Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Korsförlamning hos häst

Djurvårdguiden

Korsförlamning hos häst

Med korsförlamning hos häst och träningsrelaterad myopati menar vi tillstånd som karakteriseras av smärta från musklerna i hästens bakdel som uppstår i anslutning till träning. Det finns flera olika bakomliggande orsaker och symtomen varierar från klassisk korsförlamning med stelhet och ömma, svullna muskler till mer subtil prestationsnedsättning. Alla hästar kan drabbas av korsförlamning och andra träningsrelaterade myopatier. Regelbundna rutiner, rätt utfodring och mycket utevistelse brukar minska risken.Orsaker till korsförlamning hos hästForskningen kring hästens myopatier har varit intensiv de senaste decennierna. På svenska använder vi ofta ordet korsförlamning som samlingsnamn, men eftersom vi i denna artikel även innefattar myopatier som inte karakteriseras av symtom på korsförlamning använder vi samlingsnamnet träningsrelaterad myopati (fri översättning från engelskans exertional myopathy).Med träningsrelaterad myopati avses tillstånd som uppstår i samband med ansträngning och karakteriseras av att musklerna i hästens bakdel blir ömma eller begränsar hästens arbetskapacitet.Träningsrelaterad myopati kan delas in i tre huvudkategorierSporadisk korsförlamningOrsakas av yttre faktorer som överansträngning, nutritionell imbalans eller träning i samband med virusinfektion. Sporadisk korsförlamning kan uppstå vid enstaka tillfälle på vilken häst som helst.Kronisk korsförlamningÄrftliga faktorer hos hästen gör den känslig för återkommande korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel RER (recurrent exertional rhabdomyolysis) och PSSM 1 (PolySaccarid Storage Myopathy type 1). RER orsakas av en defekt i kalciumregleringen i muskelcellerna. PSSM 1 orsakas av en mutation i genen Gys-1 som gör att onormala mängder glykogen lagras upp i muskelcellerna.Kronisk träningsrelaterad myopati utan symtom på korsförlamningTroliga, men ej ännu identifierade, ärftliga faktorer hos hästen gör den känslig för prestationsnedsättning utan uppenbara symtom på korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel PSSM 2 (PolySaccarid Storage Myopathy type 2) som karakteriseras av onormal upplagring av glykogen i muskelcellerna utan mutation i Gys-1.Det pågår intensiv forskning i området. Det finns fler typer av myopatier, och olika manifestation av ovan beskrivna genförändringar hos olika hästraser, varför grupperingen ovan är förenklad och summarisk.Symtom på korsförlamning hos hästSymtom på korsförlamning är stelhet, korta steg med bakbenen och ömma, svullna muskler till bakdelen. Drabbade hästar blir oroliga, svettas och får hög puls. Om muskelsönderfallet är väldigt kraftigt kan myoglobin som läckt från de skadade muskelcellerna ses som en mörkfärgning av urinen.RERDrabbar oftast kapplöpningshästar. Det är vanligare hos högpresterande, nervösa ston och risken ökar om hästarna utfodras med kolhydratrik diet. Symtom på korsförlamning ses ofta 15-30 minuter efter lättare arbete och mer sällan efter intensiva pass. Det utlöses ofta av att en häst med redan nervöst temperament blir ytterligare uppstressad av någon anledning.PSSM 1Drabbar främst quarterhästar och kallblod, men kan även drabba halvblod och andra raser. Symtomen på korsförlamning varierar mellan lindriga till så kraftiga att hästen blir oförmögen att röra sig. Kliniska symtom kommer ofta om hästen får mindre än 20 minuters lätt arbete och risken ökar om hästen stått stilla dagarna innan och fått normal kraftfodergiva. PSSM 1 är troligen det som orsakade ”måndagssjukan” som i äldre litteratur beskrivits hos arbetshästar efter helgens vila.Hästar med PSSM 1 behöver inte alltid visa symtom på klassisk korsförlamning utan kan även presentera med symtomen som beskrivs nedan för PSSM 2.PSSM 2Drabbar såväl halvblod som quarterhästar och andra raser. Hos quarterhästar med PSSM är cirka en tredjedel av typ 2 och det är främst quarterhästar av kapplöpningstyp som drabbas av PSSM 2. Quarterhästarna med PSSM 2 visar ofta symtom på klassisk korsförlamning. Hos halvblodet är det däremot så mycket som 8 av 10 hästar med PSSM som har typ 2.  Symtomen ses ofta när hästen är kring 10 år och kan visa sig som diffus muskelömhet, svårdiagnosticerad hälta eller ovilja att arbeta, hoppa eller samla sig.När ska jag söka vård hos veterinär om jag misstänker korsförlamning?Akut korsförlamning är mycket smärtsamt för hästen och veterinär behöver tillkallas omgående. Att utreda orsaken till diffus prestationsnedsättning är betydligt svårare och kräver ofta flera besök hos veterinär med noggrann genomgång av allt från träningsrutiner, utrustning och ryttarens inverkan till mer specifik veterinärmedicinsk undersökning av hälta och muskelömhet.Vad gör veterinären vid misstanke om korsförlamning?Akut korsförlamning diagnosticeras baserat på de typiska kliniska symtomen. För att konfirmera diagnosen kan veterinären ta ett blodprov och analysera muskelenzymer  som ofta är skyhöga vid akut korsförlamning.BlodprovFörutom muskelvärdena kan det vara av värde att analysera allmänt blodprov och elektrolytbalans för att hitta underliggande orsak och guida lämplig behandling.Rörelseundersökning och hältutredning vid korsförlamningVid mer subtila symtom innefattar utredningen genomgång av allt från träningsrelaterade faktorer till specifika diagnostiska test. En allmän klinisk undersökning med palpation av hästens muskulatur och kontroll av halsens och ryggens rörelser görs. Veterinären vill se hästen i rörelse på såväl rakt som böjt spår och ofta även med ryttare. En fullständig hältutredning med böjprov är också lämpligt.En noggrann rörelseundersökning med böjprov är oftast lämpligt vid utredning av muskelsjukdomar.MuskelenzymerBlodprov för muskelenzym kan tas i vila eller före och efter arbetsprov. Hästar med PSSM 2 har ofta normala muskelenzym även efter arbetsprov, och även hästar med RER eller PSSM 1 kan ha normala värden, så arbetsprov ger inte alltid diagnos.Selen och Vitamin EBlodprov för analys av selen och vitamin E nivåer görs ofta. Brist på dessa ämnen tros till exempel kunna öka risken för sporadisk korsförlamning. Vidare kan brist på vitamin E orsaka andra typer av muskel- och nervsjukdomar som kan visa snarlika symtom, och tillskott rekommenderas till hästar med låga nivåer i serum.GentestDet finns ett genetiskt test för PSSM 1 som ofta tas på quarterhästar och kan även tas på andra hästraser.MuskelbiopsierVävnadsprov från bakdelens muskulatur kan tas för analys under mikroskop. Provtagningen är inte helt enkel och provet kräver specifik kyld transport och måste skickas till ett laboratorium med specifika kunskaper. Muskelbiopsier tas främst i de fall där gentest varit negativt och hästen har fortsatta problem trots att diet- och träningsrekommendationer för den misstänkta muskelsjukdomen följts och andra möjliga orsaker till hästens symtom uteslutits.Behandling av korsförlamning hos hästI det akuta skedet behandlas hästen med smärtstillande och muskelavslappnande preparat. Vätske- och elektrolytbalansen korrigeras vid behov. Om hästen har kraftigt muskelsönderfall rekommenderas intravenös vätska för att minska risken att myoglobinet orsakar sekundära skador på njurarna.Vid kraftigt muskelsönderfall i samband med akut korsförlamning behöver hästen intravenöst dropp.Majoriteten av hästarna svarar snabbt på behandlingen och mår betydligt bättre inom ett dygn. Hästar med RER rekommenderas ofta lätt jogging i 10-15 minuter till dess att muskelvärdena är normaliserade, därefter kan återgång till normal träning göras relativt snabbt. För hästar med PSSM startas träningen efter en episod betydligt försiktigare med endast ett par minuters lätt longeringsarbete initialt som ökas med bara någon minut varje dag till 30 minuter efter flera veckor då hästen kan gradvis återgå till träning under sadel igen. Även här följs muskelvärdena och arbetsmängden anpassas löpande.Efter genomgången korsförlamning är det viktigt att hästen sätts igång på ett kontrollerat sätt och att muskelvärdena följs upp i blodprov. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av korsförlamning?För att minska risken för sporadisk korsförlamning är det viktigaste att inte arbeta hästen hårdare än vad den är tränad för och att vara speciellt aktsam vid väldigt varmt väder.Kroniska och återkommande tillstånd förebyggs bäst med rätt anpassad foderstat och träningsupplägg.UtfodringFoderstaten bör bestå av begränsade mängder stärkelse och socker, och energin tillförs hellre med hjälp av fettbaserat foder. Ett rätt anpassat grovfoder, som inte har för hög mängd icke-strukturella kolhydrater är grunden. En näringsmässig analys av grovfodret att beräkna foderstaten efter är nödvändig Om hästen måste ha kraftfoder utöver grovfodret så gäller även här att mängden socker och stärkelse inte får bli för hög. Betesgräs har högt sockerinnehåll så vissa hästar, framförallt de med PSSM 1, tolererar inte fri betesgång.  Hästen måste få i sig tillräckligt med vitaminer,  mineraler, salt och friskt vatten. Vitamin E och selen rekommenderas i de fall blodprov indikerar låga värden. Även om hästen enligt foderstatsberäkningen får i sig tillräckligt med protein är det skillnad i kvalitet på olika protein. Tillskott med till exempel vasslebaserat protein rikt på cystein rekommenderas ofta till hästar med myopati, men det är inte fastställt i forskning ifall detta hjälper.TräningFör alla hästar med träningsrelaterad myopati gäller att regelbundna rutiner gällande motion och utevistelse är viktigt. Hästarna bör röra på sig varje dag och gå ute i hage eller lösdrift så mycket som möjligt.RERHos hästar med RER verkar risken att utveckla symtom störst när en stressad häst hålls tillbaka i ett långsamt joggingtempo mer än 20 minuter. Det rekommenderas därför att låta hästen jobba i max 15 minuter och därefter hellre träna till exempel intervaller.  Det är bra att försöka anpassa de dagliga rutinerna i stallet så att den drabbade hästen inte stressar upp sig. Till exempel kan det vara bra att hästen får foder först eller tränas först på dagen.PSSM Är tvärtemot RER inte kopplat till stress. För PSSM är det ofta bra med lång uppvärmning innan ridpass. Speciellt hästar med PSSM 2 rekommenderas ofta longering lång, låg form 15-20 minuter innan uppsittning. Likaså att hästen tillåts skritta på lång tygel och får möjlighet att sträcka ut ryggmusklerna ofta under ridpasset.ÖvrigtDet finns mediciner beskrivna som ibland ges till hästar med RER och PSSM 1 men dessa ger tävlingskarens så i de flesta fall är det bättre att arbeta med träningsrutiner och foder. Många hästar blir däremot hjälpta av andra terapier så som massage och stretchiLäs merDu hittar fler artiklar, tips och goda råd på Djurvårdguiden.

Selen och vitamin E

Djurvårdguiden

Selen och vitamin E

Tillskott med selen och vitamin E är bland de ämnen som ges oftast till våra hästar. Det finns en rad väl beskrivna muskel- och nervsjukdomar som är kopplade till brist på selen och vitamin E i litteraturen. Sjukdomarna är lyckligtvis ovanliga idag eftersom så gott som alla kommersiella kraftfoder och mineralfoder innehåller tillsatt vitamin E och selen och medvetenheten hos hästägare om vikten av att hästar får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler är väldigt hög. Behöver din häst tillskott av selen och vitamin E?Vad gör selen och vitamin ESelen och vitamin E är antioxidanter och skyddar mot fria radikaler och oxidation. Syreradikaler är en naturlig del av syremetabolismen och hjälper bland annat till med hästens immunförsvar, men de kan även reagera med omättade fettsyror och skada cellerna och deras membraner. Selen och vitamin E ingår i flera olika enzymer och processer som hjälper till att balansera syremetabolismen så att skador från fria radikaler minimeras. Muskelceller är speciellt känsliga för oxidativa skador då de är aktiva celler som är beroende av fettmetabolism för sin funktion.Var finns selen och vitamin ESelen och vitamin E finns i fodret. I Sverige har vi på många ställen selenfattiga jordar, varför inhemskt producerat foder kan ha lågt seleninnehåll. Detta kan till viss del kompenseras genom gödsling med selenberikade produkter.  Vitamin E finns framförallt i grönt gräs och gröna blad. Hästar som går på bete får i sig tillräckligt med vitamin E. När gräset torkas eller i ensileringsprocessen försvinner däremot mycket vitamin E, så hästar som inte har tillgång till betesgräs behöver ofta tillskott med vitamin E. Eftersom detta är välkänt sedan länge är i princip allt kommersiellt kraft- och mineralfoder som säljs idag är berikat med ämnena.Långvarig och allvarlig brist är ovanligtLångvarig och allvarlig brist på selen och vitamin E är idag ovanligt hos häst i Sverige. Det är kopplat till en rad olika sjukdomar som främst drabbar muskler, nerver och reproduktionsorganen. Muskelsjukdomar som kan förekomma karakteriseras av muskelinflammation, muskelatrofi eller korsförlamning förekommer, men även inflammation i hjärtmuskeln (myokardit) förekommer. Neurologiska förändringar i nervtrådarna i halskotpelaren kan ge upphov till vinglighet och nedsatt koordination. Vidare finns beskrivet fertilitetsproblem hos såväl ston som hingstar kopplat till brist på selen och vitamin E.Mer låggradig brist på selen och E-vitaminbrist kan dock förekomma oftare även hos hästar som fodras optimalt och får berikat tillskott. Behovet och förmågan att uppta ämnena varierar hos den enskilda hästen, och olika beredningsformer av ämnena tas upp i olika utsträckning av hästen. Hos dessa hästar kan mer diffusa symtom på nedsatt prestation så som ovilja att gå fram, ömhet under sadel, ovilja att hoppa eller samla sig noteras.Vid diffusa symtom på ridbarhetsproblem kan låggradig brist på vitamin E eller selen vara en bidragande orsak.Överutfodring med selen och vitamin ESelen är giftigt för häst i höga doser, så de dagliga rekommendationerna inte överskridas. Symtom på selenförgiftning kan vara hovsprickor, håravfall och avmagring. Vitamin E däremot verkar inte skadligt för häst om det inte ges i extrema mängder.UtfodringsrekommendationerMängden vitamin E som rekommenderas beror på flera faktorer som ålder, arbete och dräktighet men brukar hamna någonstans mellan 75 och 200 mg per 100 kg kroppsvikt och dag och bör inte överstiga 3000 mg per 100 kg kroppsvikt och dag. För selen gäller kring 0,2mg  per 100 kg kroppsvikt och bör inte överstiga 5 mg per 100 kg kroppsvikt och dag.  Eftersom det skiljer sig i upptag beroende på vilken form selen och vitamin E ges (till exempel naturligt jämfört med syntetiskt) är rekommendationerna bara generella riktlinjer.För att avgöra om hästen har behov av tillskott är som alltid grunden en näringsmässig analys av grovfodret och en beräknad foderstat där allt kraftfoder som hästen får läggs in. Eftersom det finns utrymme att ge lite över det rekommenderade dagliga intaget är det ingen fara att ge kraftfoder eller mineralfoder med tillskott av vitamin E och selen i rekommenderade mängder som komplement även till icke-analyserat grovfoder. Däremot kan det vara riskfyllt att kombinera flera olika tillskott som innehåller selen utan att räkna samman den totala dagliga dosen.När gräset torkas eller ensileras försvinner mycket naturligt förekommande vitamin E i fodret.Blodprov för kontrollEftersom upptaget och behovet av selen och vitamin E kan variera hos den enskilda hästen beroende på fodrets sammansättning, ämnets beredningsform och hästens status kan det i vissa fall vara lämpligt att analysera blodprov för att säkerställa att hästen har tillräckligt med selen och vitamin E. Nivåerna i blodet är inte alltid rättvisande eftersom det är främst i musklerna som ämnena behövs, men eftersom analys av spårämnen och vitaminer i  muskulaturen inte är ett kliniskt tillgängligt används ofta koncentrationen i blodet som en uppskattning av hästens status. Analys av blodvärdena är främst av intresse i de fall det finns anledning att misstänka att hästen inte får i sig tillräckligt, eller om den visar symtom på muskelsjukdom eller ridbarhetsproblem.Läs merDu hittar fler artiklar, tips och goda råd på Djurvårdguiden.

Foderstrupsförstoppning

Djurvårdguiden

Foderstrupsförstoppning

Foderstrupsförstoppning är ett akut tillstånd där foder fastnar i hästens matstrupe. Det är ofta torrt kraftfoder eller betfor, men det förekommer också foderstrupsförstoppning orsakad av annat foder som gräs, hö eller morotsbitar. I vissa fall släpper foderstrupsförstoppningen spontant efter några minuter, men många gånger behövs akut hjälp av veterinär.Orsaker till foderstrupsförstoppningNormalt blandas fodret med saliv när hästen tuggar vilket underlättar passagen genom matstrupen. Om hästen av någon anledning inte tuggar fodret ordentligt kan det orsaka en foderstrupsförstoppning. Det kan till exempel hända om hästen kastar i sig kraftfoder när den är väldigt hungrig, glupsk eller orolig för att en annan häst ska hinna före. Vissa fodermedel som betfor ska alltid blötläggas innan utfodring eftersom det sväller när det kommer i kontakt med vatten eller saliv. Att hästar av misstag fått tillgång till torrt betfor är därför en vanlig orsak till foderstrupsförstoppning.I de flesta fall är foderstrupsförstoppning en isolerad händelse och kan drabba vilken häst som helst. Det förekommer dock att hästar har återkommande problem med foderstrupsförstoppning. Då är det ofta en underliggande defekt i matstrupens funktion som ligger bakom. Det kan till exempel vara ärrvävnad om matstrupen blivit skadad vid tidigare foderstrupsförstoppning eller yttre trauma som en spark från en annan häst mot halsen. En häst som har problem med tänderna och inte tuggar ordentligt löper också större risk för foderstrupsförstoppning.Det är viktigt att hästen får äta i lugn och ro och helst börja med grovfoder.Symtom på foderstrupsförstoppningFoderstrupsförstoppning uppstår akut i samband med att hästen äter. Hästen blir ofta spänd och sträcker huvud och hals framåt och nedåt. Den hostar och hulkar på ett krampaktigt sätt och blir påtagligt besvärad. Ofta rinner skummig saliv med foderpartiklar från båda näsborrarna och munnen. Fodertstupsförstoppning är mycket obehagligt för hästen och många hästar blir ordentligt oroliga och stressade av situationen.När ska jag söka vård hos veterinär?Foderstrupsförstoppning släpper ibland av sig själv efter en liten stund. Prova att gå några minuter med hästen för att få den att slappna av. Ibland syns förstoppningen utifrån som en utbuktning i fåran på halsens undre del på vänster sida. Då kan man försiktigt försöka massera i området så att fodret passerar vidare nedåt magsäcken.Om foderstrupsförstoppningen inte släpper inom 10-20 minuter rekommenderar vi att veterinär kontaktas.Vad gör veterinären vid misstänkt foderstrupsförstoppning?Diagnosen foderstrupsförstoppning är vanligen enkel att ställa på de kliniska symtomen. Om symtomen inte är helt tydliga kan veterinären behöva gå ner med en sond i matstrupen för att fastställa diagnosen.I de fall hästen har återkommande problem med foderstrupsförstoppning kan veterinären undersöka hästens matstrupe genom att gå ner med en kamera (endoskopi). Vid behov kan även mer avancerad diagnostik som kontraströntgen, ultraljud och datatomografi användas för att identifiera bakomliggande orsak till besvären.Veterinären går ner med en sond i hästens matstrupe för att fastställa diagnosen och försöka lösa stoppet. BehandlingVeterinären ger hästen avslappnande och kramplösande mediciner så att spasmerna i matstrupe och halsmuskulatur släpper. Därefter går veterinären ner med en sond i matstrupen och försöker försiktigt lösa foderproppen genom att spola med ljummet vatten. Ibland släpper stoppet snabbt, men ibland måste veterinären ge mer mediciner och försöka igen efter någon timme. De allra flesta fall av foderstrupsförstoppning där det inte finns någon bakomliggande defekt i matstrupen löses på detta sätt.När hästen har foderstrupsförstoppning finns risk att foderpartiklar hamnar i luftstrupen och kan då orsaka lunginflammation (aspirationspneumoni). Beroende på hur länge hästen stått med foderstrupsförstoppningen och hur enkelt det varit att lösa bedömer veterinären risken för att hästen kan drabbas av detta. Vid svårare fall av foderstrupsförstoppning kan veterinären föreslå en endoskopiundersökning av hästens mat- och luftstrupe innan hästen får börja äta igen. Ofta görs detta 12-24 timmar efter att stoppet lösts. I vissa fall bedöms risken för lunginflammation så stor att antibiotika och antiinflammatorisk medicin ordineras direkt.  Även om foderstrupsförstoppningen varit av enklare karaktär rekommenderas alltid att hästägaren är extra vaksam för symtom på lunginflammation under de närmaste veckorna efteråt.Ibland görs en endoskopi efter genomgången foderstrupsförstoppning för att säkerställa att inga komplikationer uppstått. Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av foderstrupsförstoppning?Alla hästar kan drabbas av foderstrupsförstoppning men för att minska risken är det viktigt att inte ge hästarna tillgång till kraftfoder när de kan förväntas att kasta i sig maten.  Ge till exempel alltid grovfoder först och se till att hästarna inte stressar varandra i samband med fodringen. Betfor ska, som alla hästvana vet, aldrig utfodras torrt till hästarna. För att undvika misstag är det viktigt att hålla foder inlåst ifall hästarna skulle komma loss i stallet, och att vara väldigt tydlig om det är oerfarna personer som vid tillfälle ska utfodra hästarna.Regelbunden kontroll och vid behov åtgärd av hästens tänder av veterinär minskar också risken för foderstrupsförstoppning till följd av dåligt tuggat foder.Läs fler artiklar, goda råd och tips på Djurvårdguiden.

Hur mycket dricker en häst?

Djurvårdguiden

Hur mycket dricker en häst?

I denna artikel går vi igenom hur mycket en häst dricker då en återkommande riskfaktor för kolik, speciellt såhär på hösten, är att hästen inte får i sig tillräckligt med vätska. Därför vill vi passa på att påminna om vikten av att säkerställa att hästen har fri tillgång till friskt vatten. Hur mycket dricker en häst – hästens vätskebehovHästens underhållsbehov av vatten är cirka 5 liter per 100 kg, så en stor häst behöver kring 30 liter vätska per dag. Behovet kan öka till mer än det dubbla om hästen svettas i samband med arbete eller varmt väder, eller för ston som producerar mjölk.Vatten under de kalla årstidernaFri tillgång på vatten är alltid nödvändigt, men kanske extra viktigt att tänka på under den kalla årstiden. Under betessäsongen får hästen även i sig vätska via saftigt gräs och dagg, men under höst och vinter är fodrets bidrag till vätskeintaget betydligt lägre. På hösten ser vi ett ökat antal hästar med grovtarmsförstoppning vilket sannolikt beror på att många hästar äter mer grovfoder när det blir kallare i luften, samtidigt som de kan vara mindre benägna att dricka iskallt vatten. Här nedan följer en rad faktorer du kan tänka på för att minska risken att din häst dricker för lite.Hästar dricker när de äterStudier har visat att hästarna dricker i anslutning till att de äter. Vissa hästar till och med doppar sitt hö i vatten när de äter. Hästarna ska alltid ha tillgång till vatten, men det är extra viktigt att vattenkaren är fyllda i samband med utfodring.Hästar dricker i samband med att de äter så se till att vattenkaren är fyllda vid utfodring.Hur mycket dricker en häst påverkas av hur vattnet serverasHink och karFör att dricka tillräckligt behöver hästarna fri tillgång på friskt och välsmakande vatten. De flesta hästar dricker hellre ur stora kar eller baljor med stor vattenyta än små vattenkoppar. Friskt vatten i en bäck uppskattas allra mest. Vidare verkar färgen på hinkar och kar ha betydelse då hästar tenderar att föredra att dricka ur ljusa hinkar om de erbjuds möjlighet att välja.Vattenkopp och flottörHästar dricker stora mängder vatten under kort tid, vilket är viktigt att tänka på när man använder automatisk vattenkopp. De flesta hästar föredrar vattenkopp med flottör framför vattenkopp där de behöver trycka fram vattnet, och ju större vattenyta och mer vatten som får plats i koppen desto bättre. Flödet i vattenkoppen måste vara tillräckligt högt, annars tröttnar hästen och går ifrån vattnet innan den fått i sig tillräckligt med vatten. Vi rekommenderar minst 8 liter vatten per minut.Kontrollera flödet i vattenkoppen såhär:Ställ en hink under vattenkoppenFyll vattenkoppen till breddenTryck fram vatten under 1 minutMät vattenmängden i hinkenMånga hästar föredrar att dricka ur hink eller kar framför vattenkopp. Hur mycket dricker en häst – vatten till hästar i gruppOm hästar hålls i grupp är det viktigt att säkerställa att även ranglåga hästar får tillgång till vatten. I vissa fall kan flera vattenkar behövas på olika ställen.Vattnets temperaturUnder den kalla årstiden kan vattnet behöva värmas för att inte frysa. Vi vet också att hästar dricker mer om de serveras uppvärmt vatten under den kalla årstiden.Hygienisk kvalitetVatten till häst ska ha samma hygieniska kvalitet som dricksvatten till människor. Föroreningar i vattnet i form av bakterier, mögel och andra mikroorganismer påverkar hästen magtarmsystem och immunsystem negativt. Dricksvattnets kvalitet måste kontrolleras och vattenkoppar och kar hållas rena.Ta en runda i stallet och fundera på om det finns något som kan förbättras när det gäller hästarnas vatten!

Bukoperation på häst

Djurvårdguiden

Bukoperation på häst

Alla orsaker till kolik hos häst kan inte lösas med enbart medicinsk behandling, utan ibland krävs kirurgiska åtgärder för att koliken ska släppa. Här berättar vi mer om hur en bukoperation på häst går till. Orsaker till kolik som kräver bukoperation på hästKolik innebär att hästen har ont i magen, vilket hästen visar med en rad typiska koliksymtom. Majoriteten av kolikfallen beror på enklare saker som förstoppning och gaskolik, och dessa problem löses vanligen genom behandling med kramplösande mediciner och laxerande medel. Det förekommer dock allvarligare orsaker till kolik som inte går att rätta till med mediciner. Hästens tarm är förhållandevis rörlig i bukhålan och de vanligaste orsakerna till att kirurgisk åtgärd blir nödvändig är omvridning (=tarmvred) eller felläge. Omvridning innebär att tamren vridits om runt sin egen axel eller tarmkörset, medan felläge innebär att tarmen flyttats ur sin normala position och kinkats eller fastnat i ligament eller håligheter inuti bukhålan. Gas produceras hela tiden av bakterierna i tarmen och det avsnörda tarmavsnittet späns ut när gasen inte kan passera vidare, vilket orsakar smärta. Om tarmen är helt åtsnörd stryps dessutom blodförsörjningen till det drabbade tarmpartiet och vävnaden i tarmväggen skadas snabbt. Bakteriella biprodukter och toxiner som normalt skulle transporterats ut med träcken passerar istället genom tarmväggen ut i blodomloppet och orsakar systemisk inflammation (sepsis). Om tillståndet inte åtgärdas kirurgiskt finns risk att hästen dör av systemisk inflammation eller att tarmen spricker.Bukoperation på häst kan bli nödvändig vid andra orsaker till kolik än omvridning och felläge. Även om de flesta förstoppningar löses med medicinsk behandling finns risken att de orsakar tarmruptur om de sitter för länge eller på svårare ställen i tarmen. Vi ser även infarkter efter parasitskador och inflammation efter bakteriella infektioner som kräver bukoperation.Veterinären gör en undersökning för att försöka fastställa orsaken till hästens koliksymtom. När rekommenderas bukoperationNär hästen har kolik försöker veterinären ställa en så korrekt diagnos som möjligt genom allmän klinisk undersökning, rektalundersökning, ultraljud av bukhålan samt genom att ta prov på bukvätskan. Det är dock inte möjligt att nå runt hela bukhålan med dessa diagnostiska metoder och det går inte alltid att fastställa den exakta orsaken till hästens symtom. Veterinären gör en sammantagen bedömning baserad på hästens symtom och de kliniska fynden och ger därefter sin bästa rekommendation. I vissa fall är det uppenbart att hästen måste opereras omgående och att alternativet annars är avlivning. I andra fall kan det vara betydligt mer svårbedömt. Tarmen kan ligga i ett läge att det finns möjlighet att den kan komma loss spontant, men som nämnts ovan kan vi inte veta säkert och om felläget inte släpper finns risken för tarmruptur. Här får veterinären göra en bedömning av sannolikheten att tarmfelläget rättas med medicinsk behandling utan att riskera att tarmen spricker.  Ofta inleds medicinsk behandling och hästens status följs noggrant. Om tarmen inte verkar rätta sig spontant eller om hästens allmäntillstånd påverkas negativt, rekommenderar veterinären sannolikt bukoperation för att inte riskera att ingreppet görs för sent. I dessa lägen kan det finnas ett alternativ att om ägaren inte vill att hästen bukopereras kan medicinsk behandling provas ytterligare en tid så länge hästens smärta är kontrollerbar. Ägaren måste då vara införstådd med att det kan vara för sent med en operation om hästen inte blir bättre av medicinen ifall tarmen spricker eller hästens allmäntillstånd försämras. Om tarmen spricker orsakar detta så kraftig inflammation i bukhålan att det inte går att rädda hästens liv.Hur går en bukoperation på häst till?Vid en bukoperation sövs hästen och läggs på rygg på operationsbordet. Kirurgen går in genom ett snitt i bukväggen strax framför naveln och går igenom hela bukhålan och fastställer vad som orsakat hästens symtom. Vid enklare fellägen av grovtarmen där blodförsörjningen till tarmavsnittet varit intakt räcker det ofta att tarmen töms på gas och innehåll och därefter placeras i normalt läge. Om tarmen däremot varit utan blodförsörjning kan den vara så pass skadad att tarm måste opereras bort. Detta är ett betydligt större ingrepp och innebär större risk för komplikationer efteråt.Kolik är mycket akut och många av operationerna görs på nätter och helger. Vid Evidensias djursjukhus har vi specialutbildade djursjukskötare och veterinärer som står beredda dygnet runt för att genomföra dessa svåra ingrepp.Vad händer efter operationen?När hästen vaknat efter narkosen får den gå tillbaka till sin box. Den får ett bukbandage för att skydda buksåret och får antibiotika och smärtstillande medicin några dagar. Ofta får den intravenöst dropp precis efter operationen och beroende på vilken åtgärd som gjorts får den börja äta och dricka efter några timmar till dagar.Hästen stannar ofta på djursjukhuset 5-10 dagar efter operationen. För att buksåret ska läka bra bör hästen stå på boxvila med skrittmotion för hand 6 veckor efter operationen och därefter ytterligare 6 veckors vila i större hage innan den kan återgå till normal träning.När hästen är tillbaka i boxen efter operationen får den ett bukbandage. Hästen kan ofta skrittmotioneras redan dagen efter operationen. Komplikationer på häst efter en bukoperationHästar är stora och tunga djur och det gör att det finns extra risker i samband narkos och operation. Ju sjukare hästen är innan operationen och ju länger tid hästen haft kolik desto större risk. Själva narkosen är en risk för framförallt väldigt allmänpåverkade hästar. Om tarmväggen är skadad och dessutom fylld med tungt innehåll kan den gå sönder i samband med hanteringen under operationen. I de fall hästen är allmänpåverkad eller operationen lång ökar också risken att hästen får svårt att ställa sig upp efter avslutad narkos.När hästen väl klarat operationen och är uppe på benen efter narkosen finns också en del komplikationer som kan tillstöta. Det kan till exempel vara att  tarmen inte kommer igång med normal motorik, att hästen får ytterligare kolikepisoder, eller att buksåret blir infekterat för att nämna några.Risken för komplikationer ökar ju sjukare hästen är innan operation, vilket i sin tur påverkas av orsaken till koliken och hur lång tid hästen varit sjuk.  En häst med grovtarmsfelläge som åtgärdas kirurgiskt innan hästens allmäntillstånd blivit alltför påverkat och tarmväggen skadats kommer vanligen upp snabbt efter narkosen och kan börja äta redan 6-12 timmar efter operationen, medan en häst där flera meter skadad tarm opererats bort löper betydligt större risk att drabbas av komplikationer vilket gör eftervården längre och mer omfattande. Risken för komplikationer efter en bukoperation är större för hästar där sjukdomen orsakat stora skador på tarmen och kraftig allmän inflammation. Blir min häst bra igen efter en bukoperation?Prognosen för om hästen blir frisk igen efter en bukoperation beror helt på orsaken till koliken och hur allvarligt tillståndet varit. Om tarmen är frisk men bara fastnat i fel läge och lätt rättas vid operation har hästen god prognos för överlevnad och över 90 % åker hem från djursjukhuset utan större komplikationer. Dessa hästar kan såklart få kolik igen eftersom operationen inte hindrar framtida kolikepisoder. Vissa hästar verkar mer känsliga för störningar i tarmfloran och gasansamling och denna benägenhet påverkas inte heller av operationen. Hästar som har omvridning med skadad tarm har mer reserverad prognos. De kräver ofta längre tid på djursjukhuset innan hemgång, och i vissa fall kan inflammationen efter den skadade tarmen kan orsaka sammanväxningar i bukhålan vilket kan öka risken för kolik i framtiden. Ofta ses i dessa fall återkommande kolik redan de första månaderna efter operationen så om hästen inte har kolik de första 6 månaderna är prognosen god för att den inte ska få problem efter operationen i framtiden heller.Prognosen för hästen bedöms alltid i samband med operationen och diskuteras fortlöpande med hästens ägare. I vissa fall beslutas att avliva hästen under operation om skadorna är så omfattande att risken för allvarliga komplikationer bedöms stor eller om prognosen på sikt bedöms dålig. Målet med bukoperationen är alltid en fullt frisk och normalt fungerande häst. De flesta hästar går hem efter en vecka på djursjukhuset utan större komplikationer.

Ekollonförgiftning

Djurvårdguiden

Ekollonförgiftning

Det finns mängder med växter att hålla koll på i hagen och ekar är en av dessa. Ekens ollon och blad innehåller ett gift som heter tannin, vilket kan orsaka ekollonförgiftning hos hästar som äter större mängder. För häst är det ekollonen som oftast orsakar problem så tidig höst är den viktigaste perioden att vara uppmärksam på ekar i hagarna. Om ekollonförgiftningDet giftiga ämnet tannin förekommer i hela eken, men är rikligast i knoppar och ekollon. Mängden gift är störst i färska blad och ollon och minskar när växtdelarna torkar. Förgiftningssymtom är vanligast hos nötkreatur, men förekommer också hos häst. Svin däremot klarar äta ekollon bra eftersom de har ett har ett ämna i saliven som binder toxinet. De fall av förgiftning som rapporterats hos häst är oftast associerat med att hästen ätit stora mängder gröna ekollon på hösten. Hästar äter normalt inte ekollon, men om betet börjar bli dåligt samtidigt som det faller ner väldigt mycket ekollon ökar risken. Det verkar också som att vissa individer utvecklar ett tycke för ekollon och äter större mängder även om det finns gott om annan föda i hagen. Vi vet inte hur mycket ekollon en häst behöver äta innan förgiftningssymtom uppträder, men hos nötkreatur har det angetts att när ungefär 50% av dieten består av ek uppstår problem.Det är främst ekollonen som är farliga för hästen.Symtom på ekollonförgiftningDrabbade hästar visar ofta symtom inom några dagar efter att de ätit stora mängder ekollon. I enstaka fall kan hästar dö inom 12 timmar efter att de ätit ekollonen och då är det inte säkert att ägaren hinner se några symtom alls innan hästen hittas död i hagen. Vanligare är dock att hästen blir hängig, inte vill äta eller har symtom på kolik. I många fall får hästen initialt låggradig kolik på grund av förstoppning orsakad av en tjärliknande, svart avföring, medan andra hästar får akut kraftig kolik eller blodig diarré. Ofta förekommer blod i träcken eller urinen. Ibland får hästarna ödem (=vätskeansamlingar) och symtom på hjärtsvikt.När ska jag söka vård hos veterinär?Om du misstänker att din häst har ätit stora mängder ekollon rekommenderar vi att du kontaktar veterinär för rådgivning så snarts om möjligt. Om risken bedöms som stor att hästen verkligen fått i sig stora mängder kan förebyggande behandling minska risken för skador på inre organ. I de fall hästen har kliniska symtom är det också väsentligt med snabbt insatt behandling.Hästar äter normalt inte ekollon men varje år förekommer förgiftningsfall så det är värt att vara uppmärksam.Vad gör veterinären?Via en rektalundersökning undersöker veterinären träckens utseende och konsistens och försöker fastställa om hästen är förstoppad, uppgasad, eller om tarmarna ligger fel. Ofta kan skal från ekollon påvisas i stora mängder i träcken. Veterinären letar efter blod i träcken, antingen genom att blodet ses med blotta ögat, eller genom laboratorietest. Ett allmänt blodprov och eventuellt urinprov kan ge värdefull information. Tanninerna skadar förutom tarmslemhinnan även njurarna och ofta ses förhöjda njurvärden och förändringar i urinen vid ekollonförgiftning. Levervärden är ofta också förhöjda. Det finns inget specifikt test som är kliniskt tillgängligt för ekollonförgiftning utan diagnosen baseras vanligen på en sammanställning av fynden i den kliniska undersökningen och att hästen haft tillgång till ekollon.Behandling vid ekollonförgiftningDet finns ingen specifik behandling mot ekollonförgiftning utan behandlingen går ut på att mildra symtomen. Koliksymtomen behandlas med kramplösande och smärtstillande medicin. Ofta får hästen laxerande medel eller elektrolytlösningar. Intravenöst dropp hjälper hästen att hålla vätskebalansen och stöder njurarnas funktion. Ibland används mediciner som hjälper till att läka slemhinnan i magtarmkanalen.Vad kan jag göra själv minska risken att min häst drabbas av förgiftning?Ekar är både vackra och bra för en mängd andra djur i naturen så det bästa är att hägna av områden med ek under den aktuella säsongen, eller att flytta hästarna till annat bete under perioden.Ekar är värdefulla träd så hägna in dem eller flytta hästarna till annat bete och ta bort nedfallna ekollon under hösten.Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.

Lunginflammation hos föl

Djurvårdguiden

Lunginflammation hos föl

Lunginflammation är betydligt vanligare på föl än vuxna hästar. Lunginflammation förekommer som primär sjukdom på föl och unghästar, men kan även vara en följd av nedsatt immunförsvar efter parasitinfektion, stress, överbeläggning, dålig luft, eller virusinfektioner.Orsak till lunginflammation hos fölBakteriell lunginflammation förekommer som en manifestation av fölsjuka på nyfödda föl. Då handlar det ofta om att fölet inte fått tillräckligt med antikroppar från råmjölken varvid bakterier som tar sig in i kroppen orsakar allmän infektion och ibland lunginflammation. Hos de lite äldre fölen förekommer också bakteriell lunginflammation som kan vara både primär och sekundär. Med primär bakteriell lunginflammation menas att sjukdomsorsakande bakterier orsakar lunginflammation själv. Rhodococcus equi är ett exempel på en patogen bakterie som kan ge lunginflammation och lungbölder hos föl. Ofta infekteras fölen redan som mycket små medan symtomen ses först när fölet är några månader gammalt. Vid sekundär lunginflammation har luftvägarnas skyddsmekanismer skadats av till exempel virusinfektion, spolmask eller aspiration vid oförsiktig matning med nappflaska varvid bakterier som normalt finns i hästens miljö fått en infektionsport att ta sig in igenom och orsakar då sjukdom.Lunginflammation är betydligt vanligare på föl än vuxna hästar.Symtom på lunginflammation hos fölTypiska symtom på lunginflammation är att fölet verkar hängig, har feber, ansträngd andning, hosta och ibland näsflöde. I vissa fall kommer symtomen mer smygande. Vid infektion med rhodococcer är till exempel ofta nedsatt tillväxt och avmagring de första symtomen, därefter kommer feber, sen ansträngd andning. Hosta och näsflöde behöver inte alls förekomma.När ska jag söka vård hos veterinär om jag misstänker lunginflammation?Den absolut vanligaste orsaken till feber, hosta och näsflöde på föl och unghästar är virusinfektion och dessa behöver oftast inte behandlas. Om fölet har hosta och näsflöde men är pigg och feberfri kan man avvakta lite med att kontakta veterinär. Om fölet däremot är dämpad, har feber och inte äter ordentligt bör veterinär kontaktas för att avgöra om det handlar om en virusinfektion eller en allvarligare lunginflammation. Det är inte ovanligt att föl har symtom på virusinfektion i flera veckor i sträck och vanligen behövs ingen behandling så länge fölet mår bra för övrigt, men det är viktigt att hålla kontakt med veterinär och som vid behov undersöker fölet vid upprepade tillfällen för att säkerställa att sekundära infektioner inte uppstår.Vad gör veterinären?Vid misstänkt lunginflammation gör veterinären en allmän klinisk undersökning och lyssnar på fölets lungor med stetoskop. Ett allmänt blodprov kan hjälpa till att avgöra om det sannolikt handlar om virusinfektion eller bakteriell infektion.  Veterinären vill säkert veta om fölet är avmaskat mot spolmask och kanske tas ett träckprov för att kontrollera om fölet har spolmaskägg.Om den initiala undersökningen indikerar bakteriell lunginflammation ger röntgen eller ultraljud av lungorna mer information om infektionens utbredning. För att konfirmera diagnosen tar veterinären sedan ett prov från luftvägarna för att titta på cellutstryk och odla fram de sjukdomsorsakande bakterierna. Provet tas antingen med hjälp av endoskop, eller genom att en kanyl sticks sterilt genom huden på halsen in i luftröret. Denna provtagning är lite mer avancerad, men det är ytterst väsentligt att diagnosen fastställs och att den sjukdomsorsakande bakterien identifieras för att behandlingen ska bli effektiv. Resistensen mot antibiotika ökar hela tiden och därför måste vi vara restriktiva med användningen och veta att vi behandlar rätt.Veterinären tar ett sterilt prov från fölets luftvägar som undersöks för tecken på infektion och bakterieodling. BehandlingBakteriell lunginflammation behandlas med antibiotika efter odling av bakterien. Ofta behövs antibiotika under några veckor vid etablerad lunginflammation. Om fölet är mycket allmänpåverkat kan vård på djursjukhus behövas med både syrgas och intravenöst dropp. Ibland behövs febernedsättande och inflammationshämmande preparat och om fölet har spolmask avmaskas det med lämpligt preparat.Det är viktigt att fölet får lugn och ro om det har infektion i luftvägarna.För att förebygga lunginflammation på föl och unghästar rekommenderar vi ett fungerande parasitkontrollprogram för spolmask. Om ni noterar att fölet inte växer som det ska är det bättre att kontakta veterinär i ett tidigt skede så att eventuell lunginflammation upptäcks. Vidare är det väsentligt att undvika stress i samband med avvänjning och omgruppering och inte ha för tät beläggning. Virusinfektioner är vanliga och här är det angeläget att följa symtomen, ta tempen på fölet dagligen och hålla tät kontakt med sin veterinär som vid behov kommer och lyssnar på lungorna och tar blodprov på fölet. Virusinfektioner behöver ofta inte behandlas, men det är viktigt att fölet får lugn och ro under tiden som virusinfektionen pågår för att minska risken för sekundär bakteriell infektion.Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.

Sårskador på föl

Djurvårdguiden

Sårskador på föl

Akutfallen på våra djursjukhus och kliniker varierar efter årstiderna, och nu under senare delen av sommaren är större sårskador på föl en vanligt förekommande orsak till veterinärbesök.Orsak till sårskador på fölKanske är det för att fölen nu börjar bli större och vågar sig längre ifrån stona som vi ser fler allvarliga sårskador på just föl vid denna tidpunkt. De är också större och svårare att hålla fast och hantera om de inte riktigt har lust att gå åt det håll hästägaren vill.Kanske är det den busiga åldern som gör att traumatiska sårskador är den största anledningen till att föl behöver veterinärvård.  Vilken typ av sårskador ser vi hos fölen?Sårskador kan såklart hamna var som helst på fölets, men eftersom sårskador på hästens kropp ofta är lättare att behandla i fält är det främst föl sårskador på benen som kommer in till djursjukhus eller klinik. En typ av sårskador som vi ser lite oftare är de där föl fastnat i stängseltråd och skadat området kring skenan. Dessa kan se olika ut ,men det är relativt vanligt med stora hudskador med blottlagt ben och avskurna sträcksenor på framsidan av skenan.Vad gör jag om mitt föl fått en sårskada och när ska jag kontakta veterinär?Sårskador på föl svårare att ta hand om själv just eftersom föl i denna ålder inte alltid är så samarbetsvilliga, men annars gäller samma principer som vid sårvård på vuxna hästar, läs mer här.Om möjligt så rengör såret genom att spola med steril koksaltlösning eller ljummet vatten. Vid kraftig blödning är det bra att lägga ett tryckbandage för att stoppa blödningen. Använd till exempel en oupprullad gasbinda som trycks mot såret och fästs hårt med en elastisk linda. Ett sådant tryckbandage bör inte sitta mer än en halvtimme. En god grundregel är annars att kontakta veterinär för alla sårskador som går igenom huden. På benen ligger vitala strukturer som leder, senor, senskidor och ligament ligger tätt och ytligt och om dessa är involverade är det väsentligt att fölet kommer under veterinärvård snarast för att inte kroniska inflammation ska påverka fölets rörelser i framtiden. Skrapsår som inte går igenom huden kan hästägaren ofta behandla själv, men om fölet är halt, svullen eller har feber rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär även i dessa fall.Det är inte så lätt att komma åt att undersöka och behandla sårskador på benen på föl i denna ålder.Om det dröjer innan veterinären kan komma, eller om fölet måste transporteras är det bra att lägga ett skyddande bandage. Klipp gärna håret runt såret om det finns tillgång till klippmaskin, men lägg då hydrogel eller kompresser fuktade med natriumklorid i såret så att inte hårklipp och smuts kommer in. Använd engångshandskar för att ytterligare skydda såret mot bakterier och tvätta gärna huden runt såret med klorhexidin eller mild tvål och vatten, men undvik att dessa preparat kommer in i själva såret. Även om inte håret klipps är det bra att lägga hydogel i såret innan bandagering för att skydda och skapa en fuktig miljö. Lägg sedan en icke häftande kompress över såret och fäst med vaddlinda. Därefter bandageras benet med bomull, gasbinda och elastisk linda. Läs gärna vår artikel om stallapotek.Om fölets sträcksenor är helt avskurna kan fölet inte få fram benet utan tenderar att gå på kotan. Då måste bandaget stärkas upp och hjälpa fölet att få benet i rätt läge. Hoprullade tidningar används ofta till detta genom att sättas utanpå ett vanligt bandage och sedan fästa med ytterligare ett lager bandagering. Vid så allvarliga sårskador är det ofta värt att vänta på att veterinär i fält kommer ut och hjälper till med ordentlig rengöring och bandagering innan transport för att skadan inte ska förvärras.BehandlingPå djursjukhuset undersöks såret ordentligt och ofta röntgas benet för att avgöra om skelettet är skadat. Vid större sårskador på fölet ben behövs vanlige allmän narkos för att komma åt att göra rent såret ordentligt och om möjligt sy det. Om leder eller senskidor är involverade måste dessa strukturer rengöras med artroskopi och spolning.Föl måste precis som vuxna hästar skyddas mot stelkramp, men ibland är de för unga för att bli vaccinerade och då ges serum istället. Ofta behandlas fölet med antibiotika några dagar i samband med sårskadan, men efterhand som såret läker ersätts ofta den allmänna behandlingen med lokal sårvård och aktiva kompresser. Just eftersom fölen i denna ålder är svårare att hantera behövs ofta hjälp av veterinär och kanske lugnande preparat i samband med sårvård och bandagebyten i större omfattning än vid liknande skador på vuxna hästar.Vid större sårskador behövs boxvila och inte heller det är helt lätt med ett fyramånaders föl och sto. Om det går att motionera stoet utan fölet är det bra, men om fölet då blir så oroligt att det riskerar att skada sitt ben ytterligare kanske det inte fungerar.Det är bra om fölet i den här åldern är vana att ledas och hanteras i grimma. Vad kan jag göra själv för att minska risken för sårskador på mitt föl?Alla hästar ska kontrolleras på betet varje dag så eventuella skador upptäcks i tid. Känn igenom hela hästens kropp eftersom en sårskada lätt missas om ni bara tittar på fölen på håll. Kontrollera att stängslen är hela och att elen fungerar som den ska. Klipp och trimma sly som växer upp mot staketet. Hägna bort direkt farliga områden som stenrösen och annan obändig terräng. Stora hagar och stabila grupper minskar också risken för att en häst blir trängd och springer in i staketet. Läs gärna mer om säkra hagar.I stall och stallgångar är det viktigt att inte ha spetsiga eller vassa föremål stående. Gångar vara så rena från saker som möjligt när fölet vistas där så ta undan alla kärror och grepar innan fölet går ut. Att fölet är så pass hanterbart att det går att leda och kontrollera i grimma minskar också risken för skador.

Hästjour

Djurvårdguiden

Hästjour

Många gånger upplever djurägaren att hästarna alltid blir sjuka eller skadade på helgerna eller sena kvällar när det är som svårast att få hjälp. Men våra specialistdjursjukhus har sin hästjour öppet dygnet runt, året runt och om oturen är framme och så finns vi där med råd och hjälp. Det behövs ingen remiss för att komma in akut med sin häst, men ring oss på journumret så att vi vet att ni är på väg!Vem jobbar på hästjouren?På hästsjukhuset i Helsingborg har vi under jourtid minst en veterinär och två djursjukskötare eller djurvårdare i tjänst. För att kunna hantera svårare operationer finns även specialistutbildad kirurg och narkospersonal i beredskap. Eftersom det handlar om akutfall kan belastningen variera oerhört. Om det kommer in ett sto med fosterfelläge som behöver kejsarsnitt mitt i natten krävs minst fem personers arbetsinsats under flera timmar, medan andra journätter är det mycket lugnare.Många av de mest avancerade operationerna vi gör måste göras akut och vi har alltid högt utbildad personal i beredskap för att kunna erbjuda bästa möjliga vård vid alla tidpunkter.Vilka jourfall kommer in till hästkliniken?De vanligaste jourfallen är hästar med kolik eller sårskador. Under säsong är även förlossningskomplikationer och sjuka föl vanligt. Vi tar emot såväl enklare fall som komplicerade remissfall. Ibland har hästen blivit undersökt i fält av annan veterinär som rekommenderat djurägaren att köra in hästen till djursjukhuset på grund av sjukdomens allvarlighetsgrad. I andra fall kommer djurägaren direkt till oss utan remiss, vilket går lika bra.Jouren är öppen för akuta sjukdomsfall hos häst dygnet runt, året runt. Hur kommer jag i kontakt med hästjouren?Om din häst är akut sjuk är du alltid välkommen att ringa oss på 042-168 000 eller 0220-452 00, så kan vi hjälpa dig med råd och rekommendationer kring hur du ska göra med din häst. I vissa fall räcker det med råd över telefon, andra gånger blir rekommendationen att ta ut ambulerande veterinär eller hovslagare, och ibland rekommenderas du att komma in med hästen för vidare undersökning och behandling.Tas alla jourfall emot?Vi tar emot nästan alla hästar. Det är bara i enstaka fall när det handlar om smittsamma sjukdomar som det kan vara lämpligare att inte flytta hästen till djursjukhuset utan vårda den i det egna stallet för att hindra smittan från att föras vidare.Är det långa väntetider på hästjouren?Eftersom antalet jourfall och beläggningen på vårdavdelningen kan variera mycket är det väldigt olika från dag till dag hur snabbt en enskild häst blir undersökt och behandlad. Är det flera fall samtidigt måste vi såklart prioritera efter allvarlighetsgrad. Ändå är det sällan djurägare tvingas sitta och vänta hos oss! Personalen gör en snabb bedömning direkt, och om hästen inte behöver omgående åtgärd får den stå  i en box tills det blir dags för undersökning. Djurägaren kan åka hem eller göra andra ärenden och veterinären ringer när hästen är undersökt eller behandlad enligt överenskommelse. Om en häst till exempel kommer in med en sårskada gör såret rent och bandageras så snart som möjligt och vid behov administreras antibiotika, sen kan hästen få vänta i lugn och ro i sin box tills det blir dags att sy såret.Hästen får komma in på hästjouren och får en akut bedömning direkt vid ankomst. Om det är mycket jourfall samtidigt kan hästen få vänta på mer omfattande undersökning och behandling, men får då stå i lugn och ro i en box efter att de mesta akuta åtgärderna vidtagits, och ägaren kan åka hem under tiden. Får vi ha samma veterinär hela tiden?Det vore såklart önskvärt om ni fick en veterinär att ha kontakt med under hela hästens vistelse på djursjukhuset. Men för att värna om medarbetarnas arbetstider och följa lagstiftningen är det ofrånkomligt att en häst som kommer in med en allvarlig skada natten mellan fredag och lördag kommer att ha vårdats av ett flertal olika veterinärer innan den är hemgångsklar veckan efter. I verksamhetsplaneringen är vi dock mycket medvetna om vikten av kontinuitet när det gäller såväl vårdkvalitet som kommunikation med ägarna, och vi lägger ett stort arbete på att lägga ett arbetsschema som minimerar bytet av personal som är involverad i den enskilde patienten.Vi strävar efter att i möjligaste mån ha samma personal som tar hand om din häst under vistelsen på djursjukhuset. Får vi veta vad det kostar och om hästen kommer att bli bra igen?De som kommer till oss på hästjouren har varken planerat eller önskat besöket. Ofta är hästägaren trött efter att ha vakat över hästen kanske kört långt med transport. Säkert fanns det andra planerade aktiviteter och göromål som fick bli åsidosatta.  Oron för hästen är ofta påtaglig och det finns ofta även en oro för kostnaderna associerade med vården. Majoriteten av vår personal har egna djur och har varit i samma belägenhet många gånger. Vårt mål är att alltid vara tydliga i kommunikationen kring vad vi kan göra för hästen och vad det förväntas kosta. Om hästen är väldigt dålig eller om det är många andra akutfall samtidigt kan det hända att veterinären är snabb och kortfattad kring informationen. Som orolig och trött hästägare kan det då vara svårt att ta in allt veterinären säger och ibland uppstår missförstånd och oklarheter trots goda intentioner. Här är det viktigt att som djurägare fråga igen! Att förväntningarna är realistiska  är fundamentalt för att besöket ska bli bra. Som hästägare måste du få svar på frågor som hur stor chans det är att hästen blir frisk och fullt fungerande, hur lång tid detta kan ta, hur sjuk hästen förväntas vara under behandlingen och vilka kostnader behandlingen kan innebära. I akuta situationer krävs snabba beslut så alla detaljer kan omöjligt täckas in och exakta priser går inte att lämna eftersom det är en fortlöpande process som beror på hur sjukdomen eller skadan utvecklas. Som hästägare har du också alltid rätt att få information om vilka alternativ som finns till den föreslagna behandlingen. Du har också rätt att sätta en övre ekonomisk gräns som du inte kan eller vill gå över när det gäller veterinärvårdskostnader för den aktuella skadan på hästen. Det är då upp till veterinären att berätta vad vi kan erbjuda inom de ekonomiska ramarna som finns. I vissa fall kan det bli aktuellt med avlivning av ett djur fastän det finns möjlighet att behandla. Detta kan till exempel bli fallet om kostnaderna för behandlingen förväntas bli högre än vad djurägaren är villiga att betala. I andra fall kan det handla om att hästen har andra skador eller hög ålder som gör att det inte är värt det lidande den nya sjukdomen innebär.Om du som djurägare tvekar inför föreslagen behandling eller uppskattade kostnader måste du fråga veterinären igen och vid behov be om förslag på alternativa åtgärder. Hur länge måste min häst stanna på hästjouren?Vissa akutfall går hem igen direkt efter undersökning och behandling. Det kan till exempel bli fallet vid enklare sårskador eller kolik som släpper direkt. De flesta hästar stannar någon dag på djursjukhuset. Till exempel hästar med lite mer svårlöst kolik eller sårskador som åtgärdas i allmän narkos stannar ofta tills den akuta fasen är över och hästen är stabil igen. Några hästar har mer allvarliga sjukdomar och då kan längre tids vistelse på djursjukhuset bli aktuellt. Även här är det viktigt med en bra kommunikation. Vissa djurägare vill gärna ha hem hästen så snart som möjligt och ordnar uppföljande behandling med ambulerande veterinär hemma i stallet, medan andra gånger är det mer praktiskt att låta hästen stå kvar på djursjukhuset tills den är färdigbehandlad.Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.

Stånds

Djurvårdguiden

Stånds

Stånds är en ovanlig växt men förekommer i nästan hela landet. Växten är giftig för häst om den äts på betet eller kommer in i grovfodret. Stånds orsakar leverskada som i värsta fall kan leda till att hästen dör.Fakta om ståndsStånds är en flerårig växt med gula blommor som blommar i juli till augusti. De styva stjälkarna kan bli en meter höga. Bladen är mörkgröna och flikiga och de ca 2 cm stora gula blommorna sitter i  klungor högst upp. Stånds är relativt ovanlig, men förekommer lokalt i stort antal. Den hittas främst i södra Sverige men förekommer även längre norrut. Stånds trivs på näringsfattiga sandmarker och hittas på beten, vallar, vägkanter och skogsbryn.Stånds blommar i juli till augusti. Växten är giftig för häst både i färskt och torkat tillstånd.Stånds är giftigt för hästStånds innehåller ett giftigt ämne som kallas pyrrolizidinalkaloider. I stora mängder orsakar giftet skador på levern. Normalt undviker hästarna växten på bete eftersom den smakar illa, men om betet är otillräckligt och växten förekommer i stora mängder kan de bli förgiftade. Risken för förgiftning är dock större om stånds kommer med i hö eftersom smaken försvinner när växten torkas medan giftet består. Det krävs ganska stora mängder stånds för att en häst ska bli förgiftad. En normalstor häst måste troligen äta minst 25-50 kg torkad stånds innan levern blir skadad.Växten är farligast om det kommer in i foder som ska torkas och lagras eftersom hästarna då inte känner att det smakar illa.SymtomStånds kan orsaka akuta symtom om hästen på kort tid ätit stora mängder av växten, men det är betydligt vanligare att symtomen kommer smygande efter att hästen under flera veckor eller månader fått i sig mindre mängder av den giftiga plantan. Drabbade hästar upplevs gradvis mer dämpade och magrar av. Efterhand som sjukdomen fortlöper kan de även visa kolik, vinglighet och onormalt beteende som att pressa huvudet mot en vägg.När ska jag söka vård hos veterinär?Om du hittar stånds i hagen är det viktigaste att ta bort så mycket som möjligt för att hindra att hästarna äter plantorna. Säkrast är att flytta hästarna till en hage utan stånds. Är du orolig kan du kontakta veterinär för råd om eventuell undersökning och provtagning av hästen. I de fall hästen visar kliniska symtom på sjukdom kontaktas veterinär snarast.Vad gör veterinären?Vid en allmän klinisk undersökning kan veterinären ibland notera att hästen visar tecken på leverskada. Förutom ovan beskrivna symtom förekommer ofta ikterus (= gulsot) och ibland hudförändringar. Via ett blodprov kan leverskada påvisas. För att karakterisera vilken typ av leverskada hästen har tar veterinären en biopsi (=vävnadsprov) från levern. Provet tas genom att en speciell biopsinål med guidning av ultraljud sticks genom bukväggen och in i levern. Biopsin analyseras på speciellt laboratorium under mikroskop.  De skador som noteras i levervävnaden kan indikera förgiftning med pyrrolizidin och ger även information om skadans allvarlighetsgrad och därmed prognosen för hästen.Behandling vid ståndsförgiftningKronisk ståndsförgiftning orsakar irreversibla skador på levern. Med det menas att förändringarna är permanenta och inte går tillbaka även om hästen inte får i sig mer stånds. Om hästen har långt gångna kliniska symtom och biopsin visar kroniska förändringar är behandling utsiktslös och avlivning bör övervägas. Om hästen däremot har lindriga symtom och minimalt med ärrvävnad i levern kan den ha en chans att klara sig. Det finns ingen specifik medicin mot ståndsförgiftning utan behandlingen går ut på att lindra symtomen och understödja kroppen under tiden skadan läker.Vad kan jag göra själv minska risken att min häst drabbas?För att minska risken att din häst drabbas är det såklart viktigt att säkerställa att växten inte finns i hagen eller i vallen. Eftersom hästarna inte gärna äter stånds om det finna annat att välja på minskar risken om hästarna hålls på tillräckligt stora arealer så betet räcker till. Enstaka plantor kan  grävas upp med rötterna och brännas (använd handskar och skyddande kläder). Större bestånd får slås eller vallar plöjas upp och sås på nytt. Det finns även kemiska bekämpningsmedel som är aktiva mot stånds.Om det är mycket stånds i hagen måste ett alternativt bete väljas.Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.

Bandmask hos häst

Djurvårdguiden

Bandmask hos häst

Bandmask hos häst är en invärtes parasit och förekommer allmänt i hästpopulationen. I de flesta fall orsakar den inga problem för hästarna, men vid kraftig infektion kan den ge upphov till kliniska symtom som återkommande kolik. Bandmask påvisas oftast inte med vanliga träckprov så det är viktigt att någon gång även beställa träckprov specifikt för bandmask för att ha kontroll på läget i besättningen.Om bandmask hos hästHästens bandmask är platt mask, ungefär en cm bred och tre till fyra centimeter lång. Den lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm där den suger fast i tarmslemhinnan. Bandmasken är könsmogen efter sex till tio veckor och släpper då ifrån sig segment fyllda med ägg som kommer ut med träcken. Äggen äts sedan upp av ett kvalster som lever i betesgräset och kläcks till larver inuti kvalstret. När hästen äter gräs med kvalster infekteras den och nya bandmaskar utvecklas i hästens tarm.Symtom vid bandmask hos hästVuxna, friska hästar har immunitet mot invärtes parasiter och om hästtätheten inte är för stor klarar de ofta hålla mängden maskar låg utan behandling. Hos enstaka individer eller om infektionstrycket är stort kan bandmask orsaka kliniska symtom på sjukdom. Bandmasken skadar tarmens slemhinna när de suger sig fast och kan orsaka inflammation och förtjockning av slemhinnan i öppningen mellan tunntarm och blindtarm. Förtjockad slemhinna och många bandmaskar kan minska diametern i tunntarmens sista del så kraftigt att passagen av foder påverkas negativt och hästen kan då få koliksymtom. Det förekommer såväl upprepade episoder av låggradig kolik som akut, kraftig kolik på grund av bandmask. Bandmask kan även orsaka avmagring, bukighet, diarré och glanslös päls.Hästens bandmask är en platt, bred mask, knappt 4 cm lång och lever i övergången mellan tunntarm och blindtarm. Vid kraftig infektion kan de bli så många att de orsakar stopp i tarmen med koliksymtom som följd. Hur förebygger jag bandmaskinfektion på mina hästar?För att förebygga bandmask hos häst gäller precis som för andra invärtes parasiter att använda sina marker på bästa sätt och undvika överbeläggning. Ett bra parasitkontrollprogram innefattar övervakning av bandmask också, även om provtagningen för detta vanligen inte är lika frekvent som för blodmasken.Bandmask kan vara lite svår att påvisa i träckprov eftersom äggen utsöndras i segment och inte kontinuerligt. Det går ibland att se bandmaskägg i vanliga träckprover, men de flesta laboratorier erbjuder även specifika test med högre känslighet för bandmask, men dessa måste beställas specifikt när träckproverna skickas in. I de flesta fall hittar laboratoriet ägg om hästen har en kraftig infektion, men precis som vid många andra laboratorietest är det inte 100% säkert eftersom det beror på faktorer som parasiternas status och ifall ägaren haft turen att ta träckbollar där segmenten hamnat. Vid misstanke om problem med bandmask i besättningen kan därför flera prov behöva tas. Det finns även ett blodprov som visar ifall hästen har antikroppar mot bandmask, vilket indikerar att hästen vid något tillfälle haft bandmask i kroppen. Testet är dock svårtolkat eftersom det inte specifikt säger om hästen har en pågående infektion, och det används inte i förebyggande syfte utan mer vid utredning av häst med symtom på återkommande kolik till exempel.Träckprov används för att analysera förekomsten av bandmask, men det är viktigt att beställa rätt analys för att maximera chansen att påvisa parasiten.Behandling vid bandmaskHästar med bandmaskinfektion avmaskas med lämpliga preparat. Avmaskningsmedlen är receptbelagda och skrivs lämpligen ut av den veterinär som konsulterats för parasitkontrollprogrammet.Bandmask orsakar vanligen inga problem för vuxna hästar, men vid kraftig infektion kan de ge upphov till sjukdom och de bör övervakas genom parasitkontrollprogrammet.Vill du läsa fler artiklar i ämnet så hittar du dom på Djurvårdguiden.

När ska man avmaska häst?

Djurvårdguiden

När ska man avmaska häst?

Inför sommar och betessäsong aktualiseras funderingar kring träckprov och avmaskning. Träckprovsanalys och riktad avmaskning inför betessläpp är en väl befäst åtgärd som definitivt fyller sin funktion. Men parasitkontroll är inte så enkelt att detta räcker, utan en övergripande strategi på besättningsnivå som revideras årligen av kunnig veterinär rekommenderas för att minska risken för parasitrelaterade skador hos hästarna.När ska man avmaska häst?År 2007 receptbelades avmaskningsmedlen åt häst i Sverige och nya rekommendationer infördes med träckprovskontroller och riktad avmaskning istället för rutinmässig avmaskning. Anledningen till de nya rekommendationerna var en ökande resistens mot tillgängliga avmaskningsmedel och för att bromsa utvecklingen måste vi begränsa och styra användandet av avmaskningsmedlen till de tillfällen de verkligen behövs. Detta är en bra och nödvändig förändring men omställningen har inte varit helt smärtfri, eftersom det tveklöst kräver en hel del engagemang och kunskap för att uppnå en bra parasitkontroll. Det behövs en långsiktighet i arbetet som måste göras på besättningsnivå, och det är många faktorer som måste vägas in. För att förebygga risken för exempelvis kolik anser vi att det är värdefullt att anlita en kunnig veterinär som hjälper till med upplägget. Så ovanstående fråga ”När ska man egentligen avmaska” går inte att besvara i en generell artikel för det beror på de specifika förutsättningarna.Att lägga upp ett fungerande parasitkontrollprogram kräver långsiktigt arbete på besättningsnivå av en veterinär med goda kunskaper inom området.Vad gör parasiterna för skada?Hästar har ett flertal olika parasiter som lever i magtarmkanalen. Alla hästar har parasiter och mindre mängder invärtes parasiter lever de i balans med hästen och orsakar vanligen inga problem. Det går inte att utrota parasiterna helt utan målet med parasitkontrollen är att hindra så stor förekomst att de ger upphov till sjukdomssymtom. Större mängder av lilla blodmasken, stora blodmasken, bandmask och spolmask kan ge upphov till avmagring, dålig päls, bukighet, kolik och diarré. Spolmasken kan även vara en bakomliggande orsak till lunginflammation hos föl.  Styngflugans larver kan orsaka skador i munhålan och magsäckens slemhinna, fölmask kan ge diarré hos föl och springmask leder till klåda i bakdelen. Lungmask förekommer väldigt sällan men kan ge upphov till lunginflammation. Det förekommer även andra invärtes parasiter hos häst med dessa är sällsynta.Parasiternas känslighet för avmaskningsmedelDe olika parasiterna drabbar olika åldersgrupper av hästar och är inte känsliga för samma avmaskningsmedel. Även om en parasit är känslig för ett visst avmaskningsmedel som vuxen parasit är de ofta inte känsliga i tidigare utvecklingsstadier. Därför är det viktigt att ta hänsyn till besättningens sammansättning, tidpunkt på året och veta vilka parasiter hästarna bär på innan rekommendationer kring avmaskning ges.Rätt träckprov vid rätt tillfällePrecis som att det inte finns en sorts avmaskningsmedel som tar alla parasiter finns det inte ett sorts träckprov som påvisar alla sorters invärtes parasiter. De ”vanliga” träckproverna visar ofta förekomst av ägg från blodmask, spolmask och fölmask och differentierar inte lilla och stora blodmasken. Ibland ses bandmaskägg, men långt ifrån alltid, och det säger ingenting om springmask eller styngflugans larver. Vidare utsöndrar parasiterna inte heller alltid ägg som kan ses i träcken. Omogna eller vilande larver utsöndrar inga ägg, men de kan orsaka parasitrelaterade skador ändå, så träckproverna måste tas vid rätt tillfälle för att ge den information som eftersöks. Vid upplägg av parasitkontrollprogram tar man hänsyn till faktorer som hästens ålder och årstid i beslut om när och vilka träckprover som är lämpliga.För att få ut rätt information är det viktigt att beakta såväl tidpunkten på året som hästarnas ålder innan beslut tas om när och vilka träckprover som ska skickas för analys.Hanteringen av proverna är viktigParasitäggen i träckprovet kläcks inom några dagar om de får tillgång på syre och temperaturen är över 6 grader, och om provet inte når laboratoriet i tid kan inga ägg påvisas trots att det fanns vid provtagning. Tag därför alltid provet så att det kan postas och nå laboratoriet snarast möjligt, tag tillräcklig mängd träck och töm påsen på luft. Om provet måste förvaras innan transport så se till att temperaturen är under 6 grader.Hästar med sjukdomssymtomParasitkontroll syftar till att minska parasittrycket i besättningen. Hos en enskild individ som visar sjukdomssymtom på grund av parasitskador ger träckprov inte alltid diagnos.  I dessa fall använder veterinären andra diagnostiska metoder också. Som exempel kan nämnas att vilande larver av lilla blodmasken kan orsaka diarré när de aktiveras, men de är ännu inte mogna för att lägga ägg. Likaså kan stora blodmaskens vandrande larver orsaka skador i blodkärl och ge upphov till infarkter av tarmavsnitt med livshotande kolik som följd, utan att det finns ägg i träckprovet. Ytterligare ett exempel är springmask som kan orsaka kraftig klåda i bakdelen på hästen men sällan kan diagnosticeras genom ägg i träckprov.Träckprov visar inte nödvändigtvis ägg hos en häst som är sjuk på grund av parasiter utan veterinären får använda andra undersökningsmetoder för att försöka fastställa orsak till hästens symtom. Beteskontroll och avmaskningI målet att minska parasittrycket i besättningen är beteshygienen väl så viktig som träckprovskontroll och avmaskning. Ju större yta per häst desto bättre så att hästarna slipper äta vid rater. Betesväxling med andra djurslag; växla mellan vall och bete; växla mellan vinter- och sommarhagar; mocka, harva och putsa hagarna är metoder som alla är effektiva för att minska parasittrycket.Stora arealer och möjlighet till betesväxling med andra djurslag minskar parasittrycket i hagarna. Hur är ett parasitkontrollprogram uppbyggt?Vuxna hästar har ofta god immunitet mot parasiterna, medan unga och gamla hästar generellt är mer känsliga. Vissa individer bär på fler parasiter och utsöndrar mer ägg än andra och i grupper av vuxna hästar är det framförallt dessa individer vi vill identifiera och avmaska för att minska det totala parasittrycket i gruppen.Det är mycket viktigt att synkronisera arbetet med parasitkontrollen för hästar som går i samma hagar. Ett bra sätt är att parasitkontrollen sköts av stallägaren och dennes veterinär för hela besättningen.När veterinären tar över ansvaret för en ny besättning är det lämpligt att ta individuella träckprover på alla hästar de första åren så att vissa mönster identifieras. Om besättningen är någorlunda stabil och parasitläget är under kontroll kan frekvensen minskas och delvis ersättas av samlingsprover.För föl är spolmasken det största problemet och på större stuterier rekommenderas avmaskning av individuella föl vid 8-10 veckors ålder samt 16-18 veckors ålder med preparat mot spolmask. På mindre besättningar rekommenderas träckprovskontroll vid 11-12 veckors ålder istället och fölen avmaskas vid behov.  I enstaka fall orsakar fölmasken kliniska symtom och då måste specifik hänsyn tas till detta.Vid avvänjningen rekommenderas träckprov på alla föl och avmaskning med ledning av provsvaren.Under vintern rekommenderas träckprovskontroll på 1- och 2-åringar för kontroll av spolmask och avmaskning vid behov. I vissa fall rekommenderar veterinären även specifik undersökning för stora blodmaskens ägg under vårvintern.För unghästar och vuxna hästar rekommenderas att träckprov tas 2 veckor före betessläpp samt vid intagning från sommarbetet. Prov tas i första hand för lilla blodmasken, bandmask bör inkluderas vid något tillfälle så att denna inte missas. Odling för stora blodmasken bör också göras hos de hästar som inte avmaskats med preparat mot stora blodmasken de senaste 6 månaderna. Hos unghästar och vissa äldre hästar som har större mängder parasiter på våren rekommenderas avmaskning innan betessläpp samt under betesperioden med lämpliga preparat i rekommenderade intervall.Om betena är rena och gruppen stabil och frisk kan frekvensen träckprovskontroller minskas efter något år. Individuella prover på våren innan betessläpp i kombination med valda samlingsprover från 3-5 hästar kan räcka. Nya hästar som introduceras avmaskas med lämpligt preparat innan de släpps ihop med övriga hästar och träckprovskontrolleras individuellt innan och efter första betet.I vissa fall kan uppföljande kontroller med träckprov 2 veckor efter avmaskning vara befogat. Det gäller till exempel om effekten av avmaskningen inte verkar fullgod och hjälper till att identifiera eventuellt resistensproblem i besättningen.Ovanstående riktlinjer är bara allmänna och kan behöva anpassas beroende på de lokala förutsättningarna. För att få ut den information som önskas måste, som nämnts ovan, träckproverna tas vid rätt tillfällen på rätt hästar och tolkningen av provsvaren kräver stor kunskap om parasiternas livscykler. Det är väl investerade pengar att anlita en kunnig veterinär för detta viktiga förebyggande hälsoarbete för hästarna.För att parasitkontrollprogrammet ska fungera måste alla hästar i besättningen inkluderas.Vill du läsa fler artiklar i ämnet så hittar du dom på Djurvårdguiden.

Fång hos högdräktiga ston

Djurvårdguiden

Fång hos högdräktiga ston

Fång är en välkänd och fruktad hovsjukdom som orsakas av inflammation i vävnaden som sammanbinder hovkapseln med hovbenet. Symtomen varierar i allvarlighetsgrad från knappt noterbar stelhet till att hästen är oförmögen att förflytta sig. Fång hos dräktiga ston är extra svår att behandla dels på grund av den extra tyngden dräktigheten innebär och att medicineringen måste anpassas så att fostret inte skadas. Orsaker till fångFång orsakas av inflammation i lamellagret mellan hovens hornkapsel och hovbenet. Eftersom utrymmet begränsas av fasta strukturer kan inte vävnaden expandera vid svullnad vilket orsakar tryck och kraftig smärta. Som jämförelse kan vi tänka oss att vi behövde gå på fingrar och tår med blånaglar. Om inflammationen är kraftig eller långvarig kan sambandet mellan hovväggen och hovbenet upplösas och hovbenet kan då sjunka eller rotera inuti hovkapseln.Det finns en rad olika bakomliggande orsaker till att fång uppstår. Vid systemisk inflammation i samband med till exempel livmoderinflammation eller tarmflorestörning kan toxiska mediatorer frisättas och skada lamellerna. Vidare kan hormonförändringar, framförallt de som involverar insulin, ge upphov till samma skador i hovarna. En tredje principiell underliggande faktor är överbelastning som påverkar blodflödet och genererar inflammation i lamellerna.Fång är en sjukdom som orsakas av inflammation i vävnaden mellan hovväggen och hovbenet.Hos högdräktiga ston kan alla de fundamentala faktorerna påverka risken för fång. Själva dräktigheten orsakar såväl ökad belastning på hovarna som hormonella förändringar i kroppen. Finns det dessutom störning i tarmfloran eller en inflammatorisk process någonstans i kroppen ökar risken ytterligare.Dräktiga ston kan drabbas av fång av varierande anledningar.Symtom på att hästen har fångFång drabbar ofta båda frambenen eller alla fyra hovarna och karakteriseras av att hästen är ovillig att röra sig. Hästen verkar stel och rör sig med korta steg. En fånghäst försöker avlasta tårna. De står gärna med hovarna framför sig och rör sig med dubbelslående steg. Hästar kan få så ont av fång att de väljer att ligga ner istället för att stå.Jag tror att min häst har fång, när ska jag söka vård hos veterinär?Fång är en akut sjukdom som dessutom är väldigt smärtsam för hästen så kontakta din veterinär omgående om den visar symtom som skulle kunna vara fång. En häst med fång ska belasta sina hovar så lite som möjligt så ställ hästen i en box med ordentligt med mjukt strö tills veterinären anländer.Vad gör veterinären för en häst som har fått fång?Fång är en klinisk diagnos som ställs med ledning av hästens symtom så veterinären gör en grundlig klinisk undersökning och går igenom sjukdomshistorien. För att utröna vad som utlöst fången kan veterinären ta blodprov för inflammationsmarkörer eller specifika hormoner. Speciellt de hormonella proverna tas inte alltid i det akuta skedet. Röntgen av hovbenet görs ofta vid fång för att bedöma hovbenets läge i hornkapseln för att guida lämplig behandling och prognos, men inte heller röntgen görs alltid i det akuta skedet.Röntgen av en häst vars hovben roterat kraftigt i hovkapseln som en följd av fång.Behandling av fång hos ett dräktigt stoBehandlingen av ett högdräktigt sto med fång är komplicerad och kräver noggrann avvägning mellan de olika åtgärderna. I det akuta skedet ska man ställa stoet i en box med djupt strö och inte låta henne gå på de sjuka hovarna. Ofta rekommenderar veterinären att skorna tas av men att inga andra åtgärder görs med hovarna förrän tillståndet stabiliserats. Ett högdräktigt sto behöver en balanserad diet för att fostret ska utvecklas normalt, så ändringar i foderstaten ska ske med noggrann omsorg och efter konsultation med veterinären. Att ta bort kraftfodret och ge energifattigt hö, vilket ibland rekommenderas på icke dräktiga hästar med fång är inte lämpligt på högdräktiga ston.Ett högdräktigt sto med fång måste behandlas med smärtstillande och antiinflammatoriska preparat både för att kontrollera inflammationsförloppet och för stoets välbefinnande. Många av de antiinflammatoriska preparat som används kan dock gå över och påverka fostret negativt, så det krävs en väl avvägd medicinering. För att maximera behandlingseffekten samtidigt som riskerna för fostret hålls nere kombineras ofta olika grupper av preparat. Även om medicinerna kan vara negativa för fostret är det långt större risk för fostret att stoet är sjukt. Att välja att inte behandla stoet för fostrets skull är varken en djurskyddsmässig eller tillrådlig lösning.Kraftiga fångsmärtor kan leda till avlivning eller att dräktigheten avbrytsOm stoet har kraftiga fångsmärtor som inte kan kontrolleras måste hon avlivas eller dräktigheten avbrytas. Att inducera förlossning på häst är riskfyllt och komplicerat. Det är viktigt att noga överväga alternativen och ha rätt förväntningar. I jämförelse med andra djurslag inklusive människa mognar hästens foster väldigt sent under dräktigheten. De sista 24 timmarna innan förlossningen sker en rad hormonella omställningar som gör att fölet klarar livet utanför livmodern. Det innebär att induktion av förlossning med förhoppningen att få ett överlevande föl endast övervägs om naturlig förlossning förväntas ske inom några timmar.Efter fölets fötts blir ofta stoet markant bättreEftersom det är svårt att förutspå förlossningen är det oftast bättre att vänta tills förlossningen kommer igång spontant i de fall man bedömer att det är så nära förestående. Om förlossningen ligger längre fram i tiden och stoets fångsmärtor är okontrollerbara, kan förlossningen startas i förtid, men då måste man vara beredd på att förlora fölet. Stoet behandlas med hormonella preparat så att förlossningen startar. Risken för fosterfellägen är betydligt större än vid en normal förlossning, så hela förloppet måste övervakas noggrant. Fölet föds ofta levande men för svag för att överleva mer än ett par dagar, och hur hårt det än känns är vanligen det bästa alternativet att avliva fölet direkt i dessa fall. Risken för komplikationer hos stoet som kvarbliven efterbörd är också betydligt större jämfört med en normal fölning. Stoets fångsymtom förbättras vanligen markant direkt efter att dräktigheten avbrutits och det blir också lättare med vidare medicinering och behandlingsåtgärder.Ett sto som har fång under dräktigheten blir ofta markant bättre när fölet är fött.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas?Eftersom fång hos högdräktiga ston är så pass svårbehandlad och kan få så tragiska konsekvenser är det viktigt att inte betäcka ston där risken för fång är uppenbar. Detta gäller till exempel om stoet haft mycket problem med fång tidigare i livet eller har andra sjukdomar som ökar risken för fång. Vidare är det viktigt att stoet hålls i bra hull och kondition såväl innan betäckningen som under dräktigheten och att hovarna sköts på ett bra sätt.Läs gärna mer om fång hos häst här

Nedsatt prestation hos din häst kan tyda på sjukdom

Djurvårdguiden

Nedsatt prestation hos din häst kan tyda på sjukdom

En relativt vanlig orsak till att hästägare konsulterar veterinär är att de upplever att hästen inte fungerar som den ska under arbete. Det finns väldigt många möjliga bakomliggande orsaker och en noggrann genomgång av sjukdomshistorien är ofta det som leder undersökningen åt rätt håll.Att en häst inte presterar som förväntat kan bero på såväl sjukdom som miljö- och träningsrelaterade faktorer.Orsak till att din häst inte presterar som den brukarAtt hästen inte presterar som förväntat i arbete kan bero på sjukdom, men kan även bero på andra faktorer som miljö och träning. Eftersom det inte alltid är helt lätt att utröna den bakomliggande orsaken gäller ofta att skynda långsamt och lägga stor vikt vid att tydliggöra hela problembilden. Grundläggande frågor kring hästens miljö och träning kan handla om hur länge hästen ägts och tränats som idag, om hästen tidigare har presterat som förväntat och om det skett några förändringar gällande stallmiljö eller utrustning. Vidare är det viktigt att veta exakt hur och när problemet yttrar sig, om problemet uppstod plötsligt, och om det är associerat med några kliniska symtom på sjukdom.Med dynamisk endoskopi, även kallad overground endoskopi, kan veterinären se hur hästens övre luftvägar fungerar under arbete.Veterinären börjar med en utredningUtredningsgången styrs till stor del av problemets karaktär. I vissa fall är tillståndet akut påkommet med tydliga kliniska symtom som snabbt leder djurägaren och veterinären till att misstänka en viss sjukdom, och då riktas vidare undersökning specifikt åt det hållet.I andra fall det inte är uppenbart att det är klinisk sjukdom som orsakar problemet. Då är det logiskt att börja med att utesluta tränings- och miljörelaterade orsaker. Att skilja mellan till exempel bristande motivation och diffus prestationsnedsättande sjukdom kan vara mycket svårt. Det kan ibland räcka med en enda negativ erfarenhet under intensivt arbete för att hästen ska bli tveksam och inte våga ta i ordentligt därefter.Allmänklinisk undersökning Om vidare veterinärutredning är motiverat gör veterinären först en allmänklinisk undersökning. Därefter vill veterinären oftast se hästen under det arbete den förväntas utföra. Vid många av våra djursjukhus och kliniker finns erfarna beridare, fysioterapeuter, hovslagare och sadelprovare som kan hjälpa till att identifiera orsaken till prestationsnedsättningen. Beroende på resultatet av de inledande undersökningarna föreslås sedan vid behov vidare diagnostik med mer avancerade diagnostiska metoder.Sjukdomar som kan orsaka nedsatt prestationDet finns en mängd sjukdomar som kan yttra sig genom nedsatt arbetskapacitet, så en komplett lista är inte möjlig att göra. Nedan listas några av de vanligare förekommande orsakerna.Med den objektiva rörelsedetektorn Q-horse kan även minimala avvikelser i hästens rörelsemönster identifieras.Smärta vid rörelse är vanlig orsak till nedsatt prestationSmärta från rörelseapparaten är en vanlig orsak till att hästar inte fungerar i arbete. Även låggradig hälta eller ryggsmärta som inte ger uppenbar rörelsestörning på rakt spår kan ge problem när det krävs mer av hästen som ökad samling eller hoppning. Låggradiga rörelsestörningar kan vara svåra att upptäcka, och då kan den högteknologiska, objektiva rörelsedetektorn Q-horse. Läs gärna mer om hälta och ryggproblem:Läs mer om HältutredningLäs mer om RyggproblemDet förekommer även neurologiska förändringar som kan begränsa hästens framåtanda och koordination. Ofta beror det på förträngningar i halskotpelaren som trycker på nervtrådarna. Även här är den objektiva rörelsedetektorn Q-horse till hjälp i diagnostiken.Vidare kan muskelskador och muskelinflammation som till exempel korsförlamning påverka hästens arbetskapacitet negativt. Höggradiga fall är diagnosen uppenbar, medan subklinisk muskelinflammation kan orsaka prestationsnedsättning utan uppenbara kliniska symtom.Virusinfektion i luftvägarnaVirusinfektioner är nog det allra vanligaste orsaken till akut påkommen nedsatt prestation, så att kontrollera hästens rektaltemperatur är en bra första undersökning för en hästägare som plötsligt noterar att hästen inte riktigt orkar arbeta. Läs gärna mer här på Djurvårdguiden.Inflammation i luftvägarna drabbar främst unghästar. Inflammationen kan orsakas av en tidigare infektion, damm och partiklar, eller på grund av allergi. Slemhinnorna blir överkänsliga och inflammationen kvarstår då trots att den eventuellt utlösande infektionen är borta. Dessa hästar kan också hosta vid arbete. För att konfirmera görs ofta en endoskopiundersökning av luftvägarna. Veterinären tar också prov från luftrören och lungorna för att kvantifiera och karakterisera inflammationen.Förträngningar i övre luftvägarna: En stor del av de prestationsnedsatta hästarna har problem med dynamiska förträngningar i övre luftvägarna som till exempel felläge av mjuka gommen och struppipning. Det är viktigt att veta att långt ifrån alla dessa hästar har biljud på andningen och att diagnosen i de flesta fall endast kan ställas genom dynamisk endoskopi (= endoskopi under arbete). Läs mer om behandlingar här.Lungblödning kan ibland vara så kraftig att hästen blöder ut båda näsborrarna efter arbete, men det förekommer också att hästen endast blöder lokalt inne i lungorna. Ofta har dessa hästar samtidigt problem med förträngningar i övre luftvägarna eller inflammation i nedre luftvägarna. Diagnosen ställs med kliniska symtom och ibland med hjälp av endoskopi, lungsköljning (= cellprov från lungorna) och röntgen.Om en häst har blåsljud kan ultraljudsundersökning av hjärtat hjälpa till att bedöma om det är orsaken till hästens nedsatta prestation.Hjärta och cirkulationBlåsljud på hjärtat detekteras relativt frekvent på hästar, men är sällan orsak till nedsatt prestation. Det förekommer dock allvarligare hjärtklaffsläckage som har klinisk påverkan, varför en ultraljudsundersökning av hjärtat är lämplig på hästar som har blåsljud och inte fungerar som förväntat.Hjärtmuskelinflammation förekommer, men är inte så vanligt som man tidigare trott på häst. Inflammationen gör att  hjärtat inte arbetar och pumpar blodet effektivt, vilket definitivt orsakar nedsatt prestation.  Hjärtmuskelinflammtion kan uppstå som en komplikation till en tidigare genomgången infektion någon annanstans i kroppen. Diagnosen ställs med ultraljud av hjärtat och blodprov.Arrytmi innebär att hjärtat slår i otakt. Den vanligast arrytmin som orsakar nedsatt prestation är förmaksflimmer. Arrytmi kan också vara en följd av allvarligt klaffläckage eller hjärtmuskelinflammation. Diagnosen ställs med EKG. I vissa fall är arrytmin uppenbar i vila, medan i andra fall krävs att hästen arbetar för att diagnosens ska kunna konfirmeras.Vid utredning för diffust nedsatt prestation är det viktigt att tänka brett och väga in alla faktorer som påverkar hästens lust att arbeta.Andra orsaker till nedsatt prestation hos hästAvvikelser i mängden röda blodkroppar. Eftersom de röda blodkropparna transporterar syre till musklerna kan förändringar i den röda blodbilden påverka arbetskapaciteten signifikant. Låga värden på de röda blodkropparna (= anemi) ses t.ex. i samband med parasitism, magsår, kronisk infektion och lungblödning. Höga värden kan tyda på överträningssyndrom.Bakteriella infektioner förekommer också som orsak till prestationsnedsättning. Hästar kan till exempel drabbas av bakteriella infektioner och bölder i inre organ som inte syns utifrån. Ofta har dessa hästar återkommande feber och allmänt blodprov visar vanligen infektionsbild.Magsår orsakar många gånger även nedsatt aptit och återkommande kolik, men det förekommer att ovillighet i träning är det enda symtomet. Diagnosen ställs genom undersökning med gastroskop, läs mer om magsår här.När ska jag söka hjälp hos veterinär?Om din häst har uppenbara kliniska symtom på sjukdom eller tydligt inte mår bra på något sätt rekommenderas att du kontaktar veterinär direkt för undersökning.  Om det är mer diffusa symtom eller om hästen aldrig har fungerat normalt rekommenderar vi att du diskuterar med din tränare och ringer veterinär för rådfrågning i första hand.Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas?Det går aldrig att undvika sjukdomar hur noggrant man än sköter sin häst, men en väl avvägd träning och skötsel minskar riskerna för prestationsproblem. Att ha ett bra och långvarigt samarbete med en erfaren instruktör som hjälper till med träningen och ser till att förväntningarna är rimliga är värt mycket.

Använd reflexer – så syns du och din häst i mörkret

Djurvårdguiden

Använd reflexer – så syns du och din häst i mörkret

Mörkret faller snabbtNär dagarna blir kortare och kortare är det viktigt att komma ihåg att sätta på reflexer innan ridturen. Även om det är ljust när ni lämnar stallet faller mörkret snabbt och det kan vara en helt annan situation på väg tillbaka till stallet. Vi har en tendens att vänja oss vid mörkret när det kommer gradvis, och det är inte lika lätt att uppfatta hur mörkt det faktiskt blivit på sena eftermiddagen när man är ute medan skymningen faller, jämfört med om man går direkt ut från ett upplyst rum.Reflexer gör stor skillnadDet tål att påminnas om hur dåligt häst och ryttare syns i trafiken utan reflexer. Medan ni ser bilens  lampor på långt håll, upptäcker bilens förare inte er förrän ni är 20-25 meter ifrån bilen. Med reflexer ökar denna sträcka till ca 125 meter om bilen har halvljus på,  och upp mot 450 meter om bilen har helljus på.Tänk på att ta reflexer och lyktor även om det inte är mörkt när du rider iväg. Mörkret faller snabbt på eftermiddagen och det kan se helt annorlunda ut på hemvägen.Placering av reflexerReflexer bör användas i sådan omfattning och placeras så att det framgår tydligt för bilförare att det är ett ekipage med häst och ryttare.  Med enbart reflexer på hästens ben är det stor risk att bilförarna felaktigt uppfattar er som en eller två personer som går i vägkanten. Använd till exempel reflexgrimma, reflexbrösta, ländtäcke med reflex och reflexbenskydd till hästen. Och reflexväst och reflex på hjälmen till dig själv. Att både häst och ryttare har reflexer har såklart stor betydelse också om ryttaren faller av eller hästen kommer lös på annat sätt. Reflexer är en färskvara så ha för vana att kontroller hur bra de reflekterar ljus en gång per år  genom att jämföra dem med en helt ny reflex, och byt ut dem efterhand.Regler för köring med häst och vagnFör hästar som rids eller leds i trafiken finns inga särskilda bestämmelser, men vid körning med häst och vagn gäller att du ska ha lykta med vitt ljus framåt, lykta med rött ljus bakåt, orange reflex åt sidorna och röda reflexer baktill. Lyktorna ska sitta på vänster sida av ekipaget.Utan reflexer syns en mörk häst först på 20-25 meters avstånd av en mötande bilist.LyktorÄven om det inte är reglerat är det en stark rekommendation att använda lyktor även vid ridning för att öka trafiksäkerheten. Samma princip som för körning med häst och vagn kan gärna användas med lykta med vitt ljus framåt och lykta med rött ljus bakåt. Pannlampa eller ridlampa med vitt ljus framåt och rött ljus bakåt placerad på ryttarens vänstra ben är bra.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen