Spolmask hos häst

Spolmasken drabbar specifikt föl och unghästar. Fölen avmaskas därför rutinmässigt första betessäsongen mot spolmask. 

Om spolmask

Spolmasken är hästens största invärtes parasit. Den är vitaktig, spolformad och blir 10-20 cm lång. Spolmasken lever i hästens tunntarm. Vuxna hästar har bra motståndskraft mot spolmask så det är framför allt föl och unghästar som drabbas av spolmaskinfektion.  De vuxna parasiterna lägger ägg som kommer ut med träcken och smittar bete och hagar. Äggen är väldigt resistenta i miljön och kan överleva flera år i omgivningen. Eftersom parasiten lever och förökar sig i föl och unghästar orsakar den problem främst hos stuterier, men även mindre besättningar med enstaka föl kan får problem.
 
Fölen får i sig ägg via munnen. Äggen kläcks i tarmen till larver. Dessa vandrar genom tarmväggen, via levern till lungorna där de hostas upp och sväljs igen. Larverna utvecklas sedan i tunntarmen till vuxna maskar. Prepatensperioden, alltså den tid det tar från att hästen får i sig parasitägget tills det finns vuxna maskar i tarmen, är 10–13 veckor.

Spolmaskens ägg överlever länge i miljön och fölen får i sig dem via munnen. Det tar ungefär 3 månader innan äggen utvecklats till vuxna maskar i fölet och börjar lägga ägg. Vi avmaskar därför fölen första gången vid 8–10 veckors ålder utan föregående träckprov. 

Symtom på spolmask

De vanligaste symtomen på spolmaskinfektion är dålig tillväxt, dåligt hull, bukighet och ruggig hårrem.  Eftersom spolmaskarna är så stora kan de orsaka förstoppning i tunntarmen med kolik som följd. Både återkommande låggradig kolik och akut, allvarlig kolik som kräver bukoperation förekommer. I samband med att spolmaskens larver tar sig genom lungorna skadar de slemhinnan vilket kan orsaka hosta. Parasitskador i luftrören banar också väg för andra infektioner, så vid upprepade problem med luftvägsinfektioner kan spolmask vara en bakomliggande faktor.

Hur förebygger jag spolmaskinfektion på mina unghästar?

Om sto och föl hålls i omgivningar där inga andra föl eller unghästar befunnit sig de senaste åren bör smittrycket vara lågt och risken för spolmaskproblem liten. I större besättningar med uppfödning är det ofta inte praktiskt möjligt att erbjuda helt rena beten utan hästägaren måste avmaska. Eftersom det tar 10–13 veckor efter att fölen äter äggen tills maskarna är vuxna och producerar ägg kan föl som är under 13 veckor ha mycket spolmask även om träckprovet är negativt. Vi rekommenderar därför rutinmässig avmaskning vid 8–10 och 16–18 veckors ålder. Larverna är inte känsliga för avmaskningsmedel på samma sätt som vuxna spolmaskar så under sommaren rekommenderas att man avmaskar sina föl individuellt när de är 8–10 respektive 16–18 veckor i stället för att ta hela fölgruppen samtidigt. Avmaskar man yngre föl får avmaskningen inte avsedd effekt.

Efter betessäsongen avmaskas fölet mot lilla blodmasken. Detta görs ofta i samband med installningen och bör göras minst en vecka efter den andra avmaskningen mot spolmask. 

Eftersom spolmasken kan orsaka allvarliga och ibland livshotande sjukdom hos unghästar rekommenderar vi att hästägare tar träckprov på sina 1–2 åriga unghästar i januari – februari också och avmaskar vid behov. Därefter tas träckprov som för vuxna hästar inför betessläpp på våren.

Träckprov är bra både för att avgöra hur mycket parasiter hästarna bär på, men det är också viktigt att veta vilken typ av parasiter. Spolmasken har viss resistens mot några av våra vanligaste avmaskningsmedel så det är viktigt att välja rätt preparat. För att säkerställa effekten är det bra att ta ett uppföljande träckprov 2 veckor efter avmaskning. 

Om ett äldre föl har kraftig spolmaskinfektion och inte avmaskats tidigare är det risk att fölet får akut kolik när många maskar dör samtidigt i samband med avmaskning. I dessa fall kan veterinären behöva behandla med paraffinolja och försiktigare avmaskning för att försöka förhindra problem.

Våra veterinärer hjälper gärna till med rekommendationer kring avmaskning.