Korsförlamning hos häst
Artikelns innehåll
Med korsförlamning hos häst och träningsrelaterad myopati menar vi tillstånd som karakteriseras av smärta från musklerna i hästens bakdel som uppstår i anslutning till träning. Det finns flera olika bakomliggande orsaker och symtomen varierar från klassisk korsförlamning med stelhet och ömma, svullna muskler till mer subtil prestationsnedsättning.
Alla hästar kan drabbas av korsförlamning och andra träningsrelaterade myopatier. Regelbundna rutiner, rätt utfodring och mycket utevistelse brukar minska risken.
Orsaker till korsförlamning hos häst
Forskningen kring hästens myopatier har varit intensiv de senaste decennierna. På svenska använder vi ofta ordet korsförlamning som samlingsnamn, men eftersom vi i denna artikel även innefattar myopatier som inte karakteriseras av symtom på korsförlamning använder vi samlingsnamnet träningsrelaterad myopati (fri översättning från engelskans exertional myopathy).
Med träningsrelaterad myopati avses tillstånd som uppstår i samband med ansträngning och karakteriseras av att musklerna i hästens bakdel blir ömma eller begränsar hästens arbetskapacitet.
Träningsrelaterad myopati kan delas in i tre huvudkategorier
Sporadisk korsförlamning
Orsakas av yttre faktorer som överansträngning, nutritionell imbalans eller träning i samband med virusinfektion. Sporadisk korsförlamning kan uppstå vid enstaka tillfälle på vilken häst som helst.
Kronisk korsförlamning
Ärftliga faktorer hos hästen gör den känslig för återkommande korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel RER (recurrent exertional rhabdomyolysis) och PSSM 1 (PolySaccarid Storage Myopathy type 1). RER orsakas av en defekt i kalciumregleringen i muskelcellerna. PSSM 1 orsakas av en mutation i genen Gys-1 som gör att onormala mängder glykogen lagras upp i muskelcellerna.
Kronisk träningsrelaterad myopati utan symtom på korsförlamning
Troliga, men ej ännu identifierade, ärftliga faktorer hos hästen gör den känslig för prestationsnedsättning utan uppenbara symtom på korsförlamning. I denna grupp ingår till exempel PSSM 2 (PolySaccarid Storage Myopathy type 2) som karakteriseras av onormal upplagring av glykogen i muskelcellerna utan mutation i Gys-1.
Det pågår intensiv forskning i området. Det finns fler typer av myopatier, och olika manifestation av ovan beskrivna genförändringar hos olika hästraser, varför grupperingen ovan är förenklad och summarisk.
Symtom på korsförlamning hos häst
Symtom på korsförlamning är stelhet, korta steg med bakbenen och ömma, svullna muskler till bakdelen. Drabbade hästar blir oroliga, svettas och får hög puls. Om muskelsönderfallet är väldigt kraftigt kan myoglobin som läckt från de skadade muskelcellerna ses som en mörkfärgning av urinen.
RER
Drabbar oftast kapplöpningshästar. Det är vanligare hos högpresterande, nervösa ston och risken ökar om hästarna utfodras med kolhydratrik diet. Symtom på korsförlamning ses ofta 15-30 minuter efter lättare arbete och mer sällan efter intensiva pass. Det utlöses ofta av att en häst med redan nervöst temperament blir ytterligare uppstressad av någon anledning.
PSSM 1
Drabbar främst quarterhästar och kallblod, men kan även drabba halvblod och andra raser. Symtomen på korsförlamning varierar mellan lindriga till så kraftiga att hästen blir oförmögen att röra sig. Kliniska symtom kommer ofta om hästen får mindre än 20 minuters lätt arbete och risken ökar om hästen stått stilla dagarna innan och fått normal kraftfodergiva. PSSM 1 är troligen det som orsakade ”måndagssjukan” som i äldre litteratur beskrivits hos arbetshästar efter helgens vila.
Hästar med PSSM 1 behöver inte alltid visa symtom på klassisk korsförlamning utan kan även presentera med symtomen som beskrivs nedan för PSSM 2.
PSSM 2
Drabbar såväl halvblod som quarterhästar och andra raser. Hos quarterhästar med PSSM är cirka en tredjedel av typ 2 och det är främst quarterhästar av kapplöpningstyp som drabbas av PSSM 2. Quarterhästarna med PSSM 2 visar ofta symtom på klassisk korsförlamning. Hos halvblodet är det däremot så mycket som 8 av 10 hästar med PSSM som har typ 2. Symtomen ses ofta när hästen är kring 10 år och kan visa sig som diffus muskelömhet, svårdiagnosticerad hälta eller ovilja att arbeta, hoppa eller samla sig.
När ska jag söka vård hos veterinär om jag misstänker korsförlamning?
Akut korsförlamning är mycket smärtsamt för hästen och veterinär behöver tillkallas omgående. Att utreda orsaken till diffus prestationsnedsättning är betydligt svårare och kräver ofta flera besök hos veterinär med noggrann genomgång av allt från träningsrutiner, utrustning och ryttarens inverkan till mer specifik veterinärmedicinsk undersökning av hälta och muskelömhet.
Vad gör veterinären vid misstanke om korsförlamning?
Akut korsförlamning diagnosticeras baserat på de typiska kliniska symtomen. För att konfirmera diagnosen kan veterinären ta ett blodprov och analysera muskelenzymer som ofta är skyhöga vid akut korsförlamning.
Blodprov
Förutom muskelvärdena kan det vara av värde att analysera allmänt blodprov och elektrolytbalans för att hitta underliggande orsak och guida lämplig behandling.
Rörelseundersökning och hältutredning vid korsförlamning
Vid mer subtila symtom innefattar utredningen genomgång av allt från träningsrelaterade faktorer till specifika diagnostiska test. En allmän klinisk undersökning med palpation av hästens muskulatur och kontroll av halsens och ryggens rörelser görs. Veterinären vill se hästen i rörelse på såväl rakt som böjt spår och ofta även med ryttare. En fullständig hältutredning med böjprov är också lämpligt.
En noggrann rörelseundersökning med böjprov är oftast lämpligt vid utredning av muskelsjukdomar.
Muskelenzymer
Blodprov för muskelenzym kan tas i vila eller före och efter arbetsprov. Hästar med PSSM 2 har ofta normala muskelenzym även efter arbetsprov, och även hästar med RER eller PSSM 1 kan ha normala värden, så arbetsprov ger inte alltid diagnos.
Selen och Vitamin E
Blodprov för analys av selen och vitamin E nivåer görs ofta. Brist på dessa ämnen tros till exempel kunna öka risken för sporadisk korsförlamning. Vidare kan brist på vitamin E orsaka andra typer av muskel- och nervsjukdomar som kan visa snarlika symtom, och tillskott rekommenderas till hästar med låga nivåer i serum.
Gentest
Det finns ett genetiskt test för PSSM 1 som ofta tas på quarterhästar och kan även tas på andra hästraser.
Muskelbiopsier
Vävnadsprov från bakdelens muskulatur kan tas för analys under mikroskop. Provtagningen är inte helt enkel och provet kräver specifik kyld transport och måste skickas till ett laboratorium med specifika kunskaper. Muskelbiopsier tas främst i de fall där gentest varit negativt och hästen har fortsatta problem trots att diet- och träningsrekommendationer för den misstänkta muskelsjukdomen följts och andra möjliga orsaker till hästens symtom uteslutits.
Behandling av korsförlamning hos häst
I det akuta skedet behandlas hästen med smärtstillande och muskelavslappnande preparat. Vätske- och elektrolytbalansen korrigeras vid behov. Om hästen har kraftigt muskelsönderfall rekommenderas intravenös vätska för att minska risken att myoglobinet orsakar sekundära skador på njurarna.
Vid kraftigt muskelsönderfall i samband med akut korsförlamning behöver hästen intravenöst dropp.
Majoriteten av hästarna svarar snabbt på behandlingen och mår betydligt bättre inom ett dygn. Hästar med RER rekommenderas ofta lätt jogging i 10-15 minuter till dess att muskelvärdena är normaliserade, därefter kan återgång till normal träning göras relativt snabbt. För hästar med PSSM startas träningen efter en episod betydligt försiktigare med endast ett par minuters lätt longeringsarbete initialt som ökas med bara någon minut varje dag till 30 minuter efter flera veckor då hästen kan gradvis återgå till träning under sadel igen. Även här följs muskelvärdena och arbetsmängden anpassas löpande.
Efter genomgången korsförlamning är det viktigt att hästen sätts igång på ett kontrollerat sätt och att muskelvärdena följs upp i blodprov.
Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av korsförlamning?
För att minska risken för sporadisk korsförlamning är det viktigaste att inte arbeta hästen hårdare än vad den är tränad för och att vara speciellt aktsam vid väldigt varmt väder.
Kroniska och återkommande tillstånd förebyggs bäst med rätt anpassad foderstat och träningsupplägg.
Utfodring
Foderstaten bör bestå av begränsade mängder stärkelse och socker, och energin tillförs hellre med hjälp av fettbaserat foder. Ett rätt anpassat grovfoder, som inte har för hög mängd icke-strukturella kolhydrater är grunden. En näringsmässig analys av grovfodret att beräkna foderstaten efter är nödvändig Om hästen måste ha kraftfoder utöver grovfodret så gäller även här att mängden socker och stärkelse inte får bli för hög. Betesgräs har högt sockerinnehåll så vissa hästar, framförallt de med PSSM 1, tolererar inte fri betesgång. Hästen måste få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler, salt och friskt vatten. Vitamin E och selen rekommenderas i de fall blodprov indikerar låga värden. Även om hästen enligt foderstatsberäkningen får i sig tillräckligt med protein är det skillnad i kvalitet på olika protein. Tillskott med till exempel vasslebaserat protein rikt på cystein rekommenderas ofta till hästar med myopati, men det är inte fastställt i forskning ifall detta hjälper.
Träning
För alla hästar med träningsrelaterad myopati gäller att regelbundna rutiner gällande motion och utevistelse är viktigt. Hästarna bör röra på sig varje dag och gå ute i hage eller lösdrift så mycket som möjligt.
RER
Hos hästar med RER verkar risken att utveckla symtom störst när en stressad häst hålls tillbaka i ett långsamt joggingtempo mer än 20 minuter. Det rekommenderas därför att låta hästen jobba i max 15 minuter och därefter hellre träna till exempel intervaller. Det är bra att försöka anpassa de dagliga rutinerna i stallet så att den drabbade hästen inte stressar upp sig. Till exempel kan det vara bra att hästen får foder först eller tränas först på dagen.
PSSM
Är tvärtemot RER inte kopplat till stress. För PSSM är det ofta bra med lång uppvärmning innan ridpass. Speciellt hästar med PSSM 2 rekommenderas ofta longering lång, låg form 15-20 minuter innan uppsittning. Likaså att hästen tillåts skritta på lång tygel och får möjlighet att sträcka ut ryggmusklerna ofta under ridpasset.
Övrigt
Det finns mediciner beskrivna som ibland ges till hästar med RER och PSSM 1 men dessa ger tävlingskarens så i de flesta fall är det bättre att arbeta med träningsrutiner och foder. Många hästar blir däremot hjälpta av andra terapier så som massage och stretchi
Läs mer
Du hittar fler artiklar, tips och goda råd på Djurvårdguiden.
-
