När ska man avmaska häst?

Inför sommar och betessäsong aktualiseras funderingar kring träckprov och avmaskning. Träckprovsanalys och riktad avmaskning inför betessläpp är en väl befäst åtgärd som definitivt fyller sin funktion. Men parasitkontroll är inte så enkelt att detta räcker, utan en övergripande strategi på besättningsnivå som revideras årligen av kunnig veterinär rekommenderas för att minska risken för parasitrelaterade skador hos hästarna.

När ska man avmaska häst?

År 2007 receptbelades avmaskningsmedlen åt häst i Sverige och nya rekommendationer infördes med träckprovskontroller och riktad avmaskning istället för rutinmässig avmaskning. Anledningen till de nya rekommendationerna var en ökande resistens mot tillgängliga avmaskningsmedel och för att bromsa utvecklingen måste vi begränsa och styra användandet av avmaskningsmedlen till de tillfällen de verkligen behövs. Detta är en bra och nödvändig förändring men omställningen har inte varit helt smärtfri, eftersom det tveklöst kräver en hel del engagemang och kunskap för att uppnå en bra parasitkontroll. Det behövs en långsiktighet i arbetet som måste göras på besättningsnivå, och det är många faktorer som måste vägas in. För att förebygga risken för exempelvis kolik anser vi att det är värdefullt att anlita en kunnig veterinär som hjälper till med upplägget. Så ovanstående fråga ”När ska man egentligen avmaska” går inte att besvara i en generell artikel för det beror på de specifika förutsättningarna.

Att lägga upp ett fungerande parasitkontrollprogram kräver långsiktigt arbete på besättningsnivå av en veterinär med goda kunskaper inom området.

Vad gör parasiterna för skada?

Hästar har ett flertal olika parasiter som lever i magtarmkanalen. Alla hästar har parasiter och mindre mängder invärtes parasiter lever de i balans med hästen och orsakar vanligen inga problem. Det går inte att utrota parasiterna helt utan målet med parasitkontrollen är att hindra så stor förekomst att de ger upphov till sjukdomssymtom. Större mängder av lilla blodmasken, stora blodmasken, bandmask och spolmask kan ge upphov till avmagring, dålig päls, bukighet, kolik och diarré. Spolmasken kan även vara en bakomliggande orsak till lunginflammation hos föl.  Styngflugans larver kan orsaka skador i munhålan och magsäckens slemhinna, fölmask kan ge diarré hos föl och springmask leder till klåda i bakdelen. Lungmask förekommer väldigt sällan men kan ge upphov till lunginflammation. Det förekommer även andra invärtes parasiter hos häst med dessa är sällsynta.

Parasiternas känslighet för avmaskningsmedel

De olika parasiterna drabbar olika åldersgrupper av hästar och är inte känsliga för samma avmaskningsmedel. Även om en parasit är känslig för ett visst avmaskningsmedel som vuxen parasit är de ofta inte känsliga i tidigare utvecklingsstadier. Därför är det viktigt att ta hänsyn till besättningens sammansättning, tidpunkt på året och veta vilka parasiter hästarna bär på innan rekommendationer kring avmaskning ges. 

Rätt träckprov vid rätt tillfälle

Precis som att det inte finns en sorts avmaskningsmedel som tar alla parasiter finns det inte ett sorts träckprov som påvisar alla sorters invärtes parasiter. De ”vanliga” träckproverna visar ofta förekomst av ägg från blodmask, spolmask och fölmask och differentierar inte lilla och stora blodmasken. Ibland ses bandmaskägg, men långt ifrån alltid, och det säger ingenting om springmask eller styngflugans larver. Vidare utsöndrar parasiterna inte heller alltid ägg som kan ses i träcken. Omogna eller vilande larver utsöndrar inga ägg, men de kan orsaka parasitrelaterade skador ändå, så träckproverna måste tas vid rätt tillfälle för att ge den information som eftersöks. Vid upplägg av parasitkontrollprogram tar man hänsyn till faktorer som hästens ålder och årstid i beslut om när och vilka träckprover som är lämpliga.

För att få ut rätt information är det viktigt att beakta såväl tidpunkten på året som hästarnas ålder innan beslut tas om när och vilka träckprover som ska skickas för analys.

Hanteringen av proverna är viktig

Parasitäggen i träckprovet kläcks inom några dagar om de får tillgång på syre och temperaturen är över 6 grader, och om provet inte når laboratoriet i tid kan inga ägg påvisas trots att det fanns vid provtagning. Tag därför alltid provet så att det kan postas och nå laboratoriet snarast möjligt, tag tillräcklig mängd träck och töm påsen på luft. Om provet måste förvaras innan transport så se till att temperaturen är under 6 grader.

Hästar med sjukdomssymtom

Parasitkontroll syftar till att minska parasittrycket i besättningen. Hos en enskild individ som visar sjukdomssymtom på grund av parasitskador ger träckprov inte alltid diagnos.  I dessa fall använder veterinären andra diagnostiska metoder också. Som exempel kan nämnas att vilande larver av lilla blodmasken kan orsaka diarré när de aktiveras, men de är ännu inte mogna för att lägga ägg. Likaså kan stora blodmaskens vandrande larver orsaka skador i blodkärl och ge upphov till infarkter av tarmavsnitt med livshotande kolik som följd, utan att det finns ägg i träckprovet. Ytterligare ett exempel är springmask som kan orsaka kraftig klåda i bakdelen på hästen men sällan kan diagnosticeras genom ägg i träckprov.

Träckprov visar inte nödvändigtvis ägg hos en häst som är sjuk på grund av parasiter utan veterinären får använda andra undersökningsmetoder för att försöka fastställa orsak till hästens symtom.

Beteskontroll och avmaskning

I målet att minska parasittrycket i besättningen är beteshygienen väl så viktig som träckprovskontroll och avmaskning. Ju större yta per häst desto bättre så att hästarna slipper äta vid rater. Betesväxling med andra djurslag; växla mellan vall och bete; växla mellan vinter- och sommarhagar; mocka, harva och putsa hagarna är metoder som alla är effektiva för att minska parasittrycket.

Stora arealer och möjlighet till betesväxling med andra djurslag minskar parasittrycket i hagarna.

Hur är ett parasitkontrollprogram uppbyggt?

Vuxna hästar har ofta god immunitet mot parasiterna, medan unga och gamla hästar generellt är mer känsliga. Vissa individer bär på fler parasiter och utsöndrar mer ägg än andra och i grupper av vuxna hästar är det framförallt dessa individer vi vill identifiera och avmaska för att minska det totala parasittrycket i gruppen.

Det är mycket viktigt att synkronisera arbetet med parasitkontrollen för hästar som går i samma hagar. Ett bra sätt är att parasitkontrollen sköts av stallägaren och dennes veterinär för hela besättningen.

När veterinären tar över ansvaret för en ny besättning är det lämpligt att ta individuella träckprover på alla hästar de första åren så att vissa mönster identifieras. Om besättningen är någorlunda stabil och parasitläget är under kontroll kan frekvensen minskas och delvis ersättas av samlingsprover.

För föl är spolmasken det största problemet och på större stuterier rekommenderas avmaskning av individuella föl vid 8-10 veckors ålder samt 16-18 veckors ålder med preparat mot spolmask. På mindre besättningar rekommenderas träckprovskontroll vid 11-12 veckors ålder istället och fölen avmaskas vid behov.  I enstaka fall orsakar fölmasken kliniska symtom och då måste specifik hänsyn tas till detta.

Vid avvänjningen rekommenderas träckprov på alla föl och avmaskning med ledning av provsvaren.

Under vintern rekommenderas träckprovskontroll på 1- och 2-åringar för kontroll av spolmask och avmaskning vid behov. I vissa fall rekommenderar veterinären även specifik undersökning för stora blodmaskens ägg under vårvintern.

För unghästar och vuxna hästar rekommenderas att träckprov tas 2 veckor före betessläpp samt vid intagning från sommarbetet. Prov tas i första hand för lilla blodmasken, bandmask bör inkluderas vid något tillfälle så att denna inte missas. Odling för stora blodmasken bör också göras hos de hästar som inte avmaskats med preparat mot stora blodmasken de senaste 6 månaderna. Hos unghästar och vissa äldre hästar som har större mängder parasiter på våren rekommenderas avmaskning innan betessläpp samt under betesperioden med lämpliga preparat i rekommenderade intervall.

Om betena är rena och gruppen stabil och frisk kan frekvensen träckprovskontroller minskas efter något år. Individuella prover på våren innan betessläpp i kombination med valda samlingsprover från 3-5 hästar kan räcka. Nya hästar som introduceras avmaskas med lämpligt preparat innan de släpps ihop med övriga hästar och träckprovskontrolleras individuellt innan och efter första betet.

I vissa fall kan uppföljande kontroller med träckprov 2 veckor efter avmaskning vara befogat. Det gäller till exempel om effekten av avmaskningen inte verkar fullgod och hjälper till att identifiera eventuellt resistensproblem i besättningen.

Ovanstående riktlinjer är bara allmänna och kan behöva anpassas beroende på de lokala förutsättningarna. För att få ut den information som önskas måste, som nämnts ovan, träckproverna tas vid rätt tillfällen på rätt hästar och tolkningen av provsvaren kräver stor kunskap om parasiternas livscykler. Det är väl investerade pengar att anlita en kunnig veterinär för detta viktiga förebyggande hälsoarbete för hästarna.

För att parasitkontrollprogrammet ska fungera måste alla hästar i besättningen inkluderas.

Vill du läsa fler artiklar i ämnet så hittar du dom på Djurvårdguiden.

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen