor, men i vissa fall krävs operation. Vad kan jag göra själv för att minska risken att få ett föl med medfödda defekter? Det går inte alltid att undvika att få ett föl med medfödda defekter men genom att säkerställa god skötsel med tillräcklig näring och motion till stoet och minska risken för stress och sjukdomar minskas risken. Det är såklart också viktigt att inte avla på hästar som har kända genetiska sjukdomar.  

Djurvårdguiden

Rhodococcus equi

Rhodococcinfektion leder till en allvarlig form av lunginflammation som drabbar föl från ca en månad till ett halvår. Orsak till varför föl får Rhocococcus equiRhocococcus equi är en jordlevande bakterie som livnär sig på bland annat växtätares avföring i marken. Det finns olika stammar av rhodococcer som har olika virulensfaktorer, det vill säga olika benägenhet att orsaka sjukdom hos fölen. Det är främst rhodococcer som har ett specifikt protein;  VapA, som är sjukdomsframkallande.Fölen smittas vanligen under de första dagarna i livet då bakterierna har lättare att etablera sig innan fölets immunförsvar stärkts. Alla hästar som kommer i kontakt med bakterien blir inte sjuka, utan det är en balans mellan mängden bakterier, hur virulenta de är och fölets immunförsvar som avgör. Rhococccer är nära släkt med Mycobakterier som orsakar tuberkulos hos människor, och förloppet påminner om just tuberkulos på så sätt att det är en långsamt framskridande infektion som leder till bölder och kronisk infektion i lungorna. Symtomen vid rhodococcinfektion kommer smygande och sjukdomen utvecklas över lång tid. Det gör att när väl symtomen är uppenbara är skadorna i lungorna ofta omfattande. Symtom på Rhocococcus equiDet vanligaste förloppet är att symtomen kommer smygande och de första kliniska tecknen kan vara att fölet andas mer ansträngt och har feber. Ofta tappar fölet sedan i vikt och det blir mer gradvis påtagligt att andningen är ansträngd. Fölet fortsätter ha feber och blir också mer dämpad i allmäntillståndet. Först därefter noteras ibland djup hosta medan näsflöde inte är vanligt. I vissa fall är förloppet mer akut och fölen får akut hög feber och kraftigt ansträngd andning. Dessa föl kan avlida inom några dagar trots behandling. Rhocococcer kan också orsaka bölder på andra ställen än lungorna. Vi ser årligen föl med rhodococcbölder i leder, ryggrad, tarm och buk eller under huden. Ibland förekommer en immunologisk reaktion som leder till uveit (djupare ögoninflammation) eller generella ledinflammationer. När ska jag söka vård hos veterinär?Om du noterar att ditt föl har feber och påverkad andning är det lämpligt att kontakta veterinär så snart som möjligt. Det är vanligt med feber på lite äldre föl i samband med virusinfektioner, och dessa behöver ofta inte behandlas, men det är viktigt att inte missa allvarligare lunginflammation som rhodococcus eller annan sjukdom så det är alltid bäst att veterinär undersöker. Med hjälp av ultraljud kan veterinären undersöka fölets brösthinna och lungor och se ifall det finns bölder som ofta förekommer vid rhodococcinfektion. Vad gör veterinären?Vid misstänkt lunginflammation gör veterinären en allmän klinisk undersökning och lyssnar på fölets lungor med stetoskop. Med ett blodprov kan veterinären se ifall fölets immunförsvar reagerat på ett sätt som indikerar bakteriell infektion eller inte. Detta är inget säkert diagnostiskt test för rhodococcer, men ger en fingervisning kring troliga orsaker till symtomen.  Mer specifika tester innefattar röntgen och ultraljud av lungorna. Vid rhodococcinfektion ses ofta typiska lungbölder och ibland kan stora delar av lungorna vara kollapsade. Även andra bakterier kan orsaka bölder, så för att konfirmera diagnosen tar veterinären sedan ett prov från lungorna för att titta på cellutstryk och göra en bakteriologis odling och testa för förekomst av vapA. Det är viktigt att titta på hela bilden eftersom icke-virulenta rhodococcer mycket väl kan förekomma utan att det är de som orsakat sjukdomen. BehandlingBehandling av rhodococcinfektion kräver riktad behandling med speciell antibiotika som kan ta sig in i cellerna och bölderna och som är verksam mot bakterien. Detta är preparat som också används vid behandling mot tuberkulos och andra livshotande infektioner hos människa och det är av största vikt att medicinerna inte används annat än vid konfirmerade fall där behandlingen bedöms ha rimlig möjlighet att rädda fölets liv eftersom det annars bidrar till resistensutveckling hos bakterier och mer svårbehandlade infektion för såväl djur som människor i framtiden. I de fall behandling inleds handlar det om flera veckors behandling och uppföljning hos veterinär för att avgöra när behandlingen ska avslutas. Preparaten är inte helt harmlösa mot individen heller så även av den anledningen ska de bara användas när diagnosen är konfirmerad och behandling nödvändig och bedöms ha sannolikt gott resultat. Tarmfloran hos fölet störs och de kan drabbas av allvarlig diarré. Det förekommer också att ston vars föl behandlas utvecklar livshotande diarré så extrem försiktighet måste vidtas så att stona inte av misstag kommer åt fölets medicin. Vad kan jag göra för att minska risken att mitt föl drabbas av rhodococcinfektion?Rhodococcinfektion är ett stort problem på många stora stuterier, framförallt i varma, torra länder så det finns mycket forskning kring hur risken kan minskas.  Rhodococcinfekton förekommer sporadiskt, det vill säga det kan hända att ett föl i en liten besättning som bara har ett föl drabbas. I dessa fall kan man fundera lite över nedanstående tips, men majoriteten av rekommendationerna är främst riktade till större stuterier med endemiska problem. Bakterien lever i marken och fölen drabbas när de andas in dammpartiklar med virulenta bakterier. Mängden bakterier i jorden är ofta relaterade till antalet hästar och framförallt föl som använder hagarna. Fölens tarmflora är inte fullt utvecklad, vilket gör det lättare för rhodococcerna att etablera och föröka sig i fölets tarm än i vuxna hästars tarm. Risken för infektion kan minskas genom att minska mängden hästar per ytenhet och mocka hagarna ofta. Det är också bra att hålla små föl i hagar som inte dammar. Det är bättre att ha gräsbevuxna hagar än upptrampad sandjord. Dammpartiklarna i luften kan också minskas genom att hagarna bevattnas regelbundet.  På stuterier som drabbats av mycket rhodococcinfektioner kan tidig diagnostik vara  till hjälp. Genom att rutinmässigt kontrollera tempen på alla föl kan infektionen diagnosticeras i tidigare stadium. Drabbade föl kan då skiljas från övriga föl och minska risken för ytterligare kontamination av markerna och behandling kan sättas in i tidigt skede. Det förekommer också rutinmässig scanning av lungorna med ultraljud och regelbundna blodprover för att snabbt märka om något föl börjar utveckla lunginflammation. Det finns även möjlighet att ge hyperimmunplasma till nyfödda föl för att minska risken. Ofta ges då en dos under fölets första levnadsdygn och ytterligare en dos när fölet är 2-4 veckor. Vaccination av det dräktiga stoet eller fölet har också provats, men är ännu inte allmänt använt. Föl smittas ofta de första dagarna i livet. Genom att ha stora gräsbevuxna ytor där det inte är alltför många hästar på liten yta minskar risken att fölet andas in rhodococcer via dammpartiklar som virvlar upp från marken. 

Magsår hos häst – ett vanligt problem

Djurvårdguiden

Magsår hos häst – ett vanligt problem

Magsår är vanligt förekommande hos hästar. Det är speciellt vanligt hos hästar som tränas, tävlas och reser mycket. De flesta hästar med magsår visar inga eller mycket subtila kliniska symtom så som nedstämdhet, nedsatt aptit, nedsatt prestation och svårt att hålla hull. Diagnos ställs genom kameraundersökning av magsäcken och behandlas med syradämpande medicin.Magsår – SymtomDe flesta hästar med magsår visar inga symtom utåt. Ibland kan ett eller flera av nedanstående symtom ses:Dålig aptitNedstämdhetHumörsvängningarNedsatt prestationNegativ inställning till träningSvårt att hålla hullDålig hårremVikttappLigger ner mer än vanligtLåggradig kolikLös avföringVid stora magsår kan hästen visa tecken på kolik och/eller tandgnissling. En del hästar lägger sig på ryggen, speciellt föl, då detta avlastar trycket mot magsäcken.Kliniska tecken på magsår hos föl är intermittent kolik (ofta efter att ha diat eller intagit foder), ligger ner mer än vanligt, rastlöshet vid dining (på grund av att det gör ont när den diar), diarré, nedsatt aptit, tandgnissling och salivering. När föl visar kliniska symtom har de ofta stora magsår, därför bör de utredas och behandlas omedelbart. Det är inte ovanligt att föl utvecklar magsår i samband med att de behandlas för en annan sjukdom.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om din häst visar tecken på kolik och/eller gnisslar tänder då detta kan vara tecken på allvarligare grad av magsår.Kontakta veterinär direkt om du har ett föl som har intermittent kolik, verkar ha ont efter att ha diat, ligger ner mer än vanligt, har nedsatt aptit, gnisslar tänder och/eller saliverar då detta kan vara tecken på magsår.Vad orsakar magsår hos hästar?Hästens magsäck- anatomi Hästens magsäck har två olika delar med mycket olika utseende och funktion. Den övre delen är beklädd med en ljus slemhinna och har som funktion att blanda runt magsäcksinnehållet. Den nedre delen är beklädd med röda syrautsöndrande körtlar och har som funktion att hjälpa till med att spjälka foder och att avdöda bakterier. I båda delarna finns en skyddande slembarriär som skyddar dem från etsning från magsyra.Hästar är gjorda för att äta dygnet runt Hästar är gjorda för att äta nästan dygnet runt med endast ett fåtal pauser för att vila eller förflytta sig. Därför producerar deras magsäck magsyra konstant under dygnet- även då de inte äter. En vuxen häst kan producera upp till 35 liter magsyra per dygn!Hästar har även en relativt liten magsäck i förhållande till kroppsstorlek eftersom de är gjorda för att äta små mängder foder under hela dygnet. Under naturliga förhållanden neutraliseras då magsyran under dagen av grovfoder och saliv.Hästar är gjorda för att äta dygnet runt.Orsaker till magsår Magsår beror i grund och botten på en obalans i den skyddande slembarriären i magsäcken samt att syra av någon anledning stänker upp från den nedre röda delen av magen till den övre vita känsliga delen av magsäcken.Ett fåtal stora utfodringar per dygn predisponerar hästar för magsår, likaså foderstater som innehåller stora mängder kraftfoder. Studier visar även att stress, exempelvis vid rörelse och oro i stallet eller vid transportering, ökar risken att utveckla magsår. Att ha radio på i stallet ökar risken för magsår.Även hård fysisk aktivitet ökar risken för magsår. Studier visar att träning ökar produktionen av magsyra samt minskar blodflödet till tarmslemhinnan. Hård träning gör även att tarmar och andra bukorgan trycker på magsäcken, vilket i sin tur göra att magsyra lättare stänker upp på den vita känsliga delen av magsäcken.Sår ses oftast i den övre vita delen av magsäcken men kan även ses i den nedre röda delen. Sår i den nedre röda delen av magsäcken ses ofta efter långvarig behandling med antiinflammatoriska mediciner.Magsår – UtredningMagsår diagnosticeras genom kameraundersökning av magsäcken (gastroskopering). Hästen fastas 12 timmar innan undersökningen för att förhindrat att foderrester skymmer delar av magsäcken under undersökningen.De festa hästar tolererar gastroskopering väl. Hästen får även en liten dos sedering för att slappna av. En tunn slang med en kamera på toppen förs in genom hästens näsa, ner genom matstrupen och ned i magsäcken. Undersökningen tar vanligtvis 10 till 20 minuter.Kameraundersökning av magsäcken.Blödande magsår i övergången mellan vit och röd magslemhinna.Behandling och förebyggande åtgärderDet finns mycket som du som hästägare kan göra för att undvika att din häst får magsår:Fodra små mål flera gånger dagligen eller ge fri tillgång på mat (genom exempelvis bete) om hästen klarar av att hantera detta.Minska mängd kraftfoder i foderstaten.Undvik stressfulla situationer (så som transporter och förflyttningar) om möjligt och se till att din häst får ro i stallet.Undvik eller minska mängd antiinflammatorisk medicin. Vissa preparat medför större risk än andra- rådgör med din veterinär.Om din häst ändå drabbas av magsår behandlas detta med syradämpande medicin i pastaform. Det är även viktigt att samtidigt se över fodringsrutiner, foderstat, stallmiljö, träningsschema och så vidare för att få såren att läka.Ibland kan det vara motiverat att behandla en häst som till exempel reser och tävlar mycket förebyggande mot magsår. Rådgör med din veterinär angående detta. Undersök gällande tävlingsreglemente huruvida medicineringen är tillåtet i samband med tävling, då de olika reglementena skiljer sig åt.

Träna hästens kondition

Djurvårdguiden

Träna hästens kondition

Alla hästar mår bra av motion och genom att rida ut kan hästens kondition tränas upp samtidigt som underlaget varieras. Vad är kondition? När vi pratar om kondition menar vi hästens förmåga att utföra ett långvarigt arbete. Bra kondition är beroende av hjärtats kapacitet och kroppens syreupptagningsförmåga. Det handlar helt enkelt om hästens ”flås” eller ork.  För att en häst ska klara det förväntade arbetet behöver den förutom att träna sin kondition även träna muskelstyrka, teknik, balans och koordination. Skelett, leder, senor och stödjevävnad behöver också tränas och stärkas.  Varför är bra kondition viktigt för hästar?För hästar som tränas och tävlar på högre nivå är det självklart att de behöver bra kondition för att kunna prestera på topp. Konditionsträning ingår som en komponent i deras träningsprogram som varierar beroende på tävlingsgren.  Men även vanliga hobbyhästar behöver träna sin kondition. Hos människan är dålig kondition och för lite motion kopplat till en lång rad vällevnadssjukdomar. Hos hästar ser vi inte riktigt samma panorama av sjukdomar, men även hästar som är överviktiga och har dålig kondition löper ökad risk för olika sjukdomar. En häst som motioneras håller lättare hullet. Övervikt ökar belastningen på leder och ligament och ökar därför risken för förslitningsskador och hälta. Risken för sjukdomar som insulinresistens och fång ökar också. Rörelse bidrar till ökad blodgenomströmning och håller också på så sätt vävnader och immunförsvar i gott skick. Vidare är god kondition viktigt eftersom risken att hästen snubblar och skadar sig ökar om den blir trött under arbetet.  Ytterligare en positiv faktor med ökad motion är att hästen kan få mer grovfoder, vilket i sin tur bidrar till hästens välbefinnande och magtarmkanalens funktion och därmed minskar risken för stereotypier och kolik. En häst som motioneras ordentligt varje dag och får tillräckligt med grovfoder för att tillfredsställa behovet av fibrer, ättid och sysselsättning blir mer lätthanterlig, lugn och samarbetsvillig. Regelbunden motion är speciellt viktig för hästar som hålls i box och små hagar. Dessa hästar behöver komma ut och röra på sig ordentligt. Hur tränar man kondition på hästen?Att träna konditionen på hästen innebär egentligen bara att se till att hästen rör sig tillräckligt varje dag. Hur träningen läggs upp beror helt på vilken ålder och kondition hästen är i och vilken disciplin den ska användas till. För en hobbyhäst kan konditionsträningen ofta göras genom uteritt. För en helt otränad häst får man börja med promenader i skritt och successivt öka tempot och längden på rundorna, medan för mer vältränade hästar kan konditionen förbättras med galopp i intervaller. Belastningen, och därmed skaderisken, ökas vid snabbt tempo så för att komma upp i puls kan träning i uppförsbackar vara bra, vilket också tränar muskelstyrkan i bakbenen. Hur länge och hur ofta hästen ska ridas går inte att svara på generellt eftersom det beror på så många faktorer. Men många av våra hästar skulle må bra av betydligt mer motion än vad de får idag. Långa rundor på 1 - 2 timmar i naturen i skritt och trav flera dagar i veckan är bra motion och innebär väldigt liten risk för skador, och kan med fördel läggas in som variation till arbetspass på preparerad bana i stället för att låta hästen vila i hage och box.   Hur lång tid tar det att träna upp konditionen?Det är beroende på hur bra kondition man vill uppnå, men generellt gäller att kondition går att träna upp förhållandevis fort. På ett par månader kan konditionen förbättras avsevärt. Detta är positivt på många sätt, men det innebär också en stor risk om resten av hästens kropp inte hänger med. Att bygga upp styrka och stabilitet i skelett och stödjevävnader tar nämligen betydligt längre tid (år), så det gäller att vara försiktig och gå långsamt framåt, speciellt med unga hästar eller hästar som inte varit i träning förut. Hur länge sitter bra kondition kvar hos en häst?Bra kondition är en färskvara som måste underhållas för att bestå, men några veckor utan träning klarar de flesta hästar bra utan att tappa speciellt mycket kondition. En häst som varit vältränad länge håller kvar konditionen bättre under en viloperiod jämfört med en häst som precis tränat upp sin kondition. Måste hästar konditionstränas?Nej, det måste de inte. Om de har tillräckligt stort utrymme att röra sig naturligt i flock och får anpassat foder är det inte nödvändigt med organiserad motion för hästens välbefinnande. Men man kan inte förvänta sig att en häst som hålls så helt plötsligt ska klara ett ansträngande träningspass eller tävling heller. Kondition går relativt snabbt att träna upp, men för att skelett och stödjevävnader ska stärkas krävs betydligt längre tid (år) så det är viktigt att inte skynda hästens träning för mycket. 

Myokardit (hjärtmuskelinflammation) hos häst

Djurvårdguiden

Myokardit (hjärtmuskelinflammation) hos häst

Myokardit är en ovanlig men allvarlig sjukdom hos häst. Orsak till myokardit (hjärtmuskelinflammation) hos häst Myokardit orsakas av inflammation i hjärtmuskeln. Inflammationen kan orsakas av virus, bakterier eller parasiter samt substanser som är toxiska för hjärtmuskelcellerna. Det förekommer också autoimmuna reaktioner, plus att många fall är idiopatiska (dvs okänd orsak). Myokardit kan uppstå efter en genomgången övre luftvägsinfektion med virus eller bakterier. I vissa fall handlar det om att bakterier eller virus direkt infekterar hjärtmuskeln, men ofta tros det vara en sekundär immunologisk reaktion. Myokardit orsakad av parasiter är mycket ovanligt, men har påvisats i samband med att parasiterna migrerat i hästens kropp. Toxiska substanser kan vara vissa växter som till exempel tysklönn, idegran, rhododendron och azaleor. Även huggormsbett kan påverka hjärtmuskelcellerna. Vissa former av antibiotika som används i tillväxtbefrämjande syfte hos fjäderfän i andra länder är också giftigt för häst, men dessa är inte vanliga hos oss. Brist på selen eller vitamin E har också kopplats till myokardit.  Symtom på att en häst har myokardit En häst med hjärtmuskelinflammation blir trött och orkar inte arbeta. Beroende på hur allvarlig inflammationen är kan hästen få mer eller mindre kraftiga symtom. Vid lättare fall noterar ägaren bara att hästen inte orkar arbeta och att pulsen ligger onormalt högt, medan vid allvarliga fall kan hästen få symtom på akut hjärtsvikt eller plötslig kollaps. Vid hjärtmuskelinflammation försämras hjärtats kontraktionsförmåga och därmed dess förmåga att pumpa blod till kroppen. Det är också vanligt med olika former av arrytmier (oregelbundna hjärtslag) och även hjärtstillestånd kan förekomma.  EKG används i diagnostiskt syfte och det är främst arytmier som indikerar hjärtmuskelinflammation. När ska jag söka vård hos veterinären?   Om hästen visar symtom som kan tyda på hjärtmuskelinflammation bör den inte ridas/tränas förrän den är undersökt av veterinär. Om symtomen är allvarliga måste hästen undersökas akut.  Vad gör veterinären vid misstanke om myokardit? Veterinären gör också en allmänklinisk undersökning av hästen med störst fokus på cirkulationsorganen. För att konfirmera diagnosen används ultraljud, EKG och blodprov för att mäta hjärtmuskelenzymer. De diagnostiska metoder vi har är förhållandevis grova. Måttlig till kraftig hjärtmuskelinflammation kan ofta lätt konfirmeras med den diagnostik vi har tillgänglig medan lindrig hjärtmuskelinflammation är betydligt svårare att bekräfta. För ett par decennier sedan ansågs vissa formationer på EKG-kurvan tyda på hjärtmuskelinflammation och diagnosen ställdes relativt frekvent på trav- och galopphästar. Idag anses inte EKG-kurvans form tillräckligt säker för att verifiera diagnosen myokardit, plus att andra sjukdomar som förklarar de noterade symtomen upptäckts.  Ultraljud är också en diagnostisk metod som används för att konfirmera diagnosen hjärtmuskelinflammation. Behandling vid myokardit hos häst Lindriga fall av myokardit behandlas bäst med lång vila. Hästen får gärna gå i hage och skrittmotioneras, men ska inte anstränga hjärtat på flera månader. Ibland kompletteras behandlingen med anti-inflammatorisk medicin. Ofta rekommenderas uppföljning med ultraljud, blodprov och EKG innan hästen gradvis återgår till träning igen. Prognosen är relativt god för dessa hästar. Allvarliga fall av myokardit är livshotande och kräver intensiv behandling på djursjukhus med bland annat anti-arytmiska mediciner. Prognosen är i dessa fall avvaktade även med behandling.  Vad kan jag själv göra för att minska risken att min häst drabbas av myokardit?En av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för allvarlig myokardit är att låta hästen vila ordentligt efter en genomgången luftvägsinfektion. Ofta rekommenderas 3 - 4 veckor utan intensivt arbete efter att symtomen vid en allvarligare övre luftvägsinfektion läkt av. Detta är för att minska risken för bland annat myokardit. Vidare är det viktigt att säkerställa att hästen inte har giftiga växter i hagen, eller har möjlighet att komma åt andra toxiska substanser, och att den har en fullgod foderstat med tillräckligt e-vitamin och selen (vilket i princip alla kommersiella foder innehåller idag). Hjärtats kontraktionsförmåga mäts vid ultraljudsundersökningen då den ofta är nedsatt.

Om din häst har hudtumör kan det vara dags med ett besök till veterinären

Djurvårdguiden

Om din häst har hudtumör kan det vara dags med ett besök till veterinären

Melanom är hudtumörer som på häst även kallas skimmelknutor eftersom de är betydligt vanligare på skimlar. Det är inte lika akut att ta bort melanom på häst som det är på människa. Rekommendationerna har ändrats från att man tidigare oftast inte gjort något åt hästarnas melanom, till att man numera rekommenderar kirurgiskt avlägsnande av åtkomliga melanom på unga hästar och därmed minska risken att hästen på sikt får problem av dem. Orsak till melanom hos hästOm vi människor får ett misstänkt melanom i huden opereras det snabbt bort. Melanom på människa är ofta elakartade, det vill säga de invaderar omgivande vävnad och sprids till andra delar av kroppen (metastaserar). Hästens melanom är annorlunda mot människans. Hos häst finns en dominant gen som ger färgen skimmel, och samma gen ökar risken för melanom. Genen påverkar melanocyterna vilket är de celler som producerar färgpigment till huden och hårstråna. Det är inte helt klartlagt hur skimmelgenen fungerar men den ökar celldelningen hos melanocyterna, varvid de tröttas ut och successivt producerar mindre färgpigment vilket leder till att hårstråna ljusnar när hästen blir äldre. Skimmelgenen verkar över hästens grundfärg som kan oftast är svart, brun eller fux, och genen påverkar också om hästen får mörkare fläckar i skimmelteckningen (apelkastad eller flugskimmel). Hästar som är homozygota för skimmelgenen (har fått skimmelgenen från både mamman och pappan och alltså har dubbel uppsättning) bleks fortare, har färre mönster som apelkastad och blir vitare jämfört med de som är heterozygota (har enkel uppsättning av skimmelgenen). Risken att utveckla melanom är större hos homozygota skimlar. Risken är större om grundfärgen är svart, följt av brun och minst risk för fux. Sammantaget innebär detta att risken för melanom är större hos raser som avlats för skimmelfärgen. Melanom förekommer också på icke-skimlar och hos dessa hästar tenderar melanomen att var mer elakartade.Risken för melanom är större hos raser som avlats specifikt för skimmelfärgen eftersom dessa i större utsträckning är homozygota för skimmelgenen och har svart eller brun basfärg.Symtom på en häst som har melanomMelanom ses som svarta eller grå knutor i huden. De noteras på hårlösa områden under svansen, kring anus och perineum, vid vulva, penis eller kring läpparna, men de kan även uppträda på andra ställen i huden. De förekommer som solitära knutor eller som klasar av flera närsittande knutor. Melanom kan även utvecklas i spottkörtlarna, luftsäckarna, ryggmärgen eller inre organ, men kan förekomma var som helst i kroppen.Melanomen noteras initialt när hästen är 4 år eller äldre. De växer ofta sakta. Det finns studier som följt hästar i specifikt drabbade raser och visat att i genomsnitt tar det 8-10 år från att en 0,5 cm stor melanomknuta upptäcks till att sjukdomen utvecklats så mycket att den orsakar kliniska problem för hästen. För hästar av andra raser tar det i genomsnitt betydligt längre tid. Melanomens tillväxthastighet hos en enskild individ kan det dock gå betydligt fortare än genomsnittssiffrorna anger, och förloppet kan ändras från att ha gått väldigt långsamt under ett antal år till att plötsligt snabbt förvärras.När melanomen växer blir de enskilda knutorna större, det kommer nya knutor och flera knutor växer ihop till större massor. Om de blir tillräckligt stora kommer de att påverka normala kroppsfunktioner. Det vanligaste är att melanom som sitter vid analöppningen orsakar förstoppning i rektum. Melanomen kan också skadas genom att hästen kliar eller på grund av att blodförsörjningen inte är tillräcklig för de centrala delarna av tumören. Sekundära bakteriella infektioner får lätt fästa i den skadade vävnaden och det bildas bölder som ger smärta och feber. Melanom i spottkörtlarna kan påverka hästens möjlighet att böja hals och nacke, melanom i svalget kan ge problem med att svälja och melanom i nervsystemet kan ge upphov till neurologiska symtom. Även om det inte är lika vanligt som på människa har hästens melanom potential att bli maligna (elakartade) och då växer de in omgivande vävnad och sprids till kroppens inre organ.När ska jag söka vård hos veterinär?Tidigare har den generella rekommendationen varit att inte göra något åt melanomen eftersom de vanligen utvecklas långsamt och på många hästar orsakar de aldrig kliniska problem. Detta förhållningssätt har numera ändrats eftersom hos enskilda hästar kan melanomen orsaka signifikanta problem. Om du noterar små melanom på din häst rekommenderar vi att du konsulterar din veterinär i samband med nästa rutinundersökning och diskuterar hur ni lämpligen ska följa melanomen och ifall någon behandling är aktuell. Om melanomen är större eller växer fort rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär tidigare.Vad gör veterinären?Diagnosen melanom ställs ofta på de kliniska symtomen, men i vissa fall kan en biopsi (vävnadsprov) behövas.  För melanom som sitter inne i kroppen används mer avancerad diagnostik som endoskopi, ultraljud och CT (datatomografi).För att minska risken för att melanomen ska orsaka kliniska bekymmer för hästen när den blir äldre rekommenderas ofta att melanomen opereras bort medan de ännu är små.BehandlingDet enda sättet att få bort melanomen är att operera bort dem. Små melanom som sitter lättillgängligt är lätt att operera bort, medan stora eller mer svårtillgängliga kan var omöjliga att få bort. Melanomen återkommer nästan alltid så syftet med operationen är att sakta ner sjukdomens förlopp på sikt, och det behövs oftast upprepade kirurgiska åtgärder ibland så ofta som årligen. Huruvida operation rekommenderas eller inte beror på hästens ålder och melanomens lokalisation och tillväxthastighet.Det finns flera medicinska behandlingar som prövats på häst. Immunologiska ämnen och cellgifter har använts med varierande framgång. Det finns ett vaccin för hund som nyligen börjat användas på häst. Vaccinet stärker kroppens eget immunförsvar så att det kan motverka tumörens växt. Ingen av de medicinska behandlingarna är än så länge allmänt vedertagna och generellt tillgängliga, men de kan vara värda att diskutera i enskilda fall, speciellt om tumörerna är svåråtkomliga för kirurgisk åtgärd.Vad kan jag göra som djurägare?För att minska risken att din häst får problem på grund av melanom rekommenderar vi att du regelbundet undersöker hästen och noterar antal och storlek på melanomen och fortlöpande diskuterar med din veterinär vad som är lämpligaste förhållningssättet.

Fölavdelning för att kunna ta hand om sto och föl på bästa sätt

Djurvårdguiden

Fölavdelning för att kunna ta hand om sto och föl på bästa sätt

Fölsäsongen är en intiensiv tid på djursjukhusen. Helsingborgs Specialisthästsjukhus har en fölavdelning för att kunna ta hand om sto och föl på bästa sätt. Här berättar vi lite mer om hur avdelningen fungerar. Fölsäsongen är en intensiv tid på djursjukhusen. Många sjukdomar som drabbar sto och föl i samband med fölningen är såväl akuta och allvarliga som speciella för patientgruppen. Det ställer stora krav på verksamheten att kunna mobilisera specialutbildad personal och anpassade lokaler för att möta det säsongsmässigt ökade vårdbehovet.Våren och fölsäsongen är en intensiv period. Våra hästsjukhus anpassar verksamheten till för denna speciella patientgrupp genom att öppna extra fölavdelning.På Specialisthästsjukhuset i Helsingborg finns ett stall som är dedikerat till sto med föl. Stallet har nio stora boxar som används uteslutande under fölsäsongen. Det ligger avskilt från övriga vårdavdelningen och vi är mycket måna om att skapa en lugn och harmonisk miljö. I stallet finns all utrustning som behövs för undersökning av sto och föl så det är sällan den nya familjen behöver lämna fölstallet. Sto med äldre föl placeras i ett annat stall med stora uteboxar. Om smittsam sjukdom misstänks ställs hästarna på isoleringsavdelning.Personal redo under fölsäsongenUnder fölsäsongen arbetar några specialutbildade veterinärer och djursjukskötare enbart med fölen. För optimal vård och kontinuitet i behandlingen eftersträvar vi efter att ha samma personal i fölstallet under vardagar hela säsongen. De nyfödda sjuka fölen tenderar att komma in jourtid och tas då emot av vår akutpersonal som också har stor erfarenhet av intensivvård av föl. Om akut kirurgi behövs finns på Specialisthästsjukhuset i Helsingborg dygnet runt tillgång till specialutbildad veterinär kirurg och narkospersonal.Djursjukhusen har stor beredskap för att ta hand om alla sjuka föl på bästa sätt. Vi har personal som är specialutbildade för vård av föl, narkos och kirurgi i beredskap dygnet runt.Nyfödda föl extra känsliga för infektionerNyfödda föl är känsliga för infektioner och sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt. Ju tidigare i förloppet fölen kommer under behandling desto bättre är prognosen. Det kan inte nog poängteras vikten av att söka veterinärvård omgående om fölningen eller det nyfödda fölets beteende avviker från det normala. Tidigt insatt behandling minskar risken att fölet blir allvarligt sjukt och förutom en bättre chans att klara sig blir vårdtiden kortare och därmed även kostnaderna för vården. Läs gärna mer om föl och fölningar här:Förbered inför fölningen Den livsviktiga råmjölkenTidsparametrar vid normal fölningTa hand om sto och föl efter fölningen Vanliga sjukdomar hos nyfödda föl Så här kan det gå till när svaga föl kommer till ossMånga föl som kommer till djursjukhuset har upplevts som svaga direkt efter födseln. Veterinären undersöker fölet och beslutar om lämplig behandling. Ibland räcker det med att vår erfarna personal hjälper fölet att komma igång och dia. Vi säkerställer också alltid att fölen får i sig tillräckligt med antikroppar. Många gånger har fölen dock redan infektion på gång och är mer påverkade, och då krävs behandling med till exempel intravenöst dropp och antibiotika. Vi har möjlighet att bygga upp en liten box till fölet inuti stoets box så att fölet kan få intravenöst dropp utan att stoet trasslar in sig i slangarna. Då har stoet ändå möjlighet att nosa på fölet hela tiden. Vi strävar alltid efter att sto och föl ska vara tillsammans så mycket som möjligt och att fölet så snabbt som möjligt lär sig dia från stoet. För föl som inte kan dia eller dricka från nappflaska används en tunn magsond eller intravenös näring tills fölet blivit starkare.Om fölen inte diar själv måste de få råmjölk och antikroppar på annat sätt. De föl som kan stå och har sugreflex kan matas med nappflaska, annars används magsond eller intravenös näring.De allvarligast sjuka fölen kräver mycket vård och omsorg om de ska ha chans att bli friska.Intensiv vård så du får med dig ett friskt föl med dig hemDe flesta fölen som behandlas hos oss tillfrisknar förvånansvärt snabbt och diar själva inom några timmar, men några föl behöver mer avancerad vård. Att ta hand om de allvarligast sjuka fölen är ett intensivt arbete då dessa föl kan behöva kontinuerlig passning. De måste övervakas, vändas, hållas rena, matas och få sina mediciner och dropp. För ägarna till dessa föl kan det bli ett par oroliga dagar innan vi ser att fölet säkert kommer att klara sig. Personalen som jobbar så nära fölen blir också väldigt engagerade och känner stor glädje och tillfredställelse när fölen blir friska igen och kan åka hem.Det är en stor glädje både för djurägaren och personalen när sto och föl blivit friska och kan åka hem från djursjukhuset igen.

Fyrverkerier och smällare – Fira nyår tryggt med din häst

Djurvårdguiden

Fyrverkerier och smällare – Fira nyår tryggt med din häst

Under kommande helger kommer det att smällas smällare och skjutas fyrverkerier trots att många djurvänner protesterar.Trots ökande protester mot nyårsraketer och smällare kommer det alldeles säkert att skjutas många fyrverkerier i år igen. Här hjälper vi dig att förbereda för ett så lugnt nyårsfirande som möjligt för dig och din häst.Eftersom hästar är flyktdjur reagerar de genom att spring iväg i vild panik om de blir riktigt rädda. En uppskrämd häst kan springa igenom staket och obändig terräng i sin flykt och risken för olyckor är påtaglig. Varje år skadas hästar efter att de blivit skrämda av fyrverkerier, en del så allvarligt att de måste avlivas.Om en häst blir skrämd av smällare eller fyrverkerier och flyr i panik är risken stor att den skadar sig.Hästar reagerar olika på ljud och smällare, men även den lugnaste häst kan bli skrämd om fyrverkerierna kommer plötsligt. Här är några tips på hur du minskar risken att hästarna skadas:Se till att någon person finns i närheten av stallet och har koll på hästarnaLåt hästarna stå inne i sina boxar i stalletSätt bomull eller öronproppar för häst i öronen på hästarnaTäck över fönster för att minska exponeringen för ljusblixtarHa lugn musik på i stalletGe hästarna lite extra grovfoder så de har något att syssla med när det smäller som värstLugnande feromoner kan hjälpaOm en häst är mycket orolig kan veterinär skriva ut lugnande medel åt hästen. För bäst effekt ges dessa innan hästen blivit uppskrämd.Kanske kan det vara mysigt och kännas tryggt att fira nyår tillsammans med din bästa vän?

Lös träck

Djurvårdguiden

Lös träck

Under stallperioden får många hästar problem med lös träck. I artikeln diskuteras vanliga orsaker och lämpliga åtgärder. Orsaker till lös träck hos hästStörningar i tarmfloran: Hästen är en så kallad grovtarmsjäsare, vilket innebär att den är helt beroende av mikroorganismerna som finns i grovtarmen och hjälper till att bryta ner fodret. Det är enorma mängder mikrober som finns i hästens tarm, bortåt 109 mikrober per gram träck.  Mikroorganismernas huvudsakliga uppgift är att bryta ner fodret till användbara komponenter för hästen. Det finns över 100 olika arter av mikrober i hästens tarm och de har alla olika uppgifter. Vissa utsöndrar enzymer, några bildar vitaminer eller tillverkar aminosyror som är nödvändiga för hästen, medan andra omvandlar stärkelse eller fibrer till fettsyror som tas upp och ger energi. I processen när mikroberna bryter ner fodrets komponenter bildas även gas. Gasen transporteras ut tillsammans med icke nedbrytningsbara slaggprodukter.  Bakterierna lever i balans med varandra och en av de vanligaste orsakerna till att hästar blir oroliga i magen är att denna balans har rubbats. Ett exempel är om hästen får i sig för mycket stärkelserikt foder varvid de stärkelsespjälkande bakterierna trivs och förökar sig. När dessa bakterier spjälkar stärkelsen bildas mjölksyra vilket sänker pH (surhetsgraden) i tarmen. Andra bakterier får då svårt att överleva och balansen störs och hästen får lös träck. Förändringar i surhetsgraden kan också vara skadligt för tarmslemhinnan och orsaka inflammation, vilket ytterligare förvärrar situationen. Sand: I framför allt södra Sverige är sand och jord som hästarna får i sig en vanlig orsak till lös träck. När betena blir sämre drar hästarna upp gräs med rötter varvid sand och jord följer med. En viss mängd sand passerar utan problem genom magtarmkanalen, men om det blir större mängder orsakar det irritation i slemhinnan vilket kan leda till inflammation och i sin tur lös träck. Om sanden sedimenterar finns risk att det successivt ansamlas större mängder varvid sandförstoppning kan uppstå, läs gärna mer om sandförstoppning här.Parasiter: Ibland är parasiter orsak till lös träck hos hästar. Både blodmask, bandmask och spolmask kan orsaka lös träck hos våra hästar. Det är vanligare att unga eller gamla hästar får problem av parasiter, men det kan vara bakomliggande orsak även hos friska vuxna individer. Parasiterna har specifika livscykler och orsakar lös träck på lite olika sätt, men gemensamt är att de skadar tarmslemhinnan och påverkar nedbrytningen av fodret och näringsupptaget negativt. Oro och stress: Det är vanligt att hästar har lös träck när de till exempel kommer till ett nytt ställe, som en tävlingsplats, och är uppenbart uppe i varv. Sker detta vid enstaka tillfällen är det inget problem, men om hästen lever i ett mer konstant tillstånd av stress kan det också orsaka problem med magtarmkanalen och då är det ett betydligt större problem. Lös träck kan bero på oro i samband med omgruppering, stress i hanteringen eller att hästen är otillfredsställd på något sätt. Läs gärna artikeln om hästens välbefinnande för mer diskussion kring detta. Speciellt unga hästar får lättare kliniska symtom på grund av invärtes parasiter. Symtom på lös träck hos häst Förutom att hästen har lös, komockeformad träck eller mycket fri fekal vätska kan den även tappa i hull och få matt, glanslös päls. I andra fall är hästen relativt opåverkad av problemet och äter och mår bra som vanligt, men eftersom obalans i tarmfloran kan öka risken för allvarliga problem som diarré och kolik bör man ändå fundera igenom vad som kan göras för att förbättra magtarmhälsan.  När ska jag söka vård hos veterinär? Om din häst har problem med lös träck men mår bra för övrigt kan du i första hand prova justera foder och rutiner enligt rekommendationerna nedan, gärna i samråd med din veterinär. Om hästen däremot tappar i vikt eller inte verkar må bra på något sätt rekommenderar vi att hästen också undersöks av veterinär. Kraftig, plötsligt påkommen diarré kan vara livshotande, så skulle detta inträffa krävs akut veterinärvård.  Vad gör veterinären om min häst har lös träck och vad kan jag själv göra? Nedan listas några saker som är lämpligt att gå igenom när en häst har lös träck. Det är bra att konsultera sin veterinär och anlita en foderrådgivare för hjälp: Gå igenom foderstaten:1.    Säkerställ att hästen får tillräckligt med fibrer! Tillräcklig fibermängd är basen för en god magtarmhälsa. Dels bidrar det till en hälsosam tarmflora och dels bidrar det till hästens välbefinnande och mättnadskänsla genom att ät- och tuggtiden tillfredsställs. Större grovfodergiva minskar också hästens benägenhet att dra upp sand och rötter i vinterhagen. Vi rekommenderar att hästar får minst 1,5-2 kg torrsubstans grovfoder per 100 kg häst. Det är viktigt att göra en grovfoderanalys och att välja ett grovfoder som passar hästtypen. En lättfödd hobbyhäst ska ha ett grovfoder med lägre energiinnehåll än en galopphäst i träning, annars blir den antingen överviktig eller får problem med magtarmkanalen på grund av för lite fibrer. Läs vår artikel om grovfoderanalys för mer information.2.    Ge enbart grovfoderEn häst som har orolig mage fungerar ofta bäst på enbart grovfoder, så en av de första åtgärderna är att ta bort allt annat foder.  De flesta hästar behöver inget kraftfoder om de får ett bra grovfoder i tillräcklig mängd.  Beslutet ifall kraftfoder behövs görs baserat på en foderstatsberäkning med värdena från grovfoderanalysen, och likaså vilken typ av kraftfoder som är lämpligt.  Om hästens energibehov är så stort att den inte orkar äta så mycket grovfoder att det räcker är det ofta bättre med ett kraftfoder som ger energi från fett och fibrer än stärkelse. Många foderföretag har speciella foder för hästar med orolig mage, konsultera din foderrådgivare för specifika rekommendationer. 3.    Torrt hö istället för hösilage? Vissa hästar fungerar bättre på torrt hö än hösilage. En vanlig orsak till detta är nog att hästar som fodras med hösilage får för liten fibermängd då många av vana ger samma mängd hösilage som de brukat ge hö och glömmer räkna upp mängden foder då torrsubstanshalten i hösilaget är lägre. Så kontrollera i första hand att fibermängden är tillräcklig innan du byter till torrt hö. Kontrollera också den hygieniska kvaliteteten på hösilaget och tänk på att balstorleken är anpassad till antalet hästar så att det inte står öppet för länge. En annan orsak till att hästar reagerar mer på hösilage kan vara att skillnaden mellan de inplastade balarna i partiet är så pass stor att det blir ett mindre foderbyte varje gång en ny bal öppnas. Om du väljer att byta grovfoder är det viktigt att det görs successivt. Ge sedan det nya grovfodret ett par veckor innan du drar några slutsatser om effekten.   En av de första faktorerna att titta på om hästen har lös träck är ifall hästen får tillräckligt med fiber. Om hästen lever på sandjord serveras grovfodret dock bäst upplyft från marken.  En av de första faktorerna att titta på om hästen har lös träck är ifall hästen får tillräckligt med fiber. Om hästen lever på sandjord serveras grovfodret dock bäst upplyft från marken.  Kontrollera för sand och annat olämpligt som hästen kan få i sigGör handsktest för att se ifall hästen har mycket sand i träcken. Ta lite träck och slamma upp i vatten i en plasthandske och häng den sedan med fingrarna nedåt. Efter en stund känner du på fingertopparna ifall det samlats sand där. Är det mycket sand i träcken kan det vara en orsak till hästens oroliga mage och du bör kontakta veterinär för diskussion ifall vidare undersökning med bukröntgen bör göras. Observera att även om det inte finns någon sand i handsken utesluter inte det att hästen har mycket sand sedimenterat i tarmen ändå. Gör gärna handsktestet ett par dagar i rad för att öka säkerheten.  Kontrollera också hagen för olämpliga växter. Det finns hästar som äter frusna nypon eller vildäpplen vilket kan orsaka en tarmflorestörning. Kontrollera för parasiterTa träckprov och skicka för analys av parasiter. Säkerställ att du väljer analys som identifierar både lilla och stora blodmasken, bandmask och spolmask. Är hästen harmonisk?Tänk igenom hästens sociala situation. Utsätts den för stress på något sätt, får den möjlighet att uttrycka sina naturliga behov och är den tillfreds med sin livssituation? Om flera hästar i samma stall visar symtom är det värt att titta på gemensamma faktorer som foder- och vattenhygien och vid behov ta prover för mikrobiologisk analys. Undersökning av veterinärOm ovanstående inte hjälper måste hästen undersökas av veterinär. Veterinären gör en allmänklinisk undersökning och går igenom utfodring och rutiner. Vidare undersökning beror sedan på symtomens karaktär, kliniska fynd och geografisk lokalisation. Det kan bli aktuellt med munundersökning, ytterligare träckprov för parasiter eller röntgen av buken för förekomst av sand. Ibland tas mikrobiologiska träckprover för att se om det finns överväxt av vissa specifika skadliga bakterier. Det går också att ta vävnadsprover (biopsier) från tarmslemhinnan för att utesluta inflammatorisk tarmsjukdom. Vidare är gastroskopi för att diagnosticera eventuella magsår ofta en lämplig undersökning.  Något enkelt diagnostiskt test som kartlägger hela tarmfloran finns inte, utan diagnosen tarmflorestörning ställs med ledning av kliniska symtom och genom att utesluta andra orsaker.  Sammansättningen av hästens tarmflora är till viss del individuell, och det är tydligt att vissa hästar har en känsligare tarmflora och lättare drabbas av störningar. Behandling vid lös träckFörutom ovanstående justeringar i foderstat och hästens rutiner kan vissa specifika behandlingar bli aktuellt.  En häst som har orolig mage kan behöva extra vitaminer. Det är också extra viktigt att se till att hästen får i sig tillräckligt med vatten och salt.  Det finns mängder av pre- och probiotiska produkter, det vill säga produkter som ska gynna hästens mikrobiella tarmflora. Dessa rekommenderas ofta och används mycket men det är inte klarlagt hur bra effekt de verkligen har. I somliga fall kan det säkert hjälpa, men många studier visar motstridiga resultat och det är ofta svårt att få klarhet i innehållet och mängden av de aktiva substanserna i preparaten. I vissa fall har direkt negativa effekter påvisats.  På senare tid har mycket diskussioner även pågått om transfaunation. Det innebär att träck från en frisk häst slammas upp i vatten och sen ges ett filtrat av detta innehållande en bra balans av bakterier till den sjuka hästen. Metoden har gett bra resultat i samband med olika sjukdomar även på människa och kan komma att användas mer framöver även på häst. I nuläget är det dock ingen rutinbehandling framför allt på grund av svårigheten att säkerställa att donatorn är helt frisk.  Om någon specifik orsak som parasiter, sand, magsår eller tarminflammation diagnosticeras behandlas dessa specifikt enligt veterinärens ordination.  Som nämnts ovan finns det vissa hästar som verkar ha en känslig tarmflora och därmed lättare får problem med såväl lös träck som kolik. Det finns tyvärr inget enkelt sätt att lösa detta på, utan det handlar mest om att vara extra noggrann med foderhygienen, fodra med enbart grovfoder, vara noggrann med hästens rutiner och undvika saker som hästen reagerar på. Ofta får hästägaren prova sig fram till vad som fungerar bäst för den enskilda hästen. Tarmfloran är olika känslig hos olika hästar. Vissa hästar drabbas lättare av orolig mage, och då måste ägarna vara extra noggranna med foderhygienen och försiktiga vid foderbyte. 

Ekvint coronavirus (ECoV-1)

Djurvårdguiden

Ekvint coronavirus (ECoV-1)

Coronavirusinfektion hos häst är en mycket smittsam sjukdom som ger feber, kolik och diarré hos hästar framför allt under den kalla årstiden. Viruset finns i träcken från smittade hästar. Orsak till Ekvint coronavirus (ECoV-1) Ekvint coronavirus är ett för häst artspecifikt virus som är smittsamt mellan hästar. Hästens coronavirus har varit känt sedan tidigare, men det är först på senare år det upptäckts hur vanligt det faktiskt är att viruset orsakar sjukdom.  Ekvint coronavirus har en så kallad fekal-oral smittspridning, vilket innebär att hästar blir sjuka när de får i sig virus från infekterad träck via munnen. Smittan kan föras över via föremål, omgivande miljö och människors händer. Viruset kan utsöndras i träcken i upp till 25 dagar även hos hästar som inte visar kliniska symtom.  Eftersom många utbrott har varit på gårdar där hästarna inte träffat andra hästar kan det finnas smittvägar som inte är kartlagda än. Andra coronavirus av samma typ kan till exempel ha gnagare eller fladdermöss som reservoarvärdar. Det är inte klarlagt hur länge ekvint coronvirus överlever i miljön.  Viruset angriper slemhinnan i tarmen och orsakar kraftig inflammation.  Symtom på Ekvint coronavirus (ECoV-1)Ekvint coronavirus verkar främst vara en vintersjukdom och de flesta fallen ser vi mellan november och maj. Inkubationstiden är 2 - 3 dygn och sjukdomen är mycket smittsam. Ofta drabbas flera hästar i samma stall och upp till 80% av hästarna kan bli sjuka. Vissa hästar smittas och utsöndrar virus men får inga symtom, men majoriteten blir hängiga och får hög feber (upp till 41 grader C), kolik och lös träck eller diarré. I de flesta fall är symtomen relativt milda och hästen blir frisk utan behandling inom en vecka, men i enstaka fall drabbas hästarna hårdare. I riktigt allvarliga fall kan hästarna få livshotande diarré eller komplikationer i form av blodförgiftning, lunginflammation, tromboflebit (allvarlig infektion och trombos i blodkärl), eller neurologiska symtom.  Från flera drabbade besättningar finns beskrivet att det kan gå flera veckor, ibland månader, mellan sjukdomsfallen under en säsong. Troligen är det beroende på att vissa hästar bär på viruset utan symtom i upp mot en månad. Vissa hästar som smittas med ekvint coronavirus visar inga symtom men sprider smittan med träcken ändå. När ska jag söka vård hos veterinären?Om din häst har feber och kolik eller diarré rekommenderar vi att du kontaktar veterinär direkt. Dels kan den enskilda hästen behöva medicinsk vård, men det är också viktigt att identifiera eventuell sjukdom i så tidigt skede som möjligt för att minska risken för spridning. Förutom att fler hästar då blir sjuka kan ekvint coronavirus, precis som andra smittsamma sjukdomar, orsaka stora ekonomiska förluster på grund av inställd verksamhet. Vad gör veterinären?Om veterinären misstänker ekvint coronavirus tas ett träckprov för PCR-analys av ekvint coronavirus. Ibland måste flera prov tas för att påvisa viruset. Det förekommer besättningar där hästar insjuknat med typiska symtom utan att smittämnet påvisats trots upprepad provtagning. Det är oklart ifall detta är ekvint coronavirus eller något annat hittills oidentifierat smittämne, men isoleringsförfarandena måste vara desamma oavsett. Behandling vid Ekvint coronavirus (ECoV-1)Behandlingen är understödjande och består ofta av antiinflammatorisk medicin, vätska och elektrolyter. Som nämnts ovan tillfrisknar många hästar utan behandling eller efter enklare åtgärder, medan enstaka hästar kräver intensivvård på djursjukhus. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av ekvint coronavirus?När det gäller smittsamma sjukdomar är det viktigt att ha ett bra tänk för besättningen som helhet. Hästar som kommer nya till besättningen bör isoleras i 3 - 4 veckor innan de släpps ihop med övriga hästar. Detta förfarande minskar risken, men som nämnts ovan förekommer utbrott även i besättningar där ingen kontakt med andra hästar funnits på mycket länge.  I stallet bör också finnas möjlighet att isolera sjuka hästar och separera grupper av hästar vid behov.  Det finns inget vaccin mot ekvint coronavirus.  Om besättningen drabbasOm ett fall av ekvint coronavirus diagnosticeras rekommenderas att hela anläggningen isoleras och om möjligt isoleras sjuka djur från friska. Byt kläder och skor mellan hästgrupper, dela ingen utrustning och var strikt med handhygienen. Viruset är mycket smittsamt och det kan vara väldigt svårt att stoppa smittspridningen på en anläggning trots alla åtgärder. Smittan finns också ofta kvar under lång tid.  Isoleringen rekommenderas till dess att alla hästar varit symtomfria i minst 4 veckor.  Det är okänt hur länge viruset lever i miljön, men eftersom det sprids med träck är en av de viktigaste åtgärderna vid sanering att få bort just träcken. Mocka och skrubba med vanliga desinfektionsmedel. Efter en genomgången infektion med ekvint coronavirus rekommenderas att besättningen isoleras tills alla hästar varit symtomfria minst 4 veckor. 

Hälta orsakat av snö och is

Djurvårdguiden

Hälta orsakat av snö och is

Vintern kan vara besvärlig för hästägare som vill låta sina hästar få röra sig utan att riskera att de halkar och skadar sig. Orsaker till hälta orsakat av snö och is Även på vintern gäller att alla hästar ska få möjlighet att röra sig fritt i alla gångarter varje dag. Men samtidigt är vi skyldiga att säkerställa att miljön där hästen rör sig är fri från områden eller föremål som hästen kan skada sig på. Is kan orsaka att hästarna halkar, medan frusna lerhagar med ojämnt, hårt underlag eller snö som klumpar sig till ”styltor” under hästens hovar ökar risken för feltramp och vrickning.  Skador på häst relaterade till snö och is Hästar som halkar eller trampar fel kan skada sig allvarligt. Vi ser till exempel frakturer i extremiteter och bäcken, muskelbristningar och muskelrupturer samt skador i ligament och senor. När ska jag söka veterinär? Om din häst är akut halt och inte vill stödja på benet måste du kontakta veterinär snarast. Även om hästen är mindre halt rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär för rådfrågning. Undersök gärna hästen själv så du har så mycket information som möjligt. Ta tempen, gå igenom benet och notera eventuella svullnader eller sår och kontrollera hoven noggrant.    Även vintertid behöver hästarna komma ut och röra på sig. Genom att ta hand om hagarna på bästa sätt minskas risken att hästarna halkar eller vrickar sig.  Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst blir halt på grund av halka eller snö? Vi är som sagt skyldiga att säkerställa att miljön våra hästar vistas i är fri från områden eller föremål som hästarna kan skada sig på. Det är omöjligt att helt hindra skador, men vi måste göra det bästa vi kan och ta bort de mest uppenbara skaderiskerna. Vid vissa extrema väder kan det innebära att hästarna får bli inne den dagen och rastas i ridhus om möjligt.   Ta hand om hagarnaFör att förebygga skador i hagen gäller det att sköta och preparera sina hagar så bra som möjligt. Det är viktigt att hagarna är ordentligt dränerade och vid behov måste underlaget förbättras på ytor som är speciellt utsatta. Vattenpölar som blir stående i hagen och fryser till blankis innebär stor risk att hästarna halkar. Vidare blir upptrampade, leriga, omockade hagar knaggliga när det fryser, vilket medför risk att hästarna trampar fel och vrickar sig. Läs gärna mer om vinterhagar här. Ibland måste delar av hagarna stängslas av under perioder med minusgrader, eller så får hästarna tillfälligt flyttas till en annan hage om den möjligheten finns. En lösning kan vara att använda beteshagarna när det är minusgrader. När marken är hårdfryst trampar hästarna inte sönder den, men de får mer yta att röra sig på.HalkbekämpaHalkbekämpning måste också utföras på gångar som hästarna använder till och från hage och ridhus/paddock. Ploga eller skotta gångarna och salta eller sanda efter behov. Det minskar risken för såväl hästar som människor. Broddar är oftast nödvändigt på hästar som rids på halt underlag. Broddar och sulorHästar som har järnskor måste i princip broddas om de går på halt underlag eftersom risken annars är extremt stor att de halkar. Det vanligaste är två broddar i trakten, men ibland används fyra eller fler. Det finns broddar som skruvas i och broddar som är permanenta i skon. Diskutera med din veterinär och hovslagare kring vilket som är bäst för din häst eftersom det beror på de lokala förutsättningarna och hästens användningsområde. Fyra broddar ger bättre halkskydd, men minskar hovens naturliga glidmoment mot underlaget och leder därmed till minskad stötdämpning. Med två broddar blir denna effekt mindre, men det ger inte lika bra skydd mot halka heller. Två broddar i trakten ändrar däremot hovvinkeln. Det är oftast inget problem om underlaget är så pass mjukt att broddarna sjunker ner, men om hästen rör sig mycket på hårt underlag där broddarna inte går igenom marken kan det orsaka problem. Minskad stötdämpning och ändrad hovvinkel kan till exempel leda till hov- eller kotledsinflammation. Detta är speciellt viktigt att tänka på för hästar som rids mycket ute eftersom även vanligtvis mjuka stigar i skogen kan bli stenhårda när det fryser. För att minska de negativa effekterna kan broddarna skruvas ur så fort de inte behövs och broddhålen skyddas med blindbrodd eller fetvadd eller liknande. Ett annat alternativ är så klart att ta av skorna under vintern om hästen klarar sig utan. Det blir halare än skor med brodd, men inte till närmelsevis så halt som skor utan brodd. Sparkskador med broddSkadorna efter en spark blir större om hästen har skor och ännu större om den har broddar. För hästar som går i grupp måste denna aspekt vägas in. Det är viktigt att ägarna till hästar som går i samma hage är överens i frågan. Om hästgruppen är stabil och väl fungerande och risken för halka är stor kanske broddar bak kan fungera. Alternativ är att tillfälligt dela av hagarna eller ta av bakskorna helt och bara brodda fram. Det är direkt olämpligt att introducera nya hästar i en liten vinterhage och speciellt inte med bakskor med eller utan brodd.Vilken risk som är störst av halk- eller sparkskador diskuteras ofta. Det går inte att svara på generellt eftersom det beror på de lokala förutsättningarna, men det är viktigt att förstå att halk- och sparkskador kan orsaka riktigt allvarliga åkommor som frakturer, vilket i värsta fall leder till att hästen måste avlivas, så för den enskilda hästen och hästägaren som drabbas kan konsekvenserna bli förödande. Det är därför väsentligt att ta båda aspekterna på allvar.  Broddarna kan också ge skador på den häst som har dem om hästen trampar på sig eller slår emot benen. Här används ofta boots eller benskydd för att reducera risken. SnösulorFör att minska risken att snö och is bildar klumpar under hovarna används ofta snösulor. Nackdelen med snösulor är att det blir mer instängt i sulan och risken för hovböld eller strålröta ökar. Det finns sulor som fästs med skon eller sådana som går att ta av. Även här rekommenderas en diskussion med din hovslagare om vilket som blir bäst med tanke på era förutsättningar. Sparkskador blir värre om hästarna har skor med broddar bak. Samtidigt mår hästar bra av nära umgänge med andra hästar. I en stabil grupp hästar går det ofta att lösa så att hästarna skyddas mot halkan men ändå får gå ihop.

Vintervila häst

Djurvårdguiden

Vintervila häst

Många hästar får en viloperiod under vintern.Varför behövs vintervila? •    Vid hårda träningspass bryts musklerna ner och då behövs planerad tid för återhämtning där musklerna byggs upp igen och blir starkare.  •    Skador och sjukdomar får tid att läka. Små skavanker, skav och ömhet kan helt försvinna om hästen får vila helt från arbete en längre tid.  •    Inlärningen främjas av en mental paus. Ibland går träningen i stå kring vissa moment och då kan det vara idé att bara släppa det helt några veckor. Vissa gånger faller saker faktiskt på plats av sig självt, medan andra gånger går det att hitta en annan ingång för att lösa knutarna. Hur mycket ska hästen vila?Hur mycket hästen ska vila beror på träningsnivån. För att fylla funktion ska vilan planeras på samma sätt som träningen och anpassas till hästens behov. Många har som regel att hästen ska ha en vilodag i veckan. Detta är naturligtvis ingen absolut sanning, men det är bra att variera intensiteten i arbetet så att dagen efter ett hårt träningspass kanske hästen bara skrittas.Längre viloperioder ger hästen möjlighet att återhämta sig på många plan. En vuxen häst i full kondition klarar ofta vila 3 - 4 veckor utan att tappa formen nämnvärt. Unga hästar behöver längre viloperioder för att kroppen ska hinna med. Ofta sätter sig inlärda moment på ett annat sätt om hästen får längre pauser från träningen och resultatet kan bli att hästen lär sig fortare än om den hade tränats kontinuerligt. Hur ska hästen vilas? Att vila behöver inte bara vara att hästen blir stående i box och liten hage. Alla hästar mår bra av att röra på sig, och vissa hästar blir oroliga eller svårhanterliga av att bli stående stilla. Här är några alternativ till total vila:   •    Hästen kan skrittas eller joggas lätt som vila efter ett hårdare träningspass.  •    En häst som vanligtvis rids kan vila från ryttare och sadel men ändå arbetas i töm eller för hand.  •    Att promenera med hästen vid hand är ett utmärkt sätt att bygga kontakt.  •    Genom att rida/köra i skog och mark kan hästen vilas från mer koncentrerat arbete i ridhus eller träningsbana.  Att promenera med hästen under viloperioden är ett bra alternativ till att hästen står helt stilla. Justera foderstaten under hästens vintervilaEn häst som vilar behöver inte lika mycket energi så justera foderstaten så att den passar arbetsnivån. De flesta hästar som vilar behöver inget kraftfoder utan ett väl anpassat grovfoder, salt, mineraler och vatten räcker bra. Som alltid är en grovfoderanalys basen i alla foderstatsberäkningar, så även när hästen vilas. Stillastående ökar också risken för kolik. Detta är ytterligare en anledning att dra ner på kraftfodret så mycket som möjligt. Om hästen går på sandmark får den kanske mer tid i hagen och då kan loppfrön ges förebyggande. Vad kan hästägaren göra med all ledig tid när hästen vilar?Träna själv! För ryttare är bra kondition och en rörlig, stark kropp nödvändigt om ridningen ska gå bra. Löpträning, styrketräning för mage och rygg, samt yoga är några alternativ.  Teoretisk utbildning. Läs en bok om ridning/körning eller passa på att gå en kurs och öka dina teoretiska kunskaper. Glöm inte att justera foderstaten när hästen vilar. 

Livmoderomvridning

Djurvårdguiden

Livmoderomvridning

Livmoderomvridning är en orsak till kolik hos ston i senare delen av dräktigheten och kan äventyra såväl stoet som fostret. Ju tidigare diagnosen fastställs desto bättre chans för en lyckad utgång. Livmoderomvridning kan misstänkas hos ston som visar tecken på kolik i senare delen av dräktigheten.Orsaker till livmoderomvridningLivmoderomvridning innebär att livmodern vrids runt sin egen axel. Omvridningen sker framför livmoderhalsen. Det är något vanligare att livmodern roterar medsols (sett bakifrån). Den bakomliggande orsaken är inte helt klarlagd, men troligen beror det på kraftiga rörelser från fostret i senare delen av dräktigheten.Symtom på livmoderomvridningLivmoderomvridning ses oftast från 8:e dräktighetsmånaden, men kan förekomma tidigare. Ston med livmoderomvridning visar symtom på kolik. Beroende på hur mycket livmoder roterat ses olika grad av koliksymtom. Vid mindre omfattande omvridning kan stoet visa lindrig kolik som kommer och går under loppet av några dagar, medan vid mer betydande omvridning blir koliksymtomen kraftigare och mer ihållande.När ska jag söka vård hos veterinär?Livmoderomvridning är akut och det är viktigt att diagnosen konfirmeras så snart som möjligt för att minska negativ påverkan på fostret. Det är bättre att kontakta veterinär en gång för mycket än en gång för lite om det högdräktiga stoet visar koliksymtom.Vad gör veterinären?Via rektalundersökning verifierar veterinären diagnosen och försöker bedöma åt vilket håll livmodern roterat och vridningsgraden. Om livmodern roterat mer än 180 grader behöver stoet ofta hjälp att rätta livmodern.Ibland behöver veterinären göra ytterligare undersökningar för att avgöra om andra förändringar i bukhålan bidrar till stoets koliksymtom. Det förekommer att ston har partiell livmoderomvridning samtidigt med förändringar på tarmen längre in i bukhålan eller att livmoderväggen skadats.Behandling vid livmoderomvridningLivmoderomvridning över 180 grader korrigeras kirurgiskt. Operationen är akut och görs i de flesta fall under allmän narkos. Under operationen kan kirurgen gå igenom hela bukhålan och fastställa diagnos, utesluta andra skador i bukhålan och korrigera såväl enklare som mer omfattande omvridningar. Det finns också beskrivet kirurgisk åtgärd av livmoderomvridning på stående, sederad häst, men denna metod bara aktuell vid enklare omvridningar tidigt i dräktigheten där diagnosen är helt säker och annan skada i bukhålan är helt uteslutet. Dessutom måste det finnas tillgängligt personal med erfarenhet av operationsmetoden, så i praktiken åtgärdas den absoluta majoriteten av livmoderomvridningar under allmän narkos.Vidare finns återgett tillvägagångssätt att rulla stoet så att livmodern roterar tillbaka till rätt läge, men dessa är kontroversiella. För att rulla stoet krävs allmän narkos och nackdelar med metoden är risken för fel diagnos, risken att metoden inte lyckas och att fostret drabbas av syrebrist, eller att livmodern går sönder.Livmoderomvridning hos ston oftast sker innan förlossningen, men i de fall det sker i samband med fölningen kan rotationen ibland korrigeras vaginalt.Prognosen varierar med dräktighetslängd, grad och duration av rotationen. Prognosen är sämre när fostret är stort och tungt. Vid över 320 dagars dräktighet har överlevnaden för ston rapporterats till kring 65 % och föl 30 %, medan vid under 320 dagar är överlevnaden för ston kring 90 % och föl 70 %. Dessa siffror är genomsnitt och prognosen för den enskilda hästen beror såklart på fler faktorer än dräkthetslängden. Om livmoderomvridningen korrigeras i tid finns chans att få ett levande föl.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av livmoderomvridning?Det är svårt att förhindra livmoderomvridning på något säkert sätt, men för att minska risken för allvarliga konsekvenser är det viktigt att kontakta veterinär i tidigt skede om stoet visar kolik under dräktigheten.Sannolikheten för att ett sto som genomgått livmoderomvridning ska få problem i framtida dräktigheter är inte helt klarlagd, men under förutsättning att stoet får korrekt behandling och inga komplikationer uppstår verkar inte fertilitet påverkas. Risken för ny livmoderomvridning i framtida dräktigheter är troligen inte heller större hos ett sto som redan haft livmoderomvridning.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen