90 matchande resultat i “Katt”
Djurvårdguiden
Idiopatisk cystit hos katt
Cystit är det medicinska namnet för inflammation i urinblåsan. Idiopatisk betyder att man inte har kunnat påvisa orsaken till en viss sjukdoms uppkomst. Idiopatisk cystit är således en inflammation i urinblåsan, som vi inte kan förklara uppkomsten till. Icke desto mindre är det ett ganska frekvent förekommande problem hos många av våra sällskapskatter. Idiopatisk cystit står sannolikt för mer än 50 % av sjukdomstillstånden som går under den gemensamma beteckningen FLUTD – feline lower urinary tract disease. Andra påvisbara orsaker till FLUTD kan vara till exempel urinvägsinfektion, urinstenar, tumörer i urinvägarna, traumatiska skador i urinvägarna eller akut urinstopp.SymtomInflammation i urinblåsan ger upphov till en känsla att vilja tömma blåsan, varför upprepade försök att kissa är det vanligaste symtomet på idiopatisk cystit. Katten kanske springer på lådan oftare eller gör till och med försök att kissa på golvet eller i sängen. Vanligtvis kommer det bara en liten mängd urin och den kan även vara blodtillblandad.Katten kan ha besvärande och smärtsamma urinträngningar, vilket lätt kan misstolkas som att katten är förstoppad eller har urinstopp.Många katter kan upplevas stressade, oroliga eller en del till och med aggressiva och de kan gny i sina försök att kissa.En katt som börjar urinmarkera kan göra det till följd av en inflammation i urinblåsan.Överdrivet putsande, framför allt i området av bakre delen av buken, till den grad att pälslösa området uppträder, kan även det vara tecken på smärta från en inflammerad urinblåsa.Om en katt börjar kissa på fel ställen, kan det vara orsakat av en smärtsam inflammation i urinblåsan.Vem drabbas och varför?Man har inte lyckats fastställa exakt vad som orsakar idiopatisk cystit hos katt. Det går däremot att se vissa gemensamma faktorer hos de katter som drabbas. Det drabbar vanligare unga till medelålders katter och är lika vanligt hos hankatter som honkatter. Däremot ses den mycket allvarliga konsekvensen totalt stopp i urinröret vanligare hos hankatter än honkatter, på grund av att urinröret är smalare hos hankatten.Riskfaktorer för att utveckla idiopatisk cystit:ÖverviktStrikt innekattEndast intag av torrfoderStressInnekatter rör sig generellt mindre än katter som har tillgång till utevistelse. Det medför ökad risk för övervikt men kan även bidra till stress. Det finns risk för att innekatter som lever tillsammans inte tolererar varandra helt väl och blir stressade av att behöva umgås nära på relativt liten yta. Även understimulans kan bidra till stress.Stress är en utlösande faktor till idiopatisk cystit.Vad gör veterinären?Det som först och främst behöver säkerställas vid en fysisk undersökning är huruvida urinblåsan är liten eller stor, eftersom det ger en indikation på om det är totalt stopp i urinröret eller inte. Sedan gäller det för veterinären att försöka hitta orsaken till symtomen. Idiopatisk cystit är en så kallad ”uteslutningsdiagnos”, vilket innebär att man först letar efter andra förklaringar till symtomen, som går att påvisa, t ex urinvägsinfektion, urinsten eller urinrörspluggar, skadad eller missbildad urinblåsa eller tumör. Urinprov undersöks, bland annat för att leta efter infektion. Ett ultraljud görs om möjligt, för att undersöka urinblåsans utseende. Även röntgenundersökning kan vara aktuellt.BehandlingDet finns för närvarande ingen behandling som botar katten från idiopatisk cystit utan behandlingen blir symtomatisk. Om det är stopp i urinröret behöver det självklart behandlas akut, men de flesta fallen av idiopatisk cystit är urinvägen öppen. Smärtlindring är en viktig del i behandlingen.Att sänka urinkoncentrationen (späda urinen) är en annan viktig del i behandlingen. Det görs genom att ge blötfoder i stället för torrfoder. Det finns även ett fodertillskott; Purina Pro Plan Hydra Care, som kan ges utöver blötfoder, för att ytterligare öka vattenintaget. Det är också viktigt att stimulera katten till att dricka mer.Tips på sätt att få din katt att dricka merPlacera ut fler vattenskålarProva vattenskålar av olika dimensionen och i olika material.Byt vattnet i skålarna ofta.Smaksätt vattnet, ex med någon droppe fisk/kycklingbuljong eller Fortiflora för katt.Vattenfontän.Katter kan föredra att dricka vatten som är i rörelse.Minska stressenStress är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av idiopatisk cystit. Stressfaktorer kan se olika ut för olika katter. Det kan röra sig om bland annat:Bo tillsammans med katt/katter som inte tycker om varandra.Plötslig förändring av livssituation, t ex flytt, nytt husdjur eller ny familjemedlem.Stress eller sjukdom hos djurägaren.Oro kring kattlådan, t ex ”fel” kattsand, ”fel” utformning av lådan eller för få lådor.UnderstimuleringSaker du kan göra för att minska stress för din katt:Förse katten/katterna med tillräckligt med kattlådor, en mer än antalet katter rekommenderas.Prova om katten föredrar en sorts kattsand framför en annan (kanske utan parfym?)Tillse att det finns en plats för katten att ”dra sig undan” och vila. Katter föredrar ofta högt belägna liggplatser.Tillgång till utevistelse.Aktivering och positiv interaktion tillsammans, ex kel, pälsvård, lek, godis.Använda syntetiska kattferomoner som har rogivande inverkan, ex Feliway spray eller ”plug in diffuser”.Kosttillskott med rogivande effekt, ex Zylkène.Om stress orsakas av osämja i en flock, kan det bli nödvändigt att omplacera någon katt.Tecken på besvär i urinvägarna ska alltid föranleda kontakt med veterinär omgående. Samma symtom kan ha orsaker som behöver behandlas på olika sätt. Framför allt behöver en veterinär säkerställa att det inte föreligger ett stopp i urinvägarna. Här kan du komma i kontakt med veterinär.
Djurvårdguiden
Att resa med katt
PassDu behöver ett eget pass till din katt. För att få det måste djuret vara ID-märkt och för resa inom EU behöver katten även vaccineras mot rabies. En veterinär utfärdar passet och undertecknar de vaccinationer, avmaskningar och hälsokontroller som krävs för respektive land.På flygetOlika flygbolag har olika regler. Oftast behöver du en speciell djurbiljett till din katt. de flesta bolag tillåter mindre djur i kabinen, det ska vanligen förvaras i en transportbur som måste hålla sig inom vissa mått. Ditt djur får oftast inte väga mer än åtta kilo. Du behöver reservera plats i god tid för att ha med katten i kabinen. Det är inte alltid det går att boka biljetten över internet.Resa med bilGlöm inte att ta reda på vad som gäller för att föra in ditt djur i den länder du passerar för att komma till resmålet. Det finns regler för hur katter får forslas i bil, hur ofta det måste rastas och annat. Lämna aldrig ditt djur i bilen.För att ta reda på vad som gäller för det land du vill resa till, gå in på Jordbruksverkets hemsida, jordbruksverket.se. Här finns fakta om att resa med djur och länkar till EU-ländernas veterinärmyndigheter. Du får även veta vad som gäller när du ska föra in ditt djur till Sverige igen. Du kan också rådfråga respektive lands ambassad. Be att få kontakt med veterinärmyndigheten och begär gärna skriftlig fakta om vad som krävs som du kan visa din veterinär.Skydda ditt djur under resanVaccinationOlika länder kräver olika vaccinering och det är skillnad på att resa inom och utanför EU. Kom ihåg att Norge inte är med i EU. Ta reda på vad som gäller på Jordbruksverkets hemsida och tänk på att reglerna ändras ibland. Grundkravet för resa inom EU är att djuret är rabiesvaccinerat. När grundvaccination är gjord får djuret tidigast resa när det gått 21 dagar. Hur ofta omvaccinering måste ske varierar för olika vaccin och länder. Vid vaccination fyller veterinären i djurets pass med giltighetstid. Sker omvaccinering inom angiven tid krävs ingen ny väntetid innan djuret får resa.Tips när ni är på platsFoder och vattenGe katten samma mat som den får hemma, att byta foder kan alltid innebära en risk för problem, ta därför med hundens eller kattens vanliga foder. När det gäller vatten bör katten få samma sort som du själv dricker, det vill säga att om du befinner dig i ett land där man ska dricka vatten på flaska bör du ge detta också till ditt djur.ReseapotekTa till exempel med åksjuketabletter, fästingmedel, myggnät, vätskeersättning, receptfri medicin mot dålig mage, medel mot sandmygg, gummerad elastisk binda och annat som djuret kan behöva i sitt reseapotek.SemestermageOm din katt får i sig något olämpligt kan det bli dåligt i magen, precis som vi människor, med diarré eller kräkningar som följd. Detta kan i sin tur leda till uttorkning. Kontakta veterinär om djurets allmäntillstånd blir påverkat, eller om det inte återhämtar sig inom kort.Skada eller sjukdomOm din katt blir sjuk eller råkar ut för en olycka under resan, sök up en djurklinik eller ett djursjukhus på plats. Behöver du råd och hjälp, kontakta oss via videosamtal eller kontakta ditt försäkringsbolag i Sverige innan du går till en lokal veterinär.Till sistFörsäkringDet är förstås bra att se till att ditt djur är försäkrat på resan. Kontrollera i god tid vad som gäller för veterinärvård i det land du ska besöka.TullenNär du kommer tillbaka till Sverige måste du gå på rött i tullen. Där kontrolleras att alla papper om katten är i ordning. Du måste ha originalhandlingar. Kolla upp på Jordbruksverkets webbplats vad som gäller. Du hittar också information på Tullverkets hemsida.Förbered ditt djurFörbered din katt inför resan. Vänj den vid buren den ska resa i. Ska ni åka till en stad är det bra att öva på att vistas bland mycket människor i stadsmiljö. Åk till exempel buss eller tunnelbana med mycket människor.Lämna ditt djur hemma?Du som djurägare bör alltid ställa dig frågan om det är bättre att lämna din vän hemma. Att resa kan innebära en påfrestning för djuret, inte minst om resan är lång eller förstås om det måste resa i ett lastutrymme. Katten riskerar också att utsättas för smitta och sjukdom, både under resan och när ni kommit hem, då smittan kan spridas hemma. Gäller det en kortare resa är det bra att fundera på om det är bättre att lämna djuret hemma hos en djurvän eller ett bra djurpensionat.Andra resor med djurAlla transporter ska ske på ett säkert sätt och djuren får inte utsättas för skador eller lidande. Det är förstås också viktigt att djur som transporteras mellan länder inte för med sig smitta. Ta reda på mer på Jordbruksverkets hemsida.
Djurvårdguiden
Kattens leukemivirus, FeLV
Kattens leukemivirus (felint leukemivirus, FeLV) är ett virus som endast drabbar kattdjur. De flesta vuxna katter tillfrisknar helt efter FeLV-infektion, men framför allt små kattungar kan få kronisk infektion. Viruset infekterar immunförsvarets celler i blodbildande organ, benmärg och så kallad lymfatisk vävnad. Hos katter som inte lyckas bli av med infektionen kan den med tiden leda till såväl nedsatt immunförsvar som till tumörsjukdom.Hur smittar FeLV?Viruset är mycket känsligt för miljön utanför kattens kropp. Den vanligaste smittvägen är därför direkt mellan katter. Smittspridning sker lättast i miljöer där många katter vistas. Virus finns i olika kroppsutsöndringar, såsom urin och avföring, men saliv och nossekret innehåller de största mängderna. En vanlig smittväg är via bett och slick, som t ex när kattmamman slickar kattungarna. Det förekommer också att virus överförs från mamma till foster i livmodern, så kallad intra-uterin smitta.Hur ser symtomen på FeLV-infektion ut?Symtom uppträder hos individer som inte lyckats göra sig av med infektionen, vanligtvis katter som infekterats tidigt i livet. Symtomen kan dels bero på att viruset medfört att immunförsvaret blivit nedsatt och dels på att det orsakat tumörutveckling.Katten kan bland annat få:Ökad infektionskänslighetViktnedgång, dålig aptitFörstorade lymfknutorMatt och glanslös pälsFeberÖgonproblemFörändringar i blodbildenFruktsamhetsproblem (fosterdöd, missfall)Symtom från tumöromvandlade organNär bör veterinär kontaktas?Om din katt har något eller flera av symtomen ovan bör den undersökas av veterinär. Man bör även kontakta veterinär om FeLV-smitta misstänks i ett katteri eller annan kattgrupp.Vad gör veterinären?Då FeLV är en ovanlig orsak till sjukdom hos svenska katter, och symtomen ofta kan vara ospecifika, kan olika diagnostiska tester bli aktuella. Veterinären börjar med att ta upp sjukdomshistoria och att göra en klinisk undersökning av katten. Vidare utredning kan exempelvis vara i form av blodprovsanalys, bilddiagnostisk undersökning med t ex röntgen eller ultraljud, samt annan diagnostik (datortomografi, MR-undersökning mm). Det går att påvisa viruset i blodprov hos katter som är smittförande. I en del fall förekommer att katter har viruset vilande (latent) i benmärgen och då blir blodprovet negativt.Vad är prognosen vid FeLV-infektion?Ofta läker infektionen ut utan behandling, kanske utan att man som ägare ens har observerat några sjukdomssymtom. En del katter som inte lyckats bli fria från viruset kan vara bärare hela livet men utan att insjukna. Hos de katter som utvecklat symtom på kronisk FeLV-infektion är sjukdomen obotlig. Beroende på vilket uttryck sjukdomen tar sig kan det eventuellt gå att lindra symtomen med målet att katten ändå ska ha en god livskvalitet.Förebyggande åtgärderDet finns vaccin som ger skydd mot FeLV. Dessa kan i ovanliga fall ha allvarliga biverkningar i form av andra tumörsjukdomar, och de ger inte alltid fullgott skydd för små kattungar. För att minska/utrota FeLV-smitta i ett katteri eller en kattgrupp bör även andra åtgärder vidtas i samråd med veterinär.
Djurvårdguiden
Felin infektiös peritonit (FIP) hos katt
Felin infektiös peritonit, FIP, är en dödlig sjukdom som oftast ses hos unga katter. Sjukdomen saknar behandling. Vad orsakar FIP?FIP orsakas av en muterad form av kattens Coronavirus, FCoV. Coronavirus i sin vanliga, icke-muterade form infekterar tarmen och ger symtom i form av övergående diarré. Många katter med Coronavirusinfektion har bara lindriga symtom eller inga alls. Coronavirusinfektion självläker, men en del katter kan bli långvariga smittbärare av viruset och utgöra en smittrisk för andra katter. FIP-formen av viruset uppkommer efter att FCoV har genomgått en förändring, muterat, i den smittade katten. Dvs FIP-varianten smittar inte mellan katter utan uppkommer i den enskilda individen. Förändringen, eller mutationen, sker främst hos unga katter som inte har lika utvecklat immunförsvar som äldre. FIP påvisas vanligtvis hos katter som är yngre än två år. Hur ser symtomen på FIP ut?FIP förekommer i en våt och en torr form. Våt FIP uppkommer snabbt, över dagar till veckor. Katten får vätska i bukhålan och/eller brösthålan, vilket kan märkas genom att katten blir rund om magen eller får svårt att andas. Andra symtom är nedsatt allmäntillstånd och sämre aptit, samt avmagring och feber. Vid torr FIP fortskrider sjukdomen långsammare, över veckor till månader. Symtomen är mer ospecifika och beror på var i kroppen förändringarna finns, såsom i njurar, ögon eller centrala nervsystemet. En katt med torr FIP brukar ofta magra av, få febertoppar och varierande aptit. Avmagring/försämrad tillväxtFeberDålig eller varierande aptitBukighetSvårt att andasSymtom från ögon, njurar, centrala nervsystemet eller andra organHur ställs diagnosen FIP?Det finns inget test för att påvisa FIP-virus. Det enda säkra sättet att ställa diagnos är genom obduktion. Veterinären kan ibland ställa FIP som sannolikhetsdiagnos genom att göra ett så kallat bukpunktat, då man suger ut vätska från bukhålan och undersöker i mikroskop. Den vätska som ses vid den våta formen av FIP har ett typiskt utseende. Vätskan kan även analyseras på laboratorium för påvisande av virus. Andra undersökningar som kan vara aktuella är ultraljudsundersökning av buken samt eventuellt blodprover.Går det att behandla FIP?På en del djursjukhus kan det finnas möjlighet till behandling men sjukdomen är svår och prognosen kan variera. Finns det något jag kan göra själv?Det är bara katter som får infektion med Coronavirus som löper risk att utveckla FIP. Corona är vanligt i kattpopulationen och mycket smittsamt, men man har sett att smittrycket är lägre hos utekatter än innekatter som hålls i större grupper. Om man har katteri, kattstall eller liknande miljö där många katter hålls i grupp inomhus kan man undersöka förekomsten av FCoV genom att ta blodprov för analys av antikroppar. Om FCoV förekommer hos katterna finns det risk att smittan ”vandrar runt” i gruppen under lång tid. Då är det särskilt viktigt med god hygien i kattlådorna samt att eventuellt gruppera katter utifrån smittläge.
Djurvårdguiden
Blåskatarr hos katt
Stress som leder till blåskatarr är vanligt förekommande hos katter. Det leder ofta till obehag och uppstår oftare när vardagens mönster bryts. Läs mer nedan om vanliga symptom, behandling och förebyggande åtgärder.Vad är blåskatarr hos katt?Blåskatarr hos katt kallas även cystit,stressblåsa eller FUC – Feline Urinary Cystitis. Blåskatarr är en inflammation i kattens urinblåsa som man tror orsakas av stress och leder till smärta och obehag hos katten. Det är vanligt förekommande hos katter och framförallt hos de individer som är mer stresskänsliga. Blåskatarr orsakas inte av bakterier eller virus och avhjälps därmed inte med antibiotika.SymtomVanliga symptom på blåskatarr är att katten kissar oftare än vanligt, och på grund av det dricker den något mer än vanligt. Den äter och beter sig i övrigt normalt. Det händer att kattägaren inte märker några symtom utöver att katten börjar kissa precis utanför kattlådan och på möbler. En del katter får kraftigare besvär som urinträngningar och oro.Utredning och behandling av blåskatarr hos kattFör att konstatera blåskatarr brukar veterinären klämma försiktigt på kattens blåsa och därefter bedöma om den känner smärta eller obehag på blåsan samt om man misstänker ett urinstopp eller inte. Misstänks en blåskatarr sätter man in anti-inflammatorisk medicin mot detta. Om besvären inte går över efter en sådan behandling måste behövs vidare utredning.Hur kan jag förebygga blåskatarr hos min katt?Vad man själv som djurägare kan göra för en katt med blåskatarr är att försöka minska ner på stressen som katten upplever. Detta är mycket individuellt vad som är stress för katter. Stress kan bero på otrivsel med andra katter i hushållet, eller barn eller andra husdjur som orsakar katten stress. Det är särskilt vanligt med blåskatarr kring storhelger och beteenden som skiljer sig från vardagen, såsom att julgranen plockas fram eller att släkten kommer på besök. Det kan få katten att känna sig stressad.Vet man med sig att man har en katt som lätt blir stressad får man försöka hitta den bästa lösningen för katten. Kanske innebär det att låta grannen vakta katten när släkten kommer, eller ställa ut fler kattlådor i hemmet. Ibland kan katter nämligen känna stress inför att gå på toaletten. Finns det får få kattlådor i ett hem med många katter kan det skapa stress hos katter som är lägre i rang som måste gå på samma låda som övriga katter i hemmet. Samma sak gäller även för mat och vatten. En katt som bor med andra katter mår bäst av att ha möjlighet att äta och dricka på flera platser för att undvika stress. Omplacering kan också vara ett alternativ om det är svårt att minska på stressen.Det finns en uppsjö av olika lugnande preparat gjorda specifikt för katter, exempelvis feromonpreparat. Du kan prova och se hur det fungerar på just din katt, men bäst är såklart att minska på stressen i första hand. Feromonerna påverkar katten genom att verka lugnande. Dessvärre har de sämre effekt om katten redan är uppstressad när den utsätts för feromonerna.
Djurvårdguiden
Förstoppning hos katt
Din katt kan bli hård i magen eller förstoppad. Det är två olika tillstånd. Om katten har svårt att få ut avföringen på grund av att den är hård och torr, men lyckas, så är den hård i magen. Förstoppning uppstår när avföring samlas i tarmen och inte kan passera ut. Inträffar det ska man uppsöka veterinär. En katt som är hård i magen kan man lyckas att behandla själv hemma, läs mer om det nedan.Symtom på att katten är hård i magen:Avföringen är hård och torrKatten kan ha svårt att bajsaSymtom på förstoppning:Katten har inte bajsat på över ett dygnSvårigheter att bajsa/sitter och krystar utan resultatSpänd bukBuksmärtaNedsatt allmäntillståndSymtom på att katten är hård i magen är hård och torr avföring och att katten kan ha svårt att bajsa.Varför blir katten hård i magen och förstoppad?I normala fall bajsar en katt minst en gång per dag. Har det inte kommit ut något på över ett dygn kan man misstänka förstoppning. Det finns många olika orsaker till hård mage och förstoppning. Hård mage och förstoppning drabbar äldre katter oftare än yngre.Långhåriga katter kan få hårbollar som fastnar i tarmen. Vanligtvis kräks katterna upp dem, men inte alltid.Om kattlådan är smutsig kan katten undvika att bajsa och därför bli hård i magen.Felaktig kost.Katten dricker för lite.Katten får för lite motion (motion stimulerar tarmrörelser).Stress kan ge hård mage.Den kan ha svalt något främmande föremål som ger stopp i tarmarna och hindrar avföringen från att komma ut.Katten kan ha problem med ryggen som gör det smärtsamt att bajsa. Om katten undviker att bajsa samlas avföringen i tarmen och detta kan resultera i förstoppning.Det kan också finnas andra sjukdomar som orsakar förstoppningen såsom neurologiska problem, njurproblem och tumörsjukdom.Katter med njurproblem har ofta svårt att behålla nog med vätska i kroppen, vilket i sin tur kan leda till torr och hård avföring.Förstoppning kan förväxlas med urinstoppUrinstopp kan uppstå till exempel på grund av urinsten eller kristaller i urinvägarna. Symtom på urinstopp kan blandas ihop med symtom på förstoppning. Vid symtom på förstoppning är det bra om du kan försäkra dig om att katten kan kissa för att utesluta urinstopp. Misstänks urinstopp ska veterinär genast kontaktas.I normala fall bajsar en katt minst en gång per dag. Har det inte kommit ut något på över ett dygn kan man misstänka förstoppning.Vad kan jag göra själv om min katt är hård i magen? Om det inte finns någon misstanke om allvarlig bakomliggande orsak till kattens hårda mage, och symtomen är lindriga, katten är frisk och mår bra för övrigt, kan man prova att behandla den själv:Rikligt med vätska är viktigt vid hård mage. Se till att det finns god tillgång till rent vatten.Stimulera katten att leka och röra på sig.Det kan räcka med att byta kost. Lagom mängd kostfibrer är viktigt. Burkmat ger mer vätska än torrfoder så om din katt står på torrfoder kan du prova att byta till burkmat. Du kan också prova att blöta upp torrfodret. Be gärna om kostråd i din veterinärbutik.Kattlådan ska vara ren annars kan katten vägra att använda den och därför bli hård i magen eller förstoppad.Messmör fungerar laxerande så det kan man ge sin katt.Har du en katt som får i sig mycket hår då den tvättar sig kan du kamma/borsta pälsen ofta för att minska mängden hår som hamnar i avföringen.Rapsolja och annan matolja hjälper inte mot hård mage. Matoljan tas upp i tunntarmen och har ingen effekt på tjocktarmen och det är i tjocktarmen problemet med trög mage sitter.Laktulos kan fungera vid förstoppning hos katter. Det finns att köpa receptfritt på apotek och en riktlinje är att man ger 0,2-0,5 ml per kg kroppsvikt. Medicinen ges med spruta i munnen och ges försiktigt utan att forcera dådet kan finnas risk att katten sväljer fel.Mikrolavemang rekommenderas inte som regel att ge utan att först ha varit i kontakt med veterinär.När bör jag ta katten till veterinär?Om egenvården inte har tillfredsställande effekt, eller om katten är nedstämd, har ont i magen, kräks eller inte vill äta bör den komma under vård. Vid stora problem är det mycket viktigt att reda ut orsaken! Kontakta veterinär!
Djurvårdguiden
Ringorm hos katt
Ringorm kan låta som en parasit, men det är i själva verket en hudsjukdom som orsakas av en svampinfektion, så kallade dermatofyter. Ringorm är en zoonos, det vill säga sjukdomen kan smitta mellan människor och djur.Vad innebär ringorm?Ringorm är en hudsjukdom som ger fläckvisa förändringar med håravfall och flagnande hud. Symtomlös infektion förekommer också. Den underliggande orsaken är svampar, dermatofyter, och den vanligaste svampen hos katter kallas Microsporum canis, men även Trichophyton mentagrophytes förekommer. Båda dessa svampar kan smitta till flera djurslag, såsom hundar, kaniner och marsvin, och även människor kan drabbas. Sjukdomen är mycket smittsam och det brukar krävas en genomtänkt plan för sanering och utrotning om den påvisas i en kattgrupp.Hur yttrar sig ringorm?Ringorm ger oftast symtom hos unga katter och katter som av annan anledning har ett sämre fungerande immunförsvar. Symtomlös infektion förekommer också. Hudförändringarna brukar ses i huvud- och halsregionen, samt längs ryggen och på frambenen:Fläckvis hårlöshet. Fläckarna kan vara små (Flagnande, fjällig hudKrustor/skorpor i hudenHudrodnadIbland klådaIbland sekundär bakterieinfektionHur ställs diagnosen ringorm?Veterinären gör en klinisk undersökning av katten och tar prover från hud och päls, som undersöks i mikroskop. I proverna letar man efter tecken på infektion med bakterier, parasiter och svampar. Ibland kan dermatofyter påvisas i mikroskopet. Andra diagnostiska metoder är Wood’s lampa, med vars hjälp man kan påvisa fluorescerande ljus som produceras från en del ringormstammar, eller odling av svampen på laboratorium.Hur behandlas ringorm?Svampinfektionen bekämpas med så kallade antifungala schampon och läkemedel som ges i munnen. För att undvika återsmitta är det viktigt att katter som är i kontakt med varandra behandlas samtidigt och att man noggrant sanerar deras miljö från svampsporer.
Djurvårdguiden
Urinvägssjukdomar hos katt
Katter kan drabbas av olika urinvägssjukdomar som skapar obehag, frustration och även smärta hos djuret. Vanliga urinvägssjukdomar hos katt är inflammation i de nedre urinvägarna och urinstopp. Den senare kan bli livshotande för katten.FLUTDFLUTD eller Feline Lower Urinaty Tract Disease är ett samlingsnamn för olika besvär som kan drabba de nedre urinvägarna hos katter. Till de nedre urinvägarna räknas urinblåsan och urinröret. Den vanligaste orsaken till symtom från de nedre urinvägarna är så kallad idiopatisk cystit, d v s en inflammation i urinblåsan utan känd orsak och drabbar oftast unga till medelålders katter. Symtom från urinvägarna kan även ha andra orsaker som urinstenar eller urinrörspluggar, urinvägsinfektioner, tumörer, anatomiska defekter, beteendeproblem eller trauma. Urinvägsinfektioner och tumörer ses företrädelsevis hos den äldre katten. Det vanligaste symtomet djurägare uppfattar är besvär när katten ska kissa. Det kan vara svårt att skilja på om katten ”bara” har urinträngningar eller om det är totalt stopp i urinröret. Det senare scenariot är mycket allvarligt och kan bli livshotande för katten. Misstänker man ett urinstopp behöver katten undersökas omgående.Symtom på FLUTDSom djurägare kan du se att din katt:Kissar oftaHar blodig urinHar urinträngningar, dvs kissar länge men endast en liten mängd urin kommerHar ansträngd kroppsställning (kutryggig) när den försöker kissaSlickar sig mot urinöppningenVokaliserar (jamar klagande)Kissar utanför lådan eller på andra platser inomhusÄr oroligSlickar sig onormalt mycket över buken, kala fläckar kan uppståKan bli aggressivDet som skiljer inflammation eller infektion i blåsan från ett urinstopp är att det oftast kommer urin när katten försöker kissa i de första två fallen. Dock kan det komma en mycket sparsam mängd efter en stunds besvär på grund av att katten tömt sin blåsa, till följd av de frekventa urineringsförsöken.Ett vanligt symtom på FLUTD är att katten kissar utanför lådan.Möjliga orsaker till inflammation i de nedre urinvägarnaInflammation i de nedre urinvägarna hos katter kan orsakas av:Utfodring med enbart torrfoder eller suboptimal sammansättning av mineraler i fodretÖverviktBegränsad möjlighet till utomhusvistelseLåg vattenkonsumtionBakteriella urinvägsinfektionerOvilja att gå tillräckligt ofta på kattlådanStress, nervöst lagda katter som är väldigt beroende av sin ägareFelaktigt foder/Fodrets sammansättningFodrets sammansättning av mineraler, tillsammans med bland annat genetiska faktorer hos katten och mängden vatten katten får i sig, kan påverka riskerna för att det bildas kristaller i urinen. Fodrets sammansättning kan också påverka pH-värdet i urinen och det kan i sig påverka bildningen av olika kristaller i urinen. Din veterinär kan ge råd om vilket foder som kan vara lämpligt för just din katt.Övervikt och utevistelseInaktiva katter med övervikt drabbas lättare av urinstenar. Kastrerade katter löper ökad risk för övervikt, vilket bör undvikas med rätt typ av foder samt korrekt doserad fodermängd. Även strikta inomhuskatter, som oftast har en lägre aktivitetsnivå än katter med möjlighet till utevistelse, löper ökad risk att bli överviktiga. Både hon-, och hankatter kan drabbas av kristaller och stenar i urinen. Däremot brukar hankatterna oftare få svårare problem med stenar till följd av att de lättare fastnar i urinröret och orsakar ett totalt stopp. Detta beror på att deras urinrör är trängre än honkatternas. Har katten väl en gång drabbats av urinstensbesvär är risken mycket stor att problemet återkommer och förebyggande åtgärder blir oerhört viktiga.Låg vattenkonsumtionAtt katten dricker lite kan också vara en orsak. Det kan vara viktigt att tänka på var kattens vattenskål är placerad. Den ska vara placerad på en lugn plats och inte vara för liten. Det sägs att katter ogillar att morrhåren tar i skålskanterna. Vattenskålen bör inte heller stå för nära kattlådan. Vissa katter vill heller inte ha den bredvid sin matskål. Det är viktigt att byta vattnet minst en gång dagligen, ibland oftare. En del katter vill nämligen ha fräscht vatten för att dricka ordentligt, och en del föredrar rinnande vatten ur kranen eller från en vattenfontän.Urinvägsinfektion, kattlåda och stressBakteriella urinvägsinfektioner leder till inflammation i urinblåsan, samt ökar risken för bildning av urinrörspluggar och urinstenar och kan dessutom, om de går obehandlade, leda till att de sprids upp till de övre urinvägarna (njurarna och urinledarna). Kattlådan kan vara en orsak till nedre urinvägsproblem. En smutsig kattlåda kan resultera i att katten inte går på lådan lika ofta, vilket i sin tur ökar risken för både infektioner, urinstenar och urinrörspluggar. Även stress och oro är bidragande faktorer till nedre urinvägsproblem. Stressade katter kan välja att inte gå på lådan så ofta som de behöver, eller att de inte kissar klart. Stressreaktionen i sig kan ge upphov till inflammation i urinblåsans vägg.Att servera din katt vatten i en fontän kan uppmuntra din katt till ett ökat vattenintag.Symtom på urinstoppDet kan vara svårt att veta om en katt har ett totalt urinstopp, men några symptom du som djurägare kan hålla utkik efter är att katten:Försöker kissa ofta men det kommer ingen urin allsFörsöker kissa även utanför lådanHar smärta när den försöker kissaHar nedsatt allmäntillstånd och/eller är oroligKräksMatvägrar och/eller dricker inteÄr spänd och öm i bukenOm du misstänker att din katt har ett totalt urinstopp – tryck inte på buken! Kontakta din veterinär direkt för att få din katt undersökt. Det är livshotande att inte kunna kissa och kräver omedelbar behandlingNär ska man söka vård? Om katten har symtom på urinstopp ska man åka direkt till veterinär. Det är ett akut livshotande tillstånd. Försök att hantera katten lugnt och åk direkt in till närmaste klinik eller djursjukhus men ring om möjligt före och meddela er ankomst.Om katten visar symtom på urinvägsinflammation/infektion som ovan och har besvär med sin urinering bör man konsultera en veterinär snarast, bland annat för att utesluta att det inte rör sig om ett urinstopp. Vid dessa urinvägsbesvär är det bra om man kan ta med ett urinprov till veterinären. Det finns specialanpassad ”kattsand” för det ändamålet som är formade som små plastkulor. De placerar man i kattens låda, istället för den vanliga kattsanden. När katten sedan kissar rinner vätskan ner till botten och ett urinprov kan samlas upp. Det är viktigt att kattlådan är noggrant rengjord innan ett sådant prov utförs. Urinprovet ska vara så färskt som möjligt. Om man inte lyckas ta ett urinprov med sig kan veterinären ta ett prov vid besöket, antingen genom kateter eller genom ultraljudsguidad provtagning.Vad gör veterinären? Vid urinstopp måste katten in till veterinär snabbt för att kunna lösa upp stoppet och tömma den sprängfyllda urinblåsan. Katten undersöks snabbt och får därefter smärtlindring och oftast lugnande medel. En kateter förs upp i urinröret, stoppet löses upp och blåsan töms på urin. Blodprover och urinprov brukar tas som komplement till behandlingen. Det görs för att bedöma allvarligheten i tillståndet samt för att veta hur man bäst behandlar katten efter att det akuta stoppet är löst. Ibland går katten hem med en fastsydd urinkateter tillsammans med smärtlindring i några dagar. I vissa fall kan en efterföljande operation krävas för att tömma urinblåsan stenar som inte kan lösas upp med hjälp av specialfoder.Om det inte föreligger ett akut urinstopp handlar utredningen om att hitta den bakomliggande orsaken till kattens symtom. Veterinären börjar med att undersöka katten noggrant och ställer frågor angående kattens urineringsbeteende, hur den har betett sig i övrigt, hur långvariga problemen har varit samt hur katten mår, äter och dricker i övrigt. Även frågor om kattens tidigare sjukdomshistoria brukar efterfrågas. Det kan vara bra att fundera igenom dessa frågor innan besöket. Efter detta går veterinären vidare med lämplig utredning och provtagning.Urinprov analyseras med avseende på pH, koncentration, förekomst av blod, bakterier, inflammatoriska celler, socker och kristaller. Därefter tar man beslut om man behöver gå vidare med fler utredningar eller kan sätta in en behandling direkt.BehandlingVilken behandling som sätts in beror på orsaken till symtomen. Ibland ingår ett foderbyte till ett specialanpassat foder för urinvägarna. Föreligger en inflammation (blåskatarr) bör denna behandlas med antiinflammatorisk medicin. Om man kommit fram till att det föreligger en bakteriell infektion behandlas den med lämplig antibiotika, vilket många gånger bestäms utifrån en bakterieodling av urinen. Ser man kristaller i kattens urin kommer veterinären att kategorisera vilken typ av kristaller det rör sig om och därefter rekommendera rätt typ av foder och övrig behandling. Rör det sig om något annat bakomliggande, såsom njurproblem eller diabetes, kan det bli aktuellt med andra behandlingar eller utredningar.
Djurvårdguiden
Ögoninflammation hos katt
Om din katt har rinniga ögon, var i ögonvrårna och/eller röda slemhinnor kring ögonen har den troligen drabbats av någon typ av ögoninflammation. Det kan drabba det ena ögat eller båda och är ganska vanligt bland våra katter. När vi säger ögoninflammation menar vi egentligen bindhinneinflammation, eller konjunktivit då slemhinnan runt ögongloben och insidan av ögonlocken benämns konjunktiva.Det finns många orsaker till att kattens ögon blir irriterade.Det kan bero på dålig tårproduktion, fysiska skador på ögat, allergi eller infektioner. En infektion innebär att till exempel bakterier, virus eller svamp har fått fäste i eller på kroppen. För att försvara sig reagerar kroppen med en inflammation. I Sverige är det ovanligt att svamp orsakar problem med kattens ögon. Ibland drabbas kattögon av flera infektionstyper samtidigt.Ögoninflammation katt symtomRinnande ögon, ökad tårproduktionVar, sekret i ögonvrånRöda/rosa ögonSvullna ögonlockSvullna slemhinnorKatten kniper med ögonenStängda ögonKänslighet mot ljusKlåda i ögonenSymtomen är liknande oavsett om det rör sig om ett lindrigt eller ett allvarligt ögonproblem. Rådfråga därför alltid djursjukvården om katten drabbas av ovanstående symtom. Det krävs ofta medicinsk behandling som avgörs vid veterinärundersökning.Vad händer hos veterinären?För att hitta bakomliggande orsaker till kattens ögonproblem undersöks hela katten och framförallt kattens ögon noga.Veterinären undersöker om det finns fysiska skador på ögat.Kattens tårproduktion mäts vid behov.Vid behov tas prov från ögonslemhinnan/bindhinnan för att hitta orsaken till problemen. Det kan till exempel vara herpes, mycoplasma eller klamydia som katten drabbats av.Behandling sätts in när man vet ögonproblemens orsak.Ögoninflammation behandling kattVilken behandling katten får beror på vad som orsakat ögoninflammationen.I de flesta fallen av lindrig konjunktivit behandlas enbart med ögontvätt med koksaltlösning samt applikation av smörjande tårersättning i droppform. Dropparna finns att köpa receptfritt på apotek. Fråga på apoteket efter ögondroppar med långtidsverkande effekt – gärna utan konserveringsmedel.Ser du att din katt plötsligt uppvisar symtom som sekret/kladdiga ögon, rosaröda slemhinnor i ögonlocken, lindrigt svullna slemhinnor etc kan du alltid inleda egenvård med koksalttvätt och smörjande droppar.Mykoplasma (Mycoplasma felis) Mycoplasma felis är en bakterie som finns naturligt hos katter. Bakterien kan ibland dock även orsaka ögoninflammation. Det kan ske när kattens immunförsvar av någon anledning är nedsatt. Det drabbar ofta kattungar som inte har utvecklat sitt immunförsvar än. För att smitta varandra måste katter komma i direktkontakt med varandras slemhinnor.Om enbart Mycoplasma felis hittas och kattens symtom är lindriga brukar lokal behandling som ögonrengöring, tårersättningsmedel och eventuellt antibiotikadroppar/salva räcka.Klamydia (Chlamydia felis) En vanlig orsak till besvär med irriterade ögon hos katt är en klamydiainfektion. Klamydia börjar ofta med samma symtom som en ögoninflammation. Det kan börja i bara ett öga, men sprider sig sen även till det andra. Det rinner först klart sekret från ögonen och senare kommer även varigt sekret. Snorighet, nysningar och hosta förekommer också. Sjukdomen smittar via direktkontakt och eventuellt via föremål. Klamydiainfektion kan förekomma vid kattsnuva.Klamydia kan behandlas med antibiotika.Herpes Herpesvirus är vanligt hos våra katter och kan vara mycket besvärande för dem. Viruset orsakar olika typer av sjukdom såsom luftvägsinfektion med feber, snuva och ofta sår i ögats bind- och/eller hornhinna. Många fall av kattsnuva orsakas av kattens herpesvirus. Har katten en gång drabbats ligger viruset vilande och kan triggas igång vid till exempel stress. Drabbade katter kan därför få återkommande problem med ögonen precis som vi människor kan få med munsår. Det smittar via direktkontakt, föremål, nysningar och dylikt.Herpes kan inte behandlas med antibiotika, men i vaccin mot kattsnuva ingår skydd mot herpes.Katten kan också drabbas av flera infektionstyper samtidigt, till exempel mykoplasma i kombination med klamydia och/eller herpesvirus.Eventuell smitta av något/några av dessa infektioner kan diagnosticeras med ett enkelt svabbprov från kattens ögonslemhinna.Dålig tårproduktion/torra ögon Problem med dålig tårproduktion åtgärdas vanligen med ögondroppar. Behandlingen är ofta livslång.Sår i ögat Sår vid eller i ögonen kan också orsaka inflammation. Kontakta alltid veterinär om din katt får ett sår i eller vid ögonen. Ett sår på kattens hornhinna orsakar stor smärta och i de fall såret är djupt kan t o m kirurgi behövas för att hjälpa ögat att läka. Det kan hända vid slagsmål eller om ett främmande föremål kommer in i ögat. Försök aldrig att ta ut främmande föremål ur kattens öga själv utan ta den till veterinär.Kan kattens ögoninflammation smitta till människa?Ögoninflammation orsakad av kattens mykoplasma smittar inte till människa. Detsamma gäller för kattens herpesvirus. Det finns dock enstaka fall beskrivna av ögoninflammation hos människa där man misstänker att de smittats av kattens klamydia. Även om det är ovanligt bör man därför vara noggrann med hygienen när man hanterar en klamydiainfekterad katt.
Djurvårdguiden
Tandresorption TR/FORL hos katt
Tandsjukdomen FORL heter numera TandResorption, TR. Sjukdomen utgörs av en successiv nedbrytning av tänderna, som efterhand orsakar stor smärta hos den drabbade. Sjukdomen drabbar cirka en tredjedel av våra katter och tyvärr kan det då resultera i en hög kostnad för djurägaren eftersom många försäkringsbolag inte ersätter tandsjukdomar som FORL/tandresorption.FORL är en förkortning av Feline Odontoclastic Resorbtive Lesions, vilket betyder nedbrytning av tandvävnad hos katt orsakad av celltypen odontoklaster. Benämningen på sjukdomen har ändrats till tandresorption eftersom det förekommer även på andra djurslag. Problemet är dock ovanligt hos andra arter än katt och därför är denna text inriktad på just katter, men sjukdomen och förloppet är liknande vem som än drabbas.FORL katt – tandresorption – symtomSymtomen är ofta väldigt diffusa eftersom de flesta inte har för vana att titta sin katt i munnen och katter med kronisk smärta är dåliga på att visa sitt lidande. Sammantaget gör detta att sjukdomen är mycket svår att upptäcka. Här är några tecken att vara uppmärksam på, men vanligtvis har det gått långt när dessa symtom väl uppträder:Katten äter mindre än vanligtDen undviker hård matUndviker kall matKatten tappar matDen dreglarKatten gnisslar och/eller klapprar med tändernaKatten drar sig undanDen uppträder irriteratTandsten vid drabbad tandInflammation vid drabbad tandBlödande tandköttTandköttet växer upp över tandenTovig pälsIbland kan katter kräkas vid tandsmärtaVid minsta misstanke att katten är drabbad ska en tandkunnig veterinär undersöka den.Eftersom tandresorption till en början är mycket svår att upptäcka är det vanligt att det upptäcks när en katt är inlämnad för tandrengöring.Vad är tandresorption?FORL/TR är en onormal nedbrytning av tandens yta som utförs av celltypen odontoklaster. Normalt är det endast när mjölktänderna ska trilla ut och deras rötter därför ska resorberas som odontoklaster bryter ned tandens hårdvävnad.Det finns flera olika teorier om vad som sätter igång den sjukliga tandnedbrytningen vid FORL/TR, men ingen/inga som säkert har kunnat bekräftas. Olika teorier som finns är till exempel tandsten, tandköttsinflammation, tandlossning, höga nivåer av D-vitamin och mekanisk överbelastning av att tugga torrfoder. Kanske finns det flera olika anledningar som var för sig eller tillsammans bidrar till att FORL/TR uppstår. Det är dock troligt att inflammation både underhåller och förvärrar problemen, även om det inte helt säkert löser ut dem.Sjukdomen börjar oftast på den del av tanden som ligger under tandköttskanten och är då svår att upptäcka vid en undersökning med blotta ögat. Därför är tandröntgen så viktig vid undersökning av kattens munhåla. Så länge tanden endast är angripen i roten brukar den dock heller inte smärta.Skadan tilltar efterhand och om eller när det går hål på tanden gör det mycket ont eftersom levande vävnad inne i tanden då kommer i kontakt med luft, kyla, värme, mat & bakterier inne i munhålan.Tandköttet försöker reparera skadan och ibland kan man se att tandköttet växer upp på själva tanden i ett försök att reparera hålet i kronan. I slutskedet försvinner den normala tandstrukturen. Ibland blir hålet i tanden så stort att hela kronan lossnar och parallellt med nedbrytningen av tandens rot växer ofta tandrot och käkben samman och man kan inte längre skilja dem åt.FORL/TR ses oftast på kindtänderna, men alla tänder kan drabbas. Flera tänder kan vara angripna och skadornas svårighetsgrad kan variera mellan olika tänder hos samma individ. Det är vanligt att katten börjar få problem på bara enstaka tänder, vanligen de första kindtänderna i underkäken. Ibland stannar det därvid, men för andra individer fortsätter fler och fler tänder att drabbas. Därför är det viktigt att om man en gång konstaterat att katten drabbats av FORL/TR att man därefter går på regelbundna kontroller för att kunna upptäcka om fler tänder drabbas.Tandresorption FORL undersökning och behandling hos veterinär krävsEfter en tid blir FORL/TR en mycket smärtsam sjukdom för den drabbade. Vid minsta misstanke att katten är drabbad ska en tandkunnig veterinär undersöka den.Alla tänder ska röntgas eftersom det är enda sättet att säkert fastställa vilka tänder som är drabbade och i vilken utsträckning. Utan denna information går det inte att avgöra vilken behandling som krävs.Tänder som ännu inte gör ont men som har rotförändringar kan eventuellt lämnas kvar för en tid, men de behöver undersökas av veterinär och röntgas regelbundet så att de kan åtgärdas innan de börjar göra ont.De tänder som gör ont måste åtgärdas. Målet med all behandling av FORL/TR är att hålla katten smärtfri.Smärtfrihet uppnås genom att förbindelsen mellan pulpa och munhåla tas bort. Oftast sker detta genom att tanden opereras bort, men i enstaka specifika fall kan tandens krona amputeras. Kronamputation innebär att man tar bort kronan men lämnar roten kvar i käkbenet.Katterna klarar sig lyckligtvis utmärkt även utan en full uppsättning tänder. Katten har oftast ändå inte använt de smärtande tänderna på ett tag och får därför inte svårare att äta efter operationen än vad den hade innan den utfördes. De flesta katter fortsätter att äta torrfoder även om de till och med helt saknar kindtänder.Svårt att förebygga tandresorptionEftersom man inte säkert vet orsaken eller orsakerna till sjukdomen vet man inte heller hur man ska förebygga den.Tandborstning förhindrar inte att katten drabbas av tandresorption men du bör ändå borsta kattens tänder och kontrollera dess tandkött dagligen. Det minskar risken för plackbildning och inflammationer, samtidigt som du får bra koll på hur kattens tänder och tandkött förändras över tid.Vem drabbas av tandresorption?TR är kattens näst vanligaste tandsjukdom och ju äldre katten är desto troligare är det att den drabbats. Förutom tamkatten kan även till exempel vilda kattdjur, hundar, illrar och människor drabbas.Tandresorption FORL katt kostnadMånga djurförsäkringar täcker inte behandling av tandsjukdomar och därför kan det bli en hög egenkostnad för djurägaren om dess katt drabbas. Innan behandling kan du kontrollera med ditt försäkringsbolag om och i vilken utsträckning de ersätter FORL/TR och även fråga din veterinär om vilken kostnad det rör sig om för att åtgärda din katts tänder.
Djurvårdguiden
Salmonella katt
Salmonellainfektioner är ovanligt i Sverige, men några tiotal katter drabbas varje år. Katterna smittas troligen med bakterien av småfåglar. Katterna kan sen i sin tur smitta hundar och människor i familjen.Salmonella katt symtomDet varierar väldigt mycket hur allvarliga symtom katter får av en salmonellainfektion. Det är ganska vanligt att de inte får några eller endast milda symtom, men de som blir riktigt sjuka kan avlida. Symtom på salmonella:Diarré, eventuellt med blodKräkningarApatiAptitlöshetFeberBuksmärtorVid kraftig kräkning och diarré kan djuret bli uttorkat. Det finns många olika sjukdomstillstånd som kan ge upphov till dessa symtom. Uppsök alltid veterinär om katten har något eller några av ovanstående symtom.Salmonella katt – undersökningFör att få reda på om en katt har salmonella eller inte gör man en bakterieodling på ett avföringsprov. Ibland behöver man ta ytterligare prov efter en tid.Salmonella katt – behandlingDe flesta katter tillfrisknar på egen hand, men ibland blir de allvarligt sjuka och behöver understödjande vård på djursjukhus en tid. Dropp kan behövas för att återställa vätskebalansen och tillgodose näringsbehovet.Antibiotika ges endast vid livshotande sjukdom och då bara en mycket kort kur. Detta är dels för att kattens eget immunförsvar brukar räcka för att råda bot på infektionen, dels för att man vill undvika att bakterien utvecklar resistens mot antibiotikan och dels för att det verkar som att antibiotikabehandlade katter smittar under en längre tid än vad icke-antibiotikabehandlade katter gör.Det kan vara bra att hålla drabbade katter inne en tid. Det hindrar dem från att kunna få i sig fler bakterier genom att fånga och äta drabbade fåglar. Ägaren får bättre koll på hur kattens sjukdom utvecklas, om den behöver veterinärvård. Man förhindrar också att katten lämnar infekterad avföring ute.Salmonella katt smittvägarSalmonella sprids huvudsakligen via avföring. Salmonellabakterien kan finnas i tarmen hos djur, människor och fåglar. Via avföringen sprids smittan vidare till exempel till jord, betesmarker och vatten.Oftast krävs en stor mängd salmonellabakterier, en hög infektionsdos, för att framkalla sjukdom.Våra katter smittas troligen av småfåglar. På vintern och vårvintern matar vi ofta fåglar vid fågelbord och här finns risk att salmonellasmitta sprids via fåglarnas avföring. Även levande och döda småfåglar är en smittrisk.Andra möjliga smittkällor är rått kött, gnagare och smittat kattfoder. Svenskproducerade livsmedel orsakar dock ytterst sällan salmonella hos katter eller andra djur och inte heller hos människor.Det bästa sättet att hindra katter från att smittas av salmonella är att hålla dem borta från fågelbord.Salmonella kan spridas till människor och det är viktigt att man tar till hygieniska åtgärder om man har en smittad katt i hushållet.Förhindra smittspridning genom god hygienTvätta händerna noga efter hantering av smittad katt, rengöring av kattlåda, hantering av kräkningar och så vidare.Låt inte katten vara i närheten där livsmedel hanteras och förvaras, till exempel på diskbänk och matbord. Inte heller i utrymmen där foder till andra djur förvaras. För säkerhets skull inte heller i ladugårdar. Kor och hästar kan också drabbas.Använd inte samma diskborste till kattens matskålar som till egna hushållsredskap.Hygienråden gäller även för friska djur i samma hushåll som en infekterad eftersom de kan vara smittbärare.Salmonella människaLivsmedel är den vanligaste smittvägen för människor. Salmonellasmitta är dock mycket ovanligt i svenska livsmedel och de flesta människor i Sverige som drabbas har oftast fått smittan när de varit utomlands.Som så ofta annars drabbas små barn, äldre personer och redan krassliga människor värst. Det är högst olämpligt att en salmonellasmittad katt till exempel sover i ett barns säng.Vilda fåglar tros vara en smittkälla för salmonella även för människor. Tvätta händerna noga efter arbete med fågelbord eller hanterande av småfåglar. Marken under fågelbord kan vara kraftigt nedsmittad och barn bör inte leka alldeles i närheten av utfodringsplatser för småfåglar.Mer om salmonella hos människor finns bland annat hos Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.Salmonella är anmälningspliktigDet innebär att veterinärer och laboratorier och de som utför obduktioner måste anmäla till Statens Veterinärmedicinska Anstalt om de får in fall med salmonella. Det varierar från år till år hur många katter som anmäls smittade. Det brukar vara några tiotal varje år. Det kommer in fler anmälningar på vårvintern än under övriga året. Både antalet smittade fåglar och katter ökar under denna tid.
Djurvårdguiden
Rävskabb, Sarkoptesinfektion hos katt
Sarkoptesinfektion är när djur infekteras med skabbdjuret Sarcoptes scabiei. Det kallas rävskabb sedan 70-talet för då spreds skabbdjuret från rödrävar till hundar. Innan dess var det länge sedan man påträffade skabb i Sverige. Ibland smittas även katter.Skabb katt symtomKatter som smittas med skabb får inte alltid tydliga skabbsymtom. Skabbdjuret brukar inte få fäste på katter på samma sätt som på hundar. En del katter får dock symtom som:Röda små upphöjningar i hudenRodnad hudKrustorMjällHåravfallKlådaFörtjockad hudSekundära hudinfektioner förekommer. Framför allt syns förändringarna på nosen, i ansiktet, på öronen, tassarna och svansen.Skabb hos katt – undersökningFör att se om symtomen beror på skabb tar veterinären blodprov och/eller skrapprov från huden. Med blodprov undersöks om katten bildat antikroppar mot rävskabben. Antikroppar bildas oftast hos katten 2-4 veckor efter att den blivit smittad.Vanligtvis har katter inte så stora mängder skabbdjur så det kan vara svårt att ställa diagnos med skrapprov. Men det är värt att prova eftersom det är ett enkelt och snabbt test. Skrapprovet kollas i mikroskop där man kan se skabbdjuret om det kommit med i skrapprovet.Skabb katt behandlingHar man flera katter och/eller hundar i hushållet ska alla behandlas även om det bara är en som har symtom. De ska behandlas samtidigt.Det finns flera olika behandlingsformer. Din veterinär avgör vilken som passar din katt.Städa hemma, särskilt där katten brukar ligga. Tvätta kattens filtar med mera i maskin i 60 grader.Håll katten inne under behandlingsperioden. Det är onödigt att riskera att den smittar andra katter i området.Behandling behöver pågå under en viss tid eftersom endast vuxna parasiter avdödas. Det tar runt 4 veckor att behandla färdigt mot rävskabb för att inte larver och ägg som kläcks efterhand ska överleva.Det finns inga receptfria medel mot skabb.Skabbinfektion katt smittvägarRävskabb smittar och förökar sig främst på hund-, räv- och mårddjur. Ibland drabbas även kattdjur, men rävskabben har svårare att leva vidare på dem. Tamkatter med rävskabb förekommer, men det är som sagt ovanligt.Smitta kan ske indirekt från miljön, till exempel kan en katt smittas från ett träd som en smittad räv kliat sig på. Det kan också smitta direkt från djur till djur, till exempel hund till katt och från katt till katt. Många djur på liten yta gynnar smittspridning.Det är förstås vanligare att utekatter drabbas än innekatter.Vad är rävskabb, Sarkoptesinfektion?Sarcoptes scabiei är det latinska namnet på det lilla djur vi kallar rävskabb. Det är ett kvalster och tillhör spindeldjuren. Skabbdjuren är mycket små parasiter, som enklast ses i mikroskop. Honorna borrar gångar i överhuden för att lägga sina ägg där, 3-4 stycken per dag. De genomgår också larv- och nymfstadier innan de blir vuxna skabbdjur. Skabbdjuret lever i 2-4 veckor.Rävskabb på människaSarcoptes scabiei kan även ge vissa besvär på människor, så kallad skenskabb, men de kan inte fortplanta sig i vår tunna hud. Det finns en annan skabbart som oftare angriper människor, Sarcoptes scabiei var. hominis.
Djurvårdguiden
Öronskabb hos katt
Öronskabb hos katt är vanligt, särskilt hos utekatter och unga katter. Om din katt visar tecken på öronskabb är det bäst att ta den till veterinären så att din katt snabbt kan bli symptomfri.Vad är öronskabb?Öronskabb är parasiter som lever i kattens öron och hörselgångar. Skabbdjuren förökar sig i kattens hörselgångar. De är mycket små och svåra att se med blotta ögat. Däremot ser man det sekret som bildas när en katt drabbats av öronskabb. Sekretet som bildas består av döda och levande skabbdjur och deras avföring. Skabbdjuren lever av hudavlagringar på hörselgångens väggar.Symtom på öronskabbKatten kliar sig. Skabbdjuren och orsakar kraftig klåda i och omkring öronen.Katter med öronskabb skakar ofta på huvudet.Brunsvart grynigt sekret bildas i öronen. Ibland fylls hela hörselgången.Sår och rivmärken kan uppstå av allt kliande.Det finns även katter med öronskabb som inte verkar få någon nämnvärd klåda eller andra symtom.Uppsök veterinär om du tror att ditt djur drabbats. Det är viktigt att rätt behandling sätts in så tidigt som möjligt för att undvika smittspridning och att infektioner uppstår av allt kliande.UndersökningHos veterinären undersöks katten och dess öron. För att se om symtomen beror på skabb görs en kontroll med hjälp av förstoringsglas, mikroskop eller otoskop, som är ett speciellt instrument för undersökning av öron. Öronskabb kan förväxlas med infektioner i örat och det är därför viktigt att säkerställa att det verkligen rör sig om skabb innan behandling sätts in.Behandling mot öronskabb hos kattDet finns flera olika läkemedel mot öronskabb hos katt. Din veterinär avgör vad som passar i din situation.Om du har olika arter av pälsdjur som är mottagliga för öronskabb måste alla behandlas, även om inte alla uppvisar symtom, annars är det svårt att bli av med skabben.Det finns inga receptfria mediciner för behandling av öronskabb.De kan vara svåra att bli av med och upprepad behandling efter en månad kan behövas.Spot-on preparat som läggs på huden i kattens nacke brukar användas.Med öronrengöringsmedel rengör man kattens öron, noga men försiktigt. Be personalen på ditt djursjukhus visa hur man gör på bästa möjliga sätt. Upprepa rengöringen hemma vid behov, om det bildats sekret igen i öronen.Ibland behövs även inflammationsdämpande örondroppar. Till exempel om katten är svullen i hörselgången eller har drabbats av sekundärinfektion i örat.FöljdsjukdomarI samband med öronskabb kan djuret även få öroninflammation på grund av bakterie- eller svampinfektioner. Det beror på att sår kan uppstå av skabbdjurens framfart och av att katten kliar sig. Det är viktigt att behandla öronskabb så fort som möjligt så att skabbdjuren inte hinner föröka sig så mycket och så att infektioner inte hinner uppstå.SmittvägarÖronskabb smittar troligen vid direktkontakt mellan djuren.Kattens öronskabb kan också smitta andra djur, framför allt hundar och iller, men kan inte smitta människa.Äldre djur har större motståndskraft mot parasiter så öronskabb är vanligare på unga djur. Äldre katter kan också vara symtomfria bärare av öronskabb och riskerar då att smitta yngre mindre motståndskraftiga individer.Kattungar smittas ofta av kattmamman så det är bra att kontrollera kattungars öron.Om du har fler frågor eller vill boka en tid för undersökning så finner du din närmsta klinik här.
Djurvårdguiden
Katt med dålig andedräkt
En katt kan lukta illa ur munnen av många olika anledningar. Det är vanligt förekommande hos våra katter, men inte lika vanligt som hos hund. Det är viktigt att ta reda på orsaken eftersom det kan bero på sjukdom som behöver behandling. Dålig lukt från kattens mun kallas halitosis.Vad är normal andedräkt?Det kan vara så att du uppfattar din katts andedräkt som dålig trots att den är helt normal. Katter äter inte samma typ av mat som vi och deras andedräkt liknar inte vår. Denna typ av ”dålig lukt” har katten utan att det behöver bero på några bakomliggande problem eller sjukdomar.När ska man uppsöka veterinär?Det är bra att vara uppmärksam på kattens andedräkt. Om den ändras plötsligt ska du uppsöka veterinär för att undersöka om underliggande sjukdomar och/eller tandproblem kan vara orsaken.Katt med dålig andedräkt orsakerKatten kan ha ätit något illaluktande, till exempel dålig mat. Det är dock ovanligt då katter, till skillnad från våra hundar, vanligtvis är ganska kräsna med maten.Mat kan fastna på och mellan tänder och bli en grogrund för bakterier. Bakterietillväxt ger ofta dålig lukt.Skador i munnen kan leda till bakterietillväxt och dålig andedräkt.Olika tandproblem är en mycket vanlig orsak till dålig andedräkt hos våra katter. Till exempel:Tandköttsinflammation (gingivit)TandstenTandlossning (parodontit)Trasiga, inflammerade tänderTandresorption, TR (tidigare benämnt FORL)Katter kan också få dålig andedräkt när de tappar sina mjölktänder.Andra sjukdomar som kan ge dålig andedräkt:Njurproblem kan ge dålig andedräkt.Tumörer i mun och svalg.Nervskador som leder till svårigheter att svälja ned maten ordentligt. Det är dock ovanligt.Dålig andedräkt kan också orsakas av olika problem som rör mag-tarmkanalen, t.ex. magkatarr.Kan man förebygga dålig andedräkt?Med daglig tandborstning förebygger du tandproblem på bästa möjliga sätt. Tandborstningen försvårar för bakterierna att få fäste på tänder och tandkött.Ibland rekommenderas att man använder bakteriedödande medel, till exempel klorhexidinlösning, för att förebygga bakterietillväxt och tandproblem.Katter som har lätt för att få tandsten kan behöva hjälp med professionell tandrengöring med jämna mellanrum.Det finns foder som till viss del kan motverka tandsten. Fråga i din veterinärbutik.Vad gör veterinären?Veterinären gör en undersökning av katten och ställer frågor till dig som djurägare. Man undersöker tänderna och tandköttet och om det finns något annat onormalt i munhålan som exempelvis sår och tumörer.Man kontrollerar att katten verkar kunna tugga och svälja normalt.Katten behöver ofta sövas för att man ska kunna undersöka munhåla, tänder och svalg på ett grundligt sätt.Tandröntgen behövs nästan alltid.Dålig andedräkt katt behandlingOm den dåliga andedräkten beror på något katten ätit försvinner det av sig själv. Tandborstning kan hjälpa till.Inflammation i tandkött behandlas med tandborstning, eventuellt i kombination med bakteriedödande medel innehållandes till exempel klorhexidin.Vid inflammationer kan i enstaka fall antibiotika behövas.Tandsten tas bort med professionell tandrengöring.Trasiga, inflammerade tänder brukar dras ut.Om man hittar tumörer i mun eller svalg opereras dessa bort i de fall det är möjligt. Man tar också prov på tumören för att se om den är godartad eller elakartad. Skulle den vara elakartad får du prata med din veterinär om möjliga åtgärder. Eventuell behandling beror på vilken typ av tumör det är man hittar.Nervskador är tyvärr ofta svåra att åtgärda.Borsta din katts tänder dagligen. Det är det absolut bästa sättet att undvika problem som leder till dålig andedräkt.
Djurvårdguiden
Cancer hos katt – Symptom och behandling
Misstänker du att din katt har en tumör? Symtomen på tumörsjukdom hos katt är ofta ospecifika och diffusa. Det kan vara allt från en knöl i huden till krampanfall, trötthet, kräkning, diarré eller hosta. Vissa cancersjukdomar har symtom som ökad törst och urinering, samt minskad aptit, trötthet och förstoppning. Men dessa är också vanliga symtom på andra sjukdomar och behöver alltså inte betyda att din katt drabbats av just cancer. Symtomen ska tas på allvar och du bör ändå kontakta veterinär.Här får du veta mer om cancer hos katter och om hur sjukdomen behandlas.Symtom på cancer hos katt:Onormala svullnader som växer eller inte går över.Sår som vägrar läka.Blödning från någon kroppsöppning utan känd orsak.Smärta.Ovillighet att röra sig,Ihållande hälta eller stelhet,Feber.Snabb eller extrem viktminskning.Konstant trötthet.Svaghet.Tydligt nedsatt aptit.Problem att svälja eller äta.Motbjudande lukt.Svårighet att andas, kissa eller bajsa.Upptäck cancer hos katten så tidigt som möjligtDet viktigaste du kan göra för att upptäcka en knöl hos din katt är att undersöka den regelbundet. Har du dessutom koll på vad som är normalt beteende för katten kan du tidigare upptäcka förändringar. Medelålders och äldre katter kan du ta till en hälsokontroll då veterinären går igenom hela katten och den blir ordentligt undersökt.Undersök din katt regelbundet för att upptäcka knölarUndersök din kattGå igenom kattens kropp regelbundet och noga från topp till tå. Kläm och känn längs med hela kroppen ner till varje tass. Titta i öron och mun. Lyft på svansen och titta på området kring analöppningen. Känn på lymfkörtlar och juver. Se hur katten rör sig, finns någon hälta, verkar den ha ont någonstans?Upptäcker du en knöl, börja med att bara notera den, och håll sedan koll på om den växer. Känn på knölen varje vecka. Växer den, kontakta veterinär. Det gäller att ställa diagnos snabbt. En knöl kan också vara en böld som vuxit, till exempel om katten blivit riven eller biten.Vad gör veterinären?Varje klinik kan hjälpa dig att undersöka knölar och du kan få remiss till ett större djursjukhus som erbjuder avancerad diagnostik, kirurgi och flera typer av behandling med cellgifter.DiagnosDiagnos ställs genom undersökning, blodprover, cellprov, röntgen, ultraljud, vävnadsprover med mera. Ibland behövs DT (datortomografi/skiktröntgen eller MRI (magnetkameraundersökning) för att ställa diagnos. När man vet vilken tumörtyp det rör sig om görs ibland kompletterande undersökningar för att kunna föreslå den bästa behandlingen. De tankar, önskemål och förutsättningar du som djurägare har, påverkar naturligtvis valet.BehandlingInom veterinärmedicinen används kirurgi, medicin och strålning mot cancer. Metoderna används var och en för sig eller i kombination och beroende på tumörens typ, tidpunkt för diagnos samt ålder och allmäntillstånd hos katten eller hunden. Syftet kan vara att bota djuret, hålla tumören under kontroll, att fördröja symtom och att öka eller behålla kattens livskvalitet.Att behandla cancer hos katt är alltid ett etiskt ställningstagande.Få hjälpOm du vill boka en tid för rådgivning eller undersökning så hittar du din närmaste Evidensia klinik här.