Hästens sömn

Om sömn hos häst

Sömn kan beskrivas som ett tillstånd av relativ inaktivitet, dämpad medvetandegrad och minskad reaktivitet på externa stimuli. Med hjälp av elektroencefalogram vet vi att det finns två olika grundtyper av sömn; REM och NREM. REM står för ”rapid eye movement” (=snabba ögonrörelser) och NREM för ”non-REM” (icke-REM). NREM delas vidare upp i fyra stadier; N1-N4. N1 är övergången mellan vakenhet och sömn och karaktäriseras av dåsighet. N2 är en ytlig sömn där det är lätt att väcka en individ. N3 och N4 kallas också djupsömn; här är det svårare att vakna och man kan känna sig förvirrad om man blir väckt.  Under REM-sömnen ökar hjärnans aktivitet samtidigt som muskelaktiviteten i kroppen minskar. Det är under REM-sömnen vi drömmer. 

Sömnen sker i cykler mellan de olika stadierna. Hos människa är detta väl studerat och vanligen har en individ 4–5 cykler per natt på 1–2 timmar vardera där NREM-sömnen blir gradvis djupare till N4 innan den blir ytligare igen och övergår till REM.   Andelen av tiden i N4 blir kortare för varje cykel och mot slutet av natten är sömnen ytligare. Ungefär 20–25% av tiden är REM-sömn. 

Hos människa sker ibland korta uppvaknanden ur sömn mellan cyklerna. Detta är helt normalt och ofta minns vi inte att vi vaknat till. Frekvensen korta uppvaknanden ökar med stigande ålder.  

Hästar ligger ner ungefär hälften av tiden de sover, och när de sover REM-sömn måste de ligga ner eftersom den sömnfasen är associerad med nedsatt muskeltonus. 

Hur hästar sover

Att falla i sömn är ofta förknippat med vissa rutiner som att gäspa och lägga sig på ett speciellt ställe. Hästar tenderar att ställa sig på en bestämd plats i boxen till exempel. En häst som somnar in kan stå upp eller ligga ner. Om hästen står upp belastas ofta båda frambenen och ett bakben medan det andra bakbenet vilas. Huvudet sjunker ner lite i N1 och när hästen går in i djupsömn N3-4 sjunker huvudet ytterligare ner till boghöjd. REM sömn kan däremot bara ske när hästen ligger ner eftersom detta stadie också innefattar nedsatt muskeltonus. Hästen kan ligga platt på sidan eller i bröstläge med mulen mot marken. Med EEG har man sett att vissa hästar som står upp och sover faller i REM-sömn men då vaknar direkt eftersom de håller på att falla ihop när muskeltonus minskar. 

Hästar sover i flera pass under dygnet, men större delen av sömnen sker under nattetid. En vuxen häst sover totalt 3–5 timmar per dygn. På samma sätt som hos människa och andra djur växlar hästar mellan de olika sömnstadierna. Ungefär 1/5 av tiden hästen sover är REM sömn, resten är NREM. Detta är liknande fördelning av REM/NREM som för oss människor, men hästar har mycket kortare sömncykler och vaknar upp betydligt oftare under sömnpassen.  

Det verkar finnas individuella skillnader mellan vilken position hästar föredrar när de sover.  Någonstans kring 20–60% av tiden sover de flesta vuxna hästar stående, 20–60% liggandes i bröstläge och 2–10% av tiden liggandes på sidan. 

Sömnens kvalitet

Förutom tillräcklig sovtid talar man på humansidan om sömnens kvalitet. Detta är inte alls studerat på häst. För människor upplevs sömnens kvalitet sämre om det tar lång tid att falla i sömn eller om vi vaknar upp flera gånger under sömnen. Ofta leder detta till att den total sömntiden också minskar.

Sömnbrist hos häst

En minskning i sömnens kvantitet eller kvalitet leder till sömnbrist. Om det bara rör sig om några nätter räknas det som akut sömnbrist, medan om problemet fortgår i veckor leder det till kronisk sömnbrist. Detta är inte heller väl studerat hos häst, men från andra djurslag vet vi att akut sömnbrist leder till brist på energi, medan kronisk sömnbrist leder till inflammation och stresspåslag i hjärnan, vilket i förlängningen leder till att djuret i fråga avlider. Andra följder av kronisk sömnbrist kan vara att djuret inte tar sig i hull trots högt kaloriintag, minskad mängd anabola hormoner och ökad infektionskänslighet. 

Efter en period av sömnbrist kan individer återhämta sig genom att sova mer. Både längre perioder och mer tid i de djupare sömnstaderna NREM N3-4. REM sömnen verkar inte alls lika känsligt för sömnbrist; det tar betydligt längre tid att utveckla REM-sömnbrist och återhämtningen är inte heller lika tydlig och direkt. 

Hästar sover mindre, i kortare pass och vaknar upp oftare jämfört med människa. Hästar sover ungefär hälften av tiden stående.

Hästens sömn och välbefinnande

Sömnbrist reducerar hästens välbefinnande, men det är också omvänt så att de faktorer som påverkar hästen välbefinnande negativt kan leda till sömnbrist. Hästar som uppvisar stereotypier spenderar kortare tid i REM och djupare NREM N3-4, och mer sovtid i ytligare sömnstadier som NREM N1. Läs gärna mer om hästen välbefinnande och stereotypier.

Faktorer som kan påverka hästens sömn

Fysiska faktorer

Smärta kan leda till sömnbrist. Hos stora djur som hästar kan smärta från kroniska ledinflammationer (artrit) göra så att hästen inte kan eller vill lägga sig ner, vilket leder till kortare sömn och fler avbrott i sömnen. Likaså kan kronisk smärta från hovarna göra att hästen inte kan stå stilla i viloposition någon längre tid. 

Psykiska faktorer 

Känslan av trygghet i miljön påverkar sömnen mycket. Vi människor sover till exempel ofta sämre första natten på ett nytt ställe. En stor skillnad jämfört med djur är att människor har möjlighet att förstå och förhålla sig till förändringen, medan våra djur inte har någon kontroll över faktorer i deras livsmiljö. Att flytta hästar från ett bete i flock till individuella boxar, eller tvärtom, påverkar sömnen negativt och hästarna blir mer vaksamma i den nya miljön under en period innan de vant sig. Hos många hästar märks detta tydligt genom att de har mindre energi i ridning och träning – de har helt enkelt akut sömnbrist.

Hästar är som vi alla vet flock- och bytesdjur. Hästar i flock synkroniserar sina beteenden när det gäller ät- och födosökstid, fri rörelse i samband med detta, samt vila. För att hästar ska våga lägga sig ner och vila krävs att de är trygga i sin miljö. I en flock står vanligen någon häst på vakt när de andra ligger och vilar, på så sätt hjälps hästarna åt. Flockens sammansättning påverkar mycket när det gäller hästarnas upplevda trygghet. En häst som ligger väldigt lågt i rang kan till exempel känna sig otrygg och vara ständigt på vakt. Likaså kan en hel grupp påverkas negativt av en aggressiv individ i flocken. En häst som går i egen hage kanske inte känner tillräcklig trygghet för att lägga sig ner och vila. 

En häst som flyttas från beteshage i flock till enskild box kan få sämre sömn några dagar.

Miljöfaktorer

Träning: Hos människor vet vi att fysisk aktivitet påverkar sömnen – fysiskt aktiva personer sover ofta bättre än väldigt inaktiva personer. Det spelar också roll hur den fysiska aktiviteten utförs där faktorer som regelbundenhet, lagom aktivitet i förhållande hur vältränad individen är, att aktiviteten ligger tidigt på dagen och att aktiviteten är associerad med social kontakt med andra påverkar positivt.  
Hur vår träning med hästar påverkar deras sömn är inte mycket studerat så här finns stort utrymme för vidare forskning. 

Ljus: Hästens dygnsrytm styrs av melatonin som frisätts beroende på dagsljuset. Artificiellt ljus kan därför påverka hästens sömn, men det finns inga studier som tittat mer specifikt på effekterna av detta på hästar.  
Temperaturen och väder: Hästar tenderar att sova längre när temperaturen är lägre och mindre när det är väldigt varmt, men det är lite svårbedömt eftersom perioder med högre temperatur också ofta innebär mer dagsljus. Andra faktorer som kan påverkar hästens vila är tillgängligheten på föda och irriterande insekter. Vi ser också att hästar tenderar att spendera mindre tid liggande när det är väldigt regnigt och kallt.

Fysisk miljö: Många djur föredrar specifika ställen när de sover. Boxens storlek och strömaterial påverkar hur hästar sover. Hästar i box ligger ofta ner på ett visst ställe i boxen. Hästar med större box ligger mer än hästar med liten box. Hästar som har halm i boxen ligger mer än hästar som har spån, och hästar som har mindre än 10 cm djupt strö ligger mindre än hästar som har mer strö än så.  

Ljud: Hur ljudet påverkar varierar beroende på vilket bakgrundsljud som finns och ljudets karaktär (intensitet, duration osv). Plötsliga, höga ljud stör sömnen, medan i vissa fall kan kontinuerliga låga ljud som musik ha en avslappnande effekt också på hästar. 

Läs mer om effekterna av sömnbrist.

Referens: Greening L, McBride S. A Review of Equine Sleep: Implications for Equine Welfare. Front Vet Sci. 2022 Aug 17;9.