Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Atypisk myopati

Djurvårdguiden

Atypisk myopati

Atypisk myopati är en ovanlig men mycket allvarlig muskelsjukdom som drabbar hästar på bete. Sjukdomen orsakas av ett gift som finns i vissa arter av lönn. I Sverige är det främst tysklönn som associerats med sjukdomen medan den vanliga skogslönnen inte innehåller giftet. Förgiftning sker främst på våren eller hösten. Drabbade hästar får allvarligt muskelsönderfall och dör ofta av andningsförlamning. Atypisk myopati orsakas av ett gift som finns i vissa arter av lönn. I Sverige är det framförallt tysklönn som associerats med sjukdomen. (Foto DM Vision).Orsak till atypisk myopatiTysklönn och ett antal andra arter av lönn innehåller toxinet hypoglycin A vilket påverkar energimetabolismen i muskelcellerna och orsakar muskelsönderfall. Det drabbar både skelettmuskler, andningsmuskulatur och hjärtmuskel.Toxinet finns i högst koncentration i nya skott  på våren eller i ”näsor” på hösten. Därför ses också de flesta fallen på våren när skotten slår ut och på hösten när ”näsorna” faller från träden.Tysklönnens skott som kommer på våren innehåller höga halter av toxinet varför det är extra stor risk under denna period. (Foto DM Vision).Även ”näsorna” innehåller höga halter av hypoglycin A och den andra stora riskperioden är hösten när näsorna faller till maken. (Foto DM Vision).Symtom på atypisk myopatiAtypisk myopati drabbar ofta flera hästar i samma beteshage.  Drabbade hästar blir kraftigt allmänpåverkade, svaga, står med huvudet lågt och ovilliga att röra sig. Ofta ses muskeldarrningar och hästen kan ha svårt att andas. Ibland ses koliksymtom och många hästar blir så svaga att de inte kan resa sig. Sjukdomen är mycket akut och har hög dödlighet så det förekommer också att hästar hittas döda på betet. Karakteristiskt är att urinen färgas brun av myoglobinet från de sönderfallande muskelcellerna.När ska jag söka vård hos veterinär?Eftersom symtomen på atypisk myopati är så allvarliga och akuta måste veterinär kontaktas omgående om sjukdomen kan misstänkas.Vad gör veterinären vid misstanke om atypisk myopati?Diagnosen ställs med ledning av typiska symtom och genom att identifiera tysklönn (eller annan lönnart som innehåller hypoglycin A) på betet. Blodprov kan påvisa höga värden av muskelenzymer och urinprov kan analyseras för myoglobinvärde. Toxinet har påvisats i blod och urin från drabbade hästar i andra länder. Vävnadsprov från musklerna kan också analyseras för att påvisa muskelsönderfallet.BehandlingDet finns ingen specifik behandling mot atypsik myopati utan behandlingen är understödjande. Hästen behandlas med intravenös vätska, antiinflammatorisk medicin, vitaminer och antioxidanter. Dödligheten är tyvärr hög; ca 75% av drabbade hästar avlider.Tysklönnens blommor är lätta att skilja från den vanliga lönnens blommor då de hänger i klasar som visas på bilden, så passa på kontrollera att det inte är tysklönn som växer på betet på våren när träden blommar. (Foto DM Vision).Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas atypisk myopati?Kontrollera betet och omgivningarna för tysklönn och ha inte hästarna i närheten av dessa träd under vår och höst. Om det finns misstanke om att en häst drabbats bör övriga hästar omgående flyttas från det  aktuella betet tills diagnosen är verifiera eller avskriven.RapporteringSjukdomen är inte anmälningspliktig men för att vi ska lära oss mer om sjukdomen är det bra om fall rapporteras till Statens Veterinärmedicinska Anstalt och även till Atypical Myopathy Alert Group på följande länkar:För ägareFör veterinärerFler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Förbered hästarna inför flytt till sommarbete

Djurvårdguiden

Förbered hästarna inför flytt till sommarbete

I maj månad flyttar många hästägare sina hästar från vinterhagar till sommarbete. För dig som djurägare krävs en del förberedelser innan hästarna kan släppas ut på sommarbete. Se till att staketen är hela och fungerande, att friskt dricksvatten finns tillgängligt dygnet runt, samt att det finns möjlighet till skydd för sol och regn/vind.Dags för sommarbete!Avmaskning innan flytt till sommarbeteHur ligger det till med din hästs parasitstatus? Det bästa är att ta träckprover på vuxna hästar innan de släpps ut i nya hagar och avmaska de som behöver. Detta motverkar att hästarna sprider maskägg på de nya ”rena” markerna som har vilat under vintern. Unga hästar är känsligare och behöver oftare avmaskas än vuxna hästar. Läs mer om avmaskning här.InsektsskyddBitande insekter kan ge allergiska reaktioner och irritation och inflammation i huden. Antalet insekter ökar vanligtvis då temperaturen stiger. Bästa sättet att skydda hästarna är flugtäcken, flugmasker samt flugspray på de ställen som inte går att täcka. Hagar med fläktande vind och som ligger långt från stillastående vatten brukar vara mer förskonade från insekter. Kontrollera hästen dagligen för fästingar.Introducera gräset gradvis innan du släpper på sommarbeteHästarna är oftast väldigt ivriga att få i sig det nya färska gräset efter en vinter på huvudsakligen hö eller hösilage. Tänk dock på att introducera gräset gradvis. Kraftigt försommargräs i stora mängder kan ge mage/tarm problem och fång. Beta hästarna för hand eller låt dem vistas korta stunder i de nya hagarna ett par veckor innan de släpps ut hela dagar.Förbered inför sommarbete – kontrollera staketetSe över staketet innan hästarna släpps ut i de nya hagarna. Gå även igenom hagarna och identifiera vassa föremål, fyll igen kaninhål, ta bort vassa grenar eller andra utstickande föremål som hästarna eventuellt kan skada sig på. Se till att öppningen till hagen är väl placerad, rymlig och med bra öppningsanordning. Här sker annars många skador! Se till att elaggregatet fungerar.Säkerställ att det inte finns giftiga växter på sommarbetetTa en runda och kontrollera vad som växer på betet. Det finns många växter som är skadliga för häst, bland annat sprängört, stånds, tysklönn, idegran och ekollon.Tysklönn är giftigt för häst och kan orsaka den dödliga sjukdomen atypisk myopati. (Foto DM Vision).Det viktiga vattnet på sommarbetetDet är mycket viktigt att hästar har fri tillgång på friskt, rent vatten. En häst på 500kg har ett underhållsbehov av cirka 25L vatten per dygn i vila. Behovet kan öka till det dubbla vid arbete, digivning eller varm väderlek. Har du egen brunn bör vattnets kvalitét undersökas minst var tredje år. Se till att vattenkärlet skuras ur regelbundet.SaltSe till att hästen har saltsten i hagen.Till sist innan flytt till sommarbete skerPlanera uppdelningen av hagar och hästar – vem kan gå med vem? Det bästa är om hästar som redan känner varandra sedan innan får gå tillsammans. Många väljer att ha ston gående för sig och valacker för sig, då detta ofta skapar ett lugn i hagen. Se till att det finns gott om plats i hagen om hästar som inte känner varandra släpps ihop. Övervaka hästarna den första tiden efter nya konstellationer.Det är alltid risk för skador när hästar som inte är bekanta med varandra släpps tillsammans. Försök ta hänsyn till vilka hästar som troligen fungerar bra ihop och se till att hästarna har tillräckligt med utrymme.

Senskada på häst

Djurvårdguiden

Senskada på häst

Skador på ytliga eller djupa böjsenan är en relativt vanlig orsak till hälta på våra hästar. Senskada på häst kan uppstå efter en tillfällig snedbelastning eller bero på degeneration av senorna. Prognosen varierar med skadans omfattning och det är viktigt att ge senan tid att läka fullt innan hästen sätts i träning igen för att minska risken för återfall. Orsaker till senskada på hästSenskador kan uppstå på två olika sätt. Dels kan böjsenorna kan skadas om hästen trampar fel och kraftigt överbelastar senan. Risken ökar om hästen rör sig i snabbt tempo och hoppar höga hinder eftersom belastningen på senorna då är stor, varför risken är störst för galopp- och fälttävlanshästar. Det andra principiella sättet som senskador uppstår på är sekundärt till degenerativa förändringar i senorna. Med degenerativa förändringar menas att vävnaden i senorna gradvis försämras och försvagas. Det ses främst hos äldre hästar och då kan akuta symtom uppstå på grund av en bristning i senan även om hästen inte uppenbart trampat fel. Denna typ av senskada ses oftare hos ridhästar.Vid en akut senskada är det bra att kyla benet med kallt vatten i 10-15 minuter och därefter lägga på ett enkelt bandage och ställa hästen i boxen medan man ringer veterinären.Symtom vid senskada på hästNär hästen får en senskada blir den halt på det drabbade benet. Beroende på skadans omfattning kan hältan variera från låggradig till att hästen inte kan stödja på benet. Ofta ses svullnad och värme över den drabbade senan.När ska jag söka vård hos veterinär?Om hästen är kraftigt halt och inte kan stödja på benet rekommendera vi att den undersöks samma dag av veterinär. Om hästen är mindre halt eller enbart svullen kan man ofta vänta med undersökning till nästkommande vardag, men ring ändå veterinär och rådfråga i det akuta skedet.Vid misstanke om akut senskada är det bra att kyla det drabbade området. Spola benet med kallt vatten i 10-15 minuter. Lägg därefter ett stödjande stallbandage och ställ hästen på box i avvaktan på veterinärundersökning.Vad gör veterinären?Veterinären kontrollerar hästens rörelser och känner igenom benen. Om veterinären bedömer det som en trolig senskada används ofta ultraljud för att konfirmera diagnosen och avgöra skadans omfattning. Ultraljudet görs ofta bäst när den mest akuta svullnaden lagt sig så det är inte alltid veterinären gör ultraljud vid första besöket. Vid misstanke om senskada sekundärt till degenerativa skador  bedömer veterinären ofta även det andra  benets senor eftersom de också kan vara drabbade i lägre grad.För att avgöra skadans omfattning och följa läkningsprocessen gör veterinären en ultraljudsundersökning av senan.Behandling av senskada på hästI det akuta skedet är det bra att kyla senskadan med kallt vatten 10-15 minuter 3-4 gånger dagligen. Ett stadigt bandage med lite mottryck kan också hjälpa till att minska inflammationen i området. Hästen bör stå helt stilla och bandageringen hjälper också till att immobilisera det skadade området.Hästen behandlas med antiinflammatorisk medicin för att minska smärta och inflammation i området.Efter det akuta skedet kan läkningen ibland påskyndas av mediciner som injiceras direkt i det skadade området i senan. Så används till exempel stamceller, PRP (platelet rich plasma), eller hyaluronsyra. Behandling med shock-wave kan hjälpa och kirurgisk behandling med klyvning av den drabbade senan används ibland för att stimulera läkningsprocessen.Senskador tar lång tid att läka! I de flesta fall handlar det om någonstans mellan 2 och 9 månaders konvalescens efter en skada på ytliga eller djupa böjsenan. Veterinären följer läkningsprocessen genom regelbundna ultraljudsundersökningar och ger fortlöpande rekommendationer kring rehabilitering.En senskada läker av med en ny typ av fibrer som inte är lika elastiska som de tidigare, vilket innebär att senan är något känsligare för ny skada efter en genomgången skada än vad den var tidigare. Detta brukar dock gå att kompensera för med genomtänkt träningsprogram.Korrekt hovvård är viktigt för att undvika felbelastning och därmed minska risken för skador.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av en senskada?För att minska risken för senskador är det viktigt att hästen är väl förberedd för det arbete som krävs av den. Precis som att läkningen av senskador tar lång tid tar uppbyggnaden av senornas styrka och hållfasthet lång tid, vilket är viktigt att ha med sig när man lägger upp träningen. Muskler och kondition går betydligt fortare att bygga upp så risken är att leder och senor inte är mogna för det arbete de utsätts för om träningen påskyndas för mycket.Att undvika att hästen halkar och skadar sig genom att inte utsätta den för halt underlag så som is, blött gräs eller lera minska risken.Regelbunden hovvård med och korrekt skoning spelar en stor roll genom att felbelastning undviks.Det är viktigt att hästen värms upp ordentligt inför ett arbetspass så att musklerna är varma och kan ge stöd när senorna belastas.Ett bra, rätt anpassat och välskött underlag minskar risken för skador. Likaså att variera träningen och att rida på olika typer av underlag.Att variera träningsintensiteten genom att låta hästen ta det lugnt någon eller några dagar efter ett extra intensivt pass är också bra för att ge senorna tid att återhämta sig.Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.

Rida ut i obanad terräng

Djurvårdguiden

Rida ut i obanad terräng

På våren är det trevligt att rida ut i skog och mark.  Det finns många fördelar med att lämna ridbanan och ge sig ut i mer obanad terräng, så passa på att komma ut nu när förutsättningarna är bra. Nu på våren är det trevligt att rida ut i naturen. Och det är bra för hästen med träning i varierad miljö och på olika underlag.Varierad träning vid uterittHälta är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärvård och tyvärr också en vanlig orsak till utdömning. Det finns väldigt många orsaker till hälta varav vissa relaterar till kronisk överansträngning på grund av ensidig träning och obalans mellan rörelseapparatens styrka och  belastningen den utsätts för. Att utföra liknande rörelser på samma underlag dag efter dag ökar belastningen på vissa delar i kroppen medan andra inte ansträngs alls, vilket på sikt leder till att  risken för skador ökar. Genom att rida i skog och mark tränar hästen sin koordination och styrkan i hela kroppen, och stärker då också de vävnader som inte ansträngs i det vanliga arbetet, vilket kan bidra till ökad support från omgivande vävnader och därmed mindre risk för överbelastningsskador.Alternativ till fin ridterrängDet är inte alla förunnat att ha fin ridterräng i anslutning till stallet men ofta går det att variera arbetet och underlaget någorlunda ändå. Vissa dressyrmoment går utmärkt att träna i skritt längs grus- eller asfaltsvägar till exempel. Eller så finns det en liten backe där det går att träna klättring. Kanske finns en gräsyta där det går att lägga ut några markbommar och träna detaljer och lydnad.Risker vid uterittHar man en lättskrämd häst är det inte är fullt så enkelt att rida ut. Även om risken för förslitningsskador minskar är det är inte säkert att den sammantagna risken för skador på hästen minskar om den blir så rädd för saker i miljön att den skadar sig på grund av det. I dessa lägen får man skynda långsamt och det kan vara säkrare att variera sin träning och underlag på något annat sätt.Meddela alltid någon vart du rider innan du ger dig ut, ifall det skulle hända något.Att tänka när du tänker rida utRid helst tillsammans med någon annan när du rider ut, ifall det skulle hända något. Berätta alltid för någon vilken väg ni tänker rida och när ni väntas hem. Det finns även speciella appar så att dina släktingar eller vänner kan se exakt var du rider när du är ute.Läs fler hästinlägg på Djurvårdguiden.

Sarkoider

Djurvårdguiden

Sarkoider

Sarkoider, eller inkar som de ofta kallas, är hästens vanligaste tumörform. Det är lokalt aggressiva hudtumörer som ofta förekommer i ansiktet, insidan av armbågar och lår, undersidan av buken eller vid skapet. Inkarna kan se mycket olika ut och de kräver anpassad behandling. Orsak till sarkoidSarkoider orsakas av bovint papillomvirus och är den vanligaste tumören vi ser hos häst. För att en häst ska drabbas krävs att den är genetiskt predisponerad och att det finns en hudskada där papillomviruset kan ta sig in. Viruset tar sig in i hudcellernas arvsmassa och omvandlar dem till tumörceller, vilket påminner om hur humant papillomvirus orsakar livmoderhalscancer på människa. Eftersom det krävs både hudskada och att hästen är genetiskt känsligt för att cancer ska utvecklas anses sjukdomen inte direkt smittsam, men troligen kan viruset föras över mellan hästar via insekter och utrustning.Symtom på sarkoider, inkar på hästSarkoider/inkar förekommer i sex olika former:Ockult ink (=plattink) ser ut som en hårlös fläck med skrovlig yta.Verrukös ink (=vårtliknande ink) är mer upphöjda hårlösa vårtor i hudenNodulär ink är knölar under huden, ofta med pälsen kvar på hudenFibroblastisk ink är mer snabbväxande vårtliknande inkar ofta med sårig och skrovlig yta som också kan påminna om svallköttBlandade inkar är när det förekommer flera olika sorters inkar i samma områdeMalevolent (= elakartad ink) är en malign cancer som sprids i kroppen och som är mycket ovanlig.De kan förekomma var som helst på kroppen men är vanligare där huden är tunnast som i ansiktet och under bröst och buk. Alla hästraser kan drabbas men arab och quarterhästar verkar mer känsliga. Ofta får hästen sin första ink innan den är sju år gammal.När ska jag söka vård hos veterinär?De flesta inkar orsakar inte några problem för hästen och då är det oftast bästa att låta dem vara ifred. Om de däremot sitter på ställen där de berörs av utrustning eller om de börjar växa och bli såriga rekommenderas kontakt med veterinär.Vad gör veterinären mot sarkoider?Det finns fler knölar i huden än inkar och för att säkerställa diagnosen kan veterinären behöva ta ett vävnadsprov (=biopsi) från hudförändringen. Detta görs dock bara om planen är att behandla sarkoiden eftersom många sarkoider börjar växa mer efter att de blivit irriterade av en biopsitagning.Behandling av sarkoider/inkarDet finns mängder med olika behandlingar för inkar men ingen som fungerar i alla lägen på alla inkar. Valet av behandlingsmetod styrs av vilken typ av tumör det handlar om samt dess storlek, utbredning och lokalisation. Det finns salvor och vacciner som påverkar immunsystemet så att sarkoiden tillbakabildas, vanlig kirurgi, laser- eller kryokirurgi, strålning och cytostatika.Eftersom sarkoiderna delvis orsakas av en genetisk känslighet är risken relativt stor att en häst som behandlats utvecklar nya sarkoider i framtiden.Vad kan jag göra som djurägare?Det finns inget sätt att hindra att hästen får inkar, men vi rekommenderar att man inte lånar utrustning från en häst med inkar. För att inkarna inte ska bli irriterade och växa rekommenderar vi alltid att det är veterinär som behandlar inkar och att ägaren inte experimenterar själv med salvor.För att undvika spridning av sarkoider rekommenderar vi att man inte lånar utrustning från en häst med inkar.

Julfint i stallet

Djurvårdguiden

Julfint i stallet

Nu faller mörkret tidigare och det är mysigt att göra julfint i stallet. Här är lite att tänka på så att det också blir en säker jul för hästarna.Undvik ljus, kulor och glitter när du gör julfint i stalletLevande ljus är vackra men är inte lämpliga i stallet eftersom där finns så mycket lättantändligt material och en brand i stallet kan vara förödande för byggnaden och hästarna. Även elektriska ljusslingor kan orsaka brand om det blir kortslutning.Glitter och glaskulor bör också undvikas då det finns risk att hästarna får i sig dem och skadas. Speciellt glaskulorna har mycket vassa kanter om de går sönder vilket kan orsaka skärsår.Idegran är mycket giftigt för hästIdegran är giftigt för häst och får absolut inte finnas i närheten av hästar. Idegranen växer ofta i trädgårdar och påminner lite om vanlig gran. Den har platta, mörkgröna barr och röda bär. Växten är väldigt vacker att använda i julpynt, men mycket giftig för häst. Idegranen är lurig eftersom växten smakar bra för hästar som alltså gärna äter idegran om de får möjlighet, och det räcker med några hundra gram för att en häst ska dö. Förgiftade hästar kan dö inom några timmar utan föregående symtom, men ibland ses skakningar, vinglighet, kolik och diarré. Hästarna dör då inom några timmar av andningsförlamning eller hjärtstopp, så säkerställ att du inte har idegran när du gör julfint i stallet.Idegran är mycket giftigt för häst och får aldrig finnas så att hästarna kan komma åt det.Bra pynt när du vill göra julfint i stalletFör den som vill göra julfint till hästarna finns som tur är många bra och säkra alternativ. Vanlig gran och tall är inte giftigt även om hästarna råkar äta lite av julpyntet. Apelsiner, äpplen, knäckebröd och kryddnejlikor fungerar också utmärkt. Det går att göra många fina saker av halm som också fungerar mycket bra som julpynt i stallet.Apelsiner, nejlikor och vanlig gran är bra julpynt i stallet. 

Avancerad diagnostik med CT-scanner för häst

Djurvårdguiden

Avancerad diagnostik med CT-scanner för häst

Våra specialisthästsjukhus har sedan ett par år tillgång till CT-scanners vilket har revolutionerat diagnostiken när det gäller vissa sjukdomar. I Helsingborg har CT-kameran använt sedan 2013 och det görs kring 300 undersökningar årligen. CT är en förkortning av det engelska namnet på undersökningsmetoden computed tomography. På svenska heter det datortomografi och förkortas DT, men benämningen CT är ändå det som oftast används när vi pratar om metoden på våra djursjukhus. CT är en vidareutveckling av vanlig röntgen och benämns även skiktröntgen. Röntgenstrålar skickas in i kroppen i många olika vinkar genom att hästen placeras inuti undersökningskameran istället för bakom kameran. De olika skikten processas sedan i dataprogrammet så att veterinären får en tredimensionell bild av den undersökta kroppsdelen eller organet.Hur och vad kan man använda CT-scannern till? Eftersom den kroppsdel som ska undersökas måste befinna sig inuti kameran är utrustningens storlek en begränsande faktor för vad som kan undersökas på häst. Våra CT-kameror är de största som finns att tillgå och vi är idag världsledande inom diagnostiken. På vuxna hästar går det att scanna benen upp till armbågar och bakknä, bäcken, huvud och halsen ända ner till sista halskotan. På små hästar och föl finns även möjlighet att undersöka hela hästens kropp.CT kan göras på stående häst vid undersökning av hästens skalle för bedömning av vissa skallskador, tänder och bihålor. Hästen ges då lugnande medel och placeras i en speciell spilta för att huvudet ska hamna rätt i kameran. I övriga fall måste hästen ligga ner för att vi ska få in den intressanta kroppsdelen i kameran. Hästen sövs då i en lätt, snabb narkos för undersökningen. Allra bäst bildkvalitet får vi på skelettet, men med hjälp av kontrastvätska kan även mjukdelarna visualiseras utmärkt.I de flesta fall sövs hästen i en lätt narkos för att kroppsdelen som ska undersökas ska kunna placeras rätt i kameran.Hästens tänder och bihålor kan ofta undersökas på stående häst med CT-kameran. Hästen får då stå i en speciell undersökningsspilta så att huvudet kommer i rätt position.CT har många användningsområden på häst och är behjälplig med diagnostiken av allt från hältor till tumörer i hjärnan. Men trots att metoden är fantastisk kan vi inte hoppa över en noggrann klinisk utredning. Detta eftersom det är lätt att hitta förändringar i den detaljerade bild CT-undersökningen ger, men för att avgöra huruvida fynden orsakar de noterade symtomen måste hela den kliniska bilden sammanställas. Likaså ersätter CT inte övriga bilddiagnostiska metoder utan fungerar som ett komplement. Ingen undersökningsmetod ger alla svar, men tillsammans ökar de vår möjlighet att identifiera orsaken till hästens problem.På föl kan hela kroppen undersökas med CT. Här ses en medfödd missbildning av ryggraden, så kallad skolios.Idag ersätter CT många av de diagnostiska artroskopierna som tidigare gjordes i första hand vid misstanke om hälta orsakad av ledskada. I de fall vi kan diagnosticera en skada som kan läka konservativt kan CT bespara hästen en operation. I andra fall förkortas operationstiden signifikant eftersom kirurgen fått en detaljerad bild av skadan och kan planera operationen bättre. I enstaka fall görs både CT och operation under samma narkos, men i majoriteten av fallen sövs hästen två gånger. Dels för att resultatet av CT undersökningen ska sammanställas noggrant innan operation, men också eftersom narkostiden annars blir så lång att det ökar risken för komplikationer.

Minska risken för sandkolik hos din häst

Djurvårdguiden

Minska risken för sandkolik hos din häst

Sandkolik, eller sandförstoppning som det också kallas ibland, är en vanlig orsak till kolik hos hästar som vistas på sandjord. Symtomen varierar mellan att hästen är lös i magen och har svårt att hålla hullet till akut kraftig kolik. Här beskriver vi sjukdomen och vad du som ägare kan göra för att minska risken att din häst drabbas.Risken för sandkolik varierar stort beroende på markens beskaffenhet. I sandiga områden kan sandkolik vara den vanligaste orsaken till kolik hos häst under höst och vinter.Orsaker till sandkolikRisken för sandkolik är mycket olika beroende på geografiskt område. I områden med sandrik mark kan sandförstoppning vara den största enskilda orsaken till kolik under höst och vinter, medan i områden utan sandjord förekommer sjukdomen inte.Hästarna får i sig sand med gräsrötterna när de betar. Problemet är störst under milda höstar och vintrar när betet är dåligt men marken mjuk så att rötterna och sanden följer med när hästen betar. Fryser marken minskar risken direkt. Alla hästar får i sig lite sand och jord när de betar gräs, och normalt passerar sanden magtarmkanalen och kommer ut igen i träcken. När det blir för mycket sand sedimenterar det och ansamlas i grovtarmen. Sanden är tung och efterhand som mängden sand ökar hindras tarmens normala motorik, vilket predisponerar för ytterligare ansamling av sand. Det kan handla om signifikanta mängder sand. I samband med bukoperationer för sandförstoppning töms ibland 40-50 kg sand från hästens grovtarm.Symtom på sandkolik kan vara lös träck, avmagring och intermittent låggradig kolik, men akut kraftig kolik utan föregående symtom förekommer också.Symtom på sandkolikSanden irriterar tarmslemhinnan och vissa hästar visar lös träck som främsta symtom i tidigt skede. Efterhand som mer sand samlas kan symtom på lindrig till måttlig kolik som kommer och går noteras. Drabbade hästar kan också tappa i vikt. Om stora mängder sand ansamlats kan det ge upphov till förstoppning och då får hästen mer tydliga och ihållande symtom på kolik. Sanden hindrar också normal passage av gas, vilket i sin tur kan orsaka gasansamling och tarmlägesförändringar. Dessa hästar får akut, kraftig kolik och väldigt utspänd buk. Många hästar visar inga symtom alls innan de plötsligt får akut kolik på grund av sandförstoppning och tarmlägesförändring.Genom att ge grovfodret i hagen upplyft från marken minskar risken för sandkolik.När ska jag söka vård hos veterinär för sandkolik?Om hästen har lös träck, tappar i vikt, eller har återkommande, milda koliksymtom rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär för rådgivning. Om hästen har kraftigare kolik krävs ofta akut behandling av veterinär.Vad gör veterinären?Veterinären gör oftast en allmän klinisk undersökning, lyssnar på hästens bukljud, gör en rektalundersökning (känner på bukhålans organ via ändtarmen) och stoppar ner en sond i magsäcken för att kontrollera att vätska inte ansamlats där. Ibland kan tydliga sandljud höras med stetoskopet vid nedre delen av buken. Genom att slamma upp några träckbollar med vatten i en plasthandske och sedan låta det sedimentera kan veterinären få en indikation på om  hästen fått i sig mycket sand. Förekomst av sand i träcken visar dock bara att hästen fått i sig sand, och det finns ingen direkt korrelation mellan mängden sand i träcken och mängden ansamlad sand i grovtarmen. För att bekräfta diagnosen sandförstoppning är bukröntgen det säkraste sättet. Detta görs inte alltid i akutskedet, dels eftersom behandlingen för akut kolik är liknande oavsett diagnos, och dels eftersom det är svårt att röntga en häst med koliksymtom. Ibland kan även ultraljud av nedre delen av buken hjälpa diagnostiken.I det akuta skedet av sandförstoppning går behandlingen ut på att få koliksymtomen och själva stoppet i tarmen att släppa med motion, kramplösande medicin, sondning med paraffinolja och vatten, och eventuellt dropp. I de flesta fall släpper koliksymtomen med denna behandling, men i ett fåtal fall svarar inte hästen på behandlingen och då krävs bukoperation för att tömma tarmen på sand och lägga den i rätt läge igen. I de fall de akuta koliksymtomen släpper med medicinsk behandling måste hästen därefter behandlas för att få ut all sand. Detta görs med daglig sondning med stora mängder psyllium som drar med sig sanden ut ur tarmen. Ofta behandlas hästen i ca 5 dagar och därefter görs en kontrollröntgen för att se om all sand är borta, annars fortsätter behandlingen ytterligare några dagar.Vissa hästar har mycket stor tendens att få sandkolik och ibland kan munkorg vara bästa lösningen för att hindra dem från att få i sig sand.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av sandkolik?För att förhindra sandkolik kan man naturligtvis hålla hästen ifrån hagar med sandjord under milda höstar och vintrar. Det är sällan hästar äter sand om det inte finns något annat att äta på marken, så ofta är en ren gruspaddock säkrare än ett dåligt bete. Utfodring med grovfoder på marken bör undvikas. Bäst är att ta in hästarna och fodra i box, annars kan man lägga höet i en balja, gärna på en betongplatta, i hagen. För hästar i riskzonen kan man ge loppfrön i förebyggande syfte. Loppfröna bidrar till ökad bulk, ökad tarmmotorik och bildare ett slem som tillsammans tros bidra till att dra sanden med träcken ut ur grovtarmen. Rekommenderad mängd är 1 g. loppfrön/kg kroppsvikt så till en normalstor häst kan 500 g. loppfrön en gång dagligen i 7 dagar vara lagom. Behandlingen upprepas en gång per månad. Om loppfrön ges kontinuerligt anpassar sig grovtarmen mikroorganismer till att spjälka loppfrönas slem och behandlingen får sämre effekt. Behandlingen minskar risken för ansamling av sand, men är ingen garanti för att hästen inte kan få sandkolik.  I extrema fall kan man behöva sätta munkorg på hästen när den är i hagen.Läs mer om kolik här.

Så här gör du en hullbedömning på din häst

Djurvårdguiden

Så här gör du en hullbedömning på din häst

Betet börjar gradvis bli sämre i slutet på sommaren, men under milda höstar kan gräset växa bra långt in på hösten. Fri motion i stora hagar och kontinuerligt bete är generellt bra för hästar, men det kan vara svårare att beräkna en foderstat eftersom man inte vet exakt vad hästen får i sig på betet. Näringsinnehållet i betet ändras dessutom kontinuerligt. Även om hästen inte går på bete utan får näringsanalyserat grovfoder enligt en teoretisk, beräknad foderstat krävs bedömning hästens hull eftersom olika hästar har olika metabolism.Så här bedömer du hästens hullMed hull menas egentligen fettdepåer. Hästen har fettdepåer såväl inne i kroppen som mer ytligt, och det är de ytliga fettdepåerna vi kan bedöma. Under hösten och vintern när hästens päls blir längre är det extra viktigt att känna på hästen eftersom pälsen annars lätt döljer avvikelser i hullet.Det enklaste sättet att bedöma hästens hull är att känna över revbenen. Revbenen ska vara lätta att känna, men inte synas för blotta ögat, då är hästen i lagom hull. Ofta används Hennekes nio gradiga skala för en bättre och säkrare bedömning. Då tittar man även på fettansamling längs mankammen för att säkerställa att hästen inte har en så kallad fettnacke. Man tittar även över skuldror och manken, längs ryggen och vid svansroten. En modifierad svensk version av Hennekes hullbedömning finns på SLUs hemsida.Det är inte alltid så lätt att göra hullbedömningen själv, dels eftersom man lätt blir hemmablind och dels eftersom olika raser har olika uppbyggnad. Det kan vara lätt för dig som djurägare att överskatta hästens muskeluppbyggnad och underskatta fettansamlingen. Att skilja på en bra musklad rygglinje och överdriven fettansamling längs ryggkotorna är inte helt självklart, så tveka inte att be en utomstående, person om hjälp.  En bukig häst är inte heller detsamma som en överviktig häst. En häst kan vara bukig på grund av till exempel parasiter, ålder eller tidigare dräktigheter. Det kan också bero på brister foderstaten eller att hästen är dåligt musklad. En bukig häst kan samtidigt vara mager, vilket ofta är fallet med äldre hästar som har PPID (Cushings syndrom). Det är viktigt att känna på hästen när man bedömer hullet eftersom lång päls, rasens konformation och eventuell bukighet kan göra att man missbedömer hullet annars.Så här gör du om din häst gått upp för mycket i viktÖvervikt ökar risken för fång, belastningsskador och hältor. Övervikt kan orsaka eller vara ett delsymtom vid metaboliskt syndrom, ett tillstånd när hästen blir insulinresistent. En överviktig häst måste bantas, och om den inte har någon annan sjukdom förhindrar, så behöver den motioneras mer. När det gäller justeringar i foderstaten och bantning rekommenderar vi att ni anlitar en professionell foderrådgivare. Alla förändringar som görs i foderstat och träning ska ske successivt och ändringar i hästens hull måste gå långsamt för att kroppen ska hinna med att anpassa sig.Få upp din häst i hull om den är för magerOmvänt måste foderstaten till en häst som är i underhull också ses över och korrigeras av en foderrådgivare. Om hästen är påtagligt mager, eller om viktminskningen kommit plötsligt, rekommenderas en undersökning av veterinär. Det är många olika sjukdomar som initialt visar sig med att hästen tappar i vikt varav den vanligaste är att hästen har parasiter. Detta kan vara fallet även om hästen är avmaskad och då krävs kanske mer specifika undersökningar för att definiera  underliggande orsaker till varför hästen har problem med parasiter trots att parasitkontrollprogrammet följts.Gruppdynamiken är också viktig att beakta när det gäller att utröna orsaker till avvikelser i hästarnas hull. Det är viktigt är att det finns flera utfodringsplatser och vattenkar i hagen, så att även hästar med lägre rang kommer åt dem. Om det finns hästar som inte alls tillåts äta i fred i gruppen måste hästarna kanske separeras så att alla får sin matro.När hästar utfodras i grupp är det är viktigt att säkerställa att även ranglåga hästar tillåts äta och dricka tillräckligt.

Löss på häst

Djurvårdguiden

Löss på häst

Löss är en vanlig orsak till klåda och ruggig päls på häst under vinterhalvåret. Här berättar vi hur du känner igen symtomen och vad du kan göra åt problemet.Om lössLöss förekommer hos många olika djurslag inklusive människa. Det finns många olika arter och varje art har sin specifika värd. Hästar kan drabbas av pälsätande (Bovicula equi) eller blodsugande löss (Haematopinus asini). Pälsätande löss är betydligt vanligare i Sverige. Problem med löss ses ofta på vårvintern när hästarna är långhåriga. Vuxna, friska individer är ofta motståndskraftiga och större angrepp av löss ses främst på unga, gamla, eller allmänt nedsatta individer.Lössen lever hela sitt liv på hästen. Vuxna honor lägger ett ägg om dagen. De platta, halvgenomskinliga äggen fästs på hårstån nära huden. Äggen kallar även gnetter. Efter 5-20 dagar kläcks äggen till nymfer. Efter 2-4 veckor är nymferna fullvuxna löss och lever därefter ungefär en månad. Vuxna löss är avlånga och platta. De har huvud, bröstkorg med sex ben, och bakkropp. Blodsugande löss är 3-5 mm stora medan pälsätare är något mindre; 1-2 mm långa. Båda är brunaktiga i färgenPälsätande löss hittas oftast i mankam, hals, bog och svansfäst, medan den blodsugande lössen tenderar att leva där pälsen är lite tunnare som på huvudet, halsen, ryggen och insidan av låren. Vid kraftig infektion kan löss hittas på hela hästen. Smitta mellan hästar sker genom direktkontakt mellan hästar, eller via gemensam utrustning och redskap.SymtomSom nämns ovan är det främst nedsatta individer som drabbas, så i en grupp med hästar är det vanligen endast enstaka hästar som får symtom. Drabbade hästar får klåda och pälsen ser maläten ut. Hårlösa fläckar förekommer. Vid kraftigare infektion kan hästen bli mer allmänt nedsatt och blodsugande löss kan orsaka anemi (blodbrist). Beteendeförändringar med nervöst beteende kan bli följden av konstant klåda och irritation.Hur diagnostiseras och behandlas löss hos häst?Löss och gnetter kan identifieras i pälsen med blotta ögat och många gånger kan hästägaren själv ställa diagnosen. Vid lindrig infektion kan du köpa receptfria medel mot löss på apoteket och behandla. Var noggrann med att tvätta borstar, täcken och vojlockar och separera mellan hästar för att undvika att smittan sprids.Om du är osäker på diagnosen, om någon häst verkar mer påverkad, eller om problemet återkommer hjälper veterinären till att konfirmera diagnosen och utesluta andra orsaker till klåda och ruggig hårrem. Provtagning och undersökning i ljusmikroskop säkerställer vilken typ av löss det handlar om. Veterinären hjälper också till att avgöra om det är någon annan orsak som gör att hästen blivit nedsatt och därför drabbats av löss.

Spolmask hos häst

Djurvårdguiden

Spolmask hos häst

Parasitkontroll är ett ständigt aktuellt ämne. De flesta hästägare jobbar med beteshygien, betesplanering, träckprovskontroller och riktad avmaskning. Föl och unghästar har sämre immunitet och är mer känsliga för invärtes parasiter jämfört med vuxna hästar. Spolmask är ett specifikt problem för unghästar och det är lämpligt att kontrollera hur mycket spolmask fölen har även under vintern och avmaska vid behov.Om spolmaskSpolmasken är hästens största invärtes parasit. Den är vitaktig, spolformad och blir 10-20 cm lång. Spolmasken lever i hästens tunntarm. Vuxna hästar har bra motståndskraft mot spolmask så det är framförallt föl och unghästar som drabbas av spolmaskinfektion.  De vuxna parasiterna lägger ägg som kommer ut med träcken och smittar bete och hagar. Äggen är väldigt resistenta i miljön och kan överleva flera år i omgivningen. Eftersom parasiten lever och förökar sig i föl och unghästar orsakar den problem främst hos stuterier, men även mindre besättningar med enstaka föl kan får problem.Fölen får i sig ägg via munnen. Äggen kläcks i tarmen till larver. Dessa vandrar genom tarmväggen, via levern till lungorna där de hostas upp och sväljs igen. Larverna utvecklas sedan i tunntarmen till vuxna maskar. Prepatensperioden, alltså den tid det tar från att hästen får i sig parasitägget tills det finns vuxna maskar i tarmen, är 10-13 veckor.Föl och unghästar är känsliga för spolmaskinfektion och det är lämpligt att ta träckprov och avmaska dem vid behov under vintermånaderna också.SymtomDe vanligaste symtomen på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, dåligt hull, bukighet och ruggig hårrem.  Eftersom spolmaskarna är så stora kan de orsaka obstruktion i tunntarmen med kolik som följd. Både återkommande låggradig kolik och akut, allvarlig kolik som kräver bukoperation förekommer. I samband med att spolmaskens larver tar sig genom lungorna skadar de slemhinnan vilket kan orsaka hosta. Parasitskador i luftvägarna banar också väg för andra luftvägsinfektioner, så vid mycket problem med hosta och luftvägsproblem kan spolmaskinfektion vara en bakomliggande faktor.Hur förebygger jag spolmaskinfektion på mina unghästar?Om sto och föl hålls i omgivningar där inga andra föl eller unghästar befunnit sig de senaste åren bör smittrycket vara lågt och risken för spolmaskproblem liten. I större besättningar med uppfödning är det ofta inte praktiskt möjligt att erbjuda helt rena beten utan hästägaren måste göra träckprovskontroller och avmaska. Eftersom det tar 10-13 veckor efter att fölen äter äggen tills maskarna är vuxna och producerar ägg kan föl som är under 12-13 veckor ha mycket spolmask även om träckprovet är negativt. Om smittrycket är högt rekommenderas rutinmässig avmaskning vid 8-10  och 16-18 veckors ålder, men på mindre besättningar är det bättre att ta träckprov vid 12-13 veckors ålder och avmaska vid behov. Larverna är inte känsliga för avmaskningsmedel på samma sätt som vuxna spolmaskar så under sommaren rekommenderas att man avmaskar sina föl individuellt när de är 8-10 respektive 16-18 veckor istället för att ta hela fölgruppen samtidigt. Avmaskar man yngre föl får avmaskningen inte avsedd effekt.Efter betessäsongen är det bäst att ta individuella träckprov på fölen eftersom såväl blod- som bandmask då också kan orsaka problem och därefter vid behov avmaska hela gruppen samtidigt med ledning av träckprovsresultaten.Eftersom spolmasken kan orsaka allvarliga och ibland livshotande sjukdom hos unghästar rekommenderar vi att hästägare tar träckprov på sina 1-2 åriga unghästar i januari – februari också och avmaskar vid behov. Träckprov är bra både för att avgöra hur mycket parasiter hästarna bär på, men det är också viktigt att veta vilken typ av parasiter. Spolmasken har viss resistens mot några av våra vanligaste avmaskningsmedel så det är viktigt att välja rätt preparat.Om ett äldre föl har kraftig spolmaskinfektion och inte avmaskats tidigare är det risk att fölet får akut kolik när många maskar dör samtidigt i samband med avmaskning. I dessa fall kan veterinären behöva behandla med paraffinolja och försiktigare avmaskning för att försöka förhindra problem.Våra veterinärer hjälper gärna till med rekommendationer kring avmaskning.

Ringorm hos häst

Djurvårdguiden

Ringorm hos häst

Ringorm är en hudsjukdom hos hästar som ger runda, torra, hårlösa hudförändringar. Sjukdomen orsakas av en mögelsvamp, så kallad dermatofyt. Ringorm läker oftast ut av sig själv, men då ringorm är mycket smittsamt rekommenderas dock behandling för att påskynda läkning och förhindra smittspridning.SymtomDe första symtomen på ringorm är att huden svullnar, håren reser sig och krustor bildas.Förändringarna ses fram för allt på huvud, hals och bål.Krustorna faller sedan av och ovala eller runda hårlösa partier i varierande storlek med torra hudflagor ses.Oftast visar hästen inga tecken på klåda.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om du misstänker att din häst fått ringorm. Ringorm kan misstänkas på hästar med runda, hårlösa hudförändringar. Ett vanligt ställe för ringorm är i sadeljordsläget. Ofta är det flera hästar i stallet som visar samma symtom.Eftersom infektionen är mycket smittsam mellan hästar men även kan smitta människor, samt att de flesta tävlingsreglementen restriktioner för tävlande, bör hästar med ringorm behandlas. Preparatet är receptbelagt och skrivs ut av veterinär.Kontakta veterinär om du misstänker att din häst fått ringorm, då sjukdomen är mycket smittsam.Vad orsakar ringorm?Ringorm orsakas av mikroskopiska mögelsvampar, så kallade dermatofyter. På häst är det oftast Trichophyton equinum som orsakar sjukdom, men även  Microsporum equinum och Trichophyton mentagrophytes förekommer.Svamparna smittar direkt mellan hästar, men även indirekt via människors händer, utrustning och inredning. Svamparna bildar sporer vid infektion. Sporerna kan överleva på utrustning eller i miljön i månader till år och infektera mottagliga individer långt senare.Foto: SVAUtredningOfta kan man misstänka ringorm genom att höra sjukdomshistorien och se på hästens symtom. För att säkerställa diagnos krävs en svampodling på material från hår, hud och krustor.BehandlingRingorm hos hästar läker oftast ut på åtta till tolv veckor, även utan behandling. Eftersom infektionen är mycket smittsam mellan hästar och även kan smitta människor, samt att tävlingsreglementen har restriktioner för tävlande, bör infekterade hästar ändå behandlas för att påskynda läkningen och förhindra smittspridning.Ringorm behandlas med ett svampdödande medel som skrivs ut på recept av veterinär. Hästen behandlas fyra gånger med tre till fyra dagars intervall. En till två gånger badas hela hästen och därefter appliceras lösningen lokalt på de förändrade hudpartierna.Isolering och stallrengöringHästar med misstänk eller konstaterad ringorm bör isoleras från övriga hästar för att förhindras smittspridning. Isoleringen kan oftast hävas 20 dagar efter första behandlingsdag, under förutsättning att behandlingen varit effektiv och att inga nya fall uppträder.Symtomfria hästar från stall där ringorm förekommer får tävla under vissa förutsättningar i en del tävlingsreglementen, sehttp://www.ridsport.se/Tavling/Smittinfo/Ringorm/https://www.travsport.se/artikel/smittskyddsreglerHåll god hygien, använd handskar samt tvätta händerna med tvål och vatten efter hantering av infekterade hästar.Eftersom svampsporer överlever länge i miljön är det viktigt att sanera stall och utrustning i samband med behandling av hästarna efter ett ringormsutbrott. En ordentlig mekanisk rengöring är viktig för att få bort all synlig smuts och därmed huvuddelen av sporerna.När inredningen torkat efter den mekaniska rengöringen kan ett desinfektionsmedel som är verksamt mot svampar och svampsporer användas. Följ anvisningen på förpackningen.Rengör utrustning mekaniskt, låt torka och desinficera den därefter. Textilier kan tvättas i 60 grader. Släng utrustning som är svår att rengöra.Hur kan jag undvika att min häst får ringorm?Det finns i dag i Sverige inget tillgängligt vaccin mot ringorm.Var försiktig med lån av vojlockar, borstar och annan utrustning.Se till att nyanlända hästar till ett stall står i karantän tre veckor innan de kommer i kontakt med befintliga hästar. De flesta infektionssjukdomar hinner bryta ut inom denna tid och smittspridning kan undvikas.

Så tar du hand om din häst under vintern

Djurvårdguiden

Så tar du hand om din häst under vintern

FoderMånga hästar får en viloperiod under vintern och glöm då inte att anpassa foderstaten därefter. Stora mängder kraftfoder till en häst som inte arbetar eller endast rids mycket lätt kan öka risken för fång och övervikt. Se till att alla foderjusteringar sker gradvis.Man behöver oftast inte ge extra foder under vintern på grund av kyla. Skulle det dock bli mycket kallt, under 10 minusgrader, kan man öka på grovfodergivan något.I södra Sverige är sandkolik vanligt under vintern. Undvik detta genom att inte fodra direkt från marken utan i stället på ett lågt foderbord eller i en foderhäck. Loppfrön kan även ges förebyggande i maten under vintern.VattenHästar behöver faktiskt mer vatten vintertid än under sommartid! Detta eftersom färskt gräs innehåller stora mängder vatten (ungefär 60-80%) vilket gör att hästarna inte behöver dricka lika mycket.Förstoppningar är mycket vanligt vintertid och i de flesta fall orsakas de av att hästarna druckit dåligt och samtidigt stått stilla en stor del av dagen. En vuxen häst på 500kg behöver ca 25L vatten per dygn i underhållsbehov. Arbetar den så att den svettas behöver den mycket mer.Hästens vatten skall helst ha en temperatur på 10-20 C. Studier har visat att ponnyhästar dricker ca 40% mer om vattnet håller denna temperatur.Rengör vattenkärlen dagligen och se till att vattnet inte fryser. Snö eller is räcker inte som vattenkälla vintertid.Se till att hästarna har tillgång till vatten dygnet runt- även vintertid.VindskyddSe till att hästarna har skydd från vind, regn och snö. Detta kan åstadkommas genom att hästarna går på lösdrift med möjlighet att själva gå in i stallet, att de har ett vindskydd i hagen eller tillgång till en dunge med träd.Täcke och hårremNär temperaturen börjar krypa nedåt under hösten och vintern börjar hästarna sätta vinterpäls. Hårremmen isolerar hästen genom att hålla och värma upp luft mellan hårstråna. Vid vått eller lerigt väder kan pälsen förlora sin isolerande förmåga och hästen får svårt att hålla värmen. Därför är det viktigt att pälsen hålls torr och skyddas från fukt.Täcka hästar som är klippta eller inte har tillgång till vindskydd i hagen. Se till att täcket passar hästen bra för att undvika skavsår och hästen skadar sig på täcket. Kontrollera täcket dagligen för att säkerställa att det är helt och ligger som det ska. Se till att täcket är torrt. Lägg aldrig täcke på en våt häst, detta kan öka risken för regnskållor.Täcka hästar vintertid som är klippta eller inte har tillgång till vindskydd i hagen.MotionSe till att hästen håller igång även under vintern. De flesta hästar mår bra av att få en vila från arbete under vintern men se till att de fortsatt rör på sig. Om de inte rör på sig så mycket i hagen kan man leda, skritta eller tömköra. Inaktivitet ökar risken för kolik och kan göra att hästens ben svullnar upp.  Svullnaden i benen försvinner dock oftast när de rör på sig.Under vinterhalvåret kan hästen behöva broddas för att klara av att gå på isiga underlag. Att använda broddar på sin häst medför vissa risker. Se till att studera hästens rörelsemönster och förse den med de skydd den behöver för att undvika tramp med broddade hovar.Broddar ska alltid skruvas ur när hästen transporteras och så snart de inte behövs. De flesta hästar sliter broddarna ojämnt i samma hov, därför kan det vara bra att byta slitna broddar i tid så att hästen inte snedbelastar hoven.Försök hålla områden kring stall och hagar så fria från snö och is som det går för att undvika halkningsolyckor.Lycka till i vinter!

Ryggproblem hos häst – vanligt hos sporthästar

Djurvårdguiden

Ryggproblem hos häst – vanligt hos sporthästar

Ryggproblem är vanligt förekommande hos sporthästar. Hästen visar ofta tecken smärta vid beröring av ryggen, obehag vid sadling eller uppsittning och nedsatt prestation. Orsak till ryggsmärta kan vara skador i mjukdelar eller benvävnad i ryggen eller en hälta i ett ben som sekundär smärta i ryggen. Behandling beror på underliggande orsak men inkluderar oftast någon forma av antiinflammatorisk medicin samt fysioterapi.Ryggproblem – SymtomHästen visar tecken på smärta från ryggen genom att reagera eller gå undan när man känner över ryggen. Hästen kan även visa obehag vid sadling eller uppsittning.Nedsatt prestation som hos hopphästar kan visa sig genom att de börjar vägra, rusa mot hinder eller får problem med kombinationer. Dressyrhästar kan få problem med små volter, samlande rörelser, sidvärtsrörelser och ryggning. Många hästar med ryggproblem får svårt att hålla en rund tretaktig galopp.Dåligt utvecklad ryggmuskulatur.Ryggproblem kan yttra sig genom att hästen reagerar eller går undan när man känner över ryggen.När skall jag kontakta veterinär?Om din häst plötsligt visar ändrat beteende och reagerar eller går undan när du känner över ryggen, sadlar eller sitter upp.Om du får problem med vissa övningar eller rörelser som inte tidigare varit något problem.UtredningArbetsgången vid ryggproblem inleds vanligen med en hältutredning som inkluderar klinisk undersökning och rörelsekontroll på både rakt och böjt spår. Ofta utförs även ett ridprov där den ordinarie ryttaren först rider hästen och ibland därefter en beridare. Sadelns passform samt träns och bett kontrolleras.Ibland läggs bedövningar i ryggen för att lokalisera smärtan. Ofta används röntgen och ultraljud för att ställa diagnos. Ibland görs även en rektal undersökning för att bedöma ländrygg och bäcken inifrån.På Specialisthästsjukhuset i Strömsholm finns även scintigrafi som ger bilder på biologisk aktivitet i benvävnad. Scintigrafi är speciellt användbart när man inte hittar några förändringar på röntgen, men när benvävnadsproblematik trots det misstänks.Om problemet misstänks vara muskelrelaterat kan blodprov för muskelenzymer och muskelbiopsi tas.Vad orsakar ryggproblem hos hästar?Ryggsmärtor och ryggproblem kan vara antingen primära, det vill säga komma direkt från ryggregionen, eller sekundära, komma till följd av ett annat problem till exempel en hälta i ett av bakbenen.Orsaker till primära ryggproblem kan vara:Muskelsträckning/överansträngning i ryggenLigamentskada i ryggenÖverridande tornutskott (kissing spines)Frakturer eller sprickor i tornutskott eller ryggkotorProblem från en av ryggens facettleder eller diskarBehandlingBehandling beror på underliggande orsak och om ryggproblemen är primärt i ryggen eller sekundärt till ett annat problem i en annan region.Antiinflammatorisk medicin Hästen får ofta antiinflammatorisk medicin genom lokal injektion kring det smärtsamma segmentet i ryggen och/eller som pasta eller pulver som ges i munnen.Värme Värme lindrar ofta ryggsmärta. Ställ gärna hästen 30 minuter innan ridpasset under solarium eller värmelampor, vilket hjälper ryggen att slappna av. Använd också gärna ländtäcke under uppvärmningen.FysioterapiEn mycket viktig del i behandlingen av alla ryggproblem är fysioterapi. Hos oss arbetar veterinären ofta i nära team med fysioterapeut och kiropraktor. Rehabiliteringsplan kan inkludera stärkande övningar, simning, hjälpmedel så som Equiband, TENS, shockwave, akupunktur mm.Träningsupplägg Hästar med ryggproblem behöver oftast vila från det arbete de normalt utför under ryttare. Det är dock ofta en fördel om hästen hålls igång under läkningsprocessen med lättare arbete från marken genom exempelvis tömkörning och promenader för hand.När det akuta stadiet är över och smärtan är borta är det dags att bygga upp hästens muskulatur. Detta görs genom att rida den i rätt form, klättra, rygga, rida över bommar och i vatten.Det är mycket viktigt att typ av träning och underlag varieras. Det kan även vara bra om hästen rids av en annan kunnig ryttare då och då. Studier visar att ridskolehästar faktiskt är de som har lägst frekvens av ryggproblem och detta tros beror på att de ofta får varierad träning med olika underlag och ryttare.Ibland uppkommer ryggproblem i samband med att kravet på hästen har ökat- då kan det vara en god idé att backa ett steg i utbildningen och diskutera ett nytt passande träningsupplägg med tränare.Fysioterapi är en viktig del av behandlingen av ryggproblem.Se över utrustningEn mycket vanlig orsak till problem i fram för allt ländryggen, är en dåligt tillpassad sadel. Tänk på att unga hästars ryggform ändrar sig allt eftersom de växer och blir starkare av träning. Se därför över unghästens sadel minst en gång årligen. Se även till att hästen har ett passande träns och bett, då problem i munhåla kan ge spänningar i nacke som fortplantar sig till ryggen.En väl tillpassad sadel är viktigt för en god rygghälsa.

Fotskabb hos häst

Djurvårdguiden

Fotskabb hos häst

Fotskabb drabbar fram för allt hästar med mycket hovskägg. Skabb ger oftast klåda, vilket hästarna ibland visar genom att de står och stampar. Krustor och sår kan vara en följd av fotskabb. Skabb behandlas bäst genom att pälsen på benens nedre del klipps och att hästen behandlas med parasitdödande medel som läggs på huden.SymtomFotskabb ger oftast klåda som visar sig genom att hästen står och stampar, sparkar eller gnider sig mot inredningen. Hudförändringar i form av skorpor, mjäll och krustor kan ses. Kliandet leder till små hudskador som kan infekteras med bakterier eller svampar och ge mugg/rasp.Problemet är vanligare på vinterhalvåret.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om din häst verkar besvärad, visar tecken på klåda och/eller fått förändrad hårrem med hårlösa partier, skorpor, mjäll och krustor. Detta kan vara tecken på hudproblem som kräver behandling för att bli bra.Vad är fotskabb?Fotskabb orsakas av ett kvalster som heter Chorioptes equi som lever på hudytan. De är små och syns knappt med blotta ögat.Fotskabb smittar genom direktkontakt med andra hästar och indirekt via skötares händer, borstar, täcken eller smittad stallmiljö. Kvalstret kan överleva i miljön upp till två månader, eller längre. Skabb dör vid frysning.Fotskabb är vanligt vintertid och drabbar fram för allt hästar med mycket hovskägg.UtredningProv tas från hårstrån som klippts av nära huden alternativt från ett skrapprov som görs med ett rakblad på drabbat hudområde.Behandling av fotskabbMisstänker du att din häst har fotskabb bör du kontakta veterinär som kan ta prover och avgöra om behandling behöver sättas in.Vad gör veterinären?Om hästen skall behandlas klipps håret från framknä/has och ned till kronrand. Alla hästar som varit i kontakt med hästen skall behandlas.Det finns för närvarande inget registrerat preparat för behandling av fotskabb hos häst men något av nedanstående kan användas:Pyretroider- applicering på samtliga ben samt en sträng längs ryggraden från öron till svans. Tre behandlingar med två veckors mellanrum.Fipronil eller foxim. Tre behandlingar med sju till tio dagas mellanrum.Avmaskningsmedel i form av ivemektinpasta i munnen ges två till tre gånger med två till tre veckors mellanrum. Effekten mot skabb är dock något osäker så detta preparat är inte förstahandsval.Rådgör angående behandling och sanering med din veterinär!Behandla även eventuell mugg/rasp.Vid smitta skall inte nya hästar tas in i stallet förrän alla hästar är färdigbehandlade och stallet är rengjort. Tvätta alla lösa inventarier och utrustning.Går det att bli av med fotskabb?Utförs behandlingen enligt rekommendationer blir hästen oftast av med skabben även om det förekommer att hästar blir återsmittade från miljö eller andra obehandlade hästar.Kan jag eller mina andra husdjur bli smittade?Hästens fotskabb smittar inte till människa, hund eller katt.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen