Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Grovtarmsförstoppning hos häst

Djurvårdguiden

Grovtarmsförstoppning hos häst

Grovtarmsförstoppning är en relativt vanlig orsak till kolik hos häst. Risken för grovtarmsförstoppning är ökar under sen höst och vinter. Här förklarar vi vad grovtarmsförstoppning är och vad hästägare kan göra för att minska risken att hästen drabbas. Vad är grovtarmsförstoppning hos häst?Vid grovtarmsförstoppning fylls hästens stora grovtarm med torrt foder som packas in så att tarmen inte kan transportera det vidare. Förstoppningen byggs på om hästen fortsätter att äta och kan bli mycket omfattande. Hästens stora grovtarm är 3-4 meter lång och rymmer 50-130 liter, så det kan ansamlas stora mängder foder, och ju längre det står stilla desto torrare och hårdare blir innehållet. Den vanligaste orsaken till grovtarmsförstoppning är en plötsligt minskad aktivitetsnivå, t.ex. i samband med boxvila på grund av annan skada, eller väderomslag som gör att det inte går att ha hästen ute eller rida. Plötsligt foderbyte är en annan riskfaktor, speciellt om hästen får tillgång till väldigt grovt grovfoder. Det är också viktigt att hästen får i sig tillräckligt med vatten. Risken för grovtarmsförstoppning ökar om måste stå inne i boxen mer än den är van vid. Är det dessutom vinter och vattnet fryser och grovfodret inte är av bästa kvalitet är det bra att vara observant på att hästens mage fungerar som den ska.Symtom på grovtarmsförstoppning hos hästGrovtarmsförstoppning ger koliksymtom. Symtomen kommer oftast smygande över någon dag och är vanligen milda initialt. Hästen kanske inte vill äta, ligger ner mer än vanligt, skrapar med frambenen eller flemar. Efterhand som förstoppningen ökar i omfattning blir symtomen tydligare och mer ihållande.När ska jag ringa veterinär?Om hästen har lindrig kolik är det bra om du kontrollerar hur mycket hästen har ätit och druckit, hur mycket träck hästen haft och vilken konsistens träcken har, samt tar tempen. Om hästen har lindriga symtom kan du prova att gå lite med den och ta bort fodret för att se om magen kommer igång igen, men är du osäker eller om hästen har tydliga koliksymtom ring hellre veterinären och rådfråga. Likaså om hästen har lindriga, ospecifika symtom men det inte släpper inom någon timme. Vad gör veterinären vid misstänkt grovtarmsförstoppning hos häst?Diagnosen grovtarmsförstoppning ställs genom att veterinären gör en rektalundersökning. Behandlingen går ut på att mjuka upp förstoppningen och slappna av tarmen som krampar omkring förstoppningen. Hästen får ofta intravenöst dropp, kramplösande medicin, sondas med laxerande medel och motioneras försiktigt. Prognosen är god och de flesta hästar svarar bra på behandlingen, men det kan ta ett par dagar även med intensiv behandling att lösa en grovtarmsförstoppning. Endast i enstaka fall krävs bukoperation för att få loss förstoppningen. Veterinären behandlar grovtarmsförstoppning genom att gå ner med en sond i magsäcken och ge laxerande medel.Vad kan jag göra?Eftersom stillastående är en riskfaktor är det bra om hästen motioneras regelbundet. Om hästen måste ha boxvila kan det hjälpa att ge laxerande fodermedel, t.ex. mash eller betfor med mycket vatten, eller linfrökaka.Ha extra observation om hästens aktivitetsnivå minskats. Det är viktigt att du noterar om hästen inte äter som vanligt eller inte har normal mängd träck och kontaktar veterinär tidigt i förloppet för att hindra att en större förstoppning bildas. Det kan vara bra att titta över sitt grovfoder. Sent, skördat grovfoder av dålig kvalitet ökar risk för grovtarmsförstoppning. Försök välj ett grovfoder som är anpassat till hästen. En lättfödd häst inte ha för energirikt grovfoder eftersom hästen då inte kan äta tillräcklig mängd för att få i sig de fibrer den behöver. Om möjligt är det bäst med en näringsanalys av grovfodret och hjälp av en foderrådgivare för att säkerställa att det är lämpligt grovfoder till hästen. Det är också viktigt att hästen dricker ordentligt. Kontrollera flödet om du använder vattenkopp, det ska vara minst 8 liter/minut. Stora, väl rengjorda vattenkar stimulerar hästarna att dricka. Vissa hästar vill ha tempererat vatten vintertid. Om det är flera hästar i hagen är det viktigt att kontrollera att även ranglåga hästar kommer åt vattnet. Fri tillgång på smakligt vatten är alltid viktigt, men under den kalla årstiden behöver man vara extra uppmärksam.

Ta hand om ett moderlöst föl

Djurvårdguiden

Ta hand om ett moderlöst föl

Det händer det att ston inte kan ta hand om sina nyfödda föl, och som stoägare är det lämpligt att ha beredskap för att ta hand om ett moderlöst föl. Eftersom fölningen sällan sker på butikernas normala öppettider är det bra att ha en nappflaska med lämplig napp och stomjölksersättning hemma när fölningen närmar sig. Orsaker till att föl blir moderlösaFöl kan bli moderlösa om stoet avlider i samband med fölningen eller om stoet drabbas av någon sjukdom som gör att hon inte klarar av att ta hand om fölet. Det förekommer också att ston inte accepterar sina nyfödda föl.Förberedelser inför fölningenFör att vara förberedd att ta hand om fölet om stoet inte klarar det är det lämpligt att god tid innan beräknad nedkomst införskaffa en nappflaska med en napp som passar fölunge och säkerställa att det finns tillgång till fryst råmjölk, stomjölk från annat sto, eller stomjölksersättning. Att ha fryst råmjölk hemma är ypperligt, men oftast endast möjligt för den som har ett större stuteri. När det gäller specifika rekommendationer kring bra nappar och olika märken på stomjölksersättning rekommenderar vi att ni rådgör med veterinär eller erfaren hästuppfödare.Ha alltid en beredskap inför fölningen ifall oturen skulle vara framme och det nyfödda fölet förlorar sin mamma. Vad gör jag om stoet inte kan ta hand om sitt föl och när ska veterinär kontaktas?Om stoet avlidit eller av annan anledning inte kan ta hand om fölet måste hästägaren rycka in. Torka fölet torrt med handdukar, kontrollera att naveln inte blöder, doppa navelstumpen i 0,5% klorhexidinlösning. Övervaka att fölet följer det normala förloppet. Vi rekommenderar starkt att du kontakta din veterinär så snart som möjligt även om fölet verkar friskt! Fölet kommer sannolikt att behöva behandling av veterinär eftersom det inte kommer att får i sig normal mängd råmjölk och dessutom är det lämpligt att veterinär undersöker fölet eftersom det är större risk att fölet drabbas av sjukdom när fölningen varit komplicerad. Om stoet avlidit i anslutning till förlossningen kan du prova att mjölka ur juvret eftersom det kan finnas bra kvalitet råmjölk.  Går det inte att mjölka stoet får det första målet bli med vanlig stomjölk eller stomjölksersättning. Det finns produkter med frystorkad råmjölk att tillgå, men dessa ersätter inte riktig råmjölk.Att mata föl med nappflaskaEn god grundregel är att fölet ska kunna stå och ha ordentlig sugreflex innan det matas med nappflaska. I normalfallet gör föl resningsförsök inom 30 minuter efter fölningen och står upp inom 2 timmar. Följer fölet normalförloppet går det bra att vänta och mata fölet tills det är uppe på benen. I vissa fall kommer fölet inte upp som det ska och då har förhoppningsvis veterinär redan kontaktats och kan vid behov sondmata fölet. Om fölet är svagt och inte kan resa sig eller inte har normal sugreflex är risken mycket stor att mjölk hamnar fel och dras ner i lungorna om det matas med nappflaska. Nyfödda föl har svag hostreflex och kan drar ner mjölk i lungorna utan att djurägaren märker det. Aspirerad mjölk leder till svårbehandlad lunginflammation vilket givetvis inte gynnar det moderlösa fölet. I enstaka fall kan det ändå bli nödvändigt att flaskmata ett föl som ligger i bröstläge och har bra sugreflex, till exempel om veterinär inte kan komma ut inom rimlig tid, men stor försiktighet bör då iakttas. När fölet matas ska nappflaskan hållas horisontellt så att fölet måste suga för att få i sig mjölken. Man får aldrig hälla i fölet mjölk eftersom det då kommer i lungorna och orsakar stora skador.När fölet matas med nappflaska ska flaskan hållas horisontellt så att fölet måste suga i sig mjölken. Hur mycket mjölk ska man ge?Ett normalt föl diar små mängder flera gånger i timmen från stoet.  Till ett normalstort halvblodsföl kan du erbjuda ungefär 200 ml mjölk två gånger i timmen det första dygnet. Det behövs minst 2-3 liter råmjölk av bra kvalitet under de första 12 timmarna för att fölet ska få i sig tillräckligt med antikroppar. Det finns speciella metoder för att bedöma råmjölkens kvalitet, rådgör gärna med din veterinär om detta. Tänk på att tina fryst råmjölk i ett vattenbad och inte i mikrovågsugn eftersom antikropparna kan bli förstörda av mikrovågorna.Vad gör veterinären?Veterinären gör en allmänundersökning av fölet för att bedöma om fölet är friskt eller behöver vidare undersökning och behandling för sjukdom. I majoriteten av fallen finns råmjölk inte att tillgå och då kommer veterinären att ge plasmatransfusion. Plasma ges via en intravenös kanyl direkt i blodet och ersätter de antikroppar som fölet normalt får via råmjölken.  Efter en normal fölning ska fölet ha fått i sig tillräckligt med antikroppar inom helst 6 timmar, men senast inom 12 timmar, så det finns ingen anledning att vänta med att ge plasman. Eftersom plasmatransfusionen tar tid och det behövs uppföljande blodprov och i många fall ytterligare en plasmatransfusion är det i många fall bättre att åka med fölet till djursjukhus för denna behandling, men rådgör med er vanliga veterinär vilket som fungerar bäst i er situation.  Även om det finns tillgång till tillräcklig mängd fryst råmjölk och plasma inte ges rekommenderar vi att veterinär tar blodprov när fölet är 12-18 timmar gammal för att kontrollera att antikroppsnivån är tillräcklig.Amma till moderlöst fölNär fölet är 12-24 timmar och det är tydligt att fölet är friskt och har fått i sig tillräckligt med antikroppar rekommenderar vi att ni försöker hitta en amma. Dels slipper fölägaren det tidskrävande arbetet att mata fölet dygnet runt, dels får fölet naturlig socialiseringen och uppfostran från amman. Vi kan inte nog poängtera vikten av att både sto och föl ska vara friska och pigga innan försök görs att sätta samman dem. Ett sjukt moderlöst föl behöver veterinärvård och ska inte transporteras landet runt till olika ston i stressande försök att hitta en ny moder! En lämplig amma är ofta ett sto som nyligen förlorat sitt föl. Det går att  få igång mjölkproduktionen även på ett icke lakterande sto med hjälp av hormonpreparat, men det är  betydligt svårare och tar längre tid. Ett sto som nyligen förlorat sitt föl kan ibland acceptera ett nytt föl utan hormonbehandling, med det kräver erfarenhet och stort tålamod från personerna som hanterar hästarna för att det ska vara säkert. Vi rekommenderar i första hand att ni kontaktar en veterinär med erfarenhet av att sammanföra ston och föl och diskuterar lämplig behandling av stoet. Med hormonella och lugnande preparat försöker man starta om anknytningsprocessen så att stoet tror att det nya fölet är hennes eget och förloppet blir då betydligt lugnare. Det är viktigt att sto- och fölägare går igenom praktiska detaljer som var den nya familjen ska bo och vem som ska stå för olika kostnader. Det är också väsentligt att båda parter är medvetna om att det innebär en viss risk att sammanföra sto och föl. Diskutera detta med veterinären innan behandlingen påbörjas.Handuppföda fölOm det inte går att hitta en amma fungerar det att föda upp fölet på stomjölksersättning. Socialiseringen av fölet är mycket viktigt så försök hitta en snäll häst som fölet kan ha sällskap av och ty sig till. För att undvika att fölet får problem med magen är det viktigt att följa rekommendationerna på förpackningen när det gäller spädning och hållbarhet och av ersättningen och att vara väldigt noggrann med hygienen. Ett normalt föl kan dia så mycket som 25 % av sin kroppsvikt per dag, vilket motsvarar drygt 12 liter för ett 50 kg föl. När ni börjar med ersättningen är det dock bra att börja med mindre mängd för att fölets magtarmkanal ska kunna anpassa sig. Börja med 10-15% av kroppsvikten och öka successivt. Om fölet utvecklar diarré kan ersättningen behöva spädas mer, men rådgör med veterinär om detta skulle inträffa. Som nämnts ovan diar normala föl små portioner flera gånger i timmen från stoet. Det är naturligtvis svårt att efterlikna detta, men som riktlinje är det bra om fölet matas varje timme dagtid och varannan nattetid första veckan och därefter minskas frekvensen successivt till 4-6 gånger dagligen vid 4-5 veckors ålder.Vi rekommenderar att ni så snart som möjligt går över till att mata fölet från hink istället för med nappflaska för att få ett naturligare förhållande mellan föl och människa. Erbjud rätt tempererad ersättning i grund bunke och låt fölet suga på fingrarna som hålls nere i mjölken så lär sig fölet snabbt. När fölet väl förstått vad som erbjuds kan en djupare hink användas och lämnas hos fölet.Normala föl börjar plocka i stoets foder redan första veckan, så erbjud fölet hö och gräs, och se till att det alltid har tillgång till friskt vatten. Kraftfoder för föl erbjuds från ca 2 veckors ålder och det finns även speciella mjölkpellets som kan användas som komplement till mjölkersättningen. Ett normalt halvblodsföl ökar 0,5-1 kg i vikt per dag. Väg gärna fölet regelbundet för att säkerställa att tillväxten följer normalkurvan.Blir det moderlösa fölet en normal häst som vuxen?Föl som föds upp med amma eller med hjälp av ersättning i hink växer lika bra som andra föl och blir normalt utvecklade. Det är viktigt att se till att fölet socialiseras av andra hästar redan som liten och inte präglas på människor med nappflaskor, eftersom de då tenderar att bli svårhanterliga som vuxna.Oavsett om moderlösa föl föds upp med amma eller matas med ersättning i hink växer de så småningom upp till normala vuxna hästar. Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.

Skydda din häst mot fästingar i sommar

Djurvårdguiden

Skydda din häst mot fästingar i sommar

Visst är sommaren härlig och det är skönt för våra hästar att kunna gå ute dygnet runt och beta. Men irriterande insekter och parasiter tillhör sommarens mindre trevliga inslag. Fästingarna är till exempel igång sedan länge. De kan både orsaka direkt irritation vid betten och sprida sjukdomar. Nedan går vi igenom hur du kan skydda din häst mot fästingar. Fakta om fästingarFästingar är leddjur och är släkt med spindlar och kvalster. De lever 2-3 år och utvecklas i stadier från ägg via larv och nymf till vuxen fästing. Varje stadium behöver suga blod för att utvecklas vidare. Fästingar trivs bäst i skuggiga fuktiga områden. De sitter gärna i skuggan under lövträd, 10-20 cm upp i högt gräs eller buskar och väntar på att ett lämpligt värddjur ska passera. Fästingen griper tag i värddjuret med sina framben och kryper sedan ner mot huden och borrar in sin mundel i offrets hud. Där avger den saliv som bedövar och hindrar blodet från att koagulera. Bedövningen gör att själva bettet inte uppfattas av värddjuret. Fästingen suger sedan blod i upp till en vecka innan den släpper taget och faller till marken för att gå vidare till nästa utvecklingsstadium eller lägga ägg om det är en vuxen hona.Fästingarna sitter i gräs och småbuskar en bit ovanför marken och väntar på att ett lämpligt värddjur ska passsera.Olika sorters fästingarI Sverige finns ett tjugotal olika fästingarter som påträffats i Sverige men den vanligaste är Ixodes ricinus som ofta kallas just ”vanlig fästing”. På senare år har en ny sorts fästing som angripit hästar observerats. Denna kallas jättefästing eller hyalommafästing och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, har uppmanat hästägare att vara uppmärksamma på ovanliga fästingar och skicka in bilder eller döda fästingar till SVA i övervakningssyfte. Hyalommafästingen är betydligt större än vår vanliga fästing och rör sig mycket fortare.Vår vanliga fästing; Ixodes ricinus, före och efter måltid. Fästingar sprider sjukdomarNär fästingen sprutar in sin saliv i värddjuret kan sjukdomsorsakande organismer följa med. Det finns en mängd olika sjukdomar som kan spridas med fästingar, men ofta är sjukdomarna både specifika för fästingarten och djurslaget den infekterar. I Sverige och på häst är det framförallt Anaplasma phagoscytophilum som orsakar infektion. Sjukdomen kallas anaplasmos och drabbade hästar kan få hög feber och bli vingliga. Läs gärna mer om anaplasma på häst på djurvårdguiden.En annan fästingburen sjukdom som ibland omnämns på häst är Borrelia. Många svenska hästar har antikroppar mot Borrelia, men det finns inga vetenskapliga belägg för att bakterien skulle orsaka klinisk sjukdom hos häst idag. Läs mer på djurvårdguiden.Visitera dina hästar dagligen och ta bort eventuella fästingar och se om småsår.Skydda din häst mot fästingarFör att minska risken att fästingarna sprider sjukdomar är det viktigt att ta bort eventuella fästingar så fort som möjligt. Ju längre fästingen får sitta desto större risk att hästen infekteras med eventuellt smittämne som fästingen bär. Visitera hästen noga varje dag och plocka bort de fästingar du hittar. Var speciellt uppmärksam på den tunna huden på till exempel insidan av låren och under svansen. Använd gärna ett speciellt verktyg att ta bort fästingarna med. Greppa nära huden och vrid och dra försiktigt så att hela fästingen följer med och inte går sönder.Precis som andra småsår kan fästingbetten bli infekterade, speciellt på sommaren då flugorna förvärrar situationen genom att sprida bakterier och smuts. Dessa sår måste hållas rena och vid behov skyddas med insektsrepellerande medel och bandage.Det finns flera olika medel mot fästingar på marknaden som fungerar bra. Prova dig fram till vilket som fungerar bäst för dina förutsättningar och var noggrann med att följa rekommendationerna när det gäller frekvens och mängd som appliceras.Eftersom fästingen trivs i fuktig miljö med högt gräs buskar minskar risken för fästingangrepp om hästarna istället hålls på beten med kort gräs och öppna ytor. För att minska exponeringen kan man till exempel stängsla av vissa områden i hagen, putsa betet och ta bort rator och ogräs.Skydda dig själv också!Eftersom hästägare rör sig mycket i naturen i umgänget med hästarna är det värt att påminna om att fästingar sprider allvarliga sjukdomar som Borrelia och TBE på människa, så det finns all anledning att uppmärksamma fästingbett på sig själv utöver att du ska skydda din häst mot fästingar. Följ de gällande rekommendationer från humanvården kring vaccination mot TBE.Om det är mycket problem med fästingar kan områden med snårig terräng stängslas av och högt gräs putsas.

Styngfluga

Djurvårdguiden

Styngfluga

Sedan avmaskningsrekommendationerna ändrades från rutinmässig avmaskning på senhösten till riktad avmaskning efter träckprovskontroll 2007 har hästägare och veterinärer noterat en ökning av mängden styngflugor och skador orsakade av larverna i hästens munhåla och magsäck. Rutinmässig avmaskning på hösten rekommenderas ändå inte i nuläget eftersom risken för resistensutveckling av de betydligt mer patogena blodmaskarna bedöms värre än de skadorna styngflugelarverna orsakar.Varma högsommardagar är styngflugan aktiv och söker upp hästar för att lägga sina ägg. Flugorna är ettriga och många hästar blir mycket besvärade av dem.Fakta om styngflugaStyngflugor är vanliga och det finns flera arter vars larver kan infektera våra hästar. Den absolut vanligaste är Gasterophilus intestinalis, men det förekommer andra arter. De vuxna styngflugorna lever endast några veckor och är mest aktiva varma sensommardagar. De stora humleliknande flugorna söker sig till hästar och fäster sina gulvita ägg på hårstråna. Gasterophilus intestinalis placerar äggen främst på frambenen, men även på bakbenen, bog, nacken och manke; medan andra arter har området mellan ganascherna respektive håren på överläppen som predilektionsställen. När äggen kläcks når larverna munhålan antingen genom att själv krypa dit eller genom att hästen slickar sig.  Larverna utvecklas i hästens munslemhinna och tunga i 3-4 veckor. Därefter sväljs de och fäster vid magsäckens slemhinna där de kan bli kvar 8-10 månader innan de följer med träcken ut. De gräver ner sig i jorden under träckhögen och förpuppas. Efter 3-5 veckor kläcks nya flugor som lever och parar sig under några veckor på sommaren.Styngflugans larver irriterar huden varvid hästen kliar och slickar på det angripna området. Larverna tar sig in i hästens mun där nästa utvecklingsstadium sker.Symtom på styngflugaSjälva flugorna är irriterande för hästarna och vissa hästar blir väldigt besvärade försöker galoppera iväg för att slippa dem. Äggen är karakteristiska och känns lätt igen som gulvita, millimeterlånga ägg på hårstråna.De mest påtagliga kliniska symtomen är associerade med stadiet då larverna lever i hästens mun. Tuggningssvårighet, salivering, ”head-shaking”, och ridbarhetsproblem är symtom som noterats. Larverna migrerar i gommen, tungan och vävnaden mellan tänderna och orsakar sår och sprickor som kan besvära hästen om de är omfattande.När larverna sitter i magsäcken brukar de inte orsaka kliniska symtom, men i väldigt stora mängder kan de skada magsäckens slemhinna och bidra till utvecklingen av magsår. Symtom på magsår är bland annat nedsatt aptit och koliksymtom i samband med att hästen äter. Även ridbarhetsproblem och irritation när sadelgjorden spänns förekommer.Vid kraftiga angrepp av styngflugelarver kan hästen bli så pass irriterade från munnen att den saliverar eller får svårt att tugga.När ska jag söka vård hos veterinär?Om hästen har symtom på irritation i munnen under perioden augusti till december kan det bero på styngflugelarver. Är symtomen lindriga kan man avvakta eftersom besvär som orsakas av styngflugans larver avklingar efter någon vecka när larverna går vidare till nästa utvecklingsstadium. Om symtomen är mer uttalade och hästen är påtagligt besvärad rekommenderas att veterinär kontaktas.Vad gör veterinären och hur behandlas skador orsakade av styngflugans larver?Hästägaren kan eventuellt se revor på hästens tunga, men för att hitta larverna i munhålan krävs vanligen ordentlig munundersökning av veterinär med bra lampa och speglar. Själva larverna är en knapp centimeter långa och ligger nerborrade i tungan eller tandköttet. Veterinären plockar bort larver och rensar upp skadorna, och vid behov behandlas hästen med smärtstillande medicin. Om hästen har symtom på magsår används gastroskop för att ställa diagnos. Om hästen har stora mängder styngflugelarver i magsäcken som orsakat magsår rekommenderas ofta såväl avmaskning som behandling med magsårsmedicin.Vad kan jag göra för att minska risken att min häst drabbas av skador från larver av styngfluga?Även om larverna är känsliga för avmaskning med ivermectinpreparat rekommenderas detta inte som en rutinmässig behandling mot styngflugelarver eftersom överanvändning av preparaten riskerar att öka resistensen hos betydligt allvarligare invärtes parasiter hos häst. Det bästa du kan göra som hästägare är att vara observant på äggen på sensommaren och skrapa bort dem med en ryktsten, rakhyvel eller specialkniv fortlöpande. Om det finns möjlighet att ha hästarna på öppna, blåsiga marker under styngflugans äggläggningssäsong kan det minska exponeringen för hästarna. Likaså om hagarna mockas kontinuerligt.Det bästa du kan göra för att skydda din häst mot styngflugelarver är att vara aktiv med att ta bort äggen från pälsen.

Gaskolik

Djurvårdguiden

Gaskolik

Kolik är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärvård. Kolik är inte en specifik sjukdom utan innebär att hästen visar tecken på att ha ont i magen. En bakomliggande orsak till koliksymtom är gaskolik.Orsaker till gaskolikHästar är grovtarmsjäsare, vilket innebär att i den huvudsakliga matsmältningen sker i grovtarmen och bearbetningen sköts till stor del av mikroorganismer. Ett gram träck innehåller miljarder bakterier. Mikroorganismerna hjälper till att omvandla cellulosahaltiga växtfibrer till näring och energi som hästen kan utnyttja.Många orsaker till kolik handlar om störningar i tarmfloran och jäsningsprocessen med onormal ansamling av gas som följd. Gas bildas hela tiden av bakterierna som en biprodukt vid nedbrytningen av fodret och transporteras bort med den normala tarmmotoriken. Det är en känslig balans som är beroende av att gasproduktionen är normal att transportmekanismerna fungerar. Allt som gör att gasproduktionen ökar eller att gasen inte transporteras bort i lagom takt innebär risk för kolik.Bakterieflorans sammansättning påverkas av olika typer av foder och likaså tendensen till gasbildning. Ökad gasproduktion kan ses vid plötsligt foderbyte, speciellt om hästen får ökad tillgång till lättsmält, kolhydratrikt foder som t.ex. spannmål, snabbväxande gräs eller foder av dålig hygienisk kvalitet. Nedsatt tarmmotorik förekommer i samband med parasitskador, för lite motion, inflammation i tarmen eller bukhålan, vissa mediciner eller gifter från växter.Plötslig tillgång på större mängder äpplen eller annat foder som hästen inte är van vid kan orsaka störningar i tarmfloran med onormal gasbildning som följd.Symtom på gaskolikGaskolik ger alltifrån mycket lindriga koliksymtom till kraftigt kolik som kan förväxlas med grovtarmsomvridning (tarmvred). Ibland noteras att buken är utspänd och hästen kan släppa ifrån sig mycket gas. Läs mer om symtom på kolik här.Om hästen är orolig och skrapar med framhovarna, reser och lägger sig, och vill rulla kan det var symtom på kolik.När ska jag söka vård hos veterinär?Om hästen bara visar lindriga symtom på kolik kan du avvakta lite med att kontakta veterinär och se hur symtomen utvecklar sig. Tag ut all mat ur boxen och mocka rent och notera hur mycket hästen ätit samt mängd och konsistens av träcken som fanns i boxen. Undersök därefter hästen. Notera symtom och intensitet. Mät rektal temperatur (normalt 37-38 °C), lyssna efter bukljud i flankerna, se efter om bukomfånget verkar ökat. Om hästens koliksymtom är milda kan du prova att motionera lätt genom att leda i grimskaft eller longera 10-20 minuter och notera gas- och träckavgång. Gör därefter en ny bedömning av hästens status. Testa med en liten tuss hö om den har fått tillbaka aptiten, men ge inte fri tillgång på foder. Om hästen verkar må bättre kan du låta den vara i boxen, men ge inte mer foder och släpp inte observationen. Om hästen fortfarande verkar helt normal efter ett par timmar och har normal träck ger man den halv normal grovfodergiva och återgår följande dag till normal foderstat.Om hästen däremot har kraftigare symtom på kolik, eller om symtomen inte släpper efter ovanstående åtgärder, rekommenderar vi att du kontaktar veterinär för rådfrågning. Tänk på att en häst som har måttlig till kraftig kolik inte kan kontrollera sitt beteende och kan vara direkt farliga att hantera. Därför bör du kontakt minst en annan person innan du går in och undersöker hästen. I de fall hästen kastar sig handlöst är det tveksamt om det hjälper att leda eller longera utan det är säkrast för alla att låta hästen vara ifred tills dess att veterinären anländer och kan ge lugnande och smärtstillande preparat.Vad gör veterinären om hästen har drabbats av gaskolik?Veterinären gör oftast en allmän klinisk undersökning, lyssnar på hästens bukljud, gör en rektalundersökning (känner på bukhålans organ via ändtarmen) och stoppar ner en sond i magsäcken för att kontrollera att vätska inte ansamlats där. Vid gaskolik kan hästens buk vara utspänd och veterinären kan känna gasansamlingen vid rektalundersökningen och höra gasljud med stetoskopet i hästens flanker. Det kan dock vara svårt att avgöra om det enbart är ansamling av gas, eller om grovtarmen dessutom ligger i felläge eller är omvriden (tarmvred).Veterinären gör en rektalundersökning för att försöka fastställa orsaken till hästens koliksymtom.Behandling Behandlingen består av lätt motion, kramplösande medicin och sondning med vatten, elektrolyter och paraffinolja för att minska gasproduktionen och påskynda tömningen av grovtarmen. I de allra flesta fall släpper koliksymtomen relativt snabbt när det handlar om gaskolik och hästen mår snart märkbart bättre och det hörs tydligt när gasen passerar ut. Andra gånger krävs upprepade behandlingar innan gaskoliken helt släppt, men de allra flesta gånger löser sig gaskolik med medicinsk behandling. I enstaka fall är gasansamlingen omfattande och hästen har så pass kraftig kolik att mer allvarliga, livshotande tillstånd som tarmvred eller tarminfarkt inte kan uteslutas och då rekommenderas i vissa fall bukoperation för att fastställa diagnos och åtgärda det som behövs i tid.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av gaskolik?För att minska risken för gaskolik gäller det att vara försiktig i samband med foderbyten och alltid göra övergångar så succesivt som möjligt genom att blanda nytt och gammalt foder.  Regelbundna rutiner för utfodring, skötsel och motion samt noggrannhet när det gäller parasitkontroll, foderkvalitet och vattentillgång är alla viktiga faktorer för att minska risken för kolik hos häst.Ett rätt anpassat grovfoder av bra kvalitet är grunden för en bra utfodring av hästen.

Vargtänder

Djurvårdguiden

Vargtänder

Vargtänder är små tänders om sitter framför hästens kindtänder. De fyller ingen funktion hos hästen idag utan är en kvarleva från långt tillbaka när hästens bett såg annorlunda ut. Vargtänder ses hos ungefär hälften av alla hästar. De kan orsaka bekymmer för hästen eftersom de sitter precis där bettet hamnar och därför tas de ofta bort. Orsak till vargtänder hos hästVargtänder är små outvecklade tänder som sitter framför första kindtanden och ses hos ungefär hälften av alla hästar. De bryter vanligen fram när hästen är 6-12 månader gammal. De sitter oftast i överkäken, men förekommer även i underkäken. Vargtänderna varierar i storlek från några millimeter till två centimeter. Ibland bryter de inte igenom slemhinnan utan ligger dolda. Då kallas de ”blinda vargtänder”. Vargtänderna kan ibland tappas spontant i samband med att hästen växlar sina första kindtänder vid 2,5 års ålder.Foto på vargtand som noteras i samband med munhåleundersökning. Denna vargtand sitter precis framför den främsta kindtanden i överkäken.Symtom på vargtänderVargtänderna sitter precis där bettet hamnar och kan därför orsaka problem.  Risken för problem ökar om vargtänderna är stora, sitter långt fram, eller sitter i underkäken. När bettet hamnar mot vargtänder kan det orsaka obehagskänsla för hästen, slemhinnan kan bli klämd mellan bettet och tanden, och tanden kan skadas. Detta kan visa sig genom att hästen verkar irriterad av att ha bettet i munnen men även andra ridbarhetsproblem kan uppstå.Vargtänderna sitter precis där bettet hamnar vilket kan orsaka obehag för hästen. När ska jag söka vård hos veterinär?Vi rekommenderar att veterinär kontaktas för en munhåleundersökning på unghästen innan den börjar arbetas med bett i munnen. Vid den undersökningen får djurägaren veta om hästen har vargtänder och om vi rekommenderar att de ska avlägsnas. Det är betydligt lättare att ta bort vargtänderna på unga hästar eftersom rötterna inte hunnit fästa ordentligt.Vad gör veterinären om man misstänker vargtand?Veterinären undersöker hästens bett och noterar ifall hästen har vargtänder eller inte. Veterinären noterar även andra eventuella bettfel. Om veterinären misstänker att hästen har ”blinda” vargtänder kan röntgenundersökning hjälpa till att identifiera dessa.BehandlingDet är ett relativt enkelt ingrepp att ta bort vargtänder på unghästar, men det är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär. Operationen görs på stående häst efter att hästen fått lugnande medel och lokalbedövning i området. Veterinären lossar försiktigt på tandens infästning till omgivande vävnader och drar ut tanden. Åtgärden tar några minuter upp till en timme beroende på hur många vargtänder hästen har och hur hårt de sitter. Ibland bryts tanden av vid ingreppet och då får veterinären följa upp och vid behov ta bort tandresterna efter cirka en vecka. Hästen behöver inga mediciner efter ingreppet, men den bör inte ha bett i munnen förrän operationsområdet läkt helt.Vargtänder tas bort av veterinär efter att hästen fått lugnande medel och lokalbedövning. Vad kan jag göra själv för att hjälpa min häst?Vi rekommenderar att vargtänder tas bort på unghästar innan bett börjar användas.  Då behöver hästen aldrig associera bettet med obehag och ingreppet är oftast mycket enkelt på unga hästar, medan det kan bli betydligt mer komplicerat på äldre. Vi rekommenderar att du kontakta din veterinär för en tandundersökning på unghästen och diskutera bästa alternativ för den specifika individen.Fler inlägg om tandproblem hos häst.

Störningar i tarmfloran och lös träck

Djurvårdguiden

Störningar i tarmfloran och lös träck

Att hästar har problem med lös träck är inte helt ovanligt. Ibland är hästen opåverkad av problemet, men eftersom det ofta indikerar obalans i magtarmsystemet är det värt att fundera igenom vilka åtgärder som kan göras för att stabilisera hästens mage.  Orsaker till lös träckHästen är en så kallad grovtarmsjäsare, vilket innebär att den är helt beroende av mikroorganismerna som finns i grovtarmen och hjälper till att bryta ner fodret. Det är enorma mängder mikrober som finns i hästens tarm, bortåt 109 mikrober per gram träck.Mikroorganismernas huvudsakliga uppgift är att bryta ner fodret till användbara komponenter för hästen. Det finns över 100 olika arter av mikrober i hästens tarm och de har alla olika uppgifter. Vissa utsöndrar enzymer, andra bildar vitaminer eller tillverkar aminosyror som är nödvändiga för hästen, medan andra omvandlar stärkelse eller fibrer till fettsyror som tas upp och ger energi. I processen när mikroberna bryter ner fodrets komponenter bildas även gas. Gasen transporteras ut tillsammans med icke nedbrytningsbara slaggprodukter.Bakterierna lever i balans med varandra och en av de vanligaste orsakerna till att hästar blir oroliga i magen är att denna balans har rubbats. Ett exempel är om hästen får i sig för mycket stärkelserikt foder varvid de stärkelsespjälkande bakterierna trivs och förökar sig. När dessa bakterier spjälkar stärkelsen bildas mjölksyra vilket sänker pH i tarmen. Andra bakterier får då svårt att överleva och balansen störs och hästen får lös träck. Förändringar i surhetsgraden kan också vara skadligt för tarmslemhinnan och orsaka inflammation, vilket ytterligare förvärrar situationen.Stora mängder äpplen kan ge upphov till tarmflorestörning hos häst.Symtom på en häst som fått lös träckEn häst som har obalans i tarmfloran får ofta lös träck, men kan även ha mycket gasbildning. Många gånger är hästen relativt opåverkad av problemet och äter och mår bra som vanligt. Obalans i tarmfloran kan dock öka risken för allvarligare problem som diarré och kolik. Kraftig, plötsligt påkommen störning i tarmfloran kan ge upphov till livshotande, akut diarré. Skulle detta inträffa krävs akut veterinärvård.När ska jag söka vård hos veterinären och vad gör veterinären?Om din häst har problem med lös träck och orolig mage men mår bra för övrigt kan du i första hand prova justera foder och rutiner enligt rekommendationerna nedan. Om hästen däremot tappar i vikt eller inte verkar må bra på något sätt rekommenderar vi att du kontaktar veterinär direkt.Lös träck kan bero på andra saker som sandinpackning eller parasitproblem så vanligtvis börjar veterinären med en allmänklinisk undersökning och en diskussion kring hästens rutiner och foder. Om flera hästar i samma stall visar symtom är det värt att titta på gemensamma faktorer som foder- och vattenhygien och vid behov ta prover för mikrobiologisk analys. Om det handlar om en enskild häst undersöker veterinären ofta för sand och parasiter. Ibland tas träckprover för att se om det finns överväxt av vissa specifika skadliga bakterier och ibland tas biopsi (vävnadsprov) från tarmslemhinnan för att utesluta inflammatorisk tarmsjukdom. Något diagnostiskt test som kartlägger tarmfloran finns inte, utan diagnosen tarmflorestörning ställs med ledning av kliniska symtom och genom att utesluta andra orsaker. Sammansättningen av hästens tarmflora är till viss del individuell, och det är tydligt att vissa hästar har en känsligare tarmflora och lättare drabbas av störningar.Tips på vad du kan göra för att behandla din häst som har lös träck och orolig mageGe enbart grovfoder ett tag så tarmfloran får stabilisera sigKontrollera hagen för olämpliga växterUndvik kraftfoder. Om kraftfoder ges rekommenderas ett foder med högt fiberinnehåll, låg stärkelse och hellre energi från fettProva med probiotiska produkterSe till att hästen får i sig tillräckligt med vatten och saltEn häst som har orolig mage fungerar ofta bäst på enbart grovfoder, så den första åtgärden är att ta bort allt annat foder. Kontrollera den hygieniska kvaliteten på fodret. Om hösilage används tänk på att balstorleken är anpassad till antalet hästar så att det inte står öppet för länge. Vissa hästar fungerar bättre på torrhö än hösilage.Om hästen är orolig i magen är det bäst att ge bara grovfoder ett tag så tarmfloran får stabilisera sig.Kontrollera också hagen för olämpliga växter. Det finns hästar som äter frusna nypon eller vildäpplen vilket kan orsaka en tarmflorestörning.Generellt är det bäst att undvika kraftfoder på hästar med tarmflorestörning. För mycket stärkelse ökar risken för feljäsning. Om kraftfoder ges rekommenderas ett foder med högt fiberinnehåll, låg stärkelse och hellre energi från fett. Många foderföretag har speciella foder för hästar med orolig mage. Konsultera din foderrådgivare för specifika rekommendationer.Det finns mängder av probiotiska produkter, det vill säga produkter som innehåller mikroorganismer som är bra för hästens mage. Teoretiskt borde dessa produkter hjälpa och de rekommenderas ofta till hästar med tarmflorestörning, men det är inte helt klarlagt hur bra effekt de verkligen har.En häst som har orolig mage kan behöva extra vitaminer. Det är också extra viktigt att se till att hästen får i sig tillräckligt med vatten och salt.En häst som har lös träck förlorar mycket vatten så det är extra viktigt att säkerställa att den får i sig tillräckligt med vätska.Som nämnts ovan finns det vissa hästar som verkar ha en känslig tarmflora och därmed lättare får problem med såväl lös träck som kolik. Det finns tyvärr inget enkelt sätt att lösa detta på, utan det handlar mest om att vara extra noggrann med foderhygienen, fodra med enbart grovfoder, vara noggrann med hästens rutiner och undvika saker som hästen reagerar på. Ofta får hästägaren prova sig fram till vad som fungerar bäst för den enskilda hästen.Hjälp av veterinärVeterinären kan ibland hjälpa till genom att ge större mängder ”bra” bakterier med hjälp av sond. På senare tid har många diskussioner även pågått om transfaunation. Det innebär att träck från en frisk häst slammas upp i vatten och sen ges ett filtrat av detta innehållande en bra balans av bakterier till den sjuka hästen. Metoden har gett bra resultat i samband med olika sjukdomar även på människa och kan komma att användas mer framöver även på häst. I nuläget är det dock ingen rutinbehandling framförallt på grund av svårigheten att säkerställa att donatorn är helt frisk.

Det finns många orsaker till hosta hos häst

Djurvårdguiden

Det finns många orsaker till hosta hos häst

Hosta är ett vanligt sjukdomssymtom på häst som kan ha många olika bakomliggande orsaker. Här beskriver vi hur hosta uppstår och vad det kan bero på när vuxna hästar hostar.Hur uppstår hosta hos häst?Hosta är en normal och viktig försvarsmekanism som bidrar till att rensa luftvägarna från slem, partiklar och annat ovälkommet material. Hosta utlöses när receptorer i luftvägarna retas och initierar en hostreflex. Musklerna i bröstkorgen och mellangärdet dras ihop kraftigt och hästen hostar upp det som irriterar luftvägarna.Orsaker och symtom vid olika typer av hostaDen vanligaste orsaken till hosta hos häst är övre luftvägsinfektioner. Virus eller bakterier orsakar då förkylningsliknande symtom och hästarna har oftast också feber, näsflöde och svullna lymfknutor. Eftersom dessa sjukdomar är smittsamma drabbas vanligen flera hästar i stallet. Hosta efter en virusinfektion är ofta torr och skrällande och utlöses från övre luftvägarna.Lunginflammation är ovanligt på vuxna hästar, men det förekommer. Transportsjuka är en bakteriell lunginflammation där främst brösthinnan blir infekterad. Det drabbar i enstaka fall hästar efter just långa resor. Dessa hästar kan ha en djup, produktiv hosta och har ofta väldigt ont i bröstkorgen.  De blir allmänpåverkade och får feber, och ibland kan de vara ovilliga att gå framåt på grund av smärtan i brösthålan.Något som är mycket vanligare är inflammation av olika grad i övre och nedre luftvägarna som inte är direkt relaterad till en pågående infektion med virus eller bakterier. I dessa fall har slemhinnan i luftvägarna retats av tidigare infektion, damm och partiklar i omgivningen, eller på grund av allergi. Slemhinnorna blir överkänsliga och inflammationen kvarstår då trots att den eventuellt utlösande infektionen är borta. Unghästar drabbas ofta av faryngit (= inflammation i svalget) och kan få förtjockad irriterad slemhinna i hela svalget. De kan även få kvarstående inflammation i bronkerna med slembildning, hosta och nedsatt prestation som följd. Dessa hästar är oftast pigga och feberfria, men blir andfådda och hostar vid arbete, och orkar inte lika mycket som tidigare i träningen.Vid låggradig inflammation i luftvägarna verkar hästen frisk i vila, men vid intensivt arbete noteras hosta och nedsatt prestationsförmåga.Vid mer kroniskt överreaktiva luftvägar talar man om kronisk/allergisk bronkit eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Andra benämning på tillståndet är kvickdrag och hästastma. Dessa hästar reagerar på damm, mögel och sporer i omgivningen. Oftast ses symtomen de perioder hästen är installad, och kan helt försvinna under betessäsongen. Drabbade hästar hostar initialt i samband med utfodring eller sopning av stallet och vid ridning. Hästen presterar inte normalt i arbete och om tillståndet förvärras kan hästen även hosta och få ansträngd andning i vila. Hästar som står med obehandlad kronisk bronkit utvecklar en kvickdragsfåra på buken då bukmusklerna får jobba så hårt för att trycka ut luften ur lungorna.Vissa hästar är extra känsliga för damm och andra partiklar och reagerar med hosta i samband med installningen.Hästar som får främmande material i luftvägarna hostar också. Vid foderstrupsförstoppning kommer ofta fodermateriall ner i övre delen av luftröret och orsakar våldsam hosta. I sällsynta fall förekommer andra främmande kroppar som grässtrån eller morotsbitar som fastnat i övre luftvägarna.Mer ovanliga orsaker till hosta hos vuxna hästar är förträngningar och neurologiska skador i svalget och struphuvudet. Väldigt höggradig struppipning eller infektion i arybrosken är exempel på detta. Dessa hästar har ofta även ett missljud från övre luftvägarna i vila eller arbete, och om förträngningen är omfattande kan de ha problem att få luft.Hjärtsvikt är mycket ovanligt på häst, men kan orsaka lungödem med en djup fuktig hosta. Små ponnyer kan ibland drabbas av trakealkollaps. Det är svaghet i luftröret som gör att det plattas till och kan ge ordentlig hosta. Det finns naturligtvis fler, mer ovanliga orsaker till hosta på häst.När ska jag söka vård hos veterinär för att min häst hostar?Om din häst hostar vid enstaka tillfälle i samband med igångsättning kan du lugnt avvakta, men om hostan är mer uttalad eller och hästen har påverkat allmäntillstånd och feber rekommenderar vi att du kontaktar veterinär för rådfrågning.Så här går det till hos veterinärenVeterinären gör en allmänklinisk undersökning och lyssnar noga på hästens lungor med stetoskop. Om hästen har tecken på akut infektion tas ofta prov för virus och bakterier från hästens näsflöde. Ett blodprov för infektionsbild hjälper till att bedöma allvarlighetsgraden av infektionen.Misstänker veterinären lunginflammation är ultraljud och röntgen av lungorna lämpliga vidare diagnostiska test. Ett prov för bakteriologisk odling bör också tas från nedre luftvägarna för att guida rätt antibiotika.Vid icke-infektiösa inflammatoriska problem i luftvägarna är endoskopi och provtagning av slemmet i luftröret eller lungorna (lungsköljning) ofta de bästa diagnostiska metoderna.Likaså är endoskopi lämpligt vid misstanke om förträngning i övre luftvägarna eller främmande kropp. Vid låggradiga förändringar i övre luftvägarnas funktion är dynamisk endoskopi (= overground endoscopy) ett mycket bra test. Då fästs endoskopet vid hästens huvudlag och veterinären kan titta på svalget och struphuvudets funktion när hästen arbetar.BehandlingMånga virusinfektion läker utan behandling, men om de är väldigt påverkade kan febernedsättande medel hjälpa. Även bakteriella infektioner kan många gånger läka utan specifik behandling men vid allvarligare tillstånd krävs allmän antibiotika. Inflammatoriska tillstånd utan pågående infektion behandlas oftast med miljöåtgärder och antiinflammatorisk medicin. Förträngningar i övre luftvägarna kan kräva kirurgiska åtgärder.Vad kan jag göra själv för att hjälpa min häst som hostar?Läs mer om hur du kan förhindra att få in en smitta i vår artikel smitta i stallet. Om hästen ändå drabbas av en infektion är det viktigt att den får vila tillräckligt efter genomgången infektion för att undvika komplikationer. För en häst som är känslig för damm och partiklar kan utevistelse dygnet runt hjälpa, liksom en anpassad stallmiljö med så god ventilation som möjligt.Det är viktigt att vila hästarna tillräckligt efter en genomgången övre luftvägsinfektion annars kan de drabbas av komplikationer.  Mycket frisk luft och fri motion i hage är bra. Veterinären ger rekommendationer om hur lång konvalescens som är lämplig baserat på den genomgångna infektionens allvarlighetsgrad.

Risk för övervikt hos häst på betet

Djurvårdguiden

Risk för övervikt hos häst på betet

Hästar mår generellt bra av att gå på bete. Vilda hästar rör sig i flockar över stora områden och ägnar större delen av den vakna tiden till att beta. Fri utevistelse på bete är bra och det minskar risken för kolik, som är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärbehandling. Men våra sporthästar är avlade för andra ändamål än vildhästar, vi hanterar dem på annat sätt och betena är ofta mycket kraftigare, så risken för övervikt under betet är påtaglig. Vissa typer, såsom ponnyer, kallblod och islandshästar har större risk att drabbas av övervikt, men det varierar från individ till individ.Vissa raser, som till exempel shetlandsponnyn, är predisponerade för övervikt och dess följdsjukdomar.Risker med övervikt hos hästÖvervikt hos hästar kan leda till en mängd problem. Den allvarligaste risken med övervikt är fång.  Fång kan orsakas av hormonella förändringar. Övervikt innebär ett överskott av fett, och fett är en hormonproducerande vävnad. Kraftig övervikt hos en individ kan orsaka metaboliskt syndrom, vilket är ett tillstånd där hästen blir resistent mot insulin. Fång kan också uppstå vid störningar i tarmfloran efter att hästen ätit stora mängder gräs. Kombinationen av en överviktig häst, metaboliskt syndrom och kraftigt bete innebär stor risk för fång. Fång är en allvarlig hästsjukdom som kräver veterinärbehandling. Symptomen kan variera från att hästen verkar ömfotad vid vändningar till att den får så ont att den måste avlivas. En häst som haft fång har ökad risk att drabbas av sjukdomen igen. Därför är viktigt att förebygga fång så långt det går.Förutom fång och metaboliskt syndrom blir en överviktig häst otymplig, vilket påverkar ridningen negativt och dessutom ökar risken för felbelastning och ortopediska skador. En annan risk med övervikt är att om hästen blir sjuk, eller går ner i vikt för fort, kan kroppen hamna i metaboliskt obalans vid nedbrytning av fettet, s.k. hyperlipemi. Hyperlipemi är ett livshotande tillstånd som gör att prognosen vid andra sjukdomar, såsom kolik, blir avsevärt sämre för en överviktig häst jämfört med en normalviktig.Hur minskar jag risken för övervikt hos min häst i sommar?För att minska risken för övervikt är det viktigt att hålla koll på hull även under sommaren och anpassa bete och motion. Avelsston, unghästar och många smärta ridhästar klarar sig ofta utmärkt även på relativt kraftiga beten. För hästar och ponnyer med en tendens till övervikt gäller det att hitta ett lämpligt bete och vidta åtgärder innan hästen blivit fet. Ett magert naturbete fungerar ofta bättre än åkermark, men det är inte alla förunnat att ha tillgång till det. Man kan även begränsa hagens storlek och öka tillgången på gräs successivt genom att flytta staketet. Att hålla hästarna inne delar av dygnet har begränsad effekt eftersom hästarna äter desto mer när de väl får gå ut igen.Hästar är flockdjur och det är bra om det finns hästar med liknande behov i besättningen. Att ha två hästar där den ena är lättfödd och den andra svår att hålla i hull är komplicerat, och kanske behöver man då överväga andra alternativ.Regelbunden motion är särskilt viktig om hästen tenderar att bli överviktig. För ponnyer av de drabbade raserna är det sällan succé att bryta rutiner och ge fri tillgång till bete. Genom att variera ridningen och göra långa uteritter med lite tempo kan ge effekt. Det ger också ponnyn paus från mer intensiv träning på bana eller ridhus. Om du själv har svårt att hitta tiden för din häst under sommaren kan det vara värt att låna ut den. Att få rida långa, kravlösa turer i naturen på sommaren är ofta populärt.En häst som lätt tar sig i vikt mår bra av att motioneras regelbundet även under sommarbetet. Om hästen redan är överviktig eller har symptom på fång är det bäst att kontakta veterinär så snart som möjligt för bedömning och eventuell hjälp med att få ner hästen i vikt. En häst som är resistent mot insulin och känslig för fång kan tyvärr ofta inte gå på bete alls utan måste hållas i grushage och motioneras regelbundet.

Så här tar du bort fästingar

Djurvårdguiden

Så här tar du bort fästingar

Så här tar du bort fästingar från ditt djurAnvänd helst en fästingplockare.En del använder hellre fingrarna, och andra pincett. Med pincett finns en risk att krossa fästingen om man är oförsiktig. Ta tag om fästingen nära huden och dra rakt ut.Det är bra att få med alla delar av fästingen men om huvudet eller mundelarna sitter kvar är det inte farligt.Det släpper inom något dygn.Fästingbettet kan ge en liten varig infektion, tvätta då med Klorhexidin som du kan köpa på VetApotek eller närmsta Evidensiaklinik/sjukhus.Det finns olika fästingmedel att använda för att undvika fästingar.Här hittar du djursjukhus och djurkliniker som kan hjälpa dig om din hund skulle drabbas av någon fästingburen sjukdom.Vill du ha ett fästingrecept och fästingmedel direkt hem kan du boka en videokonsultation med en veterinär direkt i mobilen.Håll undan pälsen så att du bara tar tag i fästingen du ska dra loss.

Djurvårdguiden

Det här är onkologi

Onkos betyder massa eller svulst och logi betyder lära. Därav ordet onkologi.Ordet cancer betyder kräfta och härrör från cancerns växtsätt. Den sprider i vissa fall ut sig i den omgivande vävnaden med armliknande utskott.Ordet cancer används ofta men inte alltid helt korrekt. Begreppet cancer bör egentligen reserveras för när det är bevisat att det är en elakartad, så kallad malign, tumör.En godartad tumör kallas för en benign tumör. Det krävs noggrannhet, kunskap, engagemang och erfarenhet för att ställa rätt diagnos.Cancer hos katt »Cancer hos hund »Här kan du läsa om utredning av tumörsjukdomar »Det krävs noggrannhet, kunskap, engagemang och erfarenhet för att ställa rätt diagnos vid tumörsjukdomar.

Sommareksem: insektsallergi hos häst

Djurvårdguiden

Sommareksem: insektsallergi hos häst

Insekter kan vara en plåga för hästar under betessäsongen. Vissa hästar är dessutom allergiska mot insekternas saliv och kan få mycket allvarliga problem som påverkar deras allmäntillstånd och användbarhet. Insektsallergi hos häst, eller sommareksem som det också kallas, innebär extremt obehag för din häst. Här går vi igenom vad som orsaker insektsallergi och vad du kan göra om din häst drabbas.Vad orsakar insektsallergi hos häst?Insektsbett orsakar irritation hos alla hästar, men vid allergi överreagerar immunförsvaret och förvärrar reaktionen. Insektsallergi är den mest klassiska allergiformen hos häst och det är i huvudsak en så kallad typ 1 reaktion, eller atopisk allergi. Alla hästar kan drabbas av insektsallergi, men det finns en s.k. genetisk predisposition som gör att islandshästar oftare drabbas. Islandshästar som importeras som vuxna är oftare drabbade eftersom de inte träffat på svidknotten på Island. Hästarna med insektsallergi är ofta friska som föl. Symptomen uppkommer vanligen först efter några år och tenderar att bli värre med åren.Symptom och diagnosInsektsallergi, eller sommareksem, orsakas av allergi mot svidknottens saliv. Allergin orsakar återkommande, kroniska hudproblem och klåda hos hästar under de varma månaderna när knotten är aktiva. Symptomen ses främst i pannluggen, mankammen och svansroten, mellan ganascherna eller under buken, eftersom det är där svidknotten gärna biter.  Drabbade hästar kliar sig frenetiskt. Ofta kliar de sig så kraftigt att de tappar både man och päls. Huden blir sårig, svullen och förtjockad. Den såriga huden öppnar upp för s.k. sekundära infektioner med bakterier och svamp som kan förvärra situationen ytterligare. Veterinären avgör diagnosen insektsallergi baserat på en klinisk undersökningen samt utifrån säsong, då insektsallergi är säsongsbundet.Vad kan jag som djurägare göra för att hjälpa min häst med insektsallergi?Insektsallergi kan bli mycket besvärligt för de drabbade hästarna. Som hästägare är det viktigt att hjälpa hästen så mycket som möjligt. En första åtgärd är att minska hästens exponering för svidknott. Svidknotten trivs bäst i fuktig miljö och är dåliga flygare, så beten med öppna torra ytor där vinden blåser fritt är att föredra. Knotten är mest aktiva i skymning och gryning, så det kan hjälpa att ta in den drabbade hästen under dessa perioder. För att ytterligare skydda mot knotten bör heltäckande insektstäcken och frekvent applicering av insektsrepellerande medel användas.Ett sommarbete med öppna marker utan vattensamlingar är bra för hästar med insektsallergi eftersom svidknotten inte trivs i sådana miljöer.Fodertillskott med omega-3 fettsyror kan minska den allergiska reaktionen något och är definitivt värt att prova. Det finns många bra produkter på marknaden för hästar med klåda och hudproblem.Skydda hästen med ett heltäckande täcke.När ska jag kontakta veterinär?Som vid de flesta sjukdomar är det bättre att kontakta veterinär i tidigt skede för att minska risken för ett mer kroniskt, svårbehandlat tillstånd. Om hästen har kliat upp sår kan lokal sårvård med antiinflammatoriska och klådstillande preparat hjälpa. Vid kraftiga sekundära hudinfektioner kan behandling med antibiotika bli nödvändig. Annars är det behandling med antihistamin eller kortison som är det som används mot den allergiska reaktionen. Speciellt kortison har vissa biverkningar så för att kunna hålla dosen så låg som möjligt är det viktigt att alla andra åtgärder görs samtidigt.Det finns tyvärr inget effektivt vaccin eller hyposensibilisering (metod för att förebygga uppkomsten av symptom) mot insektsallergi i dagsläget, men det forskas intensivt på området. Det finns lovande rapporter om ett vaccin som kan vara effektivt i behandlingen mot insektsallergi och därmed förbättra livskvaliteten för drabbade hästar under sommarmånaderna.

Stelkramp hos häst – vad orsakar stelkramp och hur behandlas det?

Djurvårdguiden

Stelkramp hos häst – vad orsakar stelkramp och hur behandlas det?

Stelkramp, eller tetanus som sjukdomen också kallas, orsakas av ett nervgift som bildas av bakterien Clostridium tetani. Sjukdomen är mycket allvarlig, och drabbade hästar får gradvis ökande muskelstelhet som till slut gör att de dör av kramper eller andningsstopp. Stelkramp är idag ovanligt hos häst, vilket beror på att de flesta hästar är vaccinerade mot sjukdomen.Vad orsakar stelkramp hos häst?Clostridium tetani är en sporbildande bakterie som finns naturligt i jord och magtarmkanalen. Under vissa betingelser kan sporerna växa ut till bakterier som producerar nervgift och orsakar stelkramp. Sjukdomen drabbar många djurslag, inklusive människa. Hästar drabbas oftast av sjukdomen när bakterien kontaminerat sårskador, men i enstaka fall kan sjukdomen uppstå efter andra infektioner som hovböld, livmoderinflammation, eller navelinfektion på nyfödda föl. Bakterien trivs i djupa sticksår. Syrefattig miljö i infekterade sår med död vävnad ger bakterien optimala förutsättningar för att växa och producera sitt nervgift, eller neurotoxin som det också kallas. Toxinet sprids sedan i kroppen och lokaliseras till nervtrådarnas kopplingar i ryggmärgen. Där påverkar det den normala kontrollen av nervimpulser och resultatet blir att skelettmusklerna stimuleras konstant, vilket ger upphov till muskelkramp.Stelkrampsbakterien kommer in genom sår och kan föröka sig och bilda stelkrampstoxin om det finns fickor med syrefattig miljö. Ibland finns sådana fickor även i till synes små sår, så vi rekommenderar att alla sår genom huden undersöks av veterinär.SymtomInkubationstiden varierar, men är vanligen 2-4 veckor. Det första symtomet kan vara en lokal stelhet i benet där sårskadan varit eller en överkänslighet för ljus, ljud och beröring. Därefter följer snabbt ökande, generell stelhet. Hästen rör sig stappligt med raka ben. De står med frambenen framför sig, bakbenen bakom sig och huvudet framsträckt, vilket ofta benämns ”sågbocksställning”. Käkarna är låsta och hästen kan inte öppna munnen eller tugga. Mungiporna dras tillbaka, tredje ögonlocket faller fram och svansen hålls lyft. Hästen kan också drabbas av kraftig kolik. Efterhand som sjukdomen förvärras drabbas hästen av krampanfall och andningsuppehåll. Majoriteten av drabbade hästar dör. Därför är det viktigt att så snart som möjligt kontakta din veterinär om du misstänker stelkramp hos din häst.När ska jag söka vård hos veterinär och vad gör veterinären?En god tumregel är att alltid kontakta veterinär om hästen har en sårskada som går igenom huden. Många mindre sår läker såklart bra utan större åtgärder, men ibland är de till synes små såren mycket djupare än vad man kan avgöra utifrån. Veterinären undersöker såret och kan vid behov öppna upp och rensa såret i tidigt skede så att bakterierna inte får fäste. Om hästen är vaccinerad mot stelkramp tidigare ges ofta en boosterdos för att aktivera immunsystemet. I de fall hästen inte är vaccinerad sedan innan ges även antitoxin.Om hästen visar symtom på stelkramp rekommenderar vi att veterinär tillkallas omgående. Diagnosen stelkramp ställs med ledning av de kliniska symtomen. Veterinären kommer säkert att fråga om hästen är vaccinerad sedan tidigare och om den haft en sårskada nyligen. Därefter kommer veterinären troligen att diskutera vidare behandling.  Om hästen har tydliga symtom är prognosen avvaktande och avlivning utan behandling är ett alternativ. Det finns dock hästar som överlever med behandling, men det krävs avancerad vård under några veckor så det bäst att hästen får åka till djursjukhus.BehandlingEn häst som har stelkramp är känslig för ljud, ljus och rörelse, så under behandlingen ska hästen hållas så lugnt och avskilt som möjligt i en box med djup ströbädd. Om den infekterade sårskadan finns kvar rengörs den noggrant och död vävnad avlägsnas kirurgiskt. Allmän antibiotika sätts in för att bekämpa sårinfektionen med såväl Clostridium tetani som eventuella andra bakterier i såret.Hästen behandlas även med antitoxin. Antitoxinet är ett serum innehållande antikroppar vilka binder det toxin som ännu inte fastnat vid nervplattorna. Ju tidigare i förloppet antiserumet ges, desto bättre effekt. Hästen vaccineras också mot stelkramp så att det egna immunsystemet stimuleras att bilda antikroppar mot toxinet.De flesta hästar i Sverige är vaccinerade mot stelkramp. Vaccinet ger ett mycket bra skydd mot stelkramp och det är ovanligt, men inte omöjligt, att fullvaccinerade hästar drabbas.Vidare behövs allmänt understödjande behandling med dropp och näringsersättning. Hästarna ges också muskelavslappnande och kramplösande preparat. Enligt de rapporter som finns överlever 10-20% av hästarna med stelkramp. Ju tidigare i förloppet behandlingen sätts in, desto bättre effekt.Vad kan jag själv göra för att minska risken för att min häst drabbas av stelkramp?Vaccination mot stelkramp ger ett bra skydd och rekommenderas till alla hästar. Dräktiga ston ges en boosterdos 4-6 veckor innan beräknad fölning för att koncentrationen antikroppar mot stelkramp i råmjölken ska bli så hög som möjligt. Det nyfödda fölet blir då skyddat under sina första månader. Fölet vaccineras sedan vid 5-6 månaders ålder, och därefter enligt vaccinationsrekommendationerna. Om vaccinationen inte utförts enligt tillverkarens rekommendation kan en ny grundvaccinering bli nödvändig. I fall med nyfödda föl kan en behandling med antitoxin bli aktuell.Vaccinet är mycket bra, men ger inte 100 % skydd. Även en fullvaccinerad häst kan alltså i sällsynta fall drabbas av stelkramp.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen