Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

PPID (fd. Cushings syndrom) hos häst

Djurvårdguiden

PPID (fd. Cushings syndrom) hos häst

PPID (Pituitary Pars Intermedia Dysfunction) kallades tidigare för Cushings syndrom hos häst och är en förändring i hypofysen som ger en endokrin (hormonell) sjukdom. Symtom är bland annat nedsatt prestation, trötthet, ändring i kroppsform, regional fettansamling, viktnedgång, utebliven pälsfällning samt fång. Sjukdomen diagnosticeras med ett blodprov. Sjukdomen går att behandla, oftast med god effekt.Förändrad hårrem- kan variera från små ändringar i fällning eller färg i de tidiga stadierna av sjukdomen till en mycket lång lockig päls vid långt fortskriden sjukdomSymtomHästar och ponnyer med PPID kan visa många olika symtom. Dessa orsakas av onormalt höga nivåer av olika hormon i blodet. Studier visar att så mycket som 20% av hästar över 15 år är drabbade.Symtom på PPID ärFång – återkommande episoderFörändrad hårrem- kan variera från små ändringar i fällning eller färg i de tidiga stadierna av sjukdomen till en mycket lång lockig päls vid långt fortskriden sjukdomFörändrad kroppsbyggnad, hästen blir bukigMuskelförtvining och viktnedgångOnormala fettansamlingar bla. över ögonenÖkat vattenintag samt urineringTrötthet och nedsatt prestationÅterkommande infektioner tex. hudinfektioner, hovbölder och bihåleinfektionerVarför orsakar PPID fång?PPID är en vanlig orsak till fång. En del studier visar att så mycket som 70% av hästar med fång har PPID som underliggande orsak.Den exakta kopplingen mellan fång och PPID är okänd och mycket forskning bedrivs på området. Man tror att PPID ökar risken för att utveckla fång eftersom de flesta hästar med PPID har en överdriven insulinrespons (dvs höga insulin nivåer) efter intag av glukos (socker).Man tror att när en häst med PPID äter gräs med högt socker innehåll, får de höga insulin nivåer i blodet, och dessa höga insulinnivåer i sin tur ger fång. I verkligheten är det dock lite mer komplicerat än såhär och den exakta kopplingen är som sagt okänd.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om du misstänker att din häst har PPID. Pituitary Pars Intermedia Dysfunction kan leda till allvarliga följdsjukdomar så som tex. fång och därför är det viktigt att tidigt upptäcka och behandla sjukdomen.Vad orsakar PPID?PPID är en ämnesomsättningssjukdom som orsakas av förändringar i hypofysen. Hypofysen är en liten hormonkörtel som sitter under hjärnan och kontrolleras normalt av en substans som heter dopamin. Hypofysen är kroppens överordnade centrum för hormonproduktion och utsöndrar hormon till blodbanan som styr en rad kroppsfunktioner.Hästar och ponnyer med PPID producerar inte nog med dopamin som kontrollerar och hämmar hypofysen som i sin tur producerar för mycket hormoner. Ett av de hormoner som det produceras för mycket av är ACTH (Adrenokortikotropt hormon). De höga hormon nivåerna ger de kliniska symtom som ses hos hästar med PPID.UtredningPPID diagnosticeras genom blodprov som mäter nivåerna av ACTH. Ibland är ACTH nivåerna normala trots att hästen visar tydliga tecken på PPID. Då kan veterinären ibland välja att ta ett nytt prov några månader senare.Ibland är resultatet av provet inte helt tydligt positivt eller negativt- utan nivåerna endast är mycket lite förhöjda och hamnar i en sk. ”grå-zon”. Då rekommenderar ofta veterinären att ta ett nytt prov efter 3-6 månader eller göra en annat typ av test sk. TRH stimulationstest.Ofta mäter även veterinären insulin och glykos nivåer i blodet då detta kan berätta något om vilka risken hästen har att utveckla fång samt prognos.Behandling av PPIDSamma häst som ovan efter sex månaders behandling med medicin.PPID behandlas med medicin i tablettformat som ges i munnen. Detta hjälper till att normalisera hormonutsöndringen från hypofysen till blodbanan. De flesta hästar svarar mycket bra på behandlingen och förändringar börjar oftast ses efter 4-12 veckor.PrognosDe flesta hästar som behandlas med medicin för PPID blir mer eller mindre symptomfria och kan återgå till tidigare användningsområde och nivå. Vid samtidig fång beror prognos för återkomst till arbete på allvarlighetsgrad av fång.

Hälta hos häst

Djurvårdguiden

Hälta hos häst

Hälta hos häst är vanligt. När en häst har ont ser man det ofta bara på små signaler, därför kan det vara svårt att se om hästen är halt. Läs mer om hältutredningar HÄR.Med tiden kan en liten hälta leda till andra följdproblem, därför är det viktigt att hålla koll på hästens rörelsemönsterNär ska jag söka hjälp?Vänta inte för länge med att låta undersöka problemet om din häst verkar halt. Det finns en risk att problemen förvärras med tiden.Sök genast hjälp om hästen: Står på tre ben och inte kan stödja på det fjärde.Hältan syns i skritt.Är svullen, öm eller varm någonstans.Vad gör veterinären vid hälta hos häst?Att hitta orsaken till ortopediska bekymmer kan vara ett avancerat detektivarbete för att rätt diagnos ska kunna ställas.Här kan du läsa allt om hur en hältutredning går till.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir halt.När du kommer med din halta häst till veterinären görs en hältutredning.

Borrelia hos häst

Djurvårdguiden

Borrelia hos häst

Borrelia är en icke bekräftad sjukdom hos häst, det vill säga man har aldrig med säkerhet kunnat sammankoppla kliniska symtom med infektion med borrelia hos hästar. Antikroppar mot borrelia kan påvisas i blodprov. Borreliabakterier sprids via fästingbett och infektionen förlöper utan kliniska symtom hos häst.Se även Anaplasma/AnaplasmosFästingar trivs i högt gräs så hästar på bete i sådana marker kan drabbas av fästingbett.Borrelia hos häst – SymtomHittills finns det inga uppgifter om svenska hästar med diagnosticerad borrelios som visat tecken på sjukdom. Man har i en svensk forskningsstudie inte kunnat påvisa ett samband mellan symtom och förekomst av antikroppar mot de arter av borrelia som främst förekommer i Sverige (B. afzelii och B. garinii).I USA finns en annan art av borrelia än de som finns i Sverige. B. burgdorferi, även kallad Lyme disease. Inte heller där har man dock med säkerhet kunnat koppla symtom så som hälta, ledsvullnad, feber och generellt dålig prestation till infektion med borrelia.När skall jag kontakta veterinär?Man har inte kunnat bevisa att infektion med borrelia orsakar kliniska symptom hos hästar.Kontakta dock alltid veterinär om din häst har feber och är allmänpåverkad då detta kan vara tecken på en annan typ av infektion.Vad orsakar borrelia?Borrelia är en spiralformad bakterie som överförs med fästingar. I Sverige är det fram för allt arterna B. afzelii och B. garinii som förekommer. I USA är det fram för allt är B. burgdorferi som påvisas.Det händer ibland att borrelios förväxlas med anaplasmos (tidigare erhlichios) eftersom båda bakterier sprids med fästingar.UtredningBorrelios är en kontroversiell sjukdom hos häst eftersom man vid försök inte har kunnat se några sjukdomssymtom efter infektion med borrelia.Infektion med borrelia kan påvisas genom antikroppstest eller påvisande av bakterien med PCR eller odling. Att ställa en diagnos enbart genom att påvisa antikroppar anses inte vara korrekt, då många hästar har antikroppar mot borrelia utan att ha kliniska symtom.Hur kan fästingsjukdomar hos häst förebyggas?Gå igenom hästen dagligen och plocka bort eventuella fästingar.Håll efter i hagen för högt gräs och sly.Än så länge finns inget vaccin framtaget för djur.Fästingburna sjukdomar kan förebygga bland annat genom att hålla efter i hagen för högt gräs och sly.

Tandproblem hos häst

Djurvårdguiden

Tandproblem hos häst

För att undvika att få tandproblem hos häst är det klokt att låta undersöka bett och munhåla hos den unga hästen. Både bettfel och onormala tänder som inte upptäcks i tid kan ge framtida tandproblem med stora förändringar som är svåra att behandla. Små hakar är däremot lätta att hålla efter och behandlingen påverkar hästen lite.Instinkten att äta är välutvecklad hos hästen och man kan förvånas över hur kraftiga förändringar det går att se hos en häst som ändå äter.Munhålestatus ger också vägledning om hur ofta man bör besöka sin veterinär. Hästar med bettfel kan behöva undersökas var 3-6:e månad medan andra bara behöver det man upplever att de har någon form av konkret problematik.Hästtändernas utveckling och slitageFramtänderna och de första tre paren kindtänder kommer fram som mjölktänder hos den unga hästen. En mer korrekt beskrivning är att hästens första tanduppsättning med framtänder och de första tre paren kindtänder är mjölktänder. Mjölktänderna börjar bytas ut mot permanenta tänder vid 2,5 års ålder. Bytet pågår till dess hästen är drygt fem år. Under tandväxlingsperioden uppstår ibland problem med kvarvarande mjölktandsrester eller felväxande permanenta tänder. Det kan störa den unga hästen och påverka dess förmåga att äta eller dess vilja att ha bett i munnen.Hästen har tänder som är anpassade till att den är växtätare med starka och vassa emaljåsar så att den kan finfördela maten då den tuggar. Att mala ned växtdelar sliter på tänderna, cirka en till två millimeter per år. Fram till cirka 10 års ålder kompenseras detta genom att den permanenta tanden växer och en fullt utvecklad kindtand blir som längst ca 9 cm och en framtand ca 7 cm.Efter att tänderna vuxit färdigt kompenseras slitaget istället genom att tanden och tandroten förflyttas mot tuggytan och tandens längd blir successivt kortare.Vanliga tandproblem hos hästI de här fallen behöver hästen tandvård.SkarpbettHästens överkäke är bredare än underkäken och i överkäken blir kindtänder vassa mot kinden och i underkäken mot tungan. På hästar som inte används är detta sannolikt inget större bekymmer men på hästar som rids och körs kan det ge irritation och ibland sår i kinden.Behandling: Varsam slipning för att avlägsna vassa områden.HakbettKindtandsraderna kan vara förskjutna mot varandra ibland. När överkäkens kindtänder sitter längre fram i munnen än underkäkens, kallas det överbett. Vid överbett har den bakersta tanden i underkäken ingen tand att slitas mot och inte heller den främsta tanden i överkäken. Det gör att det så småningom kommer att bildas hakar längst in i underkäken och längst fram i överkäken. Hakarna kan med tiden bli både stora och vassa och störa den normala tuggfunktionen.Behandling: Hakarna är svåra att nå med traditionell utrustning, därför använder man idag en fin slip för att med precision ta bort precis det som behövs från tanden. Om haken är väldigt stor kan man behöva slipa flera gånger med lite tid emellan. En alltför omfattande slipning gör att man riskerar att öppna upp in till rotkanalen, vilket kan orsaka både smärta och infektion i den drabbade tanden.MjölktandskapporNär den permanenta tanden kommer upp är mjölktänderna hårt slitna och tunna och trillar bort. På kindtänderna kan tandkappan bli kvar eller ibland spricka innan det är dags att den ska trilla bort. Det skapar risk för att foder samlas mellan mjölktanden och den permanenta tanden. Området blir inflammerat och det gör ont då hästen tuggar. Att mjölktandsdelar blir kvar vid framtänderna är heller inte ovanligt men orsakar sällan några större tandproblem.Behandling: Mjölktandskapporna tas bort.VargtänderVargtanden är den första kindtanden som är tillbakabildad. Den finns ofta på plats innan ett års ålder och är vanlig i överkäken men sällsynt i underkäken. Vargtanden är väldigt liten om man jämför med en normal kindtand men den varierar förstås i storlek och sitter också fast olika hårt. En vargtand som sitter löst är troligen till större besvär än den som sitter fast.Behandling: Den allmänna uppfattningen idag är att vargtänderna på sporthästen bör tas bort. Det är lättare att operera bort vargtanden på den unga hästen som har ett mjukare tandben än den äldre.Tandproblem hos häst som kräver vårdOvan problem är tandproblem som hästen kan behöva vård för. Läs mer om tandvård för häst här.Bettfel och onormala tänder kan med tiden kan ge tandproblem hos häst med stora förändringar som är svåra att behandla. Därför är det bra att låta undersöka unga hästar för att hitta eventuella problem i tid.

Ögonskador hos häst

Djurvårdguiden

Ögonskador hos häst

Ögonskador hos häst uppkommer av olika orsaker. Det kan vara yttre traumatiska skador, som ett slag eller skärsår. De kan också vara orsakade inuti ögat utan yttre påverkan.För att kunna bedöma om din häst har problem med ögonen är det bra att lära sig hur den ser ut när den är frisk. Och att alltid jämföra de båda ögonen. Titta på hästen rakt framifrån. Kolla symmetri, storlek och position av ögonen och omgivande vävnader. Bägge ögonen ska normalt vara likadana. Hornhinnan, som sitter ytterst på ögat, ska vara klar och genomskinlig. Innanför hornhinnan ligger den oftast bruna irisen eller regnbågshinnan. I mitten på iris sitter pupillen och bakom den ligger linsen.Hornhinnan undersöks bäst om du släcker ned i stallet och har en liten ficklampa eller pennlampa. Lyft det övre ögonlocket (hästen vill gärna knipa när du lyser på ögat) och lys på ögat från olika vinklar.Enkla hornhinnesår ska visa förbättring redan inom några dagar och läka inom 1 – 2 veckor. Om inte såret läker som det ska måste det snabbt utredas vidare av veterinär, eftersom ögat annars i värsta fall kan gå förlorat.När söker jag hjälp?Om din häst har ont i ögat kniper den oftast och har eventuellt ett ökat tårflöde. Den första indikationen på att hästen har ont i ögat, innan den kniper med hela ögonlocket, är att den fäller ned ögonfransarna. Det ser man lätt om man tittar på hästen rakt framifrån och jämför ögonen. Smärta i ögat beror oftast på ett sår på hornhinnan eller en inflammation inuti ögat och bör undersökas av veterinär.Grumlingar på hornhinnan kan vara orsakade av en inflammation eller sår på hornhinnan, eller en inflammation inuti ögat. De bör undersökas av veterinär eftersom behandlingen är väldigt olika beroende på orsak till grumlingen.Vad gör veterinären vid ögonskador hos häst?Din veterinär gör bedömningen om skadan är av enklare art och kan behandlas hemma med ögondroppar och smärtstillande eller om man bör remittera din häst till en ögonspecialist.Här lär du dig mer om andra sårskador på häst »För att kunna bedöma om din häst har problem med ögonen är det bra att lära sig hur den ser ut när den är frisk och att alltid jämföra de bägge ögonen.

Vaccinera hästen

Djurvårdguiden

Vaccinera hästen

Hästar kan drabbas av smittsamma sjukdomar som bakterier, virus och svamp. Genom att vi idag förflyttar hästar mer än tidigare, kan dessa sjukdomar nu spridas lättare. Genom att vaccinera hästen minskar vi risken att de drabbas av dessa sjukdomar.Om du har hästar som åker ut till tävlings- och träningsplatser riskerar du att dessa tar med sig smittor hem till stallet. Du bör därför skilja tävlingshästar från andra hästar.Vaccinering är det bästa skyddet du kan ge din häst mot dessa sjukdomar.Till en början behöver man vaccinera en häst med ganska täta intervall för att få en tillräckligt hög grad av antikroppar.Efter grundvaccineringen behöver man sedan ge en boosterdos med längre intervall för att behålla skyddet.Föl får sitt skydd via sin mammas råmjölk och bör inte vaccineras före fyra till sex månaders ålder.Om du tävlar och reser mycket är det bra att tänka på risken att få med sig smittsamma sjukdomar hem.

Hur ser man om en häst har pälsätare?

Djurvårdguiden

Hur ser man om en häst har pälsätare?

Har hästen pälsätare brukar den ha kala fläckar som kliar.Pälsätare kan smitta mellan hästar.Pälsätarna bekämpas på samma sätt som löss.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst behöver undersökas .Andra smittsamma sjukdomar på häst »Hästar med pälsätare brukar ha klåda.

När kan jag sätta igång hästen efter sårskada?

Djurvårdguiden

När kan jag sätta igång hästen efter sårskada?

När kan jag sätta igång hästen efter sårskada?Det är alltid svårt att svara på frågor om specifika skador när man inte undersökt hästen.Ett generellt svar om igångsättning efter en okomplicerad sårskada gäller att såret ska vara slutet, inte vätska och vara helt täckt av ärrvävnad för att hålla för påfrestning.Såret ska vara oömt och hästen ska inte vara halt.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst är skadad.En häst med sårskada brukar kunna sättas igång när såret är läkt och hästen inte haltar.

Vad är fång?

Djurvårdguiden

Vad är fång?

Vad är fång? Fång är en sjukdom där hoven har inflammerats och vävnadsvätska har utgjutits vilket medfört sämre sammanbindning mellan läderhuden och hornkapseln. Sjukdomen är relativt vanlig och innebär stort lidande för hästen.I svårare fall leder fång hos häst till deformation av hovarna genom att hovkapseln och hovbenet separerar från varandra. Vid en hovbensrotation roterar hovbenet oftast framåt i förhållande till hov­kapseln, dock kan det förekomma att det roterar åt sidan på hästar med kraftigt avvikande benställning. Hovbenet behåller dock fortfarande ett relativt normalt samband med hovkapseln i den övre delen av hoven. Vid hovbens­sänkning har allt samband släppt och hovbenet sjunker nedåt och bakåt i hovkapseln. En lägesförändring kan uppstå i olika grad i alla hovar men framhovarna är de som oftast får större förändring.Hästar kan få enbart en sänkning utan rotation och vice versa. Dessa lägesför­ändringar är mycket smärtsamma och kan liknas med en ”blånagel” som vi människor kan få. Problemet är att hästarna måste stå på sina ”blånaglar” tills en ny hovvägg vuxit ned.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst mår dåligt.Fång är en vanlig och smärtsam sjukdom bland hästar.

Hästsjukdomar

Djurvårdguiden

Hästsjukdomar

Här har vi samlat information om några vanliga hästsjukdomar och skador som drabbar våra hästar. Vi beskriver symtom och orsaker, berättar vad du kan göra själv hemma och när det är säkrast att veterinär får undersöka din häst. Du får också veta mer om vad en veterinär kan göra för din häst, hur behandlingen går till, vilken medicin och annan hjälp som finns och om den viktiga eftervården.Vanliga hästsjukdomar och andra åkommorna hos hästar:Kolik »Kolik är ett av de vanligaste problemen som hästägare uppsöker veterinär för. Besvären kan ha flera orsaker och det är viktigt att inte vänta för länge med att kontakta veterinär. Gaskolik kan visserligen går över med hjälp av motion, men eftersom kolik kan bero på allt från gas till tarmomvridningar ska man alltid vara på den säkra sidan. Många gånger förändras symtomen på kort tid.Fång »Varje år behandlas ett stort antal hästar för akut och kronisk fång. Akut fång har, från att ha varit vanligast under betessäsongen, blivit en sjukdom som vi ser året om.Hälta »Det är vanligt att hästar drabbas av hälta. Att hitta orsaken till ortopediska bekymmer kan vara ett avancerat detektivarbete för att rätt diagnos ska kunna ställas.Sårskador »Att hästar får sår är vanligt. Du kan ofta behandla små skador och sår själv, men vid värre sårskador behövs hjälp från veterinär. Har din häst feber eller visar teckan på hälta ska du inte dröja med att kontakta veterinär, då kan läget vara allvarligt.Smittsamma sjukdomar hos häst:Ringorm som är en sorts svamp.Kvarka som är en bakterie.Hästinfluensa som är en sjukdom som orsakas av ett virus.EHV-virus som finns i olika former: EHV-1 som kallas abortvirus och EHV-4 som kallas hästhosta.FölsjukdomarFölsjuka »Böldartad lunginflammation »Brusten urinblåsa »Förstoppning »Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir sjuk.

Djurvårdguiden

Kolik hos häst

När ska jag söka hjälp?Misstänker du kolik bör du kontakta veterinär snabbt. Många gånger förändras symtomen på mycket kort tid med lidande och stora risker för hästen som följd. När tarmmotoriken minskar, går även upptaget av näring och vatten ner och tarmarna kan bli stillastående. När passagen av maginnehåll minskar kan tryck uppstå, hästen får kramp och visar koliksymtom.Har hästen en eller flera av dessa symptom bör du kontakta veterinär:Hästen visar aptitlöshet och står och flämtar och skrapar med framhovarna.Hästen ställer sig så att det ser ut som om den försöker kissa.Hästen lägger sig ner lite mer än vanligt och tittar ut mot flankerna.Hästen har diarré, utebliven avföring och nedsatta tarmljud.Hästen uppvisar kraftig smärta genom att flåsa, svettas och lägga sig och rulla våldsamt.Hästen har ökad andnings- och hjärtfrekvens. Man kan säga att ju högre puls, desto sjukare är hästen.Så vet du om din häst har kolikHar din häst tappat aptiten och börjat skrapa med framhovarna? Flåsar den och svettas eller rullar sig våldsamt? Det är bara några av symtomen på kolik, en av de vanligaste orsakerna till att hästägare kontaktar veterinär.Kolik kan vara väldigt allvarligt och misstänker du kolik gäller det att både kontakta veterinär snabbt och också skaffa en bra bild själv av läget för att underlätta bedömningen av din häst. Här får du veta mer om olika typer av kolik, vad du kan göra för att förebygga sjukdomen och hur veterinären hjälper din häst med behandling.Att en häst visar koliksymtom kan bero på fler saker:Förstoppning, till exempel orsakad av sandGasfyllnadOmvridning av tarmenRubbningar av tarmens läge och rörelser.Olika typer av kolikGaskolik Gaser i tarmarna som kan ge kraftig smärta. Kan orsakas av foderbyte eller brist på utfodringsrutiner.Grovtarmsförstoppning Uppkommer på grund av nedsatt tarmaktivitet, kanske orsakad av foderbyte, försämrat vattenintag eller parasiter.Förstoppning i tunntarmen Kan orsakas av spolmask hos unghäst och kraftig förekomst av bandmask.Blindtarmsförstoppning Nedsatt tarmmotorik i blindtarmen leder till en försämrad tömning av tarmen. Kan ibland orsakas av skador efter bandmaskförekomst.Tarmvred Tarmomvridning eller tarmlägesförändringar kan ge ett fulltständigt stopp i tarmarna och kräver ofta ett kirurgiskt ingrepp.Inflammation i buk/tarm Kan ge diarré med uttorkning som följd. Hästen behöver oftast akut intensivvård. Orsaken tros vara dåligt foder, parasiter eller infektioner.Mjälte/njurligamentupphängning Tarmavsnitt har av någon anledning kommit på fel sida av mjälten och ”hängt upp sig” på ett bindvävsstråk som går mellan njure och mjälte. Kan lösas med mjältsammandragande medicin, svält, dropp och motion men kräver ibland kirurgiskt ingrepp.Magsår Kan ge kortvariga, lätta kolikkänningar. Hästen visar ofta minskad foderlust vid utfodringen. Tandgnissel kan förekomma. Kan behandlas med magsårsmedicin.Pungbråck Inklämd tarm i hingstens pung. Kan ge kraftiga koliksymtom och en öm, förstorad pung. Kräver vanligen kirurgisk behandling.Mekoniumförstoppning hos föl Ibland har ett nyfött föl problem att få ut allt tarmbeck. Detta är mörkt till färgen, ofta format i hårda små bollar och ska avgå inom 12 timmar efter fölning. Ofta går problemet att lösa hemma med microlax, men kontakta alltid veterinär för rådgivning.Ruptur av urinblåsa hos föl Ibland kan urinblåsan brista under fölningen. Fölet kan försöka kissa men ingenting kommer. Kontakta veterinär direkt. Kan fölet opereras tidigt är prognosen oftast god.höver opereras är det viktigt att detta görs så snart som möjligt. Om cirkulationen i tarmavsnittet är kraftigt störd så påverkas vartefter hästens möjlighet att tåla narkos och viktiga delar av tarmen går inte att rädda.BehandlingGaskolik kan visserligen gå över med hjälp av motion, men eftersom kolik kan bero på allt från gas till tarmomvridningar ska man alltid vara på säkra sidan.Innan du kontaktar veterinär, ta följande status:Kroppstemperatur. Kraftigt förhöjd temperatur med samtidiga koliksymtom kan tyda på bukhinneinflammation.Puls. Normal puls är 28–40 slag per minut. Har du inte stetoskop, ta pulsen på insidan av ganaschen.Slemhinnan. En frisk häst har ljusrosa fuktiga slemhinnor i munnen. Allvarlig kolik kan ge mörkröda slemhinnor. Tryck med fingret på munslemhinnan och ta tid på så kallad kapillär återfyllnad, hur lång tid det tar för slemhinnan att återfå ursprungsfärgen. Normalt är mindre än 2,5 sek.Tarmljud. Lyssna på hästens mage, på båda sidor vid flanken. Där hörs normalt ett kurrande. En tyst mage talar för nedsatt motorik.Avföring. Har hästen haft avföring? Hur mycket och hur såg den ut?Sjukdomshistoria. Ha en utförlig sjukdomshistoria till hands. Är det första gången hästen har kolik, när började symtomen, hur kraftig verkar smärtan vara? När togs träckprov, och när avmaskades hästen senast och i så fall med vilket preparat?Vad gör veterinären?Normalt börjar veterinären med att mäta kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och tarmljud.Sedan följer undersökning av hästens tarmar via ändtarmen, vilket kan ge en uppfattning om förekomsten av spända eller förstoppade tarmar med mera.Veterinären för ofta ner en nässvalgssond i hästens mage för att se om den har maginnehåll kvar, vilket kan tyda på att tarmmotoriken är störd.Genom att ta ett bukpunktat kan veterinären studera bukvätskan. En analys kan ge svar på om hästen har en bukhinneinflammation eller om tarmarna är påverkade på annat sätt.Andra metoder är röntgen eller ultraljud. Är det en hingst undersöker man testiklar och pung.Behandling av kolik på hästGenerellt går behandling av kolik ut på att lindra smärta, förhindra uttorkning och få igång tarmmotoriken.Smärta lindras med kramplösande eller smärtlindrande medicin. Om hästen är uttorkad, eller för att förhindra uttorkning, ger man dropp genom permanentkanyl i halsen. En häst kräver många liter dropp varför den ofta får stå under intensivvård dygnet runt.Förstoppning kan man försöka lösa genom att ge hästen laxerande medel som stimulerar tarmmotoriken. Detta kan ges via nässvalgssond och dropp.Om det är kolik som behöver opereras är det viktigt att detta görs så snart som möjligt. Om cirkulationen i tarmavsnittet är kraftigt störd så påverkas vartefter hästens möjlighet att tåla narkos och viktiga delar av tarmen går inte att rädda. Om det är kolik som behöver opereras är det viktigt att detta görs så snart som möjligt.OperationOm det är kolik som behöver opereras är det viktigt att detta görs så snart som möjligt. Om cirkulationen i det drabbade tarmavsnittet är kraftigt störd så påverkas vartefter hästens möjlighet att tåla narkos och viktiga delar av tarmen går inte att rädda.Om en häst behöver buköppnas akut är tillståndet alltid allvarligt och för att ge hästen de bästa förutsättningarna finns vid våra hästsjukhus alltid erfarna operationsteam redo dygnet runt.En bukoperation som utförs på kort tid av ett team djursjukskötare med kunskap och erfarenhet av sövning av akut sjuka hästar och en kirurg med fortbildning i avancerade ingrepp och erfarenhet av bukoperationer minskar narkos-och komplikationsriskerna avsevärt och prognosen är riktigt god: ungefär 80% av de bukopererade hästarna går hem från sjukhuset och de flesta av dessa återgår till sin tidigare karriär. Äldre hästar (över 18-20 år) har inte avsevärt sämre prognos än unga eller medelålders hästar.Här kan du läsa mer om bukoperation på häst.

Djurvårdguiden

Sår på hästens kropp

Du kan ofta behandla små skador och sår på hästens kropp själv, men vid värre sårskador behövs hjälp från veterinär. Hästar lever i en mer smutsig miljö än djur som bor inomhus, och löper större risk att drabbas av sårinfektioner. Dessutom är hästar känsliga för bakterien tetanus som orsakar stelkramp.Vad kan jag göra själv?Sår som sitter på andra delar av kroppen än benen kan vara svåra att skydda mot smuts. Det finns dock en hel del produkter att köpa, som kan fästas direkt på hästens kropp, t ex fixomull och polsterplast. Det kan även fungera med sårplast.Mät hästens kroppstemperatur varje morgon. Har hästen feber (mer än 38,5 grader), kontakta veterinär. Det kan ha tillstött en infektion som kan behöva behandlas.När söker jag hjälp?Om hästen får feber (mer än 38,5 grader), kontakta veterinär.Om ett sår ligger nära en led eller senskida, var extra observant. Är din häst halt kan infektionen ha gått in i närliggande led, vilket är allvarligt. Kontakta då hästsjukhus omedelbart. Glöm inte att kontrollera när din häst fick stelkrampsvaccin senast. Är såret djupt eller stort bör hästen vaccineras om det gått mer än sex månader sedan senaste vaccinering.Vad gör veterinären åt sår på hästens kroppVeterinären undersöker såret och tar hästens kroppstemperatur.Är såret stort kan det behöva sys.Beroende på hur såret ser ut och var det sitter sätts medicin eventuellt in.Ibland söver veterinären hästen för att rengöra och sy sårskadan.Här kan du läsa mer om sårskador på häst » Hästar kan få sår till exempel när de busar i hagen. Har man otur infekteras såret.

Förebygg kolik hos häst

Djurvårdguiden

Förebygg kolik hos häst

Kolik kommer från grekiskans kolikos vilket betyder smärta från grovtarmen. Kolik hos häst kan uppstå av olika anledningar och förekommer i ett stort antal varianter. Förebygg kolik hos häst med rätt utfodring.Förebygg kolik hos hästDe flesta hästar får kolik av det de äter. Därför kan du förebygga kolik genom att se till att din häst alltid får foder av bra kvalitet.Andra sätt är att ge hästen friskt vatten i rätt mängd och att hålla förekomsten av parasiter under kontroll.Ge aldrig hästen mögelangripet eller dammigt foder.Utfodra på regelbundna tider, med mindre mängder vid fler tillfällen.Var försiktig vid foderbyten och vänj successivt in nytt fodermedel.Avmaska hästen enligt rekommendationer och se regelbundet över tänderna.Det är viktigt med tillgång till vattenHästen ska ha tillgång till friskt vatten. En fullstor häst dricker ca 30 liter per dag. En del vattenkoppar ger inte tillräcklig mängd vatten per minut. Det kan bero på vattentrycket eller vattenkoppens ventil. Mät hur mycket vattenkoppen ger genom att ställa en hink under den i en minut och se hur mycket vatten du fick i hinken. 10–20 liter/min är bra.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om ditt föl eller din häst blir sjuk. De flesta hästar får kolik av det de äter. Var försiktig vid foderbyten och vänj successivt in nytt fodermedel.

Blåsljud hos häst

Djurvårdguiden

Blåsljud hos häst

Blåsljud på hjärtat är relativt vanligt hos våra hästar. Många hästar fungerar utmärkt i träning och tävling trots att de har blåsljud. Ofta upptäcks blåsljudet när veterinär lyssnar på hjärtat i samband besiktning eller att hästen undersöks för något helt annat. Ibland rekommenderas vidare undersökning med ultraljud för att ta reda på orsaken till blåsljudet och bedöma den kliniska betydelsen för hästen.Orsak till blåsljud hos häsyBlåsljud innebär ett onormalt, susande ljud som hörs utöver de normala hjärtslagen när veterinären lyssnar på hästens hjärta med stetoskop. Ljudet uppstår på grund av turbulens i blodets flöde. Detta kan uppstå om det finns läckage i en klaff eller en onormal förbindelse mellan hjärtats rum som gör att en mindre mängd blod flyter motströms varvid virvlar och ljud uppstår. Blåsljud förekommer också hos helt friska hästar vilket beror på att turbulens kan uppstå även i det normala flödet i de stora blodkärlen när klaffarna stängs.Läckage i klaffar beror ofta på degenerativa förändringarna i klaffarnas förmåga att sluta tätt. Denna typ av läckage är vanliga på äldre hästar och brukar gradvis förvärras efterhand som åren går. Medfödda hjärtfel som kammarseptumdefekt förekommer också som orsak till blåsljud.Mer sällsynta och allvarligare sjukdomar som orsakar blåsljud är ruptur av en klaff eller dess infästning, ruptur av ett större blodkärl, eller infektion i hjärtklaffarna (endokardit) eller hjärtmuskeln (myokardit).Symtom på blåsljudDe flesta hästar med blåsljud har inga symtom utan blåsljudet upptäcks som ett bifynd vid besiktning eller annan veterinärundersökning. En normal ridhäst har ett hjärta på cirka 30 centimeter i diameter och en kroppspulsåder på 8 centimeter i diameter. Dessa dimensioner tillåter mer än väl mindre läckage och hästens hjärta klarar att pumpa runt tillräcklig mängd blod ändå. De blåsljud som uppstår vid turbulens i de stora blodkärlen i friska hjärtan med intakta klaffar kallas fysiologiska och är en normalvariation.De flesta hästar med blåsljud har inga kliniska symtom utan fungerar normalt i träning och tävling. Vid kraftigare läckage i klaffarna eller stora, onormala öppningar mellan hjärtats rum kan mängden blod som flyter åt fel håll bli så pass omfattande att hästens hjärta inte klarar kompensera och då får hästen kliniska symtom på hjärtsvikt. De tidigaste symtomen brukar vara diffust nedsatt ork och avmagring. Mer specifika symtom uppträder efterhand som tillståndet förvärras och karakteriseras beroende på var i hjärtat felet sitter. Som exempel kan nämnas att vid vänstersidig hjärtsvikt blir lungorna överbelastade och hästen kan visa symtom på ansträngd andning och djup, fuktig hosta;  medan vid högersidig svikt noteras oftare ödem (vätskeansamling) under buken och stasade blodkärl längs halsen. Beroende på orsak kan symtomen komma väldigt plötsligt eller mer smygande.När ska jag söka vård hos veterinären?Som nämnts ovan upptäcks de flesta blåsljud i samband med annan veterinärundersökning och veterinären berättar då om blåsljudet och ger vidare rekommendationer direkt. Om din häst däremot visar symtom som kan förknippas med hjärtsvikt rekommenderar vi såklart att du kontaktar veterinär snarast och bokar tid för undersökning.Vad gör veterinären vid misstanke om blåsljud hos häst?Veterinären lyssnar på hästens hjärta med stetoskop och beskriver blåsljudets karaktär.  Ljudets intensitet noteras, var i hjärtcykeln det ligger och på vilken punkt över hjärtat det hörs tydligast. Mycket kraftiga blåsljud kan höras med örat direkt mot bröstkorgen och kan även kännas som ett svirr när handen placeras på bröstkorgen över hjärtat. Veterinären gör också en allmän klinisk undersökning av hästen med störst fokus på cirkulationsorganen.Men ledning av fynden i den kliniska undersökningen kan veterinären ofta göra en någorlunda korrekt bedömning av bakomliggande orsak till blåsljudet och sannolik betydelse, men för att få en specifik diagnos och bättre prognos används ultraljud. Detta rekommenderas ofta i samband med att hästen har kliniska symtom eller inför köp av häst med blåsljud.För att ta reda på orsaken och betydelsen av ett blåsljud används ultraljud.Med ultraljud kan specialutbildad veterinär definiera orsaken till blåsljudet och bedöma omfattningen av ett  läckage och hur hjärtat kompenserar. I vissa fall bedöms blåsljudet bero på ett fysiologiskt flöde och då friskförklaras hästen helt. I andra fall noteras ett mindre läckage i en klaff på ett hjärta som väl kompenserar, och då bedöms prognosen som god för fortsatt normal atletisk funktion. I sällsynta fall noteras allvarligare läckage och hjärtförstoring och då blir prognosen för framtida atletisk funktion osäkrare. I mycket sällsynta fall noteras så allvarliga förändringar att veterinären rekommenderar att hästen inte längre ska användas i ridning.Detta är en ultraljudsbild på ett hästhjärta som visar ett mindre läckage i klaffarna mellan vänster kammare och vänster förmak.Behandling vid blåsljud hos hästDet går att behandla hjärtsvikt hos häst på liknande sätt som de behandlas hos människa och mindre sällskapsdjur, men i verkligheten är det ofta varken praktiskt eller ekonomiskt möjligt. Det handlar istället mer om att bedöma prognosen för framtida träning och tävling. I vissa fall rekommenderar veterinären uppföljande undersökningar med ultraljud och andra diagnostiska metoder för att avgöra hur tillståndet utvecklar sig över tid.Även om de flesta hästar fungerar normalt trots blåsljud innebär det såklart en viss osäkerhet att köpa en häst med blåsljud och det är värt att till exempel kontakt sitt försäkringsbolag och ta reda på vad som gäller om hästen mot förmodan skulle bli sjuk på grund av hjärtat i framtiden. Som vid de flesta besiktningsfynd är det sällan veterinären lämnar en helt säker prognos, utan det blir en sannolikhetsbedömning som köparen får väga in det i den totala bilden innan beslut om köp fattas.Vad kan jag själv göra för att minska risken att min häst drabbas av blåsljud?De flesta orsakerna till blåsljud är inget som du som hästägare varken kan hindra att de uppstår eller påverka framtida utveckling av. Om tillståndet bedöms stabilt vid ultraljudsundersökning kan hästen ridas och tränas som vanligt och det är snarare så att god kondition hjälper hjärtat att orka det extra arbetet som krävs för att kompensera läckaget.En häst med ett mindre klaffläckage utan klinisk betydelse mår bra av regelbunden motion.

Traumatiska förlossningsskador på häst

Djurvårdguiden

Traumatiska förlossningsskador på häst

Ibland skadas stoet i samband med förlossningen, även om de absolut flesta fölningar sker snabbt och okomplicerat. Risken för traumatiska förlossningsskador på häst är större om fostret inte ligger i rätt läge. I nedanstående artikel berättar vi om de traumatiska skador som kan uppstå på stoet i samband med förlossningen. Orsaker till traumatiska förlossningsskador på hästFöl föds välutvecklade så att de kan resa sig snart efter födseln. I jämförelse med djur som föder kullar med mindre utvecklade ungar är fölet stort i förhållande till stoet och risken för traumatiska skador på stoet i samband med förlossningen är därmed större. Fölningen är en snabb och explosiv händelse som involverar stora krafter när livmoder och bukmuskulatur drar ihop sig i värkarbetet. Detta i kombination med ett stort föl med långa ben innebär en risk för traumatiska skador på stoet. Om fostret ligger i felläge är risken för skador på stoet betydligt större än om fölet ligger i rätt läge.Det faktum att fölen är förhållandevis stora och välutvecklade vid födseln ökar risken för skador på stoet i samband med förlossningen. Symtom och behandling vid olika typer av förlossningsskador som uppstå på stoet i samband med fölningenInledningsvis vill vi igen påpeka att den absoluta majoriteten av fölningar sker snabbt och okomplicerat. Som djurägare är det lätt att bli orolig inför fölningen, och vi vill betona att nedanstående skador är sällsynta, men ibland händer det och då kan det vara bra att veta lite mer kring traumatiska förlossningsskador på häst.Skador på vulvaSlemhinnan och huden vid vulva kan spricka i samband med att fölet passerar. Dessa skador bör undersökas av veterinär och rengöras och vid behov sutureras. Om de är omfattande eller inte behandlas ordentligt ökar risken för ärrbildning och dålig slutning av vulva i framtiden, vilket ökar risken för framtida fertilitetsproblem hos stoet. Skadorna indikerar också en svår fölning så veterinär bör undersöka stoets inre genitalier för att säkerställa att det inte finns fler skador längre in i förlossningsvägarna.Cervikala och vaginala skadorI samband med fölningen kan det uppstå revor och blödningar i livmoderhalsen (cervix) och vaginas vägg. Dessa skador syns inte utifrån varför det efter en svår fölning är lämpligt att veterinär känner igenom förlossningsvägarna för att identifiera eventuella skador. Skador på livmoderhalsen kan leda till att denna inte kan stänga sig ordentligt. Detta kan ge upphov till återkommande livmoderinflammation, vilket i sin tur kan orsaka svårighet att få stoet dräktigt igen eller abort i nästkommande dräktighet. Risken för framtida fertilitetsproblem minskar om skadan diagnosticeras och behandlas i tidigt skeden, men samma problem kan uppstår vid nästkommande förlossning.Rektovaginal fistel och tredje gradens perineal lacerationMed rektovaginal fistel menas en onaturlig öppning mellan vagina och rektum och vid tredje gradens perineal laceration (kloakbildning) har vävnaden mellan vagina och rektum spruckit hela vägen ut mellan vulva och anus så att det blidas en gemensam öppning. En rektovaginal fistel ses inte utifrån, medan en fullständig ruptur är uppenbar. Även om dessa skador låter skrämmande är stoet oftast inte så besvärad som man kan föreställa sig. Skadorna måste repareras kirurgiskt, men i de flesta fall görs detta inte förrän några månader efter fölningen för att det ska finnas stabil ärrvävnad att jobba med. I det akuta skedet behandlas stoet ofta med smärtstillande och laxerande medel för att förhindra sekundär förstoppning. Om livmoderhalsen är oskadd är prognosen för fortsatt fertilitet relativt god om behandlingen inleds i tid och den kirurgiska åtgärden lyckas.Traumatiska förlossningsskador på häst Om fölningen varit svår rekommenderas att veterinär undersöker stoets inre genitalia efter fölningen eftersom alla skador inte syns utifrån. Livmoderframfall Livmoderframfall (uterusprolaps) är mycket ovanligt på ston men kan förekomma. Det innebär att livmodern vänds ut och in och kommer ut genom vulva efter fölet och efterbörden. Det förekommer även partiell prolaps av livmoderhornen där alltså livmoderhornen vänds ut och in fast de når inte ut genom vulva och ses därför inte utifrån, men djurägaren märker att stoet inte mår bra och visar koliksymtom efter fölningen. Livmoderframfall kan uppstå om stoet har kvarbliven efterbörd och man drar för hårt i denna i syfte att få den att släppa. Det kan orsaka livshotande skador om blodkärl brustit eller om livmodern skadats allvarligt. Livmoderframfall är självklart mycket akut och som djurägare måste man hålla upp livmodern med en plastpåse eller handduk och skölja den ren med vatten i väntan på veterinär. Veterinären undersöker för ytterligare skador och om livmoderns och stoets status bedöms bra försöker veterinären lägga tillbaka livmodern i rätt läge medan stoets krystningar dämpas med smärtstillande och lugnande medel samt ryggmärgsbedövning.ÄndtarmsframfallÄndtarmsframfall (rektumprolaps) förekommer i samband med fölning och innebär att ändtarmen krystas ut genom analöppningen. Mindre framfall där endast slemhinnan eller en mindre del av ändtarmen vägg vänts ut och ses utanför analöppningen har relativt god prognos om veterinär snarast tillkallas för att behandla stoet. Mer omfattande framfall där ändtarmen och lilla kolon vänds ut och in  och hela tarmpartiet når utanför ändtarmsöppningen har dålig prognos eftersom blodkärlen till området  ofta är avslitna och inte går att reparera.Framfall eller ruptur av urinblåsanSkador på urinblåsan är ännu mer sällsynta än livmoder- eller ändtarmsframfall, men för fullständighetens skull kan nämnas att även urinblåsan kan falla fram genom en vaginal skada eller spricka i samband med en svår fölning.Traumatiska skador på inre organ i samband med förlossningen som yttrar sig som kolikKoliksymtom vanligt i hos det nyfölade stoet och kan vara mycket svårdiagnosticerat. De normala sammandragningarna i livmodern som sker efter fölningen ger ibland lätt kolik hos vissa ston, men kan i sällsynta fall ge kraftigare symtom. Risken för kolik på grund av förstoppning är också större på nyfölade ston, speciellt om stoet har ont efter trauman som uppstått vid fölningen. Vi vet också att grovtarmsfellägen och grovtarmsomvridning är vanligare i perioden efter fölningen men dessa är inte direkt kopplade till traumatiska fölningar. Däremot händer det att det att krystningarna och fölets extremiteter orsakar skador även på inre organ. Tarmkröset med blodkärlen som försörjer tarmarna kan skadas vilket orsakar syrebrist till delar av tarmen. Det kan även bildas revor i tarmkrös eller livmoderligament där tarm kan fastna och snöras av. Vidare förekommer att ett tarmparti, oftast blindtarmen, eller själva livmodern spricker i samband med krystningarna, vilket orsakar läckage av tarminnehåll eller fostervätska till bukhålan och allvarlig bukhinneinflammation. Eftersom dessa skador är mycket allvarliga bör man i många fall konsultera veterinär i tidigare skeda och vid mildare koliksymtom hos nyfölade ston än andra hästar i samband med kolik.Ruptur av livmoderartärRuptur av något av de stora blodkärlen till livmodern är en livshotande komplikation. I nära hälften av fallen där ston avlider i samband med förlossningen är orsaken en blödning. Blödning från livmoderartärerna drabbar vanligen äldre ston. Risken är större efter svåra förlossningar med fosterfelläge, men förekommer även efter normala förlossningar. Rupturen sker ibland innan förlossningen, men oftare under eller direkt efter. Blödningen kan ske in i livmoderligamenten eller in i livmoderns vägg, men ibland sker blödningen direkt ut i bukhålan. Symtom är kolik, svettning, ökad andning och puls. Om blödningen skett till livmoderväggen och det finns en bristning in till livmodern kan man se blödning från vagina, men in majoriteten av fallen ses inget blod utifrån. I de fall blödningen sker direkt ut i bukhålan dör stoet ofta snart efter att rupturen inträffat.Veterinären konfirmerar diagnosen med hjälp av rektalundersökning, ultraljud och prov på bukvätskan. Stoet måste hanteras lugnt och varsamt eftersom en blödning som stannat i  livmoderligamentet plötsligt kan spricka med livshotande blödning som följd. Vid konstaterad blödning ställs stoet där det är lugnt och tyst. Eventuellt kan lugnande medel behövas. Ofta behövs även smärtstillande, dropp och antibiotika. Ett sto som överlevt en blödning av detta slag ska inte betäckas igen eftersom risken för återfall är mycket stor.Vad kan jag göra för att minska risken att mitt sto drabbas av traumatisk förlossningsskada?Det absolut viktigaste du kan göra som hästägare är att övervaka fölningen så att du omgående kan hjälpa ditt sto om komplikationer som kan leda till förlossningsskada skulle uppstå. Eftersom fölningen går så snabbt är det viktigt att veterinärkontakt inte fördröjs om förloppet avviker från det normala.Läs gärna mer om hur en normal fölning går till här.Traumatiska förlossningsskador på häst Att övervaka fölningen är det absolut bästa du kan göra som hästägare för att i tid upptäcka om komplikationer skulle uppstå och då söka hjälp till stoet och fölet.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen