Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

127 matchande resultat i “Häst”

Djurvårdguiden

Ta hand om den äldre hästen

Andelen äldre hästar ökar vilket delvis beror på att vi tar hand om våra hästar bättre under livets gång, och delvis på att fler helt enkelt vill ha sin gamla häst kvar, trots att den inte tränas på samma nivå längre. När hästen blir äldre är det vissa saker som är viktigt att tänka på och det diskuterar vi i denna artikel. En äldre häst behöver lite extra omtanke för att må bra.När räknas hästen som äldre?Det går inte att säga någon exakt ålder för när hästar räknas som gamla, utan det beror på hur hästen levt sitt tidigare liv, eventuella sjukdomar och vilken typ av häst det handlar om, men ofta tänker vi på hästar över 20 år som äldre. Normala åldersförändringarNär hästen blir äldre sker förändringar i kroppens funktion som en normal utveckling. Stödjevävnaderna försvagas vilket gör att huden blir slappare. Underläppen kan hänga ner mer och hästen får ett urholkat ansiktsuttryck. Pälsen framförallt i ansiktet får grå inslag. Hästens arbetskapacitet minskar som följd av försämrad aerob kapacitet, minskad muskelmassa och försämrad temperaturreglering. Immunförsvarets effektivitet går ner och hästen blir mer känslig för infektioner.Hästens bett förändras med ålder. Tänderna slits kontinuerligt ner från tuggytan. På yngre hästar växer tänderna och kompenserar för slitaget men när hästen blir äldre förflyttas istället tanden och tandroten gradvis mot tuggytorna. Kindtänderna är smalare vid roten än kronan, varför det lätt bildas hålrum vid gommen mellan kindtänderna på den äldre hästen, vilket kan orsaka foderinpackningar och andra problem.  På mycket gamla hästar slits emaljåsarna helt bort från tänderna och då får hästen problem att mala fodret.Ta hand om den friska, äldre hästenFör att den äldre hästen ska må så bra som möjligt måste ägaren ta hand om den extra. Även gamla hästar mår bra av regelbunden motion. Väl anpassad träning stärker musklerna, håller hästen i bra hull, och förbättrar blodgenomströmningen och därmed ämnesomsättningen och immunförsvaret. Tänk på att anpassa sadel och utrustning när den äldre hästens kroppsform ändras.Hästen bör hållas i normalhull. En frisk äldre häst klarar sig ofta bra på en normal foderstat bestående av rätt anpassat grovfoder av tillräcklig mängd kombinerat med salt, mineraler och friskt vatten. Gör en näringsanalys på grovfodret och säkerställ att hästen får tillräckligt med fibrer; minst 1,5-2 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt gäller som grundregel även för den äldre hästen. Möjligen kan extra protein av bra kvalitet ges för att hjälpa uppbyggnaden av muskler.Det är extra viktigt med förebyggande hälsoåtgärder som parasitkontroll, vaccination och regelbunden munhåleundersökning. Likaså är hovvården extra viktig så om något bör hovslagare bokas in oftare för den äldre hästen. En äldre häst fryser lättare och kan behöva bättre täcken på vintern än när den var yngre.Äldre hästar är känsligare för ändringar i gruppdynamiken. De kan tappa i rang och därmed ha svårt att komma till fodret, men kan också tappa aptiten efter separation från tidigare hagkompis.AvmagringAtt hästen tappar i hull eller muskelmassa när de blir äldre är ett av de absolut vanligaste problemen vi ser. Det första vi behöver göra när en äldre häst tappar i vikt är att säkerställa att den får i sig tillräcklig mängd mat av rätt sammansättning.Om det inte redan är gjort så gör en näringsanalys på grovfodret och räkna ut foderstaten. Anlita gärna en foderrådgivare för hjälp. Om hästen behöver gå upp i vikt och ni har tillgång till ett för hästen väl balanserat grovfoder är det bästa att i första hand öka grovfodergivan.Det finns studier som indikerar att tarmens absorptionsförmåga kan försämras med stigande ålder. Andra studier har inte bekräftat detta, men oavsett kan det vara så att vissa äldre hästar behöver mer energi och protein när de blir äldre för att kompensera för sämre tarmfunktion. Vissa hästar kan alltså behöva mer foder för att hålla muskler och hull, och igen rekommenderas att i första hand öka grovfodergivan.En annan faktor som är viktig att beakta är ifall hästen får tillgång till fodret? En äldre häst tappar ofta i rang och kan ha svårt att hävda sig vid foderbordet när det är många hästar. Den äldre hästen kanske äter långsammare och får därför mindre andel. Å andra sidan kan äldre hästar vara känsligare för ändringar i flocken så att förlora en hagkompis eller flytta till nytt stall kan påverka den äldre hästen så mycket att den tappar aptit. Generellt gäller att även äldre hästar trivs bäst i en flock och om inte konkurrensen gör att hästen inte kommer åt fodret är det oftast bäst med sällskap.Även utan underliggande sjukdom kan aptiten försämras hos äldre hästar. Då får vi jobba med att öka smakligheten på fodret och ge mer näringsrikt foder för att kompensera mängden. Hästar som fodras med uppblött foder kan äta bättre om fodret blöts med ljummet vatten och ges oftare och i mindre portioner. Vattnet är också viktigt att komma ihåg då äldre hästar ibland har nedsatt förmåga att uppfatta törst. Tempererat vatten under den kalla årstiden kan vara ett sätt att hjälpa hästen.Sjukdomar som orsakar avmagringMånga av de sjukdomar som vi ser hos de äldre hästarna orsakar också avmagring, så om hästen inte håller sin vikt trots ovanstående krävs en undersökning av veterinär.TandsjukdomarTandsjukdomar är mycket vanligt på äldre hästar och vi rekommenderar undersökning åtminstone årligen på dessa individer. Det förekommer som nämnts ovan ofta mellanrum mellan kindtänderna där foder packas in och orsakar inflammation och infektion i tandköttet. Även ojämnt slitna tänder med hakar och vassa emaljåsar som skadar kindslemhinnan är vanligare hos äldre hästar. På riktigt gamla hästar kan all emalj vara bortsliten. Detta benämns glattbett och gör att hästen inte längre kan mala fodret normalt.EOTRH är en relativt nyligen beskriven sjukdom som drabbar framtänderna hos äldre hästar. Även denna orsakar ovilja att äta därmed avmagring. Läs mer om EOTRH härGenom regelbundna åtgärder kan många tandsjukdomar hållas under kontroll så att hästens tänder fungerar bra även långt upp i åldrarna. Vid allvarligare förändringar i munhålan behöver vanligen foderstaten justeras enligt rekommendation från behandlande veterinär.Förutom avmagring ökar dåliga tänder risken för foderstrupsförstoppning och kolik.En gammal häst med osteoartros i frambenen kan ha svårt att nå ner till marken för att beta eller komma åt foder på boxgolvet.Smärta från rörelseapparatenHälta är också mycket vanligt på äldre hästar. Ibland är symtomen uppenbara, men lika ofta har hästen mer subtila symtom som kanske ägaren inte noterar. Smärta från flera leder kan till exempel gör att hästen blir mer allmänt stel och ovillig snarare än halt från ett specifikt ben.Osteoartros är en vanlig orsak till smärta från lederna hos häst. Osteoartros innebär degenerativa förändringar där brosken i ledytorna slits ner och det underliggande benet exponeras, vilket leder till inflammation och smärta. För att kompensera svarar kroppen med nybildning av ben kring leden. På sikt kan leden växa helt samman och för leder som normalt inte rör sig så mycket,  som glidlederna i hasleden, kan tillståndet då stabiliseras och smärtan försvinna. Eftersom röntgenfynden inte stämmer överens med de kliniska symtomen är det viktigt att komplettera med annan diagnostik som ledbedövningar.Smärtan från osteoartros tenderar att variera och i perioder då hästen har mer ont kan behandling med allmän smärtstillande medicin och lokal antiinflammatorisk behandling i leden behövas. Vid akuta skov måste hästen vilas från träning, men däremellan mår hästar med artros bra av motion eftersom vävnader och muskler som stödjer leden stärks. Hästen ska hållas i normalt hull och övervikt bör undvikas då det belastar lederna onödigt mycket. Regelbunden verkning och anpassad skoning är också mycket viktigt. Det finns många fodertillskott som används flitigt för att minska risken för osteoartros, men effekten av dessa är inte helt vetenskapligt bevisat för häst.Degeneration av gaffelbanden innebär att en del av hästen stödjeapparat försvagas. Kliniskt ses att hästen trampar igenom mer i kotorna. Det är alltid båda frambenen, båda bakbenen eller alla fyra benen som drabbas. I de fall bakbenen drabbas får hästen också väldigt raka haser och knän, sett från sidan. Hästen får ont och blir halt, och på samma sätt som vid osteoartrit kan den ha problem att resa och lägga sig. Sjukdomen går inte att bota utan det handlar om att hålla hästen så bekväm som möjligt genom att minska träningen, anpassade hovåtgärder och smärtstillande medicin.Fång är en annan orsak till smärta från rörelseapparaten hos äldre hästar. Fång kan bero på PPID, se nedan. Läs mer om fång härSmärta från rörelseapparaten kan leda till avmagring. En häst som har kronisk smärta tappar lätt aptiten. Den kan ha svårt att lägga sig och vila på natten, och till följd blir den sömning och orkar inte beta normalt på dagen. I de fall hästen har ont i frambenen eller halsen kan den bli ovillig att äta från marken eftersom smärtan då blir värre. Genom att servera fodret upphöjt kan aptiten då förbättras. En häst som har osteoartros i halsen kan ha svårt att dra foder från hönät och fungerar bättre om det serveras upphöjt men löst.Äldre hästar med sjukdomen PPID kan bland annat få problem med pälsfällningen.PPID (Pituitary Pars Intermedia Dysfunction), tidgare kallad Cushing’s sjukdomPPID är en hormonell sjukdom som är vanlig på äldre hästar. Symtomen kommer ofta smygande och innefattar subtila förändringar som att hästen blir trött och tappar muskler, vilket lätt kan misstas för normala åldersförändringar initialt. Successivt blir symtomen tydligare. Hästen fäller inte pälsen normalt utan blir långhårig. Den magrar av och blir bukig samtidigt som onormala fettdepåer kan ses till exempel kring ögonen. Vissa hästar dricker och kissar väldigt mycket. Hästar som har PPID kan samtidigt ha andra hormonella förändringar som EMS (equint metaboliskt syndrom). Risken för fång ökar hos hästar med PPID och EMS. Läs mer om PPID härAndra sjukdomarÄldre hästar får sämre immunförsvar vilket leder till att immunrelaterade sjukdomar som knottallergi och astma blir vanligare. Degenerativa förändringar på hjärtklaffarna kan leda till hjärtsvikt och degenerativa skador på inre organ som lever och njurar kan också leda till sjukdom och avmagring.Årlig hälsokontrollGenom att låta veterinär årligen göra en hälsokontroll av den äldre hästen kan problem upptäckas och åtgärdas i tid. Vid en sådan hälsokontroll bör tänderna kontrolleras och en rörelseundersökning göras. Vidare bör veterinären lyssna på hjärta och lungor på hästen och vid behov komplettera med blodprover. Stäm också av så ni har koll på parasitstatus och aktuella vaccinationer.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

EOTRH hos häst

Equine Odontoclastic Tooth Resorption and Hypercementosis, förkortat EOTRH, är ett syndrom hos häst som orsakar inflammatoriska i framtänderna och ibland canintänderna.  Det är främst äldre hästar  som drabbas. Symtomen kan vara diffusa och svåra att upptäcka men sjukdomen orsakar smärta och obehag för hästen vilket kan leda till avmagring eller ovilja i samband med träning. EOTRH orsakar smärtsamma förändringar på framtänderna hos äldre hästar. Trots att hästen har kronisk smärta noteras inte alltid symtomen, och eftersom det främst är den delen av tanden som är under tandköttet som drabbas kan sjukdomen vara långt gången innan den upptäcks.OrsakEOTRH är ett relativt nyligen beskrivet syndrom hos häst, men har troligen funnits även tidigare. Sjukdomen karaktäriseras av inflammatoriska förändringar tanden, tandroten och det omgivande käkbenet som leder till att de normala vävnaderna succesivt bryts ner och löses upp (resorberas). Som svar på förändringen bildas ofta överdrivet mycket cement runt tandroten och tanden (hypercementos).Sjukdomen drabbar framförallt framtänderna, men kan även drabba canintänderna och i enstaka fall kindtänder. Det är främst hästar över 15 år som drabbas. Den bakomliggande orsaken till EOTRH är inte känd.SymtomSymtomen kommer smygande och gradvis. EOTRH orsakar kronisk smärta, men många hästar visar inte så tydliga symtom. Hästen kan bli ovillig att beta och ta in foder, vilket kan leda till viktminskning. Den kan också visa irritation och ovilja i samband med betsling och träning. Ofta missas symtomen helt och tolkas som att hästen bara  börjar bli gammal och trött.Kliniskt ses initialt inflammatoriska förändringar i tandköttet associerat med de drabbade tänderna. Det är främst den delen av tanden som befinner sig under tandköttet som drabbas, varför förändringarna inte alltid ses tydligt för blotta ögat. Efterhand som sjukdomen förvärras ses tandköttet bulla ut runt de drabbade tandrötterna. Tandlossning och frakturer av såväl tänder som tandben ses vid längre framskriden sjukdom.Veterinären börjar med att inspektera hästens tänder.När ska jag söka vård hos veterinär?Vi rekommenderar årlig kontroll med munhåleundersökning hos alla äldre hästar. Om din häst har symtom som skulle kunna bero på smärta från munnen, som avmagring eller beteendeförändringar rekommenderar vi att ni rådfrågar er veterinär.Vad gör veterinären?Genom en munhåleundersökning bildar sig veterinären en uppfattning om tändernas status. För att avgöra omfattningen av EORTH krävs röntgenundersökning av tänderna.  När symtomen väl noteras är sjukdomen ofta långt gången och omfattande röntgenologiska förändringar ses.BehandlingEftersom orsaken till EOTRH inte är känd har vi inte i nuläget någon botande behandling. I de fall sjukdomen är långt gången och hästen har kliniska besvär rekommenderas ofta kirurgisk extraktion av de drabbade framtänderna. Hästarna mår ofta betydligt bättre efter åtgärden och klarar sig utmärkt utan framtänder.Genom årlig kontroll av den äldre hästens tänder kan förändringar upptäckas i tid.Vad kan jag göra själv föra att minska risken att min häst drabbas?Precis som när det gäller behandling vet vi inte hur vi ska förebygga EOTRH eftersom vi inte vet vad som orsakar sjukdomen. Men genom regelbunden veterinärundersökning inklusive munundersökning av den äldre hästen kan sjukdomen uppmärksammas i tidigt stadie och besvären för hästen minskas.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Förmaksflimmer på häst

Med arrytmi menas att hjärtat slår oregelbundet. Hästens hjärta slår mestadels regelbundet 30-40 slag per minut, men det förekommer också en rad olika arrytmier hos häst som är vanliga och räknas som normalvariationer. Förmaksflimmer är däremot en oregelbundenhet som är sjuklig. Det är den vanligaste onormala arrytmin på häst och här berättar vi mer om vad förmaksflimmer är.OrsakFörmaksflimmer orsakas av en störning i retledningen i hjärtats förmak. Hos häst talar vi om primära eller sekundära förmaksflimmer. Med primära förmaksflimmer avses de tillfällen när hästen har förmaksflimmer utan att det finns någon uppenbar bakomliggande skada. Sekundära förmaksflimmer uppstår till följd av annan sjukdom i  hjärtat. Förmaksflimmer drabbar ofta hästar med stort hjärta. Det kan vara storvuxna hästar, vältränade hästar, eller, vid sekundärt förmaksflimmer, hästar där hjärtat förstorats på grund av till exempel klaffläckage.Förmaksflimmer är vanligast hos hästar med stort hjärta. Det kan vara mycket stora hästar eller hästar som är väldigt vältränade.SymtomSymtomen på förmaksflimmer kan variera från inga symtom alls till plötslig kollaps.Hos storvuxna hästar som inte arbetas så hårt förekommer förmaksflimmer ofta utan att hästen har kliniska symtom. I dessa fall upptäcks arrytmin ofta vid veterinärundersökning av annan anledning. I vissa fall märks det även hos lågpresterande hästar att hästen plötsligt blir nedstämd och trött vid minsta ansträngning.Hos hästar som arbetar mer fysiskt intensivt noteras ofta en plötsligt påkommen prestationsnedsättning. Dessa hästar kan utan förvarning tappa orken helt under maximal ansträngning. De kan även få näsblod eller kollapsa.Vid förmaksflimmer sekundärt till annan hjärtsjukdom noteras vanligen andra symtom på hjärtsvikt också. Dessa kan komma smygande och innefattar att hästen verkar nedstämd och trött, samt att den tappar vikt.Det förekommer att primära förmaksflimmer är tillfälliga och går över av sig själv inom 1-2 dygn. Detta är vanligast hos kapplöpningshästar och kan bero på störning i hästens saltbalans. I andra fall är förmaksflimret bestående och då behövs behandling för att hjärtat ska återgå till normal rytm igen.Travhästar får ofta symtom direkt när förmaksflimret uppstår. Då noteras att de plötsligt, kanske mitt i ett lopp, tappar all ork och stannar av helt.När ska jag söka vård hos veterinär?Om du misstänker att din häst har förmaksflimmer rekommenderar vi att du kontaktar veterinär. I de flesta fall räcker det att hästen undersöks inom några dagar, men i de fall hästen kollapsat kan det bli fråga om akut undersökning.Det verkar som att förmaksflimret skadar hjärtmuskeln ytterligare, och ju längre hästen står med förmaksflimmer desto mer ärrvävnad blir det i hjärtat, och därmed svårare att lyckas konvertera tillbaka till normal rytm igen. Av denna anledning är det bra om diagnosen konfirmeras inom någon vecka och behandling inleds om det är aktuellt.Vad gör veterinären?Veterinären lyssnar på hästens hjärta med stetoskop och konfirmerar oregelbundenheten. För att definitivt diagnosticera förmaksflimmer görs en EKG undersökning. I de flesta fall rekommenderas även en ultraljudundersökning av hjärtat innan behandling diskuteras för att fastställa ifall det finns underliggande hjärtsjukdom. Blodprov för kontroll av elektrolytbalansen kan också bli aktuellt.Tillfälliga förmaksflimmer kan vara utmanande att diagnosticera eftersom de kan inträffa under ett lopp, men när hästen stannats har hjärtat redan återgått till normal rytm igen. I dessa fall kan övervakning med mobilt EKG under längre period behövas.Veterinären gör ofta en ultraljudsundersökning för att avgöra ifall det finns en underliggande hjärtsjukdom som ligger bakom förmaksflimret.BehandlingFörmaksflimmer kan behandlas medicinskt eller med elkonvertering.Vid medicinsk behandling ges ett läkemedel som heter kinidin. Läkemedlet är inte helt ofarligt utan måste ges under noggrann övervakning när hästen står på klinik, och även då kan hästen få allvarliga biverkningar.Elkonvertering görs genom att elektroder förs ner i hjärtat via halsvenen och kontrollerade elchocker depolariserar förmakets muskelceller. Behandlingen görs med hästen i allmän narkos. Elkonverteringen görs inte i Sverige, men det går att remittera till djursjukhus där behandlingen utförs.När diagnosen konfirmerats diskuteras lämplig behandling för den enskilda hästen.Hästar som har underliggande hjärtsjukdom behandlas vanligen inte eftersom återfallsrisken är mycket stor.Hästar som inte har några symtom behöver inte alltid behandlas. Dels har dessa hästar ofta gått med sjukdomen länge varför sannolikheten att behandlingen  kommer att lyckas är låg och risken för återfall är hög, dels är det onödigt att utsätta hästen för riskerna med behandlingen om den mår bra trots förmaksflimret. Så länge hästen inte rids eller körs är det inget problem att den går med förmaksflimmer om den mår bra, men för hästar som används till sport kan det vara lite mer problematiskt. Många hästar presterar bra högt upp i klasserna trots förmaksflimmer, men även om risken är låg så förekommer det att hästar med förmaksflimmer plötsligt kollapsar även om de fungerat bra i flera år. Om en häst med förmaksflimmer trots det ska användas till ridning rekommendera regelbundna kontroller med EKG i vila och arbete, och användning av pulsklocka under arbete.På hästar som presterar på hög nivå och där det är uppenbart genom symtombilden att förmaksflimret uppstått i närtid rekommenderas vanligen behandling med med kinidin. Dels är behandlingen tillgänglig i Sverige och prognosen för att lyckas konvertera en sådan häst med kinidin är kring 80 %. Risken för återfall är dock ganska stor, i vissa fall uppåt 30 %.För hästar som har gått med sjukdomen längre, vilket tenderar att vara halvblod där symtomen är små eller obefintliga, är sannolikheten för lyckad konvertering med kinidin lägre. För dessa hästar kan elkonvertering vara ett bättre alternativ. Elkonvertering rekommenderas också för hästar som behandlats med kinidin utan önskvärt resultat, eller i de fall sjukdomen återkommit.  Chansen för lyckad konvertering med el är uppåt 95 % även inräknat de som inte konverterat med kinidin. Tyvärr finns risk för återfall även för de hästar som elkonverterats.Vissa hästar kan prestera på ganska hög nivå trots att de har förmaksflimmer. Dessa hästar kan ha haft problemet en lång tid innan diagnosen ställs, vilket gör att de är svårare att behandla.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av förmaksflimmer?Då vi inte vet vad som egentligen orsakar förmaksflimmer finns inget du kan göra för att minska risken för just din häst. Tidigt insatt behandling ökar chansen för lyckad konvertering och minskar risken för återfall, så genom att vara uppmärksam på din hästs välbefinnande och reagera i tid om den skulle bli sjuk blir prognosen bättre.En häst som inte rids eller körs och inte har några problem på grund av sitt förmaksflimmer brukar vi vanligen inte behandlas.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Hästens hjärta

Hästar har enorm överkapacitet på sina hjärtan och klarar ofta av mindre defekter och sjukdomar utan problem. Den vanligaste orsaken till att vi undersöker hjärtat på hästar är för att bedöma sannolikheten att hästen kommer fortsätta fungera normalt trots att den har ett  blåsljud eller arrytmi som noterats vid besiktning. I denna artikel berättar vi lite mer om hur hästens hjärta fungerar och förklarar några ord som ofta används.  Schematisk skiss av hästens hjärta.Hjärtats uppbyggnad och funktionHästens hjärta sitter långt fram i brösthålan lite över på vänster sida. Det är uppbyggt av två kammare och två förmak (bild 1). Blodet pumpas från vänster kammare till aorta (= stora kroppspulsådern). Aorta förgrenar sig till artärer, arterioler och kapillärer ute i vävnaden. I kapillärerna avger det arteriella blodet syre och näringsämnen till vävnaden. Samtidigt tar blodet upp slaggprodukter (= biprodukter från cellernas metabolism). Kapillärerna går sedan samman till vener. Vena cava (bakre och främre grenen) är de största venerna som leder till höger förmak i hjärtat. Blodets kretslopp från aorta genom kroppen kallas stora kretsloppet.Från höger förmak transporteras blodet vidare till höger kammare. När hjärtat kontraherar pumpas blodet från höger kammare via lungartärerna ut i lungans cirkulation som kallas lilla kretsloppet. Lungartärerna delar sig till kapillärer i lungan. Till skillnad från artärerna i stora kretsloppet transporterar alltså lungans artärer syrefattigt blod. I kapillärerna i lungan tas syre upp från luftrörens minsta delar; alveolerna. Syrerikt blod transporteras via lungvener till hjärtats vänstra förmak och vidare till vänster kammare. Det syrerika blodet pumpas därefter ut i stora kretsloppet igen via aorta.Inuti hjärtat finns klaffar som ser till att blodet pumpas åt rätt håll. Mellan vänster förmak och vänster kammare finns mitralisklaffarna. Mellan höger förmak och höger kammare finns tricuspidalisklaffarna. I början av aorta finns aortaklaffarna och i början av lungartärerna finns pulmonalisklaffarna.Hjärtats storlek och blodets volymNormal puls på en vuxen häst är 28-40 slag per minut. Hästens totala blodvolym är 8–10 % av kroppsvikten, det vill säga 40-50 liter för en normalstor häst på 500 kg. Hjärtats slagvolym är 2-2,5 ml/kg, dvs vid varje slag pumpar hjärtat ut ca 1L blod. Hjärtats vikt är ca 0,75 % av kroppsvikten, vilket motsvarar ungefär 4kg, och är 25-30 cm i diameter och aorta mäter kring 8 cm i diameter på en vuxen, stor häst. Pulsfrekvens och slagvolym ökar när hästen arbetar så mer blod pumpas runt i kroppen. Längre tids träning gör att hjärtats storlek ökar i förhållande till kroppsvikten.Hjärtats arbeteHjärtats arbete styrs av elektriska impulser. I höger förmak finns en nervknuta som kallas sinusknutan. Nervcellerna i sinusknutan depolariseras regelbundet och automatiskt och genererar impulser som snabbt förflyttas via hjärtats retledningssystem till hjärtmuskeln. När muskulaturen stimuleras kontraheras den så att hjärtat drar ihop sig och blod pumpas ut i aorta och lungartärer.För att blodet ska pumpas i rätt riktning måste kontraktionen och klaffarnas arbete synkroniseras. Först kontraheras förmaken. Mitralis- och tricuspidalisklaffarna är då öppna. Blod flödar från förmak till kammare. Mitralis- och tricuspidalisklaffarna stängs därefter abrupt och kamrarna kontraherar medan aorta-och pulmonlisklaffarna är öppna. Blod flödar från kammare till aorta och lungartärer. Aorta- och pulmonalisklaffarna stängs abrupt när kamrarna slappnar av igen efter kontraktionen. När hjärtat slappnar av fylls det sakta med blod som kommer tillbaka från stora och lilla kretsloppet via venerna.Lyssna med stetoskopHjärtslagen som hörs med stetoskopet representerar stängningen av klaffarna, men det går också att höra ljud associerat med snabbt blodflöde och förmakskontraktioner. Veterinären bedömer hästens hjärtfrekvens, hjärtats rytm och noterar om det finns blåsljud eller andra onormala ljud. Om rytmen är oregelbunden talar vi om arrytmi. Med blåsljud menas susande ljud som hörs mellan de normala hjärttonerna. Blåsljud orsakar av turbulens i blodflödet. Turbulens kan uppstå på helt normala hästar,  vilket troligen har att göra med dimensionen på hästens stora blodkärl, men kan också bero på läckage i någon av klaffarna eller andra onormala flöden.Veterinären lyssnar med stetoskop för att bedöma hjärtats takt och rytm samt för att notera eventuella onormala ljud.EKG (elektrokardiogram)Med EKG registrerar man hjärtats elektriska aktivitet. Om veterinären noterar att hästens hjärta slår oregelbundet rekommenderas ofta vidare undersökning med EKG för att avgöra vilken sorts arrytmi det är. Ibland används EKG när hästen arbetar för att avgöra hur snabbt hjärtat slår och ifall det förekommer arrytmi när hästen ansträngs.Hästar har flera arrytmier som räknas som normalvariation. Den vanligaste sjukliga arrytmin är förmaksflimmer, vilket ni kan läsa mer om här.EKG kurva från en normal häst. Vågorna representerar olika rörelser i hjärtat under den normal cykeln. Kurvans utseende kan variera beroende på var på hästen elektroderna fästs. EKG används främst till att bedöma takt och rytm på häst.UltraljudMed ultraljud kan man ta reda på hur hjärtat ser ut och om det finns läckage. Ultraljud används främst då vi noterat blåsljud vid auskultation. Det är svårt att komma åt att titta på hjärtat med ultraljud eftersom hästen är så stor och eftersom hjärtats diameter är bortåt 30 cm på en normalstor häst krävs speciell ultraljudsutrustning för att få diagnostiska bilder. Vid undersökningen tittar vi på struktur på hjärtmuskeln, hjärtats omgivning, och klaffar. Vi mäter dimensioner på förmak, kammare och kärl i de olika kontraktionsfaserna. Med hjälp av färgdoppler tittar vi på blodflöde inuti hjärtat och kan avgöra om det finns läckage i de olika klaffarna.Precis som när det gäller arrytmi kan hästar ha blåsljud som räknas som normalvariation. Det förekommer också ofta mindre klaffläckage som inte påverkar hästen på något sätt. Läs gärna mer om blåsljud här.Med ultraljud kan veterinären avgöra vad som orsakar ett blåsljud och bedöma vilken betydelse det har för hästen.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Patellaupphakning hos häst

Vid patellaupphakning låses ett av knäskålens ligament fast så att hästen inte kan röra benet normalt. Patellaupphakning kan variera från akut och permanent till lindrigt och intermittent. Patellaupphakning är vanligt hos unga hästar. Om problemen är lindriga växer det ofta bort i takt med att hästens muskler stärks.OrsakKnäskålens inre ligament låses normalt över ett benutskott på lårbenet när hästen står på benet. Denna låsning ska släppa direkt när hästen rör benet, men vid patellaupphakning fallerar mekanismen och benet blir fast i låst läge.Patellaupphakning är vanligare hos unga hästar och ponnyer och hos vissa ponnyraser finns en ärftlig komponent. Risken är större hos hästar med väldigt raka bakben (sett från sidan). Andra faktorer som ökar risken är om hästen är dålig kondition och svagt musklad. Patellaupphakning kan till exempel uppstå hos hästar som står på boxvila länge efter en annan skada.SymtomVid patellaupphakning fastar benet i ett sträckt läge, men tån kan släpa. I många fall lossnar upphakningen med ett litet snäpp när hästen backas eller vänds och hästen kan då röra sig normalt igen. En häst som har patellaupphakning blir ofta orolig och kan även trilla omkull. Sjukdomen kan även vara lindrigare och på båda benen. I dessa fall ses mer ett ryck i steget när hästen böjer knäleden.Patellaupphakning är vanligare hos vissa ponnyraser som shetlandsponny.När ska jag söka vård hos veterinär?Om din häst visar symtom som skulle kunna vara patellaupphakning rekommenderar vi att ni bokar tid för undersökning så att veterinären kan verifiera diagnosen och ge rekommendationer kring åtgärder.Vad gör veterinären?Veterinären gör vanligen en hältundersökning med böjprov och känner igenom hästens muskulatur. I vissa fall vill veterinären också se hästen riden. Om patellaupphakning misstänks kan röntgen och/eller ultraljud av knäet bli aktuellt för att utesluta andra eller bidragande problem.BehandlingPatellaupphakning behandlas i första hand genom att försöka stärka hästens lårmuskler genom ökad motion. Ofta rekommenderas arbete på rakt spår och träning i backar. I vissa fall hjälper hovbeslag som höjer trakten något. Många unga hästar växer ifrån problemet.Om hästen har allvarliga problem med patellaupphakning eller om upphakningen inte går att lossa kan operation hjälpa. Vid operationen gör kirurgen snitt eller små hål i det inre patellaligamentet. I enstaka, extrema fall kan det bli nödvändigt att skära av ligamentet helt, men detta ökar risken för komplikationer och används bara om det är helt tvunget.Genom att låta unghästar vistas fritt i stora hagar med kuperad mark minskar risken för patellaupphakning.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av patellaupphakning?Hos ponnyraser där ärftlighet påvisats är det såklart olämpligt att avla på hästar med problem med patellaupphakning. För övrigt är det svårt att förebygga patellaupphakning på annat sätt än att säkerställa att hästarna får röra sig så mycket som möjligt.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Vinterhagar

Hästar ska ges möjlighet att röra sig fritt i alla gångarter varje dag, och hästar mår bra av friskt luft, social samvaro och fri motion i hage. Men vinterhagar är inte alltid det lättaste att hålla i optimalt skick. Det blir lätt lerigt och upptrampat. Förutom att det inte är trevligt att gå i för häst och ägare ökar det risken att hästarna drabbas av hudinfektioner eller halkar och skadar sig, och det ökar läckaget av näring från hästarnas gödsel vilket leder till övergödning av våra vattendrag.Hästar ska ges möjlighet att röra sig fritt utomhus varje dag året runt.Hagarna storlekDet är tveklöst så att ju större hage desto bättre. Dels rör sig hästarna mer i en större hage, och dels blir det inte så upptrampat och därmed inte samma problem med gödselläckage och lera. För den som har tillräckligt med mark är det mest optimala för hästarna att ha riktigt stora hagar även på vintern. Och ännu mer optimalt är det om det går att rotera mellan olika hagar när marken börjar bli sliten.Stora hagar ger möjlighet att hålla hästar i flock. Det ökar hästarnas motion och minskar slitaget på marken.Sällskap i hagenGenerellt mår hästar bra av att leva i flock. Hästar som tillåts leva i grupp rör sig mer och får utlopp för normala beteenden. Många hästägare är rädda för skador när hästar hålls i tillsammans och väljer därför att hålla dem i enskilda hagar. Denna rädsla är inte helt obefogad, men många hästar kan hållas i grupp om bara vissa åtgärder genomförs.Det viktigaste är att gruppen av hästar är stabil och att hästarna trivs tillsammans. Ju mer tid som hästarna spenderar tillsammans desto lugnare blir det, så om de stallas in på natten är det bra att hagkompisar har boxar nära varandra. Att få stabila grupper kan vara svårt i inackorderingsstall eller andra större stall där omsättningen av hästar är stor. Risken för skador är mångdubbelt större när hästar som inte är vana vid varandra släpps ihop, speciellt i en liten vinterhage med begränsad mängd foder.För hästar i grupp är det viktigt att se till att alla hästar kan äta samtidigt. Då minskar risken för bråk i samband med utfodring. Det är också viktigt att vara observant på gruppens dynamik och säkerställa att alla hästar i en grupp kommer åt foder och vatten.Risken för allvarliga sparkskador är större om hästarna har skor på bakhovarna och speciellt skor med broddar. Här får noga övervägning göras då risken för sparkskador får ställas mot risken att hästarna halkar.Leriga vinterhagar är en vanlig syn och går ofta inte helt att undvika. Genom att ordna bra dränage, hårdgöra utsatta delar av marken, och mocka gödsel och foderspilla kan problemet minskas något.Upptrampade hagar och leraAtt vinterhagarna blir söndertrampade och leriga är ett problem från flera aspekter. Det ökar risken att hästarna halkar i leran, eller vrickar sig när det ojämna underlaget fryser till. Vidare predisponerar lera och fukt för hudsjukdomar som mugg och rasp. Men en annan faktor är att i en söndertrampad hage finns ingen växtlighet som kan ta upp näringen från hästarnas gödsel, varvid läckaget av kväve och fosfor till våra vattendrag blir större.För att minska risken att hagarna blir upptrampade och leriga krävs att de är ordentligt dränerade. Ibland kan underlaget behöva förbättras, speciellt vid foderplatser och utgångar, genom markarbete och hårdgjorda ytor. Alternativt kan man flytta ingången och foderplatsen några gånger under säsongen så att skadorna på marken inte blir så stora.Att hålla hästar i grupp är bra för hästarnas sociala samvaro och motion, men samtidigt ökar slitaget på marken när hästarna rör sig och leker med varandra, vilket ställer ännu högre krav på hagskötseln.Det är viktigt att ta bort foderspill som annars bidrar till att underlaget förstörs och att näringsämnen läcker ut. För de hästar som får fri tillgång på grovfoder är det bra om de inte bara kan dra ut fodret på marken, och för de hästar som fodras med begränsad mängd kan vara av värde att titta igenom foderstaterna och säkerställa att hästarna inte får onödigt mycket foder ute.Mocka hagarnaGenom att mocka hagarna och ta hand om träcken minskar vi problemet med övergödning av vattendragen. Detta är speciellt viktigt i vinterhagarna där växtligheten ofta är obefintlig och marken söndertrampad.Att mocka hagarna är också ett av de mest effektiva sätten att minska parasitbördan hos våra hästar. Läs mer om parasitkontroll härDet är viktigt att mocka hagarna ofta och ta hand om så mycket som möjligt av gödseln. Det bästa är om hagen mockas varje dag eller ett par gånger i veckan. Om hagen bara mockas en gång per månad hinner mycket gödsel trampas ner och sköljas bort i stället.Hästar är sociala och trivs bäst i flock. Det är viktigt att gruppen är stabil och att individerna passar ihop för att det ska fungera även i mindre vinterhagar.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden

Djurvårdguiden

Klippa eller täcka hästen?

När höstrusket kryper närmare börjar de flesta hästägare fundera över ifall de ska klippa sin häst eller inte och ifall hästen behöver täcke och i så fall vilket? Och hur gör man när temperaturen ändras kraftigt under dagens lopp och man bara har möjlighet att se till hästen en gång per dag? I denna artikel diskuterar vi kring hästens temperaturreglering och när den behöver hjälp från oss.Alla hästar behöver inte klippas eller ha täcken på vintern. Vilket klimat passar hästar?Som hästägare tänker vi gärna att hästen fryser när vi själv fryser. Häst och människa har dock olika termoneutrala zoner. Med termoneutral zoon menas den omgivningstemperatur där en individ utan extra ansträngning kan upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas av den nedre och övre kritiska gränsen.Vid omgivningstemperatur under den nedre kritiska gränsen söker hästen skydd. De ytliga blodkärlen drar ihop sig och pälsen reser sig upp. Den kan tillfälligt röra sig mer eller darra för att alstra värme. Hästen äter mer för att öka ämnesomsättningen och dricker mindre.  På sikt ökar även pälsens längd och täthetVid omgivningstemperatur över den övre kritiska gränsen söker hästen skugga och de ytliga blodkärlen vidgas. Hästen avger värme genom att avge fukt med svett och ökad andningsfrekvens. Värmeöverföring sker också genom strålning, strömning och ledning. Dessa är beroende av skillnaden gentemot omgivningen, så en mulen dag kan hästen avge värme med strålning, medan en dag när solen strålar får hästen värme via strålning istället. Strömning förhåller sig till vinden och ju mer det blåser desto mer värme avges. Ledning förhåller sig till kontaktytor, så om hästen ligger på en kall yta avges värme på det sättet.Det är lätt att tänka att hästen fryser när vi själv fryser, men hästens termoneutrala zon är bredare och ligger betydligt lägre än vår egen så hästar klarar mycket lägre temperaturer än vi utan att frysa. För människa ligger den termoneutrala zonen vid 25-30 ⁰C, då kan vi hålla värmen utan kläder på kroppen. För häst är spannet mycket större och hästens termoneutrala zoon ligger mellan ca 0 och 25 ⁰C. Den nedre kritiska gränsen varierar stort beroende på den individuella hästen och anpassas till det klimat hästen normalt lever i.  För vuxna hästar på våra breddgrader ligger den nedre kritiska gränsen någonstans mellan -5 och 5 ⁰C. Ålder spelar stor roll då äldre hästar kan ha svårare att hålla värmen och för nyfödda föl ligger den nedre kritiska gränsen så högt som 20 ⁰C. Pälsen är såklart viktigt så en klippt häst kan ha sin nedre kritiska gräns vid ca 10 ⁰C.  Vidare klarar små hästar kyla sämre eftersom deras kroppsyta är förhållandevis större, och magra hästar klarar kyla sämre eftersom fett isolerar.Det är inte bara temperaturen som avgör om en häst fryser eller blir för varm. Faktorer som vind, regn, snö, luftfuktighet och värmande sol påverkar gränserna mycket.Klippa eller täcka hästen – hur kan vi hjälpa våra hästar att reglera värmen?De viktigaste faktorerna att beakta är utfodring och möjlighet för hästarna att söka skydd när omgivningsklimatet är utanför hästens termoneutrala zoon och därför diskuteras dessa innan klippning och täckning av hästen.FoderNär temperaturen faller under den kritiska temperaturen krävs mer energi för att hästen ska kunna hålla värmen. Som en generell regel gäller kring 1-2% ökad energigiva per grad under den kritiska temperaturen där den lägre siffran passar en häst som är oklippt och går på lösdrift, medan den högre siffran är mer anpassad till en häst som står delvis inne och kanske är klippt och har täcke. Den ökade energigivan måste tillföras som grovfoder vilket också är positivt på en mängd andra sätt, som sysselsättning och för balansen i hästens magtarmkanal.Skydd mot väder och vindEnligt lag ska hästar som går ute mer än 16 timmar per dygn när dygnsmedeltemperaturen är under 5 ⁰C ha tillgång till en ligghall som ger dem skydd  mot väder och vind, samt en torr och ren liggplats. Detta är ett minimum och det är önskvärt att allt hästar har möjlighet att söka skydd vid extremare väder även när temperaturen är högre eller om de bara är ute dagtid. Vidare mår hästarna bättre sommartid om de har möjlighet att söka skugga under soliga dagar.Klippa pälsenAlla hästar måste inte klippas. Hästar som går ute på lösdrift och inte tränas behöver vanligen inte klippas. De kan då gå utan täcke stora delar av året och får möjlighet att anpassa sig till klimatet.Hästar i träning behöver inte heller nödvändigtvis klippas om de klarar sitt arbete utan att svettas för mycket, men många hästar som står inomhus delar av dygnet och tränas regelbundet fungerar bättre om de klipps, delvis eller helt. Hästen klarar då sin värmereglering vid arbete bättre. Den orkar mer och svettas mindre. Det blir även lättare att hålla hästen ren och lägga på täcke på en torr häst efter avslutat arbetet. Men som sagt, alla hästar behöver inte klippas utan titta på den enskilda hästen och klipp inte mer än nödvändigt.När pälsen klipps förlorar hästen en del av sin värmeisolering och vi behöver ersätta den med täcke för att hästen inte ska frysa. TäckenBaserat på ovanstående information klarar sig de flesta hästar utmärkt utomhus dygnet runt utan täcke om de får ha sin vinterpäls, tillräckligt med foder, och har tillgång till ligghall.För hästar som är klippta behövs vanligen täcke under den kallare årstiden. Nedan är en tabell med riktlinjer för när täcken behövs, men alla hästar är individer så tabellen kan aldrig ersätta att observera hästen och känna med handen under täcket för att säkerställa att den är lagom varm.Exempel på vilket täcke som kan vara lämpligt vid olika temperaturer och klippning.TempOklipptSpårklipptHelklippt< 10 ⁰C––Lätt (0-100g)< 5 ⁰C–LättMedium (200-300g)< 0 ⁰C–MediumTjockt (300-400g)< -5 ⁰CEv mediumTjocktTjockt plus ev innetäcke< -10 ⁰CMediumTjockt plus ev innetäckeTjockt plus ev innetäckeOvanstående gäller under förutsättning att det är vindstilla, uppehåll och molnigt. Om det blåser eller regnar behövs täcke vid högre lufttemperatur och om solen strålar klarar hästen sig utan vid lägre lufttemperatur. En helklippt häst kan behöva ett lätt täcke redan vid 15 grader om det regnar och blåser. De flesta hästar, även oklippta, behöver regntäcke om det regnar och blåser ihållande och är under 10 grader och hästarna går ute dagtid utan möjlighet till skydd. Väder kring 0 grader med ihållande regn och blåst är besvärligt för hästarna och i dessa fall behöver de flesta hästar ett tjockt täcke om de ska vara utomhus på dagen utan ligghall, och det kan det vara lämpligt att ta in dem tidigare än normalt och låta dem värma sig i stallet.Hästar som är anpassade för vårt klimat och har tillgång till skydd för väder och vind klarar sig i allmänhet bra utan täcke året runt. Att tänka på när man använder täcke på hästOm man använder täcke är det viktigt att det är rätt täcke i rätt situation.Ett utetäcke måste vara vattentätt eftersom ett blött täcke kyler ner hästen mer än om den varit helt utan täcke.Säkerställ att täcken passar hästen och att den inte får skav. Speciellt klippta hästar kan vara känsligare för skav från dåligt anpassade täcken.För tjockt täcke gör att hästens päls trycks ihop och den isolerande luften försvinner. Nettoeffekten kan då bli att hästen blir kallare. Likaså om hästen är så varm att den svettas under täcket. Om man vill ha flera täcken på hästen är det viktigt att det inre täcket bevarar isolerande luft.Om hästen arbetats och blivit svettig måste den vara helt torr innan utetäcket läggs på.Olika temperatur under dagenSpeciellt på vår och höst kan det vara en utmaning att täcka sin häst eftersom väderförhållandena och temperaturen ändras drastiskt över dagen. Det optimala är såklart att byta täcke under dagen när förhållandena ändras, men det är inte alltid så lätt att få ihop den logistiken. I de flesta fall är det troligen så att en häst mår sämre av att bli för varm än för kall, så lägg på det täcke som passar bäst till större delen av dagen och ta hellre det tunnare om du tvekar.Känn på hästen oftaHur ska man tänka gällande att klippa eller täcka hästen? Behovet av täcke skiljer sig mycket mellan olika individer. Känn med handen på hästens kropp under täcket så ofta du kan. Det ska varken kännas varmt eller kallt och hästen får absolut inte vara svettig eller blöt under täcket. Om hästen darrar behövs ett varmare täcke.Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Krampkolik

Kolik kan ha många olika orsaker och krampkolik, eller spasmodisk kolik som det också kallas, är en av de vanligaste orsakerna. Symtomen orsakas av spasmer i tunntarmen och kommer ofta i skov.Krampkolik kan ha många olika orsaker. Symtomen kommer ofta i episoder på 5-10 minuter och däremellan verkar hästen normal. Orsak till krampkolikSpasmodisk kolik är troligen den allra vanligaste orsaken till kolik på häst. Smärtan orsakas av spasmer, eller icke-funktionella, okontrollerade kontraktioner, av tunntarmen. Spasmerna hjälper inte till att föra födan framåt utan orsakar bara smärta genom att speciella sträckreceptorer i tunntarmens vägg stimuleras.Ett otal bakomliggande orsaker har utpekats som stress/oro, överansträngning, parasitmigration i tarmvägg och kärl, dålig hygienisk foderkvalitet (mögel), utfodring med hög andel stärkelse och låg andel fibrer och väderomslag men ingen faktor har vetenskapligt bevisats vara orsaken. Bandmask är associerat till spasmodisk kolik.Symtom på krampkolikSpasmerna orsakar lindrig till måttlig kolik. Ofta ses episoder om 5-10 minuter där hästen får ont för att sedan lugna sig och bete sig som vanligt en stund.Läs mer om kolik hos häst här.När ska jag söka vård hos veterinär?Om hästen bara visar lindriga symtom på kolik kan du avvakta lite med att kontakta veterinär och se hur symtomen utvecklar sig. Tag ut all mat ur boxen och mocka rent och notera hur mycket hästen ätit samt mängd och konsistens av träcken som fanns i boxen. Undersök därefter hästen. Notera symtom och intensitet. Mät rektal temperatur (normalt 37-38 °C), lyssna efter bukljud i flankerna, se efter om bukomfånget verkar ökat. Om hästens koliksymtom är milda kan du prova att motionera lätt genom att leda i grimskaft eller longera 10-20 minuter och notera gas- och träckavgång. Gör därefter en ny bedömning av hästens status. Testa med en liten tuss hö om den har fått tillbaka aptiten, men ge inte fri tillgång på foder. Om hästen verkar må bättre kan du låta den vara i boxen, men ge inte mer foder och släpp inte observationen. Om hästen fortfarande verkar helt normal efter ett par timmar och har normal träck ger man den halv normal grovfodergiva och återgår följande dag till normal foderstat.Om hästen däremot har kraftigare symtom på kolik, eller om symtomen inte släpper efter ovanstående åtgärder, rekommenderar vi att du kontaktar veterinär för rådfrågning. Tänk på att en häst som har måttlig till kraftig kolik inte kan kontrollera sitt beteende och kan vara direkt farliga att hantera. Därför bör du kontakt minst en annan person innan du går in och undersöker hästen. I de fall hästen kastar sig handlöst är det tveksamt om det hjälper att leda eller longera utan det är säkrast för alla att låta hästen vara ifred tills dess att veterinären anländer och kan ge lugnande och smärtstillande preparat.Om din häst har lindriga symtom på kolik kan du gå med den 10-20 minuter och se om hästen verkar må bättre därefter. Om hästen däremot har kraftigare kolik rekommenderar vi att veterinär kontaktas omgående. Vad gör veterinären vid misstänkt krampkolik?Klinisk undersökning kan vid krampkolik visa lätt förhöjd puls i samband med spasmen, men normal puls mellan episoderna. Hästen har livliga bukljud och kan ibland ha halvlös träck. Ibland kan krampande tunntarmar palperas via rektalundersökning, men vanligen känns inget onormalt. Diagnosen krampkolik baseras på kliniska fynd och uteslutning av mer allvarlig åkomma.Vid rekalundersökning kan veterinären ibland känna krampande tunntarmar. Behandling vid krampkolikHästar med krampkolik svarar ofta bra på behandling med kramplösande medicin, men ibland  krävs upprepad behandling. Vanligen rekommenderas även lätt motion och veterinären sondar ibland med vatten och elektrolyter.Vid krampkolik ger veterinären vanligen kramplösande medicin och sondar med vatten och elektrolyter. Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Grovfoderanalys

Grovfodret är basen i hästens foder och hästägare idag är väl medvetna om grovfodrets betydelse för hästens välmående och hälsa. En näringsmässig grovfoderanalys är det första och helt nödvändiga steget för att sätta ihop en bra foderstat till hästen. En analys av grovfodrets näringsinnehåll är nödvändig för att kunna sätta ihop en bra foderstat till hästen. Vi får många frågor från hästägare om kolik och hur risken för kolik kan minskas. Ofta vill hästägaren ha svar på vilka kraftfoder och vilka tillskott som kan minska risken, men svaret är och förblir att ett hygieniskt och näringsmässigt rätt anpassat grovfoder är grunden, och utan en grovfoderanalys kan rekommendationer om kraftfoder eller tillskott inte ges.De variabler som är viktigast i grovfoderanalysen är torrsubstanshalten (ts), mängden omsättbar energi och mängden smältbart råprotein (smb rp). Vi behöver också täcka hästens behov av vitaminer och mineraler.Torrsubstans: Torrsubstanshalten mäter helt enkelt hur mycket av fodret som är torr substans och  hur mycket som vatten. Hö har hög ts halt, över 84 %, vilket innebär att av 1 kg hö är minst 0,84 kg ts hö och max 0,16 kg vatten. Höet måste ha så hög ts halt för att det ska gå att lagra utan att mögla. För inplastat vallfoder kan ts halten variera mellan 25 och över 70 %, men den bör ligga kring 45-65 % för att konserveringsprocessen ska bli hygieniskt optimal. När ts halten är högre blir hösilaget mer känsligt för syre och mögelskador och det är viktigt att balarna förvaras och hanteras så att skador i plasten inte uppstår.Grundregeln är att en häst ska ha minst 1,5-2 kg ts per 100 kg kroppsvikt och dag, Det innebär att en 500 kg häst måste få minst 9-12 kg av ett hö med ts halten 85% eller minst 15-20 kg av ett hösilage med ts halt 50% för att må bra. Hästen behöver denna mängd ts för att få i sig tillräckligt med fibrer och för att ät- och tuggtiden ska bli tillfredsställande. Det är nödvändigt för hästens magtarmkanal såväl som hästens psykiska mående och välbefinnande.Det är viktigt att hästar får tillräcklig mängd foder varje dag, minst 1,5-2 kg ts per 100 kg kroppsvikt rekommenderas. Närinsginnehåll: Förutom ts halten behöver vi veta mängden omsättbar energi och smältbart råprotein (smb rp) i grovfodret.Mängden omsättbar energi är den energi som hästen kan tillgodogöra sig från grovfodret. Mängden omsättbar energi varierar kraftigt i olika grovfoder men ligger oftast mellan 6 och 12,5 MJ per kg ts.På samma sätt är smb rp de proteiner som hästen kan tillgodogöra sig från grovfodret. Mängden smb rp kan variera också rejält;  från nästan 0 till 200 g / kg ts.För att grovfodret ska passa till häst är det viktigt att balansen mellan smb rp och mängden omsättbar energi är rätt. Grovfodret bör innehålla omkring 6 g smb rp / MJ för att täcka hästens behov på ett bra sätt.Grovfoderanalys – vilket grovfoder är bäst?Vilket grovfoder som passar bäst beror på en rad olika faktorer som hästens ålder och typ, hur hårt den arbetas, utevistelse, samt eventuell dräktighet eller digivning.En lättfödd häst i lätt arbete fungerar bäst på ett grovfoder där den omsättbara energin och smb rp inte är för högt. Ett grovfoder med 8 MJ/kg ts och 50 g smb rp/kg ts kan fungera utmärkt till en sådan häst då den låga energinivån gör att hästen tillåts äta tillräcklig mängd utan att bli överviktig, samtidigt som proteinnivån är tillräcklig eftersom balansen mellan protein och energi ligger som det ska kring 6 g smb/rp /MJ.En häst som har svårt att hålla hull och som arbetas hårt eller är dräktig behöver däremot ett foder med mer energi och protein.  Då kan ett grovfoder med 11 MJ/kg ts och 70 g smb rp/kg ts vara mer lämpligt. Även här ligger kvoten mellan smb rp och omsättbar energi strax över 6. En häst med högt näringsbehov kan ha svårt att orka äta tillräckligt av ett foder med lägre energi- och proteininnehåll även om den ges fri tillgång.Under förutsättning att ovanstående faktorer är beaktade går det att fodra ”efter ögat” och titta på hästens hull, men det är säkrare att beräkna foderstaten. Det finns enkla foderstatsprogram till hjälp som beräknar lämplig mängd grovfoder baserat på aktuella uppgifters om hästens typ, ålder och användning.  Även om foderstaten är beräknad måste man såklart fortfarande hålla koll på hästens hull eftersom det ändå finns variationer hos individer. Det är viktigt att också säkerställa att hästen får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler.En lättfödd häst som  inte tränas mycket behöver ett foder med lite lägre energi och proteininnehåll för att kunna äta tillräcklig mängd utan att bli överviktig. Balansen mellan protein och energi i fodret måste fortfarande ligga kring 6 g smb rp per MJ. Risker med att inte göra en grovfoderanalysDet är relativt vanligt att välja ett sent skördat hö till en lättfödd häst med motiveringen att hästen behöver ett näringsfattigt hö, men det är inte ovanligt att ett sådant hö innehåller relativt hög mängd omsättbar energi samtidigt som det är lågt i smb rp.  Med en sådan utfodring riskerar hästen att antingen bli överviktig eller få för liten mängd foder per dag, samtidigt som den får brist på protein. En sådan häst får också ökad risk för kolik då den inte får i sig tillräckligt med fibrer.  Ett annat vanligt problem är att ge ett foder med för lågt energi- och proteininnehåll till en häst med höga behov och komplettera det med stärkelserika kraftfoder för att få hästen att hålla hullet. En sådan häst får också brist på proteiner samtidigt som risken för kolik ökar när mängden stärkelserikt kraftfoder ökas.Vad gör jag om grovfodret inte passar min häst?De flesta hästar klarar sig bra på ett väl anpassat grovfoder och vi vet att risken för kolik ökar hos hästar som får mycket kraftfoder. Så vi bör alltid sträva efter att ha ett grovfoder med rätt balans mellan protein och energi och ett näringsinnehåll som passar hästen, men det går inte alltid att få ihop det perfekt för varje häst i stallet och då kan kraftfoder och tillskott behövas.  För att säkerställa tillfredsställande fibermängd och ättid kan grovfodret kompletteras med halm av god hygienisk kvalitet till de hästar som behöver det och det finns många bra kraftfoder som används för att komplettera grovfodrets näringsinnehåll. Men en grovfoderanalys gällande näring och att säkerställa att hästen får tillräcklig mängd grovfoder är absolut nödvändig innan några råd eller rekommendationer kring tillskott kan ges.Till en lättfödd häst kan foderstaten drygas ut med halm för att täcka hästens behov av fibrer och förlänga ättiden. Halmen innehåller också näring så om givan blir mer omfattande rekommenderas näringsmässig grovfoderanalys också av halmen.Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Hästens hovar

Hästens hovar. Ingen häst utan hov är ett gammalt talesätt och det ligger mycket i det. Var noga med  skötseln även under betet i sommar. Var noga med hovarna även om den går på bete i sommar. Viktigt att kratsa hästens hovarHovarna bör kratsas ur varje dag oavsett om hästen tränas eller inte. På så sätt upptäcks eventuella skador snabbt och kan åtgärdas innan de orsakar skada.Anlita utbildad hovslagareOavsett om hästen är skodd eller inte behöver hovarna verkas regelbundet av en utbildad hovslagare. Vi rekommenderar verkning var 5:e-7:e vecka, men vissa hästar behöver åtgärdas oftare än så. När hästen blir lång i tån ökar belastningen på djupa böjsenan och risken skador ökar. På sommaren växer hovarna snabbare än på vintern så intervallet kan behöver ofta kortas. Genom att anlita en kunnig, utbildad hovslagare och vara noggrann med verkningsintervallen minskar risken för hälta. Gå en tappskokursAtt kunna ta av en lös sko eller fästa en söm om är en stor fördel så kan ni inte redan det rekommenderas en tappskokurs. Med bra grundutbildning och lite basutrustning kommer ni långt när det gäller att ta av en lös sko, men så fort det handlar om något mer avancerat måste en riktig hovslagare konsulteras. Det är bra att ha kunskap och utrustning för att kunna ta av en lös sko själv. Kvalitén på hästens hovarVissa hästar har sämre kvalitet och känsligare hovar än andra. Det kan bero på medfödda olikheter, uppfödning, hovarnas utformning och hästens exteriör. Hovarna slits också olika beroende på hur hästen tränas och hålls.Generellt är det viktigt att ha ett näringsrikt foder med tillräckligt med vitaminer och mineraler för att hovarna ska ha bästa förutsättning att utvecklas bra. Mycket utevistelse och träning på varierat underlag är också bra. Och regelbunden tillsyn av kunnig hovslagare.Torra hovarPå sommaren tenderar hovarna att bli torrare och vissa får hovsprickor, speciellt om de gått oskodda. Det är tveksamt om hovfett minskar risken för detta, snarare är det vatten som behövs. Om hästen får sprickor var noga med att rengöra dem så att smuts och grus inte packas in i sprickan, och kontakta din hovslagare för vidare råd.På sommaren blir hovarna lätt torra och risken för sprickor ökar. Genom att tillföra fukt kan risken minska. Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Spiktramp

Spiktramp orsakas av vassa  föremål som tränger igenom sulan eller strålen och skadar hoven på djupet. Känsliga strukturer som strålbensbursan och djupa böjsenan ligger relativt ytligt och kan lätt skadas vid spiktramp varför det är viktigt att dessa hanteras akut på klinik.  En häst med spiktramp blir ofta akut blockhalt och måste undersökas av veterinär. Orsak till spiktrampSpiktramp orsakas av ett vasst föremål som tränger in i hoven när hästen trampar på det. Förutom spik är vanliga orsaker söm, sten, pinnar, glas eller andra vassa metallföremål. Ofta sitter föremålet kvar i hoven och kan antingen sticka ut eller vara avbrutet vid ingångshålet. I de fall hästen trampar på något som sitter fast i marken kan den däremot ha spiktramp utan att föremålet finns kvar.SymtombildEn häst med spiktramp blir ofta akut halt. Hur halt hästen blir beror på skadans omfattning. Om föremålet sitter kvar i hoven är det ofta lätt att hitta orsaken till hältan, medan i de fall föremålet försvunnit är det betydligt svårare.Om hästen kan skada sig ytterligare på föremålet som orsakat spiktrampet måste ägaren ta bort eller kapa det i väntan på veterinär. Notera exakt ingångshålet och riktningen och visa föremålet för veterinären. När ska jag söka vård hos veterinär?Eftersom hästen har känsliga strukturer nära sula och stråle rekommenderas undersökning av veterinär så snart som möjligt om ni misstänker spiktramp. Ofta är det bäst att inte dra ut föremålet utan låta veterinären göra detta, men om det sitter så att hästen kan skada sig ytterligare är det bäst att ta bort eller kapa det innan transport. Notera i så fall exakt var ingångshålet sitter, vilken riktning och hur djupt föremålet trängt in, och spara föremålet och visa för veterinären.Vad gör veterinären och hur behandlas spiktramp?Med ledning av skadans lokalisation och riktning på det främmande föremålet avgör veterinären vidare undersökning och behandling.Om bedömningen är att det inte finns risk att vitala strukturer är involverade verkas området upp till botten på skadan. Området rengörs och skyddas med hovbandage eller gips. Ofta får hästen en boosterdos stelkrampsvaccin, och ibland behövs antibiotika eller antiinflammatorisk medicin.I de fall föremålet kan ha skadat strålbensbursan, hovleden, djupa böjsenan eller kotsenskidan krävs ofta mer avancerade undersökningar som röntgen med kontrast och provtagning av vätskan från led, bursa och senskida. Ibland används magnetröntgen eller datatomografi för att få mer detaljerade bilder av de involverade strukturerna. Ofta behöver ingångshålet öppnas sterilt när hästen är under allmän narkos, och de drabbade strukturerna rensas upp kirurgiskt med hjälp av artroskopi.Prognosen för hästen beror på skadans omfattning och varierar från mycket god när föremålet bara trängt igenom sulan, till betydligt sämre om strålebensbursan är infekterad eller djupa böjsenan skadad.Om spiktrampet gått upp mot strålbensbursan och djupa böjsenan behövs avancerad diagnostik som till exempel ultraljud och prov från kotsenskidan för att avgöra skadans omfattning. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av spiktramp?Det viktigaste du som hästägare kan göra för att minska risken är att var noga med att plocka bort gamla söm, spik och kanyler som ni använder i stallet. Och att vara försiktig när ni rider i områden där det kan finnas vassa föremål som glasbitar på marken.Var noga med att plocka undan allt som blir kvar efter skoning av hästarna.Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Stallapotek

Stallapoteket – är du förberedd om din häst skadar sig eller blir sjuk? Om din häst skadar sig eller blir sjuk är det ofta bråttom och då är det bra att ha tänkt igenom vissa saker innan. Ett stallapotek för att kunna ta hand om enklare skador eller skydda större sårskador väntan på veterinär är mycket bra att ha. Likaså en plan för eventuell transport och att koll på sin försäkring och ekonomi.StallapotekHär är ett exempel på vad som är bra att ha i ett stallapotek eller akutlåda:Brems för att hjälpa till att lugna hästen när skadan ska undersökas och behandlas.Engångshandskar för hygienen så att ni inte kontaminerar med bakterier.Hydrogel: Läggs i sår och skyddar såväl mot uttorkning som ytterligare smuts. Gelen bör läggas i såret innan området klipps då små hårstrån annars kommer in i såret. Som alternativ kan en kompress fuktad med koksaltlösning läggas i såret för att skydda när omgivande hud klipps och rengörs.Klippmaskin, trimmer eller sax är mycket värdefullt  att ha tillgång till för att klippa rent kring sår eller infekterad hud.Rinnande vatten, mild tvål och klorhexidin: Det  bästa sättet att tvätta nedsmutsade sår är ofta att spola med vatten och tvätta huden kring såret med mild tvål eller klorhexidin. Det går bra att spola vatten i själva såret, men tvål och andra kemikalier ska inte komma in i såret utan bara användas till att rengöra huden runt om. Kallt vatten är också bra för att kyla akuta senskador, svullnader och vrickningar. Och såklart för handhygienen.Sax och pincett så att ni kan plocka bort främmande material från skadan.Koksaltlösning: Koksaltlösning används för att rengöra själva såret och sårsprutor eller kompresser är bra att ha till hjälp.Skyddande salva, spray eller plåster: Ytliga sår som inte gått igenom huden skyddas efter rengöring med till exempel honungssalva, zinkpasta eller sårspray. Sommartid kan insektsspray appliceras runt området.Icke häftande kompresser skyddar sår under bandage. Lägg hydrogel i såret och en icke häftande  kompress över. Fäst sedan med sårtejp innan ni lägger ett stadigt bandage med vaddlinda, bomull, gasbinda och elastisk, självhäftande linda och/eller elastisk klisterbinda.Det är bra att ha material hemma i sitt stallapotek och kunskap att ta hand om ytliga sår eller rengöra och skydda större sår i väntan på veterinär.Tänk på att det går åt mycket bandagematerial! Ett bandage som ger hästen stöd vid misstänkt benbrott läggs i flera lager i benets fulla längd. Räkna med minst 6 rullar bomull, 6 rullar gasbinda, och 3 rullar elastisk självhäftande linda och en elastisk klisterbinda för ett sådant bandage. Ibland används brädor eller kvastskaft för att ytterligare stabilisera, men vi rekommenderar att ni rådfrågar veterinär i dessa fall då felaktigt placerade bandage kan förvärra skadan.För att lägga ett bandage som stabiliserar benet vid misstänkt fissur behövs mycket bandagematerial i sitt stallapotek. Hovtång bör finnas tillgänglig för att ni ska kunna dra av en sko som lossnat och hamnat snett.Silvertejp är också bra att ha för att skydda ett hovbandage, ifall hästen skulle behöva det.Kniv och avbitartång är bra att ha snabb tillgång till ifall en häst fastnar i grimma eller stakettrådar eller liknande.Febertermometer är ett måste för att kontrollera om hästen har feber.Ögonskölj eller spolflaskor med koksaltlösning kan användas för att spola rent rinnande ögon, men det går också bra med sårspruta med koksaltlösning. Om hästen är mer irriterad i ögat rekommenderar vi att veterinär kontaktas så att hornhinneskada och annan mer allvarlig sjukdom utesluts.När stallapotek inte räcker till – transportalternativDet är bra att ha tänkt igenom transportalternativ ifall hästen blir akut sjuk. Har ni egen transport och hästen är van att bli lastad är det ett mindre problem, men om ni inte har egen transport är det värt att tänka igenom hur ni bäst löser det om olyckan är framme. Och kanske lasttränar hästen.Försäkring och ekonomiVeterinärvård kostar och som djurägare är det viktigt att ha tagit ställning till hur ekonomin ser ut vid eventuella skador och sjukdomar. I Sverige finns det många bra försäkringsmöjligheter som kan hjälpa till om hästen blir skadad. Valet att ha hästen försäkrad eller inte är ett enskilt beslut men det är bra om man som djurägare har vetskap om vilka ungefärliga kostnader som de olika sjukdomarna och skadorna för med sig. Allvarliga sjukdomar som omfattande sårskador eller kolik som kräver bukoperation kan kosta upp till hundratusen kronor och i vissa fall även mer. Om ni har hästarna försäkrade så passa på att titta igenom försäkringarna så att ni vet hur mycket ni kan få ersättning för och vad självrisken blir vid olika veterinärkostnader. Om hästen är livförsäkrad är det också viktigt att veta om det gäller användbarhet eller enbart en dödsfallsförsäkring. Beslut i försäkringsfrågor tas alltid av det enskilda försäkringsbolaget i samråd med dennes veterinär.Vår rekommendation är att tänka igenom ekonomin kring eventuell veterinärvård och säkerställa att det finns en budget för att göra det ni önskar göra ifall hästen blir sjuk. Fråga efter en preliminär kostnad och prognos och ha en löpande dialog kring detta under tiden som hästen vårdas.Ett enkelt bomullsbandage är bra att ha i sitt stallapotek, skyddar mindre sårskador på nedre delen av benet.Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Blockhälta

Med blockhälta menas att hästen inte alls stödjer på ett ben utan hoppar på tre ben om den tvingas röra sig. Här går vi igen om vad du ska tänka på om du hittar din häst blockhalt i hagen. Hovböld är den absolut vanligaste orsaken till blockhälta hos häst.Orsak till blockhältaBlockhälta kan ha många olika orsaker och här listas några:Hovböld är nog den allra vanligaste orsaken. En häst som har hovböld är ofta varm i hoven och har ökad puls till hoven. Ofta reagerar hästen vid tryck mot hoven.Spiktramp, vassa stenar eller sprickor i hoven kan alla orsaka kraftig hälta.Infekterat sår: Små sticksår som blivit infekterade och inflammerade kan bli mycket ömma. Ibland orsakar de generell inflammation i hela det drabbade benet med tydlig svullnad. Då kallas det även lymfangit. Ibland är det bara en liten, lokal svullnad som kan vara svårare att upptäcka men som likväl orsakar stort obehag för hästen.Mugg kan ge upphov till generell inflammation i benet och orsaka plötslig blockhälta och feber. Ledinfektion: Infektion i leden är ovanligt på vuxna hästar om det inte finns ett sår som gått in i leden eller om hästen blivit behandlad i leden nyligen. På föl däremot är ledinfektion en del av fölsjukekomplexet och kan uppstå utan att leden är skadad på annat vis. Den drabbade leden blir svullen, varm och öm.Skador på ligament och senor: Om hästen trampar fel eller överbelastar kan den skada ligament och vävnader som omger lederna eller skada sina senor. Ofta blir hästen öm, svullen och varm vid det drabbade området, men ibland kan det vara svårt att upptäcka var skadan sitter trots att hästen är mycket halt.Blödningar och muskeltrauma: Vid ett slag mot de stora musklerna i över delen av benet kan ibland själva muskeln skadas utan att huden går sönder och det kan uppstå bristningar och blödningar i muskulaturen. Det drabbade området är då ofta svullet, ömt och varmt.Nervskador: Trauma mot nerverna till benet kan ibland orsaka förlamning av det drabbade benet. Det ses oftast vid slag mot bog- eller armbågsregionen och gör att benet inte går att stödja på utan benet hänger nedåt. Ibland ses lokal svullnad i området för nervskadan, men lika ofta ses ingen tydlig svullnad i området.Fissur eller fraktur: En fissur är en spricka i benet medan en fraktur innebär ett riktigt benbrott. Båda orsakar kraftig hälta men fissurer kan vara svåra att lokalisera då hästen inte alltid är svullen i området, åtminstone inte direkt efter att skadan inträffat. Frakturer där benet är vinklat åt fel håll och benet krasar är uppenbara och i de flesta fall bör hästen avlivas direkt när den fått en sådan allvarlig fraktur.Symtom på blockhältaEn blockhalt häst stödjer inte på ett av benen och har svårt att följa flocken. Om du hittar din häst blockhalt i hagen bör du undersöka den direkt.Om det är uppenbart att hästen har frakturerat benet måste du kontakta veterinär omgående.Annars börjar man med att kontrollera hästens allmäntillstånd och aptit. Tag tempen på hästen. Hästar med hovböld, lymfangit och ledinfektion har ofta feber över 38,5⁰C. Hästar som har ont kan ibland ha något högre rektal temperatur än normalt även om de inte har en infektion, men ofta inte så hög feber som vid nämnda diagnoser.Kontrollera ifall hästen kan ta ett par steg. Om hästen har en fraktur, fissur eller nervskada är det ofta omöjligt att få dem att ta ett enda steg, medan hästar med hovböld, ledinfektion, eller lymfangit ofta rör sig lite bättre när de väl kommer igång.Känn på hoven och pulsen till hoven. Lyft hoven och kratsa ur den och kontrollera om du kan se något föremål eller skada. Tryck med tummen mot sulan, strålen och eventuella söm och notera om hästen reagerar.Känn igenom hela benet och notera om hästen är svullen och varm någonstans. Leta i huden efter små sår eller taggar som gått in, var speciellt noggrann i karlederna. Känn över senor och leder och prova att böja benet för att se om hästen reagerar.Om hästen visar tydliga symtom på hovböld kan hovslagare kontaktas i första hand, men oftast är det bäst att kontakta veterinär omgående.När ska jag söka vård hos veterinär?Den vanligaste orsaken till blockhälta är hovböld, så om du tycker att symtomen stämmer överens med hovböld – hästen är varm och öm i hoven men verkar må bra för övrigt– kan du börja med att ringa en hovslagare.Annars bör man kontakta veterinär direkt när hästen är blockhalt. I de flesta fall är det bäst att hästen undersöks på plats så att den inte skadar sig ytterligare genom att tvingas gå och åka transport.Det bästa är om veterinären kan komma ut och undersöka hästen på plats. Veterinären kan vid behov hjälpa till med ett stadigt bandage om transport till klinik bedöms nödvändigt. Vad gör veterinären vid blockhälta?Veterinären undersöker hästen på liknande sätt som beskrivits ovan och försöker fastställa sannolik orsak till hästens hälta. I vissa fall har veterinären mobil röntgen och kan då komma längre redan i fält med att avgöra om hästen har en fraktur eller inte. Om mobil röntgen inte finns tillgänglig kan veterinären remittera till klinik eller djursjukhus för vidare undersökning.Om hästen ska transporteras är det viktigt att det drabbade benet stabiliseras ordentligt för att skadan inte ska förvärras. Kör transporten så nära hästen som möjligt. Om en fissur, fraktur eller nervskada inte kan uteslutas bör hästen ha ett mycket stadigt bandage med plankor eller liknande som stödjer och stabiliserar det drabbade benet. Prognosen för hästen blir bättre om tid läggs på detta innan transport jämfört med att skynda iväg utan att stabilisera benet.Om fissur eller fraktur misstänks rekommenderas vanligen röntgenundersökning av det drabbade benet.  BehandlingBehandlingen beror helt på vad blockhältan beror på. I de allra flesta fall går det bra och hästen blir fullt återställd efter behandling, men kompletta frakturer på vuxna hästar går inte alltid att åtgärda.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst blir blockhalt?Eftersom många orsaker till blockhälta handlar om trauman kan man minska risken genom att vara noggrann med att ha säkra och bra hagar med hela staket och tillräckligt utrymme för gruppen av hästar. Att dagligen visitera sin häst minskar också risken eftersom mindre skador och osämja i hästgruppen noteras snabbt och åtgärder kan vidtas direkt. Kontrollera hästens hovar dagligen och var lika nog med verkning och eventuell skoning under betet som annars.

Djurvårdguiden

Grässjuka

Grässjuka (även kallad gräsbetessjuka) är en ovanlig sjukdom som kan drabba hästar på bete. Orsaken är inte klarlagd, men sjukdomen skadar nerverna framförallt till magtarmkanalen vilket leder till oförmåga att svälja, kolik och avmagring.Grässjuka drabbar hästar som går på bete. Sjukdomen är ovanlig och trots att den varit känd länge är det inte klarlagt vad som orsakar grässjuka. Orsak till grässjukaSom namnet antyder drabbar grässjuka hästar som går på bete. Det är en ovanlig sjukdom, men vi ser något fall av grässjuka varje år i Sverige. De flesta fallen ses i april till juli. Unga hästar verkar mer känsliga än äldre hästar och det är främst hästar mellan 2 och 7 år som drabbas. Risken för sjukdom är större på ett bete där det tidigare funnits hästar som drabbats av sjukdomen. Trots att sjukdomen är väl beskriven sedan över 100 år är det inte klarlagt vad som orsakar den. Symtomen och de skador som identifierats hos hästar som avlidit indikerar ett toxin som skadar nerverna framförallt till magtarmkanalen, men vilket neurotoxin det handlar om är inte klarlagt. Toxin från bakterien Clostridium botulinum har länge varit en av huvudteorierna, men det är inte fastställt att det är orsaken och försök med vaccination mot botulinumtoxin har givit nedslående resultat. Troligen är det flera olika faktorer som tillsammans predisponerar för grässjuka.Risken att drabbas av grässjuka är större för unga hästar jämfört med äldre. Symtom på grässjukaGrässjuka kan yttra sig lite olika, troligen beroende på hur snabbt förloppet är:Akut grässjuka yttrar sig som kolik med kraftigt utspänd magsäck och tarm när den normala motoriken i magtramkanalen slutat fungera. Drabbade hästar har ofta mycket hög puls och kan även svettas och ha muskeldarrningar. Dessa hästar dör vanligen inom 48 timmar.Subakut grässjuka är ett något mer långsamt förlopp där symtom ses inom 2-7 dagar. Dessa hästar har också vanligen koliksymtom, men är inte lika utspända i magtarmsystemet utan har istället intorkad förstoppning. Hästar med subakuta symtom visar också mer tydligt svårighet att tugga och svälja. Hög puls, darrningar och svettningar är vanligt, och de kan även ha hängande övre ögonlock.Kronisk grässjuka karakteriseras av en plötsligt påkommen, kraftig avmagring. Drabbade hästar får extremt uppdragen, vinthundsliknande buk, och står ofta med alla fyra hovar under sig. Även dessa hästar har de hög puls, svettningar, darrningar, hängande ögonlock, och svårt att tugga och svälja. De kan även ha inflammation i nässlemhinnan med typiska torra flagor.Akut grässjuka visar sig som kraftig kolik, och det förekommer också att hästar hittas döda på betet utan att ägaren noterat föregående symtom.  När ska jag söka vård hos veterinär?Eftersom sjukdomen är så allvarlig både i sin akuta och kroniska form är det nödvändigt att kontakta veterinär direkt om hästen visar symtom på grässjuka.Vad gör veterinären?Diagnosen ställs främst baserat på de kliniska symtomen. Vid akut grässjuka kan det vara svårt att skilja symtomen från akut tunntarmsobstruktion och ofta rekommenderas bukoperation i dessa fall och diagnosen misstänks under operation. För subakuta och kroniska fall är symtombilden mer specifika och grässjuka kan misstänkas efter klinisk undersökning. Om hästen har hängande övre ögonlock kan ett test med speciella ögondroppar ibland stärka den kliniska misstanken. För att verifiera diagnosen krävs biopsier från tunntarmen, men för att ta dessa krävs bukoperation eller obduktion, vilket inte alltid är aktuellt.Behandling av grässjukaTyvärr finns ingen specifik behandling, hästar med akuta eller subakuta symtom blir inte friska igen utan bör avlivas. Hästar som har kroniska symtom har också avvaktande prognos, men vissa av dessa hästar kan tillfriskna med understödjande behandling och tålamod. Speciellt de hästar som klarar äta själv kan vara värt att prova behandla.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas?Tyvärr finns det inte mycket förebyggande som går att göra för att hindra grässjuka. Det enda är att undvika att släppa unghästar på beten där det tidigare förekommit fall av grässjuka, eftersom detta innebär en ökad risk.Risken för grässjuka är större på beten där sjukdomen tidigare förekommit.Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Djurvårdguiden

Visitering av häst på bete

Visitering av häst på bete. Att dagligen göra en visitering av häst på bete för att kontrollera att hästen mår bra är alltid viktigt, men kanske extra värt att uppmärksamma på under sommaren då hästarna är på bete och kanske inte tränas varje dag. Om små förändringar och skador upptäcks i tidigt skede är det oftast lättare att göra något åt dem och konsekvenserna för häst och ägare blir betydligt lindrigare. Genom daglig visitering upptäcker du tidigt små skador och förändringar och kan snabbt åtgärda dem.Visitering av häst på beteVi rekommenderar att alla hästar visiteras dagligen även under sommaren. Det räcker inte att på håll se att hästarna finns i hagen utan de måste kontrolleras närmare än så. Här är förslag på hur du kan göra:Börja med att titta på hästen på håll när du går in i hagen.  Notera ifall hästen betar tillsammans med de andra hästarna i flocken och att den reagerar vaket och nyfiket när du närmar dig och interagerar socialt som den brukar. Titta på hästen i skritt och säkerställ att den inte är halt, om hästen inte skrittar självmant får du gå med den några steg. Kontrollera att den håller huvud, hals och kropp i normal position och rör sig på ett normalt sätt.Börja med att titta på hästen på håll och se att den verkar normalt vaken och håller huvud och kropp i normal position.Att hästen äter och dricker som den ska och har normal avföring är betydligt lättare att ha koll på när den går i vinterhage eller står på box, men notera i alla fall om hästen betar med de andra hästarna eller, om de står och vilar, ge den en näve gräs och se att den tuggar och sväljer normalt. Titta på de träckhögar som finns i närheten och titta även så att hästen inte har spår av lös träck i svansen. Kontrollera vattenkaren så att de är rena och notera hur mycket hästarna druckit sedan dagen innan.Vad ska man titta efter?Börja sedan framifrån och gå igenom hästen. Känn igenom hela kroppen med handen och registrerar eventuella svullnader, små sår, håravfall eller skav. Kontrollera även för fästingar och styngflugeägg. Passa på att rykta hästen samtidigt.Håll även koll på hullet på hästen då vissa hästar lätt blir överviktiga på betet.  Vid visitering av häst på bete, säkerställ att ögonen är klara och fria från sekret och irritation. Titta i näsborrarna och notera eventuellt sekret och att andningen är lugn och jämn. Titta på läpparna och inspektera mungiporna så det inte finns små sår eller tryck från bettet. Om hästen har grimma känn igenom under den så det inte finns skav någonstans. Känn att ganasherna är symmetriska och att hästen inte har svullna lymfknutor mellan ganascherna. Titta specifikt efter små sår och styngflugeägg mellan ganasherna eftersom de kan sitta där.Rör dig vidare bakåt och känn med handen längs halsen. Titta i mankammen och se om det finns tecken på att hästen kliat sig. Passa också på att registrera fettmängd i mankammen så du har koll på hästens hull.Fortsätt med frambenen. Känn igenom och borsta hela benen, var extra observant på små sår i karlederna där de kan vara svåra att upptäcka. Ta bort styngflygeägg om det finns sådana. Om hästen är skodd kontrollera att skorna sitter som de ska. Lyft alltid upp hoven och kratsa ur den så sula och stråle kan inspekteras ordentligt.Titta alltid extra på en häst som verkar dra sig undan flocken och inte rör sig normalt. Granska hästens rygg och sidor och notera om det finns knutor eller skav i sadelstaden.  Titta även här på hästens hull; hästens revben ska vara lätta att känna med handen (utan speciellt mycket tryck) och ryggen ska vara platt eller lätt åsformad. Om revbenen är svåra att känna och hästen börjar få en ränna på ryggen är den överviktig.Undersök bakbenen på samma sätt som frambenen. Titta kring skapet, mellan bakbenen och under svansen och var speciellt uppmärksam på fästingar i dessa områden. Titta på svansfästet och notera om hästen verkar ha kliat sig och känn på fettdepåerna kring svansfästet.Glöm inte att avsluta visitationen med kontroll av övriga delar i hagenNär du är klar med din visitering av hästen, avsluta med att gå en sväng kring betet och kontrollera att staketen är hela. Titta om du ser några växter som du inte noterat förut och om du är osäker slå upp dem i en växtfauna och säkerställ att de inte är farliga för häst.Passa på och titta över vilka växter som finns på betet. Vissa växter är mycket lättare att känna igen när de blommar. Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen