Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.

Herpesvirus – EHV-1

Herpesvirus är ett vanligt förekommande virus och finns i många typer. Hos människa orsakar herpesvirus till exempel smittsamma munsår som kan ligga latent och blossa upp i samband med stress. EHV-1 står för eqvint herpesvirus typ 1 och orsakar vanligen förkylningssymtom men kan även orsaka abort och neurologisk sjukdom på häst. Ekvint herpersvirus typ 4 är närbesläktat med typ 1 och kan orsaka samma symtom, men det är betydligt mer sällsynt med abort eller neurologisk sjukdom orsakad av EHV-4.

Symtom

  • Luftvägsinfektion
    EHV-1 är mycket vanligt förekommande och majoriteten av svenska hästar har haft EHV-1 och har viruset latent i kroppen. Unga hästar som inte tidigare varit infekterade får ofta tydliga symtom på luftvägsinfektion. Efter en inkubationstid på 1-7 dagar får hästen hög feber och näsflöde. Näsflödet är ofta klart initialt för att sedan bli mer vitaktigt och tjockt. Hästarna kan även få hosta, svullna lymfknutor och rinnande ögon. Febern är ofta bifasisk, det vill säga de får hög feber 1-2 dagar som sedan går ner för att återkomma med en ny topp efter en vecka. Äldre hästar som haft infektionen förut får lindrigare eller inga symtom alls.
  • Virusabort
    Dräktiga ston som smittas av EHV-1 kan drabbas av abort veckor eller månader efter smittan. Stona kan visa lindriga symtom på övre luftvägsinfektion i samband med smittan, men behöver inte visa några symtom alls. Aborterna kommer i senare delen av dräktigheten och drabbar vanligen bara ett enstaka sto i besättningen, men kan även orsaka abortstormar där mer än hälften av de dräktiga stona aborterar. Fostren aborteras oftast utan föregående symtom, intakta och med hela moderkakan. Det förekommer också att föl föds svaga och dör trots behandling inom några dagar.
  • Neurologisk herpesvirusinfektion
    Neurologisk herpesvirusinfektion är en ovanlig men mycket allvarlig form av sjukdomen. Ofta ses lindriga symtom på övre luftvägsinfektion som varar någon dag, följt av plötsligt insättande vinglighet efter 1-2 veckor. I de nyliga utbrotten i Sverige beskrivs det akuta förloppet väl då en till synes frisk häst plötsligt faller ihop i samband med lastning. När symtomen kommer så snabbt är det svårt att skilja från att hästen råkade snubbla, och sedan skadade nacken i fallet.  Drabbade hästar blir vingliga och svaga i bakdelen. De kan få svårt att tömma urinblåsan och tarmen normalt. Vissa hästar blir bara snubbliga, medan får allvarliga symtom och blir oförmögna att resa sig.

För att begränsa smittspridningen vid ett utbrott av herpesvirus är det viktigt att följa veterinärens rekommendationer kring isolering av exponerade hästar, även om hästarna är till synes helt friska.

Smittspridning

Smittan sprids via sekret från näshålan på infekterade hästar samt aborterade foster, fostervätskor och efterbörd. Virus kan utsöndras via luftvägssekret från 1 dag efter infektion upp till 1-3 veckor, beroende på immunstatus hos den drabbade hästen. Hästar som drabbas av den neurologiska formen utsöndrar ofta mycket virus under lång period, upp till 4 veckor. Efter abort utsöndras virus från livmodersekret. I samband med reaktivering av latent virus utsöndras det också via nässekret.

Viruset kan leva en begränsad period i miljön, men smittspridningen sker främst genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor, som via noskontakt mellan smittade hästar eller sekret som finns på kläder eller redskap. Via nysningar kan viruset spridas en kortare sträcka i luften, och 50 meter anses ofta som ett väl tilltaget avstånd för att hindra smitta.

Herpesvirus smittar framförallt via direktkontakt mellan hästar, men smittan kan också spridas begränsade sträckor i luften och via kontaminerade kläder och redskap.

Hur orsakar EHV-1 sjukdom?

EHV-1 infekterar slemhinnorna i luftvägarna och orsakar inflammation med lokala symtom i form av övre luftvägssjukdom. Viruset infekterar sedan vita blodkroppar och sprids vidare i kroppen. Ibland gör kroppen sig av med viruset utan ytterligare symtom, men vanligen blir virus kvar i kroppen latent och kan reaktiveras i samband med stress och då ge upphov till symtom och smittspridning igen. Hos hästar som drabbas av abort eller neurologiska symtom infekterar viruset celler i blodkärlen i livmodern eller nervsystemet, vilket leder till inflammation och blodproppar i de drabbade organen.

 

Varför drabbas bara vissa hästar av abort eller neurologisk form?

Trots att de flesta hästar i Sverige haft EHV-1 har vi varit relativt förskonade från den neurologiska formen av EHV-1 och under 2010-2016 fanns inga rapporterade fall i Sverige. Det som är speciellt i den senaste tidens utbrott är också att det är en stor andel av de drabbade hästarna som fått neurologiska symtom. I Europa och USA har man också sett en ökning av antalet utbrott med neurologiska symtomen, och också att andelen hästar som visar neurologiska symtom i samband med utbrotten ökat till mellan 10 och 40 %. Varför det är så vet man inte. Det finns olika stammar av EHV-1 som har olika benägenhet att orsaka abort eller neurologisk form, men troligen är det också faktorer hos hästen och i miljön omkring som samverkar. Hästar yngre än 2 år drabbas framförallt av luftvägssymtom, medan hästar över 20 år har större risk för neurologiska symtom. Den neurologiska formen ses även oftare under den kalla årstiden.

 

Diagnos, behandling och prognos

Diagnosen kan bekräftas genom nässvabb eller specifikt blodprov. Ibland krävs flera provtagningar för att konfirmera diagnosen. Efter abort tas prov från foster och fosterhinnor.

Det finns ingen specifik medicin mot EHV-1 utan behandlingen går ut på att lindra symtomen. För hästar med neurologiska symtom handlar det om antiinflammatorisk medicin, dropp, förhindra förstoppning genom att ge laxerande medel, tömma urinblåsan vid behov och förhindra hudirritation till följd av urin som droppar. Hästar som kan stå själv men är svaga kan ibland hindras att lägga sig med en ”hängmatta” om möjligheten finns.

Hästar som drabbas av luftvägsinfektion tillfrisknar vanligen helt men kan behöva några veckors vila. Ston som aborterat får sällan bestående problem utan kan betäckas på andra brunsten och få normalt föl nästa år. Hästar som drabbas av lindriga neurologiska symtom tillfrisknar också vanligen helt, men det kan krävas längre tids vila innan skadorna efter inflammationen i nervsystemet läkt av helt. Hästar som inte kan stå själv har sämre prognos då sekundära skador snabbt uppstår och det finns även risk för bestående skador på nervsystemet.

 

Hur kan man skydda sig

Det finns en rad smittsamma sjukdomar hos häst och det är bra att tänka igenom hästhållningen för att minska risken för att smitta kommer in i besättningen.

Herpesvirus är svårt att helt skydda sig emot eftersom så många hästar bär på viruset latent och även om man har en karantän för alla nyanlända hästar är det ingen garanti för att hästen inte bär på viruset. Istället gäller det att minska risken för reaktivering, och att framförallt dräktiga ston hålls i lugna miljöer med minimal kontakt med främmande hästar. För den som vill tävla och träna med sin häst är det oundvikligt att träffa andra hästar, men i perioder med högt smittryck kan det kanske vara värt att hoppa över någon tävling för att minska risken. Det finns vaccin mot EHV-1 men det skyddar inte helt mot sjukdom. Vaccinet minskar risken för abort men skyddar inte mot neurologisk herpesvirusinfektion.

Om en häst i stallet drabbas av en akut smittsam infektion ska den isoleras så snart som möjligt och veterinär kontaktas för provtagning och vidare rekommendationer. Vid EHV-1 infektion rekommenderas isolering 3-4 veckor efter sista symtom. Ston som aborterat kan ofta betäckas på andra brunsten efter kastningen.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen