Ny lag: ID-märkning och registrering av katt, läs mer.
Häst

Häst

Artiklar, goda råd och tips för din häst

133 matchande resultat i “Häst”

Spatt hos häst

Djurvårdguiden

Spatt hos häst

Spatt innebär bennybildning kring hästens glidleder och ses hos oftast hos medelålders till äldre hästar. Det är inte helt klarlagt varför hästar får spatt, men man vet att konformation, genetik och träning spelar in. Ofta kommer kliniska symtom smygande med tilltagande stelhet och hälta på ett eller båda bakben. Diagnos ställs genom ledbedövning och röntgen. Det finns ingen behandling för spatt, men smärtan kan i de flesta fall kontrolleras med smärtstillande medicin och ändring i träningsupplägg.Spatt – SymtomOfta kommer symtom på spatt smygande och ses i starten bara som en ”stelhet” i ett eller både bakben. Hästen blir ofta bättre med rörelse. Många hästar får spatt på båda bakben, men hältan ses ofta tydligare på ett av bakbenen. I de flesta fall förvärras stelheten med tiden och blir till en tydlig hälta. På andra hästar kan en hälta ses från en dag till en annan.Hästen blir ofta ovillig till arbete och hopphästar kan börja stanna. Hästen försöker ofta undvika att böja hasleden och följden blir att tån släpas i marken. I långt gångna fall kan en svullnad ses och kännas på insidan av hasen.Spatt drabbar fram för allt medelålders till äldre hästar, men även yngre hästar kan få spatt.När skall jag kontakta veterinär?• Kontakta veterinär om din häst känns stel och ovillig att röra sig då detta kan vara tidiga tecken på problem i rörelseapparaten. Desto tidigare behandling sätts in desto större är chanserna att få kontroll på inflammationen i leden.Vad orsakar spatt?Man vet inte helt säkert varför vissa hästar utvecklar spatt. Man har dock sett att följande orsaker kan öka risken för att utveckla spatt:Konformationsavvikelser så som kohas eller krokhas ökar risken att utveckla spatt, troligtvis genom ofysiologisk belastning av lederna. Också felaktig verkning och skoning kan bidra.Genetik spelar också roll vid utveckling av spatt, eftersom risken att utveckla spatt är högre bland vissa hästraser (tex islandshästar) än andra.Plötslig ofysiologisk belastning av lederna, som till exempel när hästen trampar fel, eller långvarig ofysiologisk belastning av lederna, som vid repetitiv hård belastning utan möjlighet för återhämtning, bidrar till utveckling av spatt.En eller flera av ovanstående bidragande orsaker sätter igång en inflammation i leden, vilket leder till att brosk nedbryts och kroppen försöker stabilisera leden genom att bilda mer ben- hästen har börjat utveckla spatt.UtredningVeterinären börjar med en klinisk undersökning av hästen. Alla leder, senor och ligament undersöks. Hästen visas för hand på rakt spår och på volt. Oftast genomförs böjprov. Vid spatt blir hältan oftast värre efter böjprov av hasleden.För att säkert veta att smärtan kommer från hasens glileder läggs ofta en bedövning. Blir hästen ohalt eller nästintill ohalt efter bedövning så vet man att det är från hasen här smärtan kommer ifrån.Därefter tas röntgenbilder och diagnosen spatt kan ställas. Det är dålig korrelation mellan graden av smärta och graden av förändringar på röntgen. En del hästar med mycket små röntgen förändringar kan ha mycket ont och endel hästar med stora röntgenförändringar kan vara mycket halta.Hästar med spatt blir ofta mer halta efter böjprov av hasen.Behandling av spattDet finns ingen behandling för spatt när väl den brosknedbrytande processen i glidleden startat. Målet med behandlingen är därför att sakta ned utvecklingsförloppet samt att minska och kontrollera smärtan.Leden behandlas ofta med kortikosteroider för att minska inflammationen och minska smärtan. Hästen får ofta även antiinflammatorisk medicin i form av pasta eller pulver som ges i munnen. Ibland krävs en långvarig behandling med en låg dos av antiinflammatorisk medicin för att hästen skall må bra.Skoningen är en viktig för att hålla hästen så komfortabel som möjligt. Hästen skos med skor som lättar överrullningen. En del hästar fungerar även bra på en sko som ger stöd för trakterna, exempelvis ringsko.Hästar med spatt mår bra av rörelse och det bästa är om de rör sig lite varje dag. Ofta får de mer ont om de står stilla. Överviktiga hästar bör gå ner till normalvikt.Efter en tid gör de brosknedbrytande processerna att lederna växer samman. Glidlederna är så kallade ”low-motion” leder vilket innebär att de även i friskt tillstånd inte rör sig så mycket. Därför kan hästar fungera även med sammanväxta glidleder och ofta avtar smärtan när lederna väl vuxit samman. Man brukar säga att hästen har ”utläkt spatt”.Det finns även kirurgiska metoder som påskyndar processen att få lederna att växa samman. Exempel på detta är injektion av leden med irriterande ämne, borrning in i leden eller steloperation av leden med plattor och skruvar.PrognosPrognos beror på vilken leder som är påverkad, antalet leder som är påverkade, allvarlighetsgrad av ben förändringar, hur snabbt hästen blivit sämre samt vad hästen används till.Vad hästen kan användas till efter att ha fått diagnosen spatt beror fram för allt i vilken fas av brosknedbrytningsprocessen hästen befinner sig i. En del hästar kan användas så gott som normalt i både hoppning och dressyr medan andra bara klarar av lättare skrittpass.Smärtan från leden kan lindras genom injektion av kortikosteroider

Hältutredning av häst

Djurvårdguiden

Hältutredning av häst

Det är vanligt att hästar drabbas av problem från rörelseapparaten. Det kan yttra sig som hälta, nedsatt prestation eller allmän ovillighet vid ridning och körning. Att hitta orsaken till problemet är ett avancerat detektivarbete som innehåller många delar. Så här går en hältutredning på häst till.Klinisk undersökningVeterinären börjar med att göra en klinisk undersökning. Alla leder, senor och ligament känns igenom (palperas). Ryggen palperas igenom och ryggreflexer testas. Veterinären känner igenom alla muskler och bedömer muskelmassa samt muskelsymmetri. Hästens beställning och skoning bedöms. Allt för att få ledtrådar till varför hästen är halt eller ovillig till arbete.RörelsekontrollDärefter är det dags för rörelsekontroll. Detta görs vanligtvis både på rakt och böjt spår. Ibland vill veterinären även se hästen röra sig på olika typer av underlag. Detta är ett mycket viktigt steg då det är här man ser hästens initialhälta, det vill säga hur halt hästen är från starten. Alla senare steg i utredningen relateras tillbaka till initialhältan.Vid en hältutredning visas hästen både på rakt och på böjt spår.ProvokationstestDen vanligaste provokationstesten är böjprov. Böjprov utförs genom att hela eller delar av hästens ben böjs ihop, vanligtvis under en minut. Därefter får hästen trava och eventuell reaktion på böjprovet i form av hälta bedöms. På så vis kan man få en indikation på var hos hästen problemet sitter.Värdet av böjprov har under senare år diskuterats men anses fortsatt vara en viktig del av en hältutredning och vid besiktning inför försäljning och försäkring.Böjprov utförs genom att hela eller delar av benet böjs ihop under en minut.BedövningarNästa steg i utredningen är att lokalisera var smärtan kommer ifrån. Detta görs genom att lokalbedövning läggs kring nerver eller in i en led. Ses det en tydlig förbättring i hälta efter bedövningen fått verka så vet man att hältan kommer från det bedövade området.Det finns dock begränsningar i hur många bedövningar man kan lägga på en dag, eftersom lokalbedövningen efterhand sprider sig i vävnaden och bedövar andra strukturer än vad man från början avsett, vilket kan förvirra resultatet. Därför kan det ibland vara nödvändigt att komma tillbaka dagen efter för att hitta orsaken till hältan.Lokalbedövning läggs in i en av framknäets leder för att lokalisera smärtan.Rid- och körutredningIbland visar sig problemet endast under ryttare eller när hästen gör en speciell övning eller rörelse. I dessa fall är en ridutredning mycket värdefull. Hästens ordinarie ryttare rider först hästen så att veterinären får se hur problemet yttrar sig.Många av våra sjukhus och kliniker har också tillgång till beridare som kan rida hästen och komma med värdefull information om vilka svagheter hästen har. I vissa fall rider man hästen igen efter att den bedövats. Om hästen blir betydligt bättre att rida efter en bedövning, vet man att problemet sitter i det bedövade området.Bland travhästar är det inte ovanligt att ett problem ses först när hästen travar riktigt fort. I dessa fall är det värdefullt att kunna se hästen i tävlingstempo genom att köra bredvid då den går för fullt på travbanan. Bedövningar följt av nytt körprov kan ge information om vilket område hältan kommer ifrån.RidutredningRörelseanalys med Q-horsePå Specialisthästsjukhuset i Helsingborg finns även rörelsanalyssystemet Q-horse. Markörer fästs på hästens kropp och ett avancerat kamerasystem som mäter i 360 graders perspektiv gör en komplett analys av hästens rörelsemönster. Bland annat ger systemet information kring hur mycket hästen belastar och skjuter ifrån på de olika benen.Q-horse har många användningsområden:Som objektiv hjälp vid hältutredningar.För att upptäcka mycket små hältor som ögat har svårt att uppfatta eller som hjälpmedel vid utredning av komplicerade hältor som involverar flera ben.Som hjälpmedel vid regelbunden rörelsestatus på högpresterande sporthästar för att tidigt hitta små förändringar som kan ha betydelse för prestation.För att mäta effekt av olika interventioner så som fysioterapi, kiropraktik, skoning eller byte av sadel eller bett.Med Q-horse görs en komplett analys av hästens rörelsemönster.BilddiagnostikNär man kommit fram till vilket område som orsakar hältan är det dags för bilddiagnostik. Ofta används röntgen och ultraljud för att kunna få svar på varför hästen har ont. Ultraljud används främst för att undersöka mjukvävnad (senor, ligament, muskler) och röntgen används för att utvärdera skelettet.Eventuella fynd på ultraljud och röntgen är sedan en viktig del i valet av fortsatt behandling och kan även påverka hur prognosen, det vill säga hästens möjligheter att tillfriskna ser ut. Det är också vanligt att man hittar förändringar som inte alls har betydelse för hästens användbarhet.Mjukdelsvävnad undersöks med Ultraljud.Avancerad bilddiagnostikI vissa fall finner man fram till vilket område hältan kommer ifrån men en diagnos kan inte ställas då det inte ses några förändringar på röntgen eller ultraljud. Exempel på detta kan vara mjukdelproblem i hovkapseln som är mycket svårdiagnosticerat med traditionella bilddiagnostiska metoder.I dessa fall kan man undersöka området med CT/DT (datortomografi), vilket enkelt uttryckt är en ultrasnabb röntgenmetod som ger 3D bilder på både skelett och mjukdelar. CT finns både vid Specialisthästsjukhuset i Helsingborg och i Strömsholm.BehandlingNär hästen är undersökt och man hittat orsaken till dess problem är det dags för behandling. Vid exempelvis ett ledproblem behandlas ofta leden lokalt och hästen får antiinflammatorisk medicin som ges hemma. Oftast ordineras vila och kontrollerad motion.Veterinären arbetar i ett nära team med hovslagare, fysioterapeut/kiropraktor, sadelutprovare och ibland beridare/tränare – allt för att ge hästen de allra bästa möjligheterna till läkning.ÅterbesökOftast kommer hästen tillbaka på ett eller flera återbesök, allt beroende på vilken typ av skada hästen har. Ibland behövs flera behandlingar innan hästen blir bra.Det smärtsamma området behandlas med injektion av antiinflammatorisk medicin.

Hovböld – en vanlig orsak till hälta

Djurvårdguiden

Hovböld – en vanlig orsak till hälta

Hovböld – SymtomHälta som kommer smygande och förvärras dag för dag, tills hästen inte kan stödja på benet.Hältan kan också komma plötsligt. Hästen kan ena dagen vara frisk och normal för att dagen därpå vara blockhalt och kraftigt smärtpåverkad.Ibland vill hästen endast bära vikt på tån för att skydda sulan/ballarna.Hoven på det halta benet känns varmare än den friska hoven.En tydligt bultande puls kan kännas över kotan.Benet kan bli svullet.Smärtan kan göra att hästen blir allmänpåverkad, tappar aptiten och blir nedstämd.Ibland vandrar hovbölden uppåt och öppnar sig med var i kronranden.Hälta vid hovböld kan komma smygande eller plötsligt.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär eller godkänd hovslagare om din häst är halt, är varm kring hoven och/eller har puls över kotan då detta är typiska tecken på hovböld.Kontakta veterinär direkt om du har en häst som plötsligt blivit mycket halt och inte stödjer på benet.Kontakta veterinär direkt om din häst är halt och samtidigt har feber.”Vänta inte ut” en hovböld, eftersom desto större bölden blir, desto mer av hoven behöver tas bort. Ibland behöver även en häst som fått en hovböld stelkrampsvaccination och antibiotika.Vad orsakar en hovböld?Ofta uppstår hovbölder sekundärt till en skada eller försvagning i lamellranden. Detta gör att bakterier och smuts kan komma in i hovens läderhud och bilda en böld. Hovbölder är extra vanligt efter en torr period som torkar ut och ger sprickor i hovkapseln och som sedan efterföljs av en fuktig period. Individer med sämre hovkvalité löper större risk att drabbas av hovbölder.Hovbölder är vanligt under fuktiga perioder då lera och smuts kan tränga in i sprickor i hoven och ge infektion.Hovböld – UtredningVeterinären börjar med att ta av skon så att hela hoven kan visualiseras.Veterinären försöker lokalisera bölden genom tryck med en visitertång.Hoven verkas ofta lätt för att kunna se förändringar i bärrand och sula.Ibland kan det vara svårt att hitta bölden. Då kan ett våtvarmt omslag läggas runt hoven för att mogna bölden och hästen undersöks på nytt dagen efter.Ibland används röntgen vid diagnosticering av hovböld eller vid misstanke av intrampade främmande objekt i hoven.Behandling av hovböldHovbölden öppnas och allt infekterat horn tas bort. Det är viktigt att hovbölden öppnas så mycket så att bra dränage skapas. Därefter får hästen ett hovgips eller hovbandage (beroende på uppverkningens storlek) för att skydda området från smuts och torka upp bölden. Bandaget byts med frekventa intervall.Vid en mindre hovböld i bärranden räcker det oftast att en vanlig sko sätts på efter att bölden verkats upp. Vid en större uppverkning, fram för allt i sula eller stråle, behövs oftast en sko med sula efter det att bölden torkat upp. Hästen kan gå tillbaka till arbete efter att den fått en sko på.Hästens stelkrampsskydd ses över.Oftast behövs ingen smärtlindrande medicin efterföljande då smärtan brukar avta när bölden dräneras och trycket i hoven minskar. Det är ovanligt att antibiotika ges i samband med hovbölder, men kan bli aktuellt om infektionen spridit sig till djupare vävnad.Hoven gipsas ofta efter uppverkning av bölden för att torka upp och skydda området från smuts.Hur kan jag undgå att min häst får hovbölder?God hovvård är det bästa sättet att förebygga hovbölder.Har du en häst med dålig hovkvalité kan det vara klokt att undvika allt för våta leriga hagar.Se till att ha god hygien i boxen eller i lösdriften.

Anaplasma hos häst (Anaplasmos)

Djurvårdguiden

Anaplasma hos häst (Anaplasmos)

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom. Hästar som drabbas får hög feber, nedsatt allmäntillstånd, nedsatt aptit, vinglighet och svullnad i benen. Gula slemhinnor kan också ses. Behandling innebär antiinflammatoriska preparat och vila. I vissa fall ges antibiotika. Långtifrån alla hästar som smittas utvecklar kliniska symtom.SymtomSymtom vid akut anaplasmos är:Hög feberNedsatt allmäntillstånd och aptitSvullnad i benenRörelsestörning och ovillighet att röra sigÖkad hjärt- och andingsfrekvensGula slemhinnor kan förekommaDet finns inga vetenskapliga belägg för att det finns en kronisk form av anaplasmos. Forskningsstudier har undersökt sambandet mellan förekomst av antikroppar mot anaplasma i blodet och kliniska symtom så som hälta, stelhet, ovillighet vid ridning och trötthet men har inte kunnat hitta något samband.När skall jag kontakta veterinär?Om din häst har hög feber, nedsatt allmäntillstånd och inte äter och dricker som den brukar bör du kontakta veterinär för vidare undersökning.Vad orsakar anaplasma?Anaplasma orsakas av en bakterie som heter Anaplasma phagocytophilum. Tidigare kallades bakterien Ehlichia. A. Phagocytophilum sprids med fästingar, under fästingssäsongen i Sverige. Studier har visat att fästingen måste suga blod i minst två timmar för att överföra bakterien.Bakterien överförts från fästingen till hästens blodbana där den infekterar och förökar sig i en typ av vita blodkroppar som heter neutrofila granulocyter. Här orsakar bakterien celldöd och inflammatoriska reaktioner som ger återkommande febertoppar och andra kliniska symtom.UtredningEn preliminär diagnos kan ställas baserat på kliniska symtom. Diagnosen konfirmeras genom påvisande av bakterien i blodet i det akuta skedet. Det sker genom genom PCR- analys eller genom mikroskopering av blodutstryk.Ett tredje sätt att konfirmera en akut infektion är via serologi, då två blodprov med 14 dagars mellanrum tas för antikroppsundersökning. Påvisande av antikroppar mot A. Phagocytophilum visar att individen träffat på bakterien, men ett enstaka positivt blodprov kan inte användas för att ställa diagnosen.BehandlingOftast behandlas anaplasmos med enbart vila och antiinflammatorisk medicin som gör att febern går ner och att hästen börjar äta igen.Ibland behandlas även med antibiotika. Antibiotikabehandling medför risk för biverkningar, så som tarmstörningar. Därför används detta med försiktighet, speciellt till hästar som är utsatta för stress.ProfylaxKontrollera hästarna dagligen och ta bort eventuella fästingar.Fästingförebyggande insektsmedel kan användas.Håll efter högt gräs och sly i hagar.Det finns för närvarande inget vaccin mot anaplasmos.

Insektsbett på häst

Djurvårdguiden

Insektsbett på häst

Med sommaren kommer även insekterna. Hästar på bete är extra utsatta för bitande insekter. Insektsbett kan ge allergiska reaktioner, utslag, sår i huden samt pälsförändringar. De kan även stressa hästarna och skapa oro i flocken, vilket i sin tur ökar skaderisken. Nedan ger vi tips på hur du kan skydda din häst från angripande insekter.Insektsbett på häst – SymtomKnott och svidknott (Culicoides) orsakar en allergisk reaktion som visar sig som så kallat sommareksem på häst, Culicoides-hypersensitivitet. Eksemet ger kraftig klåda och hudförtjockning. Problemet förkommer hos alla raser, men är vanligast hos importerade islandshästar. Oftast är huden vid man och svansrot värst drabbade, men utbredningen kan variera beroende på knott-art. Bett av flugor, blinningar och bromsar kan ses som upphöjda, cirkulära svullnader i huden. Hästen kan klia sig och riva upp sår som kan bli infekterade.När skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär:Om din häst visar tecken på kraftig ihållande klåda som inte går att mildra med receptfria produkter/läkemedel.Om du har en häst som misstänks ha utsatts för ett kraftigt knottangrepp och verkar allmänpåverkad.UtredningAllergi och klåda kan vara besvärligt att komma till rätta med och ibland är uteslutningsmetoden den bästa för att komma fram till vad hästen reagerar på. Det finns även blodprover och pricktester utvecklade för hästar som kan vara till hjälp i utredningen, samt allergivaccin som kan framställas efter diagnos, baserat på provsvaren.Vad kan jag själv göra?Det finns mycket som du som djurägare kan göra för att förebygga problem med insekter.MiljöTa bort fortplantningsställen för insekter så som stillastående vatten (knott) och gödsel (flugor). Dränera hagarna. Ta bort sly och buskar i sanka marker så att de kan torka upp bättre. Mocka hagarna regelbundet.Oftast finns det mindre insekter på höglänta, öppna och blåsiga betesmarker.Vissa insekter är aktiva på natten (knott) och andra på dagen (flugor, bromsar). Håll hästen inne den tiden på dygnet den verkar vara mest besvärad. Eventuellt kan fläktar placeras i stallet för att störa insekter som hittat in i stallet.FlugskyddFlugtäcke skyddar effektivt mot de flesta insekter. Speciellt effektiva är de zebra-randiga täcken som gör att hästarna inte ser ut som hästsiluetter på avstånd och därmed förvirrar insekterna. Komplettera med flugmask.Flugspray kan appliceras på de ställen som är svårare att täcka, så som ben och ljumskar. Även vid uteritt kan spray användas. Exempelvis är Centaura effektivt och godkänt för både häst och ryttare.Insektsbett på häst – BehandlingVid problem med insekter gäller att försöka hålla hästen borta från det den reagerar på genom miljöanpassningar och insektsskydd (se ovan).När klåda och hudproblem är ett faktum kan detta behandlas genom följande:Tvätt med klådstillande shampoo, exempelvis Lindra, Equimyl eller Oatmeal. Komplettera eventuellt med klådstillande gel. Om hästen haft klåda en längre tid kan hudsår och infektion uppstå. Tvätta då med antibakteriellt schampo, så som exempelvis klorhexidinschampo.Efter schamponering kan en skyddande och klådstillande kräm (Equimyl) appliceras på drabbade områden. Krämen är både kylande, klådstillande och antiseptisk. Den kan även användas förbyggande genom att verka som ett skyddande lager mot insekterna.Nyare studier visar att komplement med essentiella fettsyror (till exempel fiskleverolja) i kosten kan hjälpa vid klåda genom att minska inflammationen i huden samt stärka hudens egen skyddsbarriär.Vid allvarligare problem kan veterinär behöva ordinera receptbelagda läkemedel. Kontakta din veterinär om din häst har stora besvär med klåda.

Lymfangit hos häst

Djurvårdguiden

Lymfangit hos häst

Lymfangit är en inflammation i lymfkärlen i hästens ben. De vanligaste orsakerna är ett sår på hästens ben eller en infektion i huden, som till exempel vid mugg. Symtom är en ofta ganska kraftig svullnad i ett ben. Många hästar får även feber och blir halta. Behandling inkluderar ofta tvätt med bakteriedödande medel samt att motverka svullnad.Bandagering av benet är bra.SymtomSvullet ben i varierande gradÖmt benVarmt benHältaVarbildningFeberHuden kan spricka och vätska sig i allvarligare fallNär skall jag kontakta veterinär?Lättare svullnad kan man ofta klara att behandla hemma själv. Har hästen feber eller är mycket halt bör du kontakta veterinär.Vad orsakar lymfangit?Lymfkärl finns i hästens alla vävnader. Lymfkärlens uppgift är bland annat att transportera bort vätska från vävnaderna in i blodkärlen. Om hästens lymfkärl inflammeras hindras denna transport och vätska blir kvar i benet som då svullnar. Lymfangit uppstår på nedre delen av hästens ben, aldrig någon annanstans på kroppen.Bakterier kan ta sig in i hästens ben genom ett litet sår. Bakterierna fortsätter in i lymfkärlen som blir inflammerade, hästens ben svullnar upp och hästen har får lymfangit.Lymfangit kan även uppkomma som följd av mugg/rasp. Mugg är en hudinfektion i hästens karleder som kan sprida sig och ge en inflammation i lymfkärlen.Det är också vanligt att lymfangit uppkommer som en följd av mugg.BehandlingMan behandlar lymfangit genom att försöka få bort inflammation och svullnad.Om ursprunget till lymfangiten, sår eller mugg/rasp finns kvar måste det naturligtvis åtgärdas.Om benet bara är lite svullet kan det räcka med att kyla ned det ett par gånger om dagen, ca 20 minuter per gång. Det görs bäst genom att spola kallt vatten på det svullna benet. Benskydd alternativt damasker med kalla inlägg kan också fungera.Rörelse ökar cirkulationen och tar ner svullnaden.Även massage kan hjälpa.Bandagering av benet är bra.

Diarré hos häst

Djurvårdguiden

Diarré hos häst

Diarré är vanligt förekommande hos hästar. Oftast rör det sig om att avföringen är lösare än normalt men att hästen i övrigt mår ganska bra. Vanliga orsaker till diarré är stress och foderrelaterade orsaker. Ofta krävs miljöförändringar för att komma tillrätta med problemet.SymtomHästens avföring är lösare än normalt och konsistensen kan variera. Ibland kommer det först några normala träckbollar och efter det tunn rinnande avföring. I övrigt är hästen oftast pigg och obesvärad.Ibland ses även avmagring, vätskesvullnader (ödem) i benen och under magen, hudproblem och dålig päls.När skall jag kontakta veterinär?Oftast är diarré ofarligt och går över om man gör ändringar i miljön men mycket kraftig diarré som kommer plötsligt kan bli allvarlig. Kontakta veterinär om din häst har diarré och samtidigt något av nedanstående symtom:Kraftig vattentunn diarré som varat i över åtta till 12 timmarHästen har förlorat mycket vätska och verkar uttorkadNedstämdhet, nedsatt aptit eller andra beteende avvikelserFeberTecken på kolikFörhöjd pulsTecken på fångKontakta även veterinär direkt om du misstänker att din häst fått diarré till följd av medicinering (tex. med smärtstillande medicin eller antibiotika).Tecken på vätskebristHästen har inte urinerat på länge eller avsätter mörk urinTorra munslemhinnor som är mörkare än normaltOm man drar i en hudflik på halsen faller den inte omedelbart tillbaka på plats. Detta test är dock inte lika säkert som de två ovanstående.Vad orsakar diarré?Den vanligaste orsaken till diarré är en obalans i hästens tarmflora. Orsaker till detta kan vara foderbyte eller dålig foderkvalité. Vissa hästar är mer känsliga än andra gällande foder. En annan vanlig orsak till lös avföring är stress.Även intag av sand eller lera kan ge en inflammation i tarmslemhinnan vilket ger lös avföring. Parasiter så som stora och lilla blodmasken kan också ge diarré.Mer kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer är ovanligt och fram för allt om hästen i övrigt verkar frisk. En del läkemedel som tex. fenylbutazon kan också vara en orsak.UtredningOm din häst mår bra bortsett från den lösa avföringen, kan du först prova hemma med att exkludera allt kraftfoder och endast fodra med hö av god kvalité under en period.Om avföringen normaliseras kan man utesluta att det rör sig om någon sjukdom i hästen utan det är en miljöförändring som måste till för att hästen skall må bra. Om avföringen inte normaliseras kan du kontakta veterinär som kan hjälpa med att ta reda på vad som är fel.Veterinären startar oftast med en klinisk undersökning och tar prov för inälvsparasiter om detta inte redan gjorts. Andra delar i utredningen kan vara rektalundersökning, blodprover, bukröntgen, bukultraljud och prov på bukvätskan.BehandlingBehandlingen beror på underliggande orsak.Hästen sätts oftast över på en diet som endast innehåller hö (dvs. inget kraftfoder, inga tillskott, inget ensilage, inget gräs). Enslige har visat sig vara en vanlig orsak till diarré hos hästar.Om träckproverna visar på inälvsparasiter ges avmaskningsmedel.Man kan prova att behandla med probiotika (levande bakteriekultur som är bra för tarmfloran) som tex. ProEquo.Ibland görs en transplantation av tarmbakterier genom sk. transfaunation (överföring av tarmbakterier från en frisk donator häst till en sjuk häst).Om hästen har sand i tarmen ges psylliumfrö som både hjälper till med att skölja ut sand från tarmen men som också innehåller fibrer som hjälper till att återfå en god sammansättning av bakterier i tarmen.Om hästen visat sig ha en inflammation i tarmen ges ibland kortison/kortikosteroider.När diarré blir riktigt allvarligtEn annan typ av diarré är då hästen av någon anledning får en kraftig inflammation i grovtarmen, vilket dels stör upptag av vätska men även skadar den naturliga skyddsbarriären som finns mellan tarminnehållet och kroppen.Toxiner (gifter) från bakterier i tarmen kan nu ta sig ut i blodbanan och kan göra hästen mycket sjuk.  Hästen blir ofta dämpade, får feber och slutar äta. Tillståndet blir ofta mycket allvarligt och hästen behöver ofta vård på ett hästsjukhus.Har din häst diarré och du är osäker på hur den mår- kontakta då veterinär.

Mugg och rasp på häst

Djurvårdguiden

Mugg och rasp på häst

Mugg är ett annat namn för sårskorpor och ibland vätskande sår i karlederna hos häst. Samma typ av förändringar kan ibland ses högre upp i skenbensområdet, problemet kallas då för rasp. Orsaken är vanligen bakteriella infektioner, men även besvär med parasiter, till exempel fotskabb, kan ligga bakom. Andra orsaker är en överkänslighet hos hästen mot något i omgivningen, till exempel strömaterial.Leriga hagar är en vanlig grundorsak till mugg och rasp.Varför får hästen mugg?Huden fungerar som skydd för kroppens inre organ. Den hjälper till att reglera vätske- och värmebalans och skyddar kroppen från intrång av oönskade bakterier. Om huden blir fuktig eller sårig bryts skyddet ner och bakterier kan växa till i de skadade hudområdena och orsaka en infektion. Kroppen svarar med en inflammation och området kan bli svullet, varmt och ömt. Hos hästar med ljusa ben ser man ofta också en rodnad. Ibland sprider sig problemet uppåt längs hästens ben och när det når skenbenet talar man istället om rasp. Rasp kan förekomma utan att hästen samtidigt har mugg.Allergiska reaktioner från exempelvis strö, växter och foder kan också orsaka liknande problem.Fotskabb kan också ge upphov till rasp. Vid fotskabb har hästen kvalster i hovskägget som ger kraftig klåda och huden kan bli mjällig och sårig.Sommartid kan man ibland se mugg- och raspförändringar, men där orsaken är överkänslighet mot solljus (fotosensibilitet). När hästar äter vissa växter och dessa bryts ner i kroppen bildas det ämnen som kan reagera med solljus och skada huden. Det här sker på vita eller opigmenterade hudområden och ger förändringar i form av vätskande sår med krustor. Den här typen av förändringar ser man också ofta på huvudet hos hästar som har stora vita tecken.Mugg – symtomSårskorpa i karleden – mugg. Sårskorpor i skenbensområdet – rasp.Små sår i karleden, kan vara både torra och vätskandeÖkad värme i områdetÖmhetSvullnadRodnad i huden på ljusa hästar, syns inte på hästar med mycket pigmentFörtjockad hud ses vid långvariga problemHälta kan förekomma vid kraftig mugg/rasp om svullnaden och smärtan gör det svårt för hästen att röra sig normaltLymfangit Vid lymfangit svullnar hästens ben kraftigt och det brukar vara svårt att se de normala konturerna av senor och skelett i det svullna området. Lymfangit orsakas av att infektionen spridit sig vidare från sår i huden till lymfkärlen och att de därför inte kan transportera bort vätska från hästens ben som de ska.Kontakta veterinär om hästen har utbredda problem, om den har ont, är kraftigt svullen eller har blivit halt. Kontakta också veterinär om du har försökt behandla hästen själv och den inte blivit bättre på några dagar.Mugg – behandlingLindrig mugg kan du som hästägare ofta klara att ta hand om själv. Så här behandlar du mugg hos häst.Mjuka upp torra skorpor genom att smörja på fet salva exempelvis vaselin och låt verka 20-60 minuter innan de försiktigt pillas bort utan att skada underliggande hud. Torra skorpor kan även mjukas upp genom tvätt med linoljesåpa.Det är viktigt att på ett skonsamt sätt få bort alla lösa skorpor då bakterier och svampar kan gömma sig under dessa. Skorpor som sitter hårt, skall inte pillas bort, detta kan orsaka nya sår.Tvätta därefter med 2% klorhexidintvål. Låt verka 15 minuter.Skölj bort all tvål och torka torrt med en mjuk, ren handduk.Smörj sedan in det väl torkade området med mjukgörande salva och/eller medicinsk honungssalva.Det är viktigt att benet hålls rent och torrt under behandlingsperioden.Genomför behandlingen dagligen till dess alla hudförändringar är borta.Om din häst inte har ont eller är halt är det bra om den får röra på sig som vanligt. Rörelse ökar cirkulationen och hjälper till att minska eventuell svullnad.Kontakta alltid veterinär om din häst har kraftiga symptom eller om den inte blir bättre efter några dagars behandling hemma. Det kan hända att det finns andra orsaker till hästens problem, som kan behöva utredas vidare.Förebygg mugg och rasp på din hästOm din häst ofta drabbas av mugg och/eller rasp, bör du vara extra noggrann vid den dagliga skötseln av hästen så att du upptäcker eventuella återfall så fort som möjligt. En del hästar är mer känsliga än andra och kan drabbas av återkommande problem.Så här kan du förebygga:Undvik att ha hästen i leriga, blöta hagar.Spola eller borsta bort lera och annan smuts. Var försiktig med att borsta fuktiga ben, eftersom borsten kan orsaka små mikroskador i den blöta huden.Spola benen efter att hästen gått på saltat underlag som ju är vanligt på vintern.Se till att hästen står rent och torrt under natten.Håll benskydd och benlindor rena från smuts och se till att de sitter bra. Annars är det lätt att hästen drabbas av skav och sår på grund av skydden, något som ökar risken för mugg och rasp.Om du har fler frågor eller vill boka en tid så kan du hitta din närmaste klinik här.

Övervikt hos häst

Djurvårdguiden

Övervikt hos häst

Övervikt hos häst blir allt vanligare och hästar som väger för mycket är ett växande problem. Vissa hästraser blir lättare tjocka, som ponnyer och islandshästar. Övervikt hos häst kan leda till insulinresistens och EMS, equine metabolic syndrome. EMS kan i sin tur orsaka fång, fertilitetsproblem och eventuellt problem med levern. Därför är det viktigt att hålla koll på vikten och banta hästen om det behövs.Vissa hästraser blir lättare tjocka, som ponnyer och islandshästar.Hur hjälper jag min häst att gå ner i vikt?Väg och analysera fodret.Välj hö eller hösilage med lågt energiinnehåll istället för sockerrikt kraftfoder.Ge cirka 1- 1,5 procent hö av idealvikten, 4-5 kilo per dag om hästen ska väga 450 kilo.Ge mineral- och vitamintillskott.Uteslut godsaker. Vissa sockerarter som fruktos behövs dock för tarmfunktionen. Knep att ta till vid övervikt hos häst:Blötlägg höet så sjunker energihalten.Byt ut en del av höet mot energifattigare halm.Fodra flera gånger per dag eller i hönät. Då tar det längre tid att äta och det gynnar viktnedgången.Minska betestiden eller uteslut den helt mellan april och september. Dagtid är det bättre att beta ur bantningssynpunkt. Då är gräset energifattigare än på morgon och kväll.Ge hästen mer motion. Hästar ska röra på sig och inte bara i hagen. Rid, kör eller longera din häst sammanlagt minst en timme om dagen, minst fem dagar i veckan.Ha tålamod. Det tar tid innan hästen når sin idealvikt. Ge inte upp och tänk på att den hälsosamma livsstilen ska bibehållas livet ut.Observera att tävlingshästar kan behöva en annan foderregim.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om du behöver hjälp med din häst.

Fång hos häst

Djurvårdguiden

Fång hos häst

Fång är en inflammation i lamellagret som sammanbinder läderhuden med hornkapseln i hoven. Orsaker till detta är oftast en tarmrubbning, en sjukdomsprocess någon annan stans i kroppen eller en hormonstörning. Symtom är skritt med förkortat steg, värme i hovarna, puls över kotan och förflyttning av vikt från framhovarna till bakhovarna. Behandling innebär vila och smärtstillande medicin.SymtomSymptom på akut fång:Rörelsestörning- hästen verkar stel, vill inte röra sig, belastar ogärna framhovarna. Svårt att vända på snäv voltÖkad värme i hoven/hovarna i det akuta stadietFörstärkt digitalpulsÖm för tryck med visitertång över sulan vid tånDubbelslående steg- sätter ned trakten förstNär skall jag kontakta veterinär?Kontakta veterinär om du misstänker att din häst har fått fång. Fång är en mycket smärtsam sjukdom och de flesta hästar behöver smärtstillande medicin under läkningsprocessen.Vad orsakar fång?Forskare över hela världen har i åratal försökt komma fram till varför hästar får fång och vad som händer i kroppen på en häst som får fång. Trots detta vet vi i dag mycket lite om sjukdomen.Oftast uppträder fång sekundärt till ett sjukdomstillstånd någon annan stans i kroppen än just i hovarna. Dessa sjukdomstillstånd kan delas upp i följande kategorier:Störning i tarmflora Detta är den vanligaste orsaken till fång och uppstår vid tex. förätning av kraftfoder eller kraftigt gräs vilket leder till en feljäsning i grovtarmen vilket i sin tur leder till fång.Andra sjukdomstillstånd/inflammatoriska processer Sjukdomstillstånd så som tarmomvridning, transportsjuka, kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation kan göra så att toxiner (gifter) tas upp i blodbanan vilket påverkar blodflödet i hovarna och leder till fång.HormonrubbningFång som uppstår hos en häst med ämnesomsättningssjukdomar så som tex. Equine Metabolic Syndrom (EMS) och Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID).ÖverbelastningFång som uppstår efter kraftig viktbäring på ett ben pga. hälta på motstående ben eller träning på hårt underlag.KortisonbehandlingDet är relativt ovanligt att fång utlöses efter kortisonbehandling av ett annat sjukdomstillstånd men kan ses efter behandling med höga doser kortison eller långvarig kortisonbehandling.Okänd orsak En häst kan få fång utan att ha någon underliggande sjukdom eller predisponerande faktor.Vad händer i kroppen?Vad som händer i hoven i starten av sjukdomsprocessen är inte helt kartlagt men man har sett att cellerna i lamellagret dör och dess fina struktur förstörs. Om sjukdomsprocessen får fortgå börjar hovbenet lossna från hovkapseln.På grund av böjsenornas dragkraft på hovbenet, då benet belastas med vikt, kan hovbenet börja roteras eller sänkas. Vid en sänkning sjunker hovbenet rakt ner medan det vid en rotation är hovbensspetsen som tippar nedåt. Sjukdomen är mycket smärtsam och drabbar oftast flera hovar även om båda framben är de mest utsatta.UtredningVeterinären börjar med att inhämta information från dig om din häst och dess historia. Hur har den mått den senaste tiden? Har den någon annan sjukdom? Hur ser foderstaten ut? Går den ute på gräs? Träning?Om hästen är i en riskgrupp eller har misstänkta symptom, tas prover för ämnesomsättningssjukdom så som EMS och PPID (se ovan).Hoven undersöks efter tecken på fång (puls, värme) och visiteras med visitertång.Ofta räcker det med de här undersökningarna för att ställa diagnosen fång.Ofta tas även röntgenbilder för att undersöka hovbenets placering i hovkapseln och om det finns tecken på rotation eller sänkning. Bilderna är viktiga för att kunna göra en behandlingsplan samt ge en prognos.Behandling av fångOm du misstänker att din häst fått fång är det viktigt att den direkt sätts på strikt boxvila. Underlaget i boxen skall vara mjukt, tex. fungerar en tjock spånbädd bra. Då kan hästen själv minska dragkraften i från böjsenorna på hovbenet genom att ”gräva ner tån” i det mjuka underlaget och höja hälen och risken för hovbensrotation minskas.Hästen behöver vila på box fram tills det at den är haltfri utan smärtstillande medicin.Eventuell underliggande orsak behandlas.Ofta skriver veterinären ut smärtstillande medicin, så att hästen kan vara så smärtfri som det går under läkningsprocessen.Ta bort allt kraftfoder och ge endast små mängder energifattigt hö. Var noga med att hästen får rätt mängd smältbart råprotein, vitaminer och mineraler.Ge höet i ett hönät upphöjt från marken för att minska belastningen på framhovarna.Om hästen är nyskodd eller skodd med sula, ta om möjligt av skorna. Gör inga andra förändringar på hovarna i det akuta skedet.Studier har visat att nedkylning av nederdelen av benen tidigt under utvecklandet av fång kan motverka sjukdomsprocessen. Dessutom är kylterapi smärtlindrande. Kallt vatten fungerar bäst.Undvik att transportera en häst med akut fång då detta kan förvärra symtomen!Då hästens kliniska symptom är borta och hästen är haltfri är det dags för återbesök. Då tas oftast även nya röntgenbilder för att bedöma hovbenets placering i hovkapseln och se om ytterligare rotation eller sänkning skett. Besök med hovslagare bokas in. Vidare plan för utevistelse och rehabilitering görs.PrognosBeror på graden av skada på lamellagret mellan hovkapseln och hovbenet. Ökad grad av rotation och/eller sänkning sett på röntgen medför en sämre prognos. Ofta är även smärtgraden sammankopplad med graden skada på lamellagret och därmed prognosen. Tyngre hästar som drabbas av fång har sämre prognos än lättare. Prognosen anses också sämre om hästen inte svarat på behandling efter 7-10 dagar.Hur kan jag förebygga att min häst får fång?Var försiktig med kraftfoder och bete på kraftigt gräs för hästar i riskgrupper tex. ponnyraser, överviktiga individer och individer med ämnesomsättningssjukdom så som PPID eller EMS (se ovan).Försiktiga foderbyten.Se till att allt foder håller en god hygienisk kvalitéVar försiktig med att låta känsliga hästar beta frostnupet gräs.Noggrann hovvård.Undvik övervikt.Var noggrann med val av underlag, var speciellt försiktig med hård träning på hårda underlag.

EHV-virus: Hästhosta och abortvirus

Djurvårdguiden

EHV-virus: Hästhosta och abortvirus

EHV-virus är en smittsam sjukdom som finns i olika former. EHV – 1 är det som vanligen kallas abortvirus och EHV – 4 det som i vanligt tal kallas hästhosta.EHV-1 abortvirus på hästSymtomen är hosta, abort hos dräktiga ston och neurologiska problem. Abort sker vanligen i sjunde till åttonde dräktighetsmånaden men stoet kan ha blivit smittat mycket tidigare i dräktigheten. Ett sto som kastat sitt föl på grund av abortvirus kan vara smittförande till och med första brunsten och bör hållas isolerat. Det är efterbörd, fosterhinnor och fostervätskor som är infekterade och dessa ska hanteras som smittförande. Även fostret är infekterat. Ett foster som blivit smittat kan födas levande men ofta föds fölet svagt och dödligheten är storAborten sker vanligen tre veckor till fyra månader efter smittotillfället. Abortvirus kan överleva längre än 30 dagar i gynnsam miljö.VaccinationSton bör vaccineras i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden.EHV-4 hästhostaHästhosta är ett relativt vanligt virus som drabbar framförallt yngre hästar. De flesta vuxna hästar har kommit i kontakt med viruset någon gång och är immuna.Symtomen är feber, rinnande ögon, snuva och hosta. Febern släpper oftast inom en vecka men hosta och snuva kan finnas kvar upp till tre veckorInkubationstiden är 4 – 5 dagar.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir sjuk i EHV-virus eller någon annan sjukdom.Dräktiga ston som drabbas av abortvirus kastar vanligen sitt föl i 7 – 8 månaden.

Ringorm på häst

Djurvårdguiden

Ringorm på häst

Ringorm på häst orsakas av en svamp (dermatofyter) som lever i död, förhornad vävnad. Ringorm läker oftast av sig själv men eftersom den är mycket smittsam till både hästar och människor bör de smittade hästarna behandlas för att minska smittorisken. Inkubationstiden är en till sex veckor.Efter genomgången sjukdom får hästen en relativt lång immunitet men det är osäkert hur länge den varar.När söker jag hjälp?Om din häst har runda hårlösa fläckar i hästens päls, framför allt vid huvud, hals och bog. Det kliar sällan.Behandling mot ringorm på hästIsolering.Miljösanering.Schamponering med svamphämmande läkemedel.Mer om smittsamma sjukdomar på häst »Ringorm är mycket smittsamt och det kan smitta även till människa.

Kvarka

Djurvårdguiden

Kvarka

Kvarka hos häst orsakas av en bakterie som kallas Streptococcus equi och kan ge allvarlig och smärtsam sjukdom i luftvägarna med variga bölder i huvudets lymfknutor. De allra flesta hästar får enbart lindriga förkylningssymptom med feber och lätt hosta som enda symptom, vilket gör att man behöver vara uppmärksam för att inte missa de första fallen. En del hästar kan vara helt symptomfria och utgöra tysta smittbärare. Bakterien är mycket motståndskraftig och kan överleva flera månader i otillräckligt rengjord stallinredning eller liknande.Sjukdomsförlopp och symptom på kvarkaDe flesta kvarkautbrotten börjar med att en ny häst anländer till stallet. Inkubationstiden är 3-14 dagar och inom två månader brukar de första fallen dyka upp. Graden av sjukdomssymptom kan skilja mycket från häst till häst.Insjuknande i kvarka börjar ofta med feber (>38,5º C) och trötthet. Hästen kan vara hängig i ett-två dygn innan hosta och näsflöde tillkommer. Näsflödet kan vara tunt och genomskinligt i början men blir ofta gult och tjockt efter en tid. Lymfknutorna mellan ganascherna samt i hästens hals svullnar vid klassiska kvarkasymptom, och bölder kan spricka upp. Svullnaderna och såren ger smärta och mindre plats i de övre luftvägarna och det är inte ovanligt att hästarna får nedsatt aptit, svårigheter att svälja och missljud vid andning. Ofta kan hästen bli hängig, ovillig att förflytta sig och benen kan svullna. Några kan tappa i vikt och i allvarliga fall kan hästen få mycket svårt att andas och behöva akut veterinärhjälp. Efter genomgången sjukdom är det viktigt att hästen får en lång viloperiod och tid att tillfrisknaSjukdomen ger ofta symptom under 2-4 veckor. Yngre hästar får ofta en mer långvarig och kraftig infektion än äldre. Vissa hästar visar inga symptom alls. Sjukdomen är förrädisk då hästen efter tillfrisknande kan bära kvar sjukdomen i form av intorkade varklumpar i sina luftsäckar på sidorna av svalget och på så sätt bli tysta smittbärare, utan att några synliga symtom kvarstår.Hästar med kvarka kan även drabbas av allvarliga följdsjukdomar, bland annat det som kallas kastad kvarka. Det innebär att bakterien spritt sig i resten av kroppen och där kan orsaka bölder i inre organ. Låggradig feber, blodbrist och andra förändringar i blodvärden kan också förekomma, liksom muskelinflammation, lunginflammation och inflammation i blodkärl. Det senare kan ge svullnader och vätskeansamlingar i ben och under buken.När söker jag hjälp?Kontakta veterinär om hästen har:Feber och eventuellt hosta.Svullna lymfknutor mellan ganascherna.Näsflöde, oftast gult och varigt.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir sjuk.SmittvägarKvarka är en kontaktsmitta och hästar kan smittas via hosta och nysningar men även via händer, kläder, transporter samt krubbor och övrig stallinredning. Det är vanligt att stora delar av ett stall drabbas vid ett utbrott varför noggrann sanering måste utföras i händelse av en insjuknad häst. Den insjuknade hästen skall omedelbart isoleras redan vid misstanke om kvarka utifrån symptom och veterinär omedelbart kontaktas för provtagning.Provtagning av kvarkaSjukdomen är anmälningspliktig, dvs veterinären måste anmäla misstanke om kvarka till Länsstyrelsen. Bakterien är i en del fall svår att få med vid provtagning av den misstänkt infekterade hästen men chansen till en lyckad provtagning ökar om hästen provtas med nässköljprov och så kallad PCR-analys 24-48 timmar efter första febertoppen. Veterinären kan även använda sig av nässvabbprov med en lång provtagningspinne. Det är en god idé att provta flera insjuknade hästar samtidigt för att öka chanserna att hitta bakterien. Om provsvaren visar negativt men hästen fortsatt visar kvarkaliknande symtom och smittar andra hästar, skall utbrottet fortsatt hanteras som kvarka och stallet hållas isolerat.För att identifiera tysta smittbärare kan man provta hästen även efter avläkta kliniska symtom, men denna provtagning är svårare och kräver speciell utrustning i form av av endoskop (smal kamerautrustning som kan föras in i kroppen). Metoden kombinerar sköljprov från luftsäckarna med nässköljprov och skickas för PCR-analys. Sköljproven kan behövas upprepas för säkrare resultat.Isolering och desinfektionFör att effektivt begränsa smittspridning av kvarka är snabb isolering och sanering viktig. Separera omedelbart insjuknade hästar från friska. Var noggrann med god handhygien, använd separata kläder, skor och utrustning när den sjuka hästen hanteras. Dessa får sedan inte komma i kontakt med andra hästar innan de tvättats. Då insjuknade hästar vanligtvis inte sprider kvarkabakterier till omgivningen under de första 1-2 dygnen kan man öka chanserna att begränsa utbrottet om hästen snabbt separeras från andra hästar. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, rekommenderar isolering i 4-6 veckor räknat från dagen för sista symtom hos den sista sjuka hästen, när det gäller hästar som varit sjuka i kvarka.Vid sanering av stall och utrustning skall man extra noga rengöra delade dricksvattenkällor som badkar, vattenautomater eller liknande i hagar där kvarkabakterier från näsflöde lätt hamnar och överlever.Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomarChecklista – om en smitta drabbar stallet.Behandling vid kvarkaDet är viktigt att en veterinär får undersöka hästar med misstänkta symtom för att kunna ta prover och eventuellt behandla hästen med febernedsättande /smärtstillande /antiinflammatoriska mediciner. Ibland kan tryckande bölder behövas dräneras. Lång konvalescenstid rekommenderas. Veterinären kan även hjälpa till med rekommendationer om åtgärder som till exempel isolering och sanering.Förebyggande vaccin som dämpar akuta symptom finns för hästar som anses löpa hög risk att infekteras med Streptococcus equi på grund av att de vistas i områden där det är känt att sjukdomen förekommer. Vaccinet stoppar dock inte smittspridning.Behandling med febernedsättande /smärtstillande /antiinflammatoriska mediciner eller, i svårare fall, antibiotika kan behövas.De flesta hästarna som drabbas överlever, men det är viktigt med isolering, hygien och vila.Inkubationstiden är 3–14 dagar.Fler smittsamma sjukdomar hos häst »

Hästinfluensa

Djurvårdguiden

Hästinfluensa

Hästinfluensa är en sjukdom som orsakas av ett influensavirus. Hästar som inte fått vaccination kan bli väldigt sjuka i hög feber, få ont i musklerna och hosta.Det är en luftburen, mycket smittsam sjukdom och hästar inom 30 meter kan smittas utan att ha haft någon närmre kontakt med den sjuka hästen. Normalt sett är en häst smittsam i ungefär en vecka men längre tid kan förekomma.När söker jag hjälp vid hästinfluensa?Uppsök veterinär om hästen:Har feber.Har näsflöde.Får torr hosta efter någon dag.Här hittar du hästsjukhus och hästkliniker som kan hjälpa dig om din häst blir sjuk.Isolera smittade hästarInkubationstiden är normalt 2–7 dagar och eftersom det är en mycket smittsam sjukdom bör alla hästar i stallet hållas isolerade. En vaccinerad häst kan uppvisa symtom men av den lindrigare sorten. Den kan ändå vara smittbärare och bör isoleras. Ovaccinerade hästar är mer smittsamma än vaccinerade.Hur förebyggs spridning?Många tävlingsorganisationer kräver att din häst är vaccinerad mot hästinfluensa för att du ska få uppehålla dig på tävlingsplatsen. Samma regler gäller även hos många stallhyresvärdar.Hästinfluensa är mycket smittsamt och kan spridas även om hästarna inte är så här nära varandra.Här kan du läsa om andra hästsjukdomar »

Sandförstoppning hos häst

Djurvårdguiden

Sandförstoppning hos häst

Sand är en vanlig orsak till förstoppning och kolik i områden där jordmånen består av mycket sand. Sandförstoppning hos häst kan vara besvärligt och vissa hästar är mer benägna att få i sig sanden. I värsta fall kan en sådan häst få säljas eller omplaceras.En viss mängd sand är helt normalt, men blir det en ansamling påverkas tarmens motorik och därmed tarmens förmåga att göra sig av med sanden.Så undviker du sandförstoppning hos häst:Låt hästen gå i en paddock utan bete.Placera fodret upphöjt på ett underlag utan sand.Ta eventuellt in hästarna när de ska äta.Om möjligt: byt bete.I extremfall: använd munkorg. Undvik hagar med mycket sandig jordmån så kan din häst slippa sandförstoppning.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen