Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

116 matchande resultat i “Häst”

Djurvårdguiden

Sårvård på hästens ben

Så här sköter du sårvård på hästens ben hemma:1. Gör rent Börja med att så snart som möjligt spola rent för att få bort synlig smuts. Använd koksaltlösning eller kranvatten, inget annat. Lägg därefter om ett skyddande bandage. Var noga med att dina egna händer är rena när du sköter såret.2. Tryckförband Blöder det mycket? Prioritera att lägga ett tryckbandage och kontakta därefter veterinär.3. Lägg om De flesta sår behöver läggas om för att hållas rena och för att främja sårläkningen. Gör ett rejält bandage som inte glider så lätt. Underst sätter du en lämplig kompress som inte fastnar i såret. Håll den på plats med en mjuk vaddlinda.4. Håll hästen stilla Bandaget kan sitta på några dagar innan du byter, under förutsättning att det sitter bra och håller sig torrt. Under tiden är det bra om hästen är stilla.Första hjälpen i stallapoteketRengöringen är avgörande för att sår på häst ska läka bra. Ha alltid koksaltlösing och bandage hemma. EngångshandskarTermometerBremsNaCl stor flaska + strl ögonsköljSterila kompresserKlorhexidin kutan lösning (0,05%)Bomull på rulleOelastisk gasbinda x fleraVetrapTensoplast/ (Silvertejp)HydrogelKompress som inte klistrar (melolin, allevyn.)SaxFicklampa / pannlampaOm såret misstänks kommunicera med en led eller senskida kan veterinären ta ett prov som visar på tecken på infektion. Om infektionen inte hävs i tid kan hästen få skador lokalt som ger en kronisk hälta. Leden eller senskidan måste spolas, ibland flera gånger, och infektionen måste behandlas med antibiotika. Behandlingen kan vara komplicerad och ta lång tid och därmed bli kostsam.Mer om sårskador hos häst »  

Djurvårdguiden

Sår på hästens kropp

Du kan ofta behandla små skador och sår på hästens kropp själv, men vid värre sårskador behövs hjälp från veterinär. Hästar lever i en mer smutsig miljö än djur som bor inomhus, och löper större risk att drabbas av sårinfektioner. Dessutom är hästar känsliga för bakterien tetanus som orsakar stelkramp.Vad kan jag göra själv?Sår som sitter på andra delar av kroppen än benen kan vara svåra att skydda mot smuts. Det finns dock en hel del produkter att köpa, som kan fästas direkt på hästens kropp, t ex fixomull och polsterplast. Det kan även fungera med sårplast.Mät hästens kroppstemperatur varje morgon. Har hästen feber (mer än 38,5 grader), kontakta veterinär. Det kan ha tillstött en infektion som kan behöva behandlas.När söker jag hjälp?Om hästen får feber (mer än 38,5 grader), kontakta veterinär.Om ett sår ligger nära en led eller senskida, var extra observant. Är din häst halt kan infektionen ha gått in i närliggande led, vilket är allvarligt. Kontakta då hästsjukhus omedelbart. Glöm inte att kontrollera när din häst fick stelkrampsvaccin senast. Är såret djupt eller stort bör hästen vaccineras om det gått mer än sex månader sedan senaste vaccinering.Vad gör veterinären åt sår på hästens kroppVeterinären undersöker såret och tar hästens kroppstemperatur.Är såret stort kan det behöva sys.Beroende på hur såret ser ut och var det sitter sätts medicin eventuellt in.Ibland söver veterinären hästen för att rengöra och sy sårskadan.Här kan du läsa mer om sårskador på häst » Hästar kan få sår till exempel när de busar i hagen. Har man otur infekteras såret.

Djurvårdguiden

Sandförstoppning hos häst

Sand är en vanlig orsak till förstoppning och kolik i områden där jordmånen består av mycket sand. Sandförstoppning hos häst kan vara besvärligt och vissa hästar är mer benägna att få i sig sanden. I värsta fall kan en sådan häst få säljas eller omplaceras.En viss mängd sand är helt normalt, men blir det en ansamling påverkas tarmens motorik och därmed tarmens förmåga att göra sig av med sanden.Så undviker du sandförstoppning hos häst:Låt hästen gå i en paddock utan bete.Placera fodret upphöjt på ett underlag utan sand.Ta eventuellt in hästarna när de ska äta.Om möjligt: byt bete.I extremfall: använd munkorg. Undvik hagar med mycket sandig jordmån så kan din häst slippa sandförstoppning.

Djurvårdguiden

Övre luftvägsinfektioner

Förkylning eller övre luftvägsinfektioner är relativt vanligt förkommande hos hästar. Infektionerna är ofta virusorsakade men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av en bakterie. Oftast tillfrisknar hästen av sig själv efter någon vecka men i vissa fall kan understödjande behandling behövas.SymtomFeberHostaNedsatt aptitGenomskinligt eller vitt näsflöde som efter några dagar kan bli gultFörstorade lymfkörtlar mellan käkgrenarnaSvullna benEn del virusförkylningar (exempelvis ekvint herpesvirus) kan även orsaka andra symtom så som abort och neurologiska tecken.Ett av symtomen på infektion i de övre luftvägarna är genomskinligt, vitt eller gult sekret från näsborrarna.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om din häst har hög feber och har slutat att äta och dricka. Då behöver en veterinär undersöka hästen och eventuellt skriva ut febernedsättande medicin som gör att hästen mår bättre.Kontakta även veterinär om din hästs symtom inte går över på några veckor.Vad orsakar förkylning hos hästar?Förkylning är ofta orsakat av virus men kvarka, som är en allvarlig luftvägsinfektion, orsakas av en bakterie.Vanliga virus vid förkylningssymtom är:HästinfluensaHerpesvirusAdenovirusArteritvirusSekundära bakteriella infektioner är vanliga efter en virusinfektion eftersom viruset bryter ner luftvägarnas skyddsmekanismer och gör det lättare för bakterier att få fäste. Kvarkabakterier (Streptococcus equi subsp. equi) kan dock kolonisera luftvägarna utan föregående virusinfektion.UtredningLångvariga förkylningssymtom som inte går över på ett par veckor kan behövas utredas vidare med exempelvis blodprover och endoskopering (kameraundersökning) av de övre luftvägarna.Ibland tas även prover från de övre luftvägarna. För vissa virusinfektioner (exempelvis influensavirus), krävs att provet tas från näsborrarna tidigt i förloppet, helst inom 24 till 72 timmar, efter de första kliniska symtom.Kontakta veterinär om din häst har hög feber och inte vill äta eller dricka.BehandlingDe flesta förkylningar förlöper okomplicerat och den enda behandling som behövs är vila och i vissa fall febernedsättande medicin.Kontrollera temperatur och symtom dagligen för att följa sjukdomsförloppet. En längre period med förhöjd kroppstemperatur kan tyda på en sekundär bakteriell infektion. I dessa fall bör en veterinär undersöka hästen och bedöma om ytterligare behandling behöver sättas in.Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Risken för komplikationer (så som lunginflammation och muskelsjukdom) gör att hästar i okomplicerade fall bör vila cirka en månad efter att symtomen försvunnit. Detta följs av gradvis ökad träning.IsoleringIsolera sjuka hästar direkt. En utebox eller hage en bit från de friska hästarna fungerar bra.Stallet bör isoleras minst tio dygn efter att någon häst haft feber vid temperaturtagning. Observera att de olika sporterna har egna smittskyddsbestämmelser, läs mer här:Smittskyddsregler, Svensk TravsportSmittinformation, Svenska RidsportförbundetFör journal på alla hästar i stallet med temperaturtagning en till två gånger per dygn för att följa sjukdomsutvecklingen.Minska ”spring i stallarna” och ha separat klädsel och handskar vid skötsel av de smittade hästarna.Var noggrann med handhygien- tvätta händerna med tvål och vatten samt använd handdesinfektion.När alla hästar i stallet blivit friska är det viktigt att stallet rengörs och desinficeras. Beroende på smittämne kan smittan finnas kvar olika länge i miljön. Känsligheten för desinfektion varierar också, så kontakta veterinär för att få utformat en saneringsplan.Hur undviker jag att min häst drabbas av förkylning?Det finns inget sätt som man helt kan undvika att en häst får en förkylning men det finns några saker man kan göra för att minska risken:Se till att hästen är vaccinerad mot hästinfluensa.Isolera nyinkomna hästar till stallet i minst tre veckor. Under denna tid hinner de flesta infektionssjukdomar bryta ut och åtgärder kan vidtas.Håll unghästar och tävlingshästar separerade från äldre hästar.Isolera insjuknade hästar direkt.

Djurvårdguiden

Förebygg kolik hos häst

Kolik kommer från grekiskans kolikos vilket betyder smärta från grovtarmen. Kolik hos häst kan uppstå av olika anledningar och förekommer i ett stort antal varianter. Förebygg kolik hos häst med rätt utfodring.Förebygg kolik hos hästDe flesta hästar får kolik av det de äter. Därför kan du förebygga kolik genom att se till att din häst alltid får foder av bra kvalitet.Andra sätt är att ge hästen friskt vatten i rätt mängd och att hålla förekomsten av parasiter under kontroll.Ge aldrig hästen mögelangripet eller dammigt foder.Utfodra på regelbundna tider, med mindre mängder vid fler tillfällen.Var försiktig vid foderbyten och vänj successivt in nytt fodermedel.Avmaska hästen enligt rekommendationer och se regelbundet över tänderna.Det är viktigt med tillgång till vattenHästen ska ha tillgång till friskt vatten. En fullstor häst dricker ca 30 liter per dag. En del vattenkoppar ger inte tillräcklig mängd vatten per minut. Det kan bero på vattentrycket eller vattenkoppens ventil. Mät hur mycket vattenkoppen ger genom att ställa en hink under den i en minut och se hur mycket vatten du fick i hinken. 10–20 liter/min är bra.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om ditt föl eller din häst blir sjuk. De flesta hästar får kolik av det de äter. Var försiktig vid foderbyten och vänj successivt in nytt fodermedel.

Djurvårdguiden

Övervikt hos häst

Övervikt hos häst blir allt vanligare och hästar som väger för mycket är ett växande problem. Vissa hästraser blir lättare tjocka, som ponnyer och islandshästar. Övervikt hos häst kan leda till insulinresistens och EMS, equine metabolic syndrome. EMS kan i sin tur orsaka fång, fertilitetsproblem och eventuellt problem med levern. Därför är det viktigt att hålla koll på vikten och banta hästen om det behövs.Vissa hästraser blir lättare tjocka, som ponnyer och islandshästar.Hur hjälper jag min häst att gå ner i vikt?Väg och analysera fodret.Välj hö eller hösilage med lågt energiinnehåll istället för sockerrikt kraftfoder.Ge cirka 1- 1,5 procent hö av idealvikten, 4-5 kilo per dag om hästen ska väga 450 kilo.Ge mineral- och vitamintillskott.Uteslut godsaker. Vissa sockerarter som fruktos behövs dock för tarmfunktionen. Knep att ta till vid övervikt hos häst:Blötlägg höet så sjunker energihalten.Byt ut en del av höet mot energifattigare halm.Fodra flera gånger per dag eller i hönät. Då tar det längre tid att äta och det gynnar viktnedgången.Minska betestiden eller uteslut den helt mellan april och september. Dagtid är det bättre att beta ur bantningssynpunkt. Då är gräset energifattigare än på morgon och kväll.Ge hästen mer motion. Hästar ska röra på sig och inte bara i hagen. Rid, kör eller longera din häst sammanlagt minst en timme om dagen, minst fem dagar i veckan.Ha tålamod. Det tar tid innan hästen når sin idealvikt. Ge inte upp och tänk på att den hälsosamma livsstilen ska bibehållas livet ut.Observera att tävlingshästar kan behöva en annan foderregim.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om du behöver hjälp med din häst.

Djurvårdguiden

Ögonskador hos häst

Ögonskador hos häst uppkommer av olika orsaker. Det kan vara yttre traumatiska skador, som ett slag eller skärsår. De kan också vara orsakade inuti ögat utan yttre påverkan.För att kunna bedöma om din häst har problem med ögonen är det bra att lära sig hur den ser ut när den är frisk. Och att alltid jämföra de båda ögonen. Titta på hästen rakt framifrån. Kolla symmetri, storlek och position av ögonen och omgivande vävnader. Bägge ögonen ska normalt vara likadana. Hornhinnan, som sitter ytterst på ögat, ska vara klar och genomskinlig. Innanför hornhinnan ligger den oftast bruna irisen eller regnbågshinnan. I mitten på iris sitter pupillen och bakom den ligger linsen.Hornhinnan undersöks bäst om du släcker ned i stallet och har en liten ficklampa eller pennlampa. Lyft det övre ögonlocket (hästen vill gärna knipa när du lyser på ögat) och lys på ögat från olika vinklar.Enkla hornhinnesår ska visa förbättring redan inom några dagar och läka inom 1 – 2 veckor. Om inte såret läker som det ska måste det snabbt utredas vidare av veterinär, eftersom ögat annars i värsta fall kan gå förlorat.När söker jag hjälp?Om din häst har ont i ögat kniper den oftast och har eventuellt ett ökat tårflöde. Den första indikationen på att hästen har ont i ögat, innan den kniper med hela ögonlocket, är att den fäller ned ögonfransarna. Det ser man lätt om man tittar på hästen rakt framifrån och jämför ögonen. Smärta i ögat beror oftast på ett sår på hornhinnan eller en inflammation inuti ögat och bör undersökas av veterinär.Grumlingar på hornhinnan kan vara orsakade av en inflammation eller sår på hornhinnan, eller en inflammation inuti ögat. De bör undersökas av veterinär eftersom behandlingen är väldigt olika beroende på orsak till grumlingen.Vad gör veterinären vid ögonskador hos häst?Din veterinär gör bedömningen om skadan är av enklare art och kan behandlas hemma med ögondroppar och smärtstillande eller om man bör remittera din häst till en ögonspecialist.Här lär du dig mer om andra sårskador på häst »För att kunna bedöma om din häst har problem med ögonen är det bra att lära sig hur den ser ut när den är frisk och att alltid jämföra de bägge ögonen.

Djurvårdguiden

Kvarka

Kvarka hos häst orsakas av en bakterie som kallas Streptococcus equi och kan ge allvarlig och smärtsam sjukdom i luftvägarna med variga bölder i huvudets lymfknutor. De allra flesta hästar får enbart lindriga förkylningssymptom med feber och lätt hosta som enda symptom, vilket gör att man behöver vara uppmärksam för att inte missa de första fallen. En del hästar kan vara helt symptomfria och utgöra tysta smittbärare. Bakterien är mycket motståndskraftig och kan överleva flera månader i otillräckligt rengjord stallinredning eller liknande.Sjukdomsförlopp och symptom på kvarkaDe flesta kvarkautbrotten börjar med att en ny häst anländer till stallet. Inkubationstiden är 3-14 dagar och inom två månader brukar de första fallen dyka upp. Graden av sjukdomssymptom kan skilja mycket från häst till häst.Insjuknande i kvarka börjar ofta med feber (>38,5º C) och trötthet. Hästen kan vara hängig i ett-två dygn innan hosta och näsflöde tillkommer. Näsflödet kan vara tunt och genomskinligt i början men blir ofta gult och tjockt efter en tid. Lymfknutorna mellan ganascherna samt i hästens hals svullnar vid klassiska kvarkasymptom, och bölder kan spricka upp. Svullnaderna och såren ger smärta och mindre plats i de övre luftvägarna och det är inte ovanligt att hästarna får nedsatt aptit, svårigheter att svälja och missljud vid andning. Ofta kan hästen bli hängig, ovillig att förflytta sig och benen kan svullna. Några kan tappa i vikt och i allvarliga fall kan hästen få mycket svårt att andas och behöva akut veterinärhjälp. Efter genomgången sjukdom är det viktigt att hästen får en lång viloperiod och tid att tillfrisknaSjukdomen ger ofta symptom under 2-4 veckor. Yngre hästar får ofta en mer långvarig och kraftig infektion än äldre. Vissa hästar visar inga symptom alls. Sjukdomen är förrädisk då hästen efter tillfrisknande kan bära kvar sjukdomen i form av intorkade varklumpar i sina luftsäckar på sidorna av svalget och på så sätt bli tysta smittbärare, utan att några synliga symtom kvarstår.Hästar med kvarka kan även drabbas av allvarliga följdsjukdomar, bland annat det som kallas kastad kvarka. Det innebär att bakterien spritt sig i resten av kroppen och där kan orsaka bölder i inre organ. Låggradig feber, blodbrist och andra förändringar i blodvärden kan också förekomma, liksom muskelinflammation, lunginflammation och inflammation i blodkärl. Det senare kan ge svullnader och vätskeansamlingar i ben och under buken.När söker jag hjälp?Kontakta veterinär om hästen har:Feber och eventuellt hosta.Svullna lymfknutor mellan ganascherna.Näsflöde, oftast gult och varigt.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir sjuk.SmittvägarKvarka är en kontaktsmitta och hästar kan smittas via hosta och nysningar men även via händer, kläder, transporter samt krubbor och övrig stallinredning. Det är vanligt att stora delar av ett stall drabbas vid ett utbrott varför noggrann sanering måste utföras i händelse av en insjuknad häst. Den insjuknade hästen skall omedelbart isoleras redan vid misstanke om kvarka utifrån symptom och veterinär omedelbart kontaktas för provtagning.Provtagning av kvarkaSjukdomen är anmälningspliktig, dvs veterinären måste anmäla misstanke om kvarka till Länsstyrelsen. Bakterien är i en del fall svår att få med vid provtagning av den misstänkt infekterade hästen men chansen till en lyckad provtagning ökar om hästen provtas med nässköljprov och så kallad PCR-analys 24-48 timmar efter första febertoppen. Veterinären kan även använda sig av nässvabbprov med en lång provtagningspinne. Det är en god idé att provta flera insjuknade hästar samtidigt för att öka chanserna att hitta bakterien. Om provsvaren visar negativt men hästen fortsatt visar kvarkaliknande symtom och smittar andra hästar, skall utbrottet fortsatt hanteras som kvarka och stallet hållas isolerat.För att identifiera tysta smittbärare kan man provta hästen även efter avläkta kliniska symtom, men denna provtagning är svårare och kräver speciell utrustning i form av av endoskop (smal kamerautrustning som kan föras in i kroppen). Metoden kombinerar sköljprov från luftsäckarna med nässköljprov och skickas för PCR-analys. Sköljproven kan behövas upprepas för säkrare resultat.Isolering och desinfektionFör att effektivt begränsa smittspridning av kvarka är snabb isolering och sanering viktig. Separera omedelbart insjuknade hästar från friska. Var noggrann med god handhygien, använd separata kläder, skor och utrustning när den sjuka hästen hanteras. Dessa får sedan inte komma i kontakt med andra hästar innan de tvättats. Då insjuknade hästar vanligtvis inte sprider kvarkabakterier till omgivningen under de första 1-2 dygnen kan man öka chanserna att begränsa utbrottet om hästen snabbt separeras från andra hästar. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rekommenderar isolering i 4-6 veckor räknat från dagen för sista symtom hos den sista sjuka hästen, när det gäller hästar som varit sjuka i kvarka.Vid sanering av stall och utrustning skall man extra noga rengöra delade dricksvattenkällor som badkar, vattenautomater eller liknande i hagar där kvarkabakterier från näsflöde lätt hamnar och överlever.Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomarChecklista – om en smitta drabbar stallet.Behandling vid kvarkaDet är viktigt att en veterinär får undersöka hästar med misstänkta symtom för att kunna ta prover och eventuellt behandla hästen med febernedsättande /smärtstillande /antiinflammatoriska mediciner. Ibland kan tryckande bölder behövas dräneras. Lång konvalescenstid rekommenderas. Veterinären kan även hjälpa till med rekommendationer om åtgärder som till exempel isolering och sanering.Förebyggande vaccin som dämpar akuta symptom finns för hästar som anses löpa hög risk att infekteras med Streptococcus equi på grund av att de vistas i områden där det är känt att sjukdomen förekommer. Vaccinet stoppar dock inte smittspridning.Behandling med febernedsättande /smärtstillande /antiinflammatoriska mediciner eller, i svårare fall, antibiotika kan behövas.De flesta hästarna som drabbas överlever, men det är viktigt med isolering, hygien och vila.Inkubationstiden är 3–14 dagar.Fler smittsamma sjukdomar hos häst »

Djurvårdguiden

Visitering av häst på bete

Visitering av häst på bete. Att dagligen göra en visitering av häst på bete för att kontrollera att hästen mår bra är alltid viktigt, men kanske extra värt att uppmärksamma på under sommaren då hästarna är på bete och kanske inte tränas varje dag. Om små förändringar och skador upptäcks i tidigt skede är det oftast lättare att göra något åt dem och konsekvenserna för häst och ägare blir betydligt lindrigare. Genom daglig visitering upptäcker du tidigt små skador och förändringar och kan snabbt åtgärda dem.Visitering av häst på beteVi rekommenderar att alla hästar visiteras dagligen även under sommaren. Det räcker inte att på håll se att hästarna finns i hagen utan de måste kontrolleras närmare än så. Här är förslag på hur du kan göra:Börja med att titta på hästen på håll när du går in i hagen.  Notera ifall hästen betar tillsammans med de andra hästarna i flocken och att den reagerar vaket och nyfiket när du närmar dig och interagerar socialt som den brukar. Titta på hästen i skritt och säkerställ att den inte är halt, om hästen inte skrittar självmant får du gå med den några steg. Kontrollera att den håller huvud, hals och kropp i normal position och rör sig på ett normalt sätt.Börja med att titta på hästen på håll och se att den verkar normalt vaken och håller huvud och kropp i normal position.Att hästen äter och dricker som den ska och har normal avföring är betydligt lättare att ha koll på när den går i vinterhage eller står på box, men notera i alla fall om hästen betar med de andra hästarna eller, om de står och vilar, ge den en näve gräs och se att den tuggar och sväljer normalt. Titta på de träckhögar som finns i närheten och titta även så att hästen inte har spår av lös träck i svansen. Kontrollera vattenkaren så att de är rena och notera hur mycket hästarna druckit sedan dagen innan.Vad ska man titta efter?Börja sedan framifrån och gå igenom hästen. Känn igenom hela kroppen med handen och registrerar eventuella svullnader, små sår, håravfall eller skav. Kontrollera även för fästingar och styngflugeägg. Passa på att rykta hästen samtidigt.Håll även koll på hullet på hästen då vissa hästar lätt blir överviktiga på betet.  Vid visitering av häst på bete, säkerställ att ögonen är klara och fria från sekret och irritation. Titta i näsborrarna och notera eventuellt sekret och att andningen är lugn och jämn. Titta på läpparna och inspektera mungiporna så det inte finns små sår eller tryck från bettet. Om hästen har grimma känn igenom under den så det inte finns skav någonstans. Känn att ganasherna är symmetriska och att hästen inte har svullna lymfknutor mellan ganascherna. Titta specifikt efter små sår och styngflugeägg mellan ganasherna eftersom de kan sitta där.Rör dig vidare bakåt och känn med handen längs halsen. Titta i mankammen och se om det finns tecken på att hästen kliat sig. Passa också på att registrera fettmängd i mankammen så du har koll på hästens hull.Fortsätt med frambenen. Känn igenom och borsta hela benen, var extra observant på små sår i karlederna där de kan vara svåra att upptäcka. Ta bort styngflygeägg om det finns sådana. Om hästen är skodd kontrollera att skorna sitter som de ska. Lyft alltid upp hoven och kratsa ur den så sula och stråle kan inspekteras ordentligt.Titta alltid extra på en häst som verkar dra sig undan flocken och inte rör sig normalt. Granska hästens rygg och sidor och notera om det finns knutor eller skav i sadelstaden.  Titta även här på hästens hull; hästens revben ska vara lätta att känna med handen (utan speciellt mycket tryck) och ryggen ska vara platt eller lätt åsformad. Om revbenen är svåra att känna och hästen börjar få en ränna på ryggen är den överviktig.Undersök bakbenen på samma sätt som frambenen. Titta kring skapet, mellan bakbenen och under svansen och var speciellt uppmärksam på fästingar i dessa områden. Titta på svansfästet och notera om hästen verkar ha kliat sig och känn på fettdepåerna kring svansfästet.Glöm inte att avsluta visitationen med kontroll av övriga delar i hagenNär du är klar med din visitering av hästen, avsluta med att gå en sväng kring betet och kontrollera att staketen är hela. Titta om du ser några växter som du inte noterat förut och om du är osäker slå upp dem i en växtfauna och säkerställ att de inte är farliga för häst.Passa på och titta över vilka växter som finns på betet. Vissa växter är mycket lättare att känna igen när de blommar. Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Vinterhagar

Hästar ska ges möjlighet att röra sig fritt i alla gångarter varje dag, och hästar mår bra av friskt luft, social samvaro och fri motion i hage. Men vinterhagar är inte alltid det lättaste att hålla i optimalt skick. Det blir lätt lerigt och upptrampat. Förutom att det inte är trevligt att gå i för häst och ägare ökar det risken att hästarna drabbas av hudinfektioner eller halkar och skadar sig, och det ökar läckaget av näring från hästarnas gödsel vilket leder till övergödning av våra vattendrag.Hästar ska ges möjlighet att röra sig fritt utomhus varje dag året runt.Hagarna storlekDet är tveklöst så att ju större hage desto bättre. Dels rör sig hästarna mer i en större hage, och dels blir det inte så upptrampat och därmed inte samma problem med gödselläckage och lera. För den som har tillräckligt med mark är det mest optimala för hästarna att ha riktigt stora hagar även på vintern. Och ännu mer optimalt är det om det går att rotera mellan olika hagar när marken börjar bli sliten.Stora hagar ger möjlighet att hålla hästar i flock. Det ökar hästarnas motion och minskar slitaget på marken.Sällskap i hagenGenerellt mår hästar bra av att leva i flock. Hästar som tillåts leva i grupp rör sig mer och får utlopp för normala beteenden. Många hästägare är rädda för skador när hästar hålls i tillsammans och väljer därför att hålla dem i enskilda hagar. Denna rädsla är inte helt obefogad, men många hästar kan hållas i grupp om bara vissa åtgärder genomförs.Det viktigaste är att gruppen av hästar är stabil och att hästarna trivs tillsammans. Ju mer tid som hästarna spenderar tillsammans desto lugnare blir det, så om de stallas in på natten är det bra att hagkompisar har boxar nära varandra. Att få stabila grupper kan vara svårt i inackorderingsstall eller andra större stall där omsättningen av hästar är stor. Risken för skador är mångdubbelt större när hästar som inte är vana vid varandra släpps ihop, speciellt i en liten vinterhage med begränsad mängd foder.För hästar i grupp är det viktigt att se till att alla hästar kan äta samtidigt. Då minskar risken för bråk i samband med utfodring. Det är också viktigt att vara observant på gruppens dynamik och säkerställa att alla hästar i en grupp kommer åt foder och vatten.Risken för allvarliga sparkskador är större om hästarna har skor på bakhovarna och speciellt skor med broddar. Här får noga övervägning göras då risken för sparkskador får ställas mot risken att hästarna halkar.Leriga vinterhagar är en vanlig syn och går ofta inte helt att undvika. Genom att ordna bra dränage, hårdgöra utsatta delar av marken, och mocka gödsel och foderspilla kan problemet minskas något.Upptrampade hagar och leraAtt vinterhagarna blir söndertrampade och leriga är ett problem från flera aspekter. Det ökar risken att hästarna halkar i leran, eller vrickar sig när det ojämna underlaget fryser till. Vidare predisponerar lera och fukt för hudsjukdomar som mugg och rasp. Men en annan faktor är att i en söndertrampad hage finns ingen växtlighet som kan ta upp näringen från hästarnas gödsel, varvid läckaget av kväve och fosfor till våra vattendrag blir större.För att minska risken att hagarna blir upptrampade och leriga krävs att de är ordentligt dränerade. Ibland kan underlaget behöva förbättras, speciellt vid foderplatser och utgångar, genom markarbete och hårdgjorda ytor. Alternativt kan man flytta ingången och foderplatsen några gånger under säsongen så att skadorna på marken inte blir så stora.Att hålla hästar i grupp är bra för hästarnas sociala samvaro och motion, men samtidigt ökar slitaget på marken när hästarna rör sig och leker med varandra, vilket ställer ännu högre krav på hagskötseln.Det är viktigt att ta bort foderspill som annars bidrar till att underlaget förstörs och att näringsämnen läcker ut. För de hästar som får fri tillgång på grovfoder är det bra om de inte bara kan dra ut fodret på marken, och för de hästar som fodras med begränsad mängd kan vara av värde att titta igenom foderstaterna och säkerställa att hästarna inte får onödigt mycket foder ute.Mocka hagarnaGenom att mocka hagarna och ta hand om träcken minskar vi problemet med övergödning av vattendragen. Detta är speciellt viktigt i vinterhagarna där växtligheten ofta är obefintlig och marken söndertrampad.Att mocka hagarna är också ett av de mest effektiva sätten att minska parasitbördan hos våra hästar. Läs mer om parasitkontroll härDet är viktigt att mocka hagarna ofta och ta hand om så mycket som möjligt av gödseln. Det bästa är om hagen mockas varje dag eller ett par gånger i veckan. Om hagen bara mockas en gång per månad hinner mycket gödsel trampas ner och sköljas bort i stället.Hästar är sociala och trivs bäst i flock. Det är viktigt att gruppen är stabil och att individerna passar ihop för att det ska fungera även i mindre vinterhagar.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Krampkolik

Kolik kan ha många olika orsaker och krampkolik, eller spasmodisk kolik som det också kallas, är en av de vanligaste orsakerna. Symtomen orsakas av spasmer i tunntarmen och kommer ofta i skov.Krampkolik kan ha många olika orsaker. Symtomen kommer ofta i episoder på 5-10 minuter och däremellan verkar hästen normal. Orsak till krampkolikSpasmodisk kolik är troligen den allra vanligaste orsaken till kolik på häst. Smärtan orsakas av spasmer, eller icke-funktionella, okontrollerade kontraktioner, av tunntarmen. Spasmerna hjälper inte till att föra födan framåt utan orsakar bara smärta genom att speciella sträckreceptorer i tunntarmens vägg stimuleras.Ett otal bakomliggande orsaker har utpekats som stress/oro, överansträngning, parasitmigration i tarmvägg och kärl, dålig hygienisk foderkvalitet (mögel), utfodring med hög andel stärkelse och låg andel fibrer och väderomslag men ingen faktor har vetenskapligt bevisats vara orsaken. Bandmask är associerat till spasmodisk kolik.Symtom på krampkolikSpasmerna orsakar lindrig till måttlig kolik. Ofta ses episoder om 5-10 minuter där hästen får ont för att sedan lugna sig och bete sig som vanligt en stund.Läs mer om kolik hos häst här.När ska jag söka vård hos veterinär?Om hästen bara visar lindriga symtom på kolik kan du avvakta lite med att kontakta veterinär och se hur symtomen utvecklar sig. Tag ut all mat ur boxen och mocka rent och notera hur mycket hästen ätit samt mängd och konsistens av träcken som fanns i boxen. Undersök därefter hästen. Notera symtom och intensitet. Mät rektal temperatur (normalt 37-38 °C), lyssna efter bukljud i flankerna, se efter om bukomfånget verkar ökat. Om hästens koliksymtom är milda kan du prova att motionera lätt genom att leda i grimskaft eller longera 10-20 minuter och notera gas- och träckavgång. Gör därefter en ny bedömning av hästens status. Testa med en liten tuss hö om den har fått tillbaka aptiten, men ge inte fri tillgång på foder. Om hästen verkar må bättre kan du låta den vara i boxen, men ge inte mer foder och släpp inte observationen. Om hästen fortfarande verkar helt normal efter ett par timmar och har normal träck ger man den halv normal grovfodergiva och återgår följande dag till normal foderstat.Om hästen däremot har kraftigare symtom på kolik, eller om symtomen inte släpper efter ovanstående åtgärder, rekommenderar vi att du kontaktar veterinär för rådfrågning. Tänk på att en häst som har måttlig till kraftig kolik inte kan kontrollera sitt beteende och kan vara direkt farliga att hantera. Därför bör du kontakt minst en annan person innan du går in och undersöker hästen. I de fall hästen kastar sig handlöst är det tveksamt om det hjälper att leda eller longera utan det är säkrast för alla att låta hästen vara ifred tills dess att veterinären anländer och kan ge lugnande och smärtstillande preparat.Om din häst har lindriga symtom på kolik kan du gå med den 10-20 minuter och se om hästen verkar må bättre därefter. Om hästen däremot har kraftigare kolik rekommenderar vi att veterinär kontaktas omgående. Vad gör veterinären vid misstänkt krampkolik?Klinisk undersökning kan vid krampkolik visa lätt förhöjd puls i samband med spasmen, men normal puls mellan episoderna. Hästen har livliga bukljud och kan ibland ha halvlös träck. Ibland kan krampande tunntarmar palperas via rektalundersökning, men vanligen känns inget onormalt. Diagnosen krampkolik baseras på kliniska fynd och uteslutning av mer allvarlig åkomma.Vid rekalundersökning kan veterinären ibland känna krampande tunntarmar. Behandling vid krampkolikHästar med krampkolik svarar ofta bra på behandling med kramplösande medicin, men ibland  krävs upprepad behandling. Vanligen rekommenderas även lätt motion och veterinären sondar ibland med vatten och elektrolyter.Vid krampkolik ger veterinären vanligen kramplösande medicin och sondar med vatten och elektrolyter. Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Risk för övervikt hos häst på betet

Hästar mår generellt bra av att gå på bete. Vilda hästar rör sig i flockar över stora områden och ägnar större delen av den vakna tiden till att beta. Fri utevistelse på bete är bra och det minskar risken för kolik, som är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärbehandling. Men våra sporthästar är avlade för andra ändamål än vildhästar, vi hanterar dem på annat sätt och betena är ofta mycket kraftigare, så risken för övervikt under betet är påtaglig. Vissa typer, såsom ponnyer, kallblod och islandshästar har större risk att drabbas av övervikt, men det varierar från individ till individ.Vissa raser, som till exempel shetlandsponnyn, är predisponerade för övervikt och dess följdsjukdomar.Risker med övervikt hos hästÖvervikt hos hästar kan leda till en mängd problem. Den allvarligaste risken med övervikt är fång.  Fång kan orsakas av hormonella förändringar. Övervikt innebär ett överskott av fett, och fett är en hormonproducerande vävnad. Kraftig övervikt hos en individ kan orsaka metaboliskt syndrom, vilket är ett tillstånd där hästen blir resistent mot insulin. Fång kan också uppstå vid störningar i tarmfloran efter att hästen ätit stora mängder gräs. Kombinationen av en överviktig häst, metaboliskt syndrom och kraftigt bete innebär stor risk för fång. Fång är en allvarlig hästsjukdom som kräver veterinärbehandling. Symptomen kan variera från att hästen verkar ömfotad vid vändningar till att den får så ont att den måste avlivas. En häst som haft fång har ökad risk att drabbas av sjukdomen igen. Därför är viktigt att förebygga fång så långt det går.Förutom fång och metaboliskt syndrom blir en överviktig häst otymplig, vilket påverkar ridningen negativt och dessutom ökar risken för felbelastning och ortopediska skador. En annan risk med övervikt är att om hästen blir sjuk, eller går ner i vikt för fort, kan kroppen hamna i metaboliskt obalans vid nedbrytning av fettet, s.k. hyperlipemi. Hyperlipemi är ett livshotande tillstånd som gör att prognosen vid andra sjukdomar, såsom kolik, blir avsevärt sämre för en överviktig häst jämfört med en normalviktig.Hur minskar jag risken för övervikt hos min häst i sommar?För att minska risken för övervikt är det viktigt att hålla koll på hull även under sommaren och anpassa bete och motion. Avelsston, unghästar och många smärta ridhästar klarar sig ofta utmärkt även på relativt kraftiga beten. För hästar och ponnyer med en tendens till övervikt gäller det att hitta ett lämpligt bete och vidta åtgärder innan hästen blivit fet. Ett magert naturbete fungerar ofta bättre än åkermark, men det är inte alla förunnat att ha tillgång till det. Man kan även begränsa hagens storlek och öka tillgången på gräs successivt genom att flytta staketet. Att hålla hästarna inne delar av dygnet har begränsad effekt eftersom hästarna äter desto mer när de väl får gå ut igen.Hästar är flockdjur och det är bra om det finns hästar med liknande behov i besättningen. Att ha två hästar där den ena är lättfödd och den andra svår att hålla i hull är komplicerat, och kanske behöver man då överväga andra alternativ.Regelbunden motion är särskilt viktig om hästen tenderar att bli överviktig. För ponnyer av de drabbade raserna är det sällan succé att bryta rutiner och ge fri tillgång till bete. Genom att variera ridningen och göra långa uteritter med lite tempo kan ge effekt. Det ger också ponnyn paus från mer intensiv träning på bana eller ridhus. Om du själv har svårt att hitta tiden för din häst under sommaren kan det vara värt att låna ut den. Att få rida långa, kravlösa turer i naturen på sommaren är ofta populärt.En häst som lätt tar sig i vikt mår bra av att motioneras regelbundet även under sommarbetet. Om hästen redan är överviktig eller har symptom på fång är det bäst att kontakta veterinär så snart som möjligt för bedömning och eventuell hjälp med att få ner hästen i vikt. En häst som är resistent mot insulin och känslig för fång kan tyvärr ofta inte gå på bete alls utan måste hållas i grushage och motioneras regelbundet.

Djurvårdguiden

Vargtänder

Vargtänder är små tänders om sitter framför hästens kindtänder. De fyller ingen funktion hos hästen idag utan är en kvarleva från långt tillbaka när hästens bett såg annorlunda ut. Vargtänder ses hos ungefär hälften av alla hästar. De kan orsaka bekymmer för hästen eftersom de sitter precis där bettet hamnar och därför tas de ofta bort. Orsak till vargtänder hos hästVargtänder är små outvecklade tänder som sitter framför första kindtanden och ses hos ungefär hälften av alla hästar. De bryter vanligen fram när hästen är 6-12 månader gammal. De sitter oftast i överkäken, men förekommer även i underkäken. Vargtänderna varierar i storlek från några millimeter till två centimeter. Ibland bryter de inte igenom slemhinnan utan ligger dolda. Då kallas de ”blinda vargtänder”. Vargtänderna kan ibland tappas spontant i samband med att hästen växlar sina första kindtänder vid 2,5 års ålder.Foto på vargtand som noteras i samband med munhåleundersökning. Denna vargtand sitter precis framför den främsta kindtanden i överkäken.Symtom på vargtänderVargtänderna sitter precis där bettet hamnar och kan därför orsaka problem.  Risken för problem ökar om vargtänderna är stora, sitter långt fram, eller sitter i underkäken. När bettet hamnar mot vargtänder kan det orsaka obehagskänsla för hästen, slemhinnan kan bli klämd mellan bettet och tanden, och tanden kan skadas. Detta kan visa sig genom att hästen verkar irriterad av att ha bettet i munnen men även andra ridbarhetsproblem kan uppstå.Vargtänderna sitter precis där bettet hamnar vilket kan orsaka obehag för hästen. När ska jag söka vård hos veterinär?Vi rekommenderar att veterinär kontaktas för en munhåleundersökning på unghästen innan den börjar arbetas med bett i munnen. Vid den undersökningen får djurägaren veta om hästen har vargtänder och om vi rekommenderar att de ska avlägsnas. Det är betydligt lättare att ta bort vargtänderna på unga hästar eftersom rötterna inte hunnit fästa ordentligt.Vad gör veterinären om man misstänker vargtand?Veterinären undersöker hästens bett och noterar ifall hästen har vargtänder eller inte. Veterinären noterar även andra eventuella bettfel. Om veterinären misstänker att hästen har ”blinda” vargtänder kan röntgenundersökning hjälpa till att identifiera dessa.BehandlingDet är ett relativt enkelt ingrepp att ta bort vargtänder på unghästar, men det är ett operativt ingrepp som måste utföras av veterinär. Operationen görs på stående häst efter att hästen fått lugnande medel och lokalbedövning i området. Veterinären lossar försiktigt på tandens infästning till omgivande vävnader och drar ut tanden. Åtgärden tar några minuter upp till en timme beroende på hur många vargtänder hästen har och hur hårt de sitter. Ibland bryts tanden av vid ingreppet och då får veterinären följa upp och vid behov ta bort tandresterna efter cirka en vecka. Hästen behöver inga mediciner efter ingreppet, men den bör inte ha bett i munnen förrän operationsområdet läkt helt.Vargtänder tas bort av veterinär efter att hästen fått lugnande medel och lokalbedövning. Vad kan jag göra själv för att hjälpa min häst?Vi rekommenderar att vargtänder tas bort på unghästar innan bett börjar användas.  Då behöver hästen aldrig associera bettet med obehag och ingreppet är oftast mycket enkelt på unga hästar, medan det kan bli betydligt mer komplicerat på äldre. Vi rekommenderar att du kontakta din veterinär för en tandundersökning på unghästen och diskutera bästa alternativ för den specifika individen.Fler inlägg om tandproblem hos häst.

Djurvårdguiden

Kotledsinflammation

Kotledsinflammation är en av de vanligaste orsakerna till hälta hos häst.Orsak till kotledsinflammation hos häst Lederna gör att hästen kan röra skelettet och har en stötdämpande effekt. Lederna består av ledkapsel, ledbrosk och ledvätska. Ledkapseln omger leden och bildar ledvätskan som fyller leden. Brosket är stötdämpande, skyddar benändarna och gör att de glider mjukt mot varandra. Det finns inga blodkärl inne i leden utan ledvätskan förser ledbrosket med näring och syre, samt tillför celler för ledens immunförsvar. Ledvätskan är trögflytande och smörjer ledbroskens ytor. I nedre delen av hästens ben finns inga muskler som hjälper till att stödja lederna utan de stabiliseras enbart av ledkapsel, ligament och senor. Kotlederna är bland de leder hos hästar som belastas mest och därför är skador i kotlederna vanliga. Störst påfrestning får vi när hästen arbetas i snabbt tempo eller landar efter stora hinder. Inflammationen orsakas av att hästen skadar någon av strukturerna i leden. Det kan vara mycket små trauman som orsakas av att hästen trampar fel tillfälligt, eller på grund av längre tids överbelastning. Det senare kan till exempel bero på exteriöra avvikelser, felaktig skoning, obalanserad ridning, dåligt underlag, monoton träning eller övervikt. Oavsett vilken skada som ligger bakom blir förloppet liknande med inflammation i leden. Vid akut inflammation går förloppet att vända, men när vi talar om kronisk inflammation i leden har ledbrosket skadats permanent. Kronisk ledinflammation kallas även artros och då ses ofta benpålagringar i omgivande skelett.Kotlederna belastas mycket, speciellt i snabba gångarter, och risken för skador är därför stor i området.Symtom på kotledsinflammation Vid akut kotledsinflammation noteras vanligen hälta på det drabbade benet. Hästen kan få galla (ökad mängd ledvätska) i den drabbade leden och bli varm och öm i området. Vid längre tids överbelastning kan symtomen vara mer diffusa och istället för tydlig hälta kan ägaren notera att hästen är ovillig, rör sig stelt eller med korta steg eller presterar sämre. Det förekommer att båda kotlederna fram är drabbade samtidigt och då kan det också vara svårare att uppfatta hältan.En häst med akut kotledsinflammation visar ofta hälta, men symtomen kan också vara mer smygande med ovillighet och nedsatt prestation.När ska jag söka vård hos veterinär? Om hästen är halt eller om ryttaren noterar att hästen verkar ovillig i arbete rekommenderar vi att hästen undersöks av veterinär. Kotledsinflammation är ofta inte så akut att det krävs vård jourtid, men det är bra om hästen undersöks inom några dagar eftersom ju längre tid inflammationen får pågå desto större risk för permanenta skador. Vad gör veterinären vid kotledsinflammation?Veterinären gör vanligen en hältundersökning med böjprov. I vissa fall vill veterinären även se hästen longerad eller riden. Om veterinären misstänker kotledsinflammation efter initial undersökning bedövas ofta leden för att bekräfta att smärtan kommer därifrån. I många fall rekommenderas vidare undersökning med röntgen, ultraljud, datatomografi eller magnetröntgen. Om hästen aldrig tidigare haft problem med kotledsinflammation och symtomen är lindriga görs inte alltid en större utredning, men många gånger är de mer avancerade bilddiagnostiska metoderna av yttersta vikt för att även definiera omfattningen av förändringarna och vilken skada som ligger bakom inflammationen.Ibland gör veterinären en ultraljudsundersökning av kotleden för att fastställa vilken skada som orsakat inflammationen.Behandling vid kotledsinflammation på häst Kotledsinflammation behandlas ofta med antiiflammatoriska och ledfrämjande preparat direkt i leden. Hästen ordineras vanligen vila från arbete under tiden inflammationen får läka och i vissa fall får den även allmän smärtstillande medicin. I och med användningen av mer avancerad bilddiagnostik kan ofta den underliggande skadan identifieras, vilket bidragit till att behandlingen av kotledsinflammationer har utvecklats mycket på senare år. Förutom kortison och hyaluronsyra används såväl kirurgiska metoder som stamceller och immunmodulerande mediciner beroende på skadans art. Om skadan blivit permanent går den inte att bota, men många hästar kan fungera ändå med rätt och anpassad träning, medicinering och lämpliga beslag. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av kotledsinflammation? För att minska risken för akuta skador på kotlederna gäller det att vara noggrann med att hästen är förberedd för det arbete som förväntas av den. Hästen måste ha tillräcklig kondition för arbetet eftersom en trött häst lättare snubblar. Den måste ha tillräcklig muskelstyrka, men även tillräcklig styrka och stadighet i ligament och stödjevävnader runt lederna, vilket tar längre tid att bygga upp. Hästen måste också vara tränad rent tekniskt på uppgiften så att den har den balans och koordination som krävs. När det gäller de mer kroniska skadorna handlar det till viss del om samma saker som ovan. Det är egentligen hela träningsupplägget som är värt att fundera igenom. Tränas hästen på ett varierat sätt, på olika och bra underlag, passar utrustningen, är hästen i bra hull och skodd korrekt? En sak som är värd att poängtera är att för att ledvätskan ska kunna försörja ledbrosken med näring måste leden användas. Det är när leden rör sig som ledbrosken pressas ihop och ledvätskan cirkulerar. Regelbunden motion är därför en grundförutsättning för en frisk, väl fungerande led.Att rida ut i skritt är ett bra sätt att motionera hästen de dagar den inte arbetas intensivt.

Djurvårdguiden

Korsförlamning hos häst

Med korsförlamning hos häst och träningsrelaterad myopati menar vi tillstånd som karakteriseras av smärta från musklerna i hästens bakdel som uppstår i anslutning till träning. Det finns flera olika bakomliggande orsaker och symtomen varierar från klassisk korsförlamning med stelhet och ömma, svullna muskler till mer subtil prestationsnedsättning. Alla hästar kan drabbas av korsförlamning och andra träningsrelaterade myopatier. Regelbundna rutiner, rätt utfodring och mycket utevistelse brukar minska risken.Orsaker till korsförlamning hos hästForskningen kring hästens myopatier har varit intensiv de senaste decennierna. På svenska använder vi ofta ordet korsförlamning som samlingsnamn, men eftersom vi i denna artikel även innefattar myopatier som inte karakteriseras av symtom på korsförlamning använder vi samlingsnamnet träningsrelaterad myopati (fri översättning från engelskans exertional myopathy).Med träningsrelaterad myopati avses tillstånd som uppstår i samband med ansträngning och karakteriseras av att musklerna i hästens bakdel blir ömma eller begränsar hästens arbetskapacitet.Träningsrelaterad myopati kan delas in i tre huvudkategorierSporadisk korsförlamningOrsakas av yttre faktorer som överansträngning, nutritionell imbalans eller träning i samband med virusinfektion. Sporadisk korsförlamning kan uppstå vid enstaka tillfälle på vilken häst som helst.Kronisk korsförlamningÄrftliga faktorer hos hästen gör den känslig för återkommande korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel RER (recurrent exertional rhabdomyolysis) och PSSM 1 (PolySaccarid Storage Myopathy type 1). RER orsakas av en defekt i kalciumregleringen i muskelcellerna. PSSM 1 orsakas av en mutation i genen Gys-1 som gör att onormala mängder glykogen lagras upp i muskelcellerna.Kronisk träningsrelaterad myopati utan symtom på korsförlamningTroliga, men ej ännu identifierade, ärftliga faktorer hos hästen gör den känslig för prestationsnedsättning utan uppenbara symtom på korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel PSSM 2 (PolySaccarid Storage Myopathy type 2) som karakteriseras av onormal upplagring av glykogen i muskelcellerna utan mutation i Gys-1.Det pågår intensiv forskning i området. Det finns fler typer av myopatier, och olika manifestation av ovan beskrivna genförändringar hos olika hästraser, varför grupperingen ovan är förenklad och summarisk.Symtom på korsförlamning hos hästSymtom på korsförlamning är stelhet, korta steg med bakbenen och ömma, svullna muskler till bakdelen. Drabbade hästar blir oroliga, svettas och får hög puls. Om muskelsönderfallet är väldigt kraftigt kan myoglobin som läckt från de skadade muskelcellerna ses som en mörkfärgning av urinen.RERDrabbar oftast kapplöpningshästar. Det är vanligare hos högpresterande, nervösa ston och risken ökar om hästarna utfodras med kolhydratrik diet. Symtom på korsförlamning ses ofta 15-30 minuter efter lättare arbete och mer sällan efter intensiva pass. Det utlöses ofta av att en häst med redan nervöst temperament blir ytterligare uppstressad av någon anledning.PSSM 1Drabbar främst quarterhästar och kallblod, men kan även drabba halvblod och andra raser. Symtomen på korsförlamning varierar mellan lindriga till så kraftiga att hästen blir oförmögen att röra sig. Kliniska symtom kommer ofta om hästen får mindre än 20 minuters lätt arbete och risken ökar om hästen stått stilla dagarna innan och fått normal kraftfodergiva. PSSM 1 är troligen det som orsakade ”måndagssjukan” som i äldre litteratur beskrivits hos arbetshästar efter helgens vila.Hästar med PSSM 1 behöver inte alltid visa symtom på klassisk korsförlamning utan kan även presentera med symtomen som beskrivs nedan för PSSM 2.PSSM 2Drabbar såväl halvblod som quarterhästar och andra raser. Hos quarterhästar med PSSM är cirka en tredjedel av typ 2 och det är främst quarterhästar av kapplöpningstyp som drabbas av PSSM 2. Quarterhästarna med PSSM 2 visar ofta symtom på klassisk korsförlamning. Hos halvblodet är det däremot så mycket som 8 av 10 hästar med PSSM som har typ 2.  Symtomen ses ofta när hästen är kring 10 år och kan visa sig som diffus muskelömhet, svårdiagnosticerad hälta eller ovilja att arbeta, hoppa eller samla sig.När ska jag söka vård hos veterinär om jag misstänker korsförlamning?Akut korsförlamning är mycket smärtsamt för hästen och veterinär behöver tillkallas omgående. Att utreda orsaken till diffus prestationsnedsättning är betydligt svårare och kräver ofta flera besök hos veterinär med noggrann genomgång av allt från träningsrutiner, utrustning och ryttarens inverkan till mer specifik veterinärmedicinsk undersökning av hälta och muskelömhet.Vad gör veterinären vid misstanke om korsförlamning?Akut korsförlamning diagnosticeras baserat på de typiska kliniska symtomen. För att konfirmera diagnosen kan veterinären ta ett blodprov och analysera muskelenzymer  som ofta är skyhöga vid akut korsförlamning.BlodprovFörutom muskelvärdena kan det vara av värde att analysera allmänt blodprov och elektrolytbalans för att hitta underliggande orsak och guida lämplig behandling.Rörelseundersökning och hältutredning vid korsförlamningVid mer subtila symtom innefattar utredningen genomgång av allt från träningsrelaterade faktorer till specifika diagnostiska test. En allmän klinisk undersökning med palpation av hästens muskulatur och kontroll av halsens och ryggens rörelser görs. Veterinären vill se hästen i rörelse på såväl rakt som böjt spår och ofta även med ryttare. En fullständig hältutredning med böjprov är också lämpligt.En noggrann rörelseundersökning med böjprov är oftast lämpligt vid utredning av muskelsjukdomar.MuskelenzymerBlodprov för muskelenzym kan tas i vila eller före och efter arbetsprov. Hästar med PSSM 2 har ofta normala muskelenzym även efter arbetsprov, och även hästar med RER eller PSSM 1 kan ha normala värden, så arbetsprov ger inte alltid diagnos.Selen och Vitamin EBlodprov för analys av selen och vitamin E nivåer görs ofta. Brist på dessa ämnen tros till exempel kunna öka risken för sporadisk korsförlamning. Vidare kan brist på vitamin E orsaka andra typer av muskel- och nervsjukdomar som kan visa snarlika symtom, och tillskott rekommenderas till hästar med låga nivåer i serum.GentestDet finns ett genetiskt test för PSSM 1 som ofta tas på quarterhästar och kan även tas på andra hästraser.MuskelbiopsierVävnadsprov från bakdelens muskulatur kan tas för analys under mikroskop. Provtagningen är inte helt enkel och provet kräver specifik kyld transport och måste skickas till ett laboratorium med specifika kunskaper. Muskelbiopsier tas främst i de fall där gentest varit negativt och hästen har fortsatta problem trots att diet- och träningsrekommendationer för den misstänkta muskelsjukdomen följts och andra möjliga orsaker till hästens symtom uteslutits.Behandling av korsförlamning hos hästI det akuta skedet behandlas hästen med smärtstillande och muskelavslappnande preparat. Vätske- och elektrolytbalansen korrigeras vid behov. Om hästen har kraftigt muskelsönderfall rekommenderas intravenös vätska för att minska risken att myoglobinet orsakar sekundära skador på njurarna.Vid kraftigt muskelsönderfall i samband med akut korsförlamning behöver hästen intravenöst dropp.Majoriteten av hästarna svarar snabbt på behandlingen och mår betydligt bättre inom ett dygn. Hästar med RER rekommenderas ofta lätt jogging i 10-15 minuter till dess att muskelvärdena är normaliserade, därefter kan återgång till normal träning göras relativt snabbt. För hästar med PSSM startas träningen efter en episod betydligt försiktigare med endast ett par minuters lätt longeringsarbete initialt som ökas med bara någon minut varje dag till 30 minuter efter flera veckor då hästen kan gradvis återgå till träning under sadel igen. Även här följs muskelvärdena och arbetsmängden anpassas löpande.Efter genomgången korsförlamning är det viktigt att hästen sätts igång på ett kontrollerat sätt och att muskelvärdena följs upp i blodprov. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av korsförlamning?För att minska risken för sporadisk korsförlamning är det viktigaste att inte arbeta hästen hårdare än vad den är tränad för och att vara speciellt aktsam vid väldigt varmt väder.Kroniska och återkommande tillstånd förebyggs bäst med rätt anpassad foderstat och träningsupplägg.UtfodringFoderstaten bör bestå av begränsade mängder stärkelse och socker, och energin tillförs hellre med hjälp av fettbaserat foder. Ett rätt anpassat grovfoder, som inte har för hög mängd icke-strukturella kolhydrater är grunden. En näringsmässig analys av grovfodret att beräkna foderstaten efter är nödvändig Om hästen måste ha kraftfoder utöver grovfodret så gäller även här att mängden socker och stärkelse inte får bli för hög. Betesgräs har högt sockerinnehåll så vissa hästar, framförallt de med PSSM 1, tolererar inte fri betesgång.  Hästen måste få i sig tillräckligt med vitaminer,  mineraler, salt och friskt vatten. Vitamin E och selen rekommenderas i de fall blodprov indikerar låga värden. Även om hästen enligt foderstatsberäkningen får i sig tillräckligt med protein är det skillnad i kvalitet på olika protein. Tillskott med till exempel vasslebaserat protein rikt på cystein rekommenderas ofta till hästar med myopati, men det är inte fastställt i forskning ifall detta hjälper.TräningFör alla hästar med träningsrelaterad myopati gäller att regelbundna rutiner gällande motion och utevistelse är viktigt. Hästarna bör röra på sig varje dag och gå ute i hage eller lösdrift så mycket som möjligt.RERHos hästar med RER verkar risken att utveckla symtom störst när en stressad häst hålls tillbaka i ett långsamt joggingtempo mer än 20 minuter. Det rekommenderas därför att låta hästen jobba i max 15 minuter och därefter hellre träna till exempel intervaller.  Det är bra att försöka anpassa de dagliga rutinerna i stallet så att den drabbade hästen inte stressar upp sig. Till exempel kan det vara bra att hästen får foder först eller tränas först på dagen.PSSM Är tvärtemot RER inte kopplat till stress. För PSSM är det ofta bra med lång uppvärmning innan ridpass. Speciellt hästar med PSSM 2 rekommenderas ofta longering lång, låg form 15-20 minuter innan uppsittning. Likaså att hästen tillåts skritta på lång tygel och får möjlighet att sträcka ut ryggmusklerna ofta under ridpasset.ÖvrigtDet finns mediciner beskrivna som ibland ges till hästar med RER och PSSM 1 men dessa ger tävlingskarens så i de flesta fall är det bättre att arbeta med träningsrutiner och foder. Många hästar blir däremot hjälpta av andra terapier så som massage och stretchiLäs merDu hittar fler artiklar, tips och goda råd på Djurvårdguiden.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen