Specialistdjursjukhuset Helsingborg Våra hjärtan klappar för djuren & deras bästa
Idag: Öppet dygnet runt

Forskning

Varför är klinisk forskning viktig?

Patientnära forskning behövs för att vi ska kunna behandla sjuka djur på rätt sätt. Det är viktigt att till exempel jämföra olika behandlingsmetoder och diagnostiska metoder så att vi får bevisat vad som verkligen fungerar. Ny forskning kan leda till bättre sätt att ställa rätt diagnos och bidrar till att vi kan behandla patienter på bästa sätt. Forskning är helt enkelt mycket viktigt för att vi ska kunna förbättra veterinärvården!

Som specialistdjursjukhus har vi stor kunskap och behandlar många patienter. Vi tycker att det är väldigt viktigt att bidra med den kunskapen genom forskning så att
resultaten kan delas med andra veterinärer, både inom Sverige och utomlands. Vi samarbetar med universitet i Sverige, Europa och USA. Våra projekt är naturligtvis etiskt godkända av Jordbruksverket.

Mål

Målet är alltid att publicera resultaten i någon internationell veterinärmedicinsk tidskrift. Sedan 2012 har våra veterinärer varit medförfattare till 10 expertgranskade
artiklar i utländska och svenska veterinärmedicinska tidskrifter. Det är en väldigt hög siffra för ett djursjukhus! Klicka på ”Publicerat” till vänster under rubriken ”Forskning”, så kommer du till en lista över våra senaste publikationer med länkar till sammanfattning av innehållet på engelska.

Finansiering

Flera av våra större studier är finansierade av Stiftelsen Svensk Djursjukvård. Stiftelse Svensk Djursjukvård är en skattefri stiftelse vars ändamål är att främja forskning och utveckling inom allmän och specialiserad djurvård på Specialistdjursjukhuset i Helsingborg och Djursjukhuset i Malmö. Alla donerade medel går oavkortat till stiftelsens ändamål.
För mer information om denna stiftelse, gå till ”Om oss” och välj ”Donationer”

Förutom Stiftelsen Svensk Djursjukvård har vissa av våra pågående projekt finansierats av Ulla Yards Stiftelse och Kerstin Orstadius stiftelse (se ”Om oss” och välj ”Donationer”).

Därutöver har flera av våra projekt beviljats forskningsmedel från bland andra Agria och SKKs forskningsfond, Thure F och Karin Forsbergs Stiftelse och Michael Forsgrens Stiftelse. Att ett projekt beviljas externa forskningsmedel är en kvalitetsstämpel, eftersom det sitter en vetenskaplig nämnd och rangordnar alla ansökningar.

Publicerat

Publikationer i vetenskapliga tidskrifter sedan 2012. Författare från Helsingborg är markerade med fetstil.
Om du klickar på bifogad länk kommer du till en sammanfattning av artikeln på engelska (gäller ej artikeln från Svensk Veterinärtidning).

  • Effects of oral versus parenteral cobalamin supplementation on methylmalonic acid and homocysteine concentrations in dogs with chronic enteropathies and low cobalamin concentrations.
    Toresson L, Steiner JM, Spodsberg E, Olmedal G, Suchodolski JS, Lidbury JA, Spillmann T.
    Vet J. 2019 Jan;243:8-14
    Läs publikationen här
  • Cobalaminmangel bei Hund und Katze
    Hanisch F, Toresson L, Spillmann T.
    Tierarztl Prax Ausg K Kleintiere Heimtiere. 2018 Oct;46(5):309-314.
    Läs publikationen här
  • Combined hyperpolarized 13C-pyruvate MRS and 18F-FDG PET (hyperPET) estimates of glycolysis in canine cancer patients.
    Hansen AE, Gutte H, Holst P, Johannesen HH, Rahbek S, Clemmensen AE, Larsen MME, Schøier C, Ardenkjaer-Larsen J, Klausen TL, Kristensen AT, Kjaer A
    Eur J Radiol. 2018 Jun;103:6-12
    Läs publikationen här
  • Nutritional assessment in a dog with chronic enteropathy.
    Toresson L, Takashima G K, Burns K M.
    Clinician’s Brief, Diet in disease 2018 April; 26-29
    Läs publikationen här
  • Comparison of efficacy of oral and parenteral cobalamin supplementation in normalising low cobalamin concentrations in dogs: A randomised controlled study.
    Toresson L, Steiner JM, Razdan P, Spodsberg E, Olmedal G, Suchodolski JS, Spillmann T.
    Vet J. 2018 Feb;232:27-32.
    Läs publikationen här
  • Oral cobalamin supplementation in cats with hypocobalaminaemia: a retrospective study.
    Toresson L, Steiner JM, Olmedal G, Larsen M, Suchodolski JS, Spillmann T.
    J Feline Med Surg. 2017 Dec;19(12):1302-1306.
    Läs publikationen här
  • Evidence of household transfer of ESBL-/pAmpC-producing Enterobacteriaceae between humans and dogs – a pilot study.
    Ljungquist O, Ljungquist D, Myrenås M, Rydén C, Finn M, Bengtsson B.
    Infect Ecol Epidemiol. 2016; 6: 10.3402
    Läs publikationen här
  • Oral Cobalamin Supplementation in Dogs with Chronic Enteropathies and Hypocobalaminemia.
    Toresson L, Steiner JM, Suchodolski JS, Spillmann T. J Vet Intern Med 2016 Jan-Feb;30(1):101-7
    Läs publikationen här
  • In Vivo Phenotyping of Tumor Metabolism in a Canine Cancer Patient with Simultaneous (18)F-FDG-PET and Hyperpolarized (13)C-Pyruvate Magnetic Resonance Spectroscopic Imaging (hyperPET): Mismatch Demonstrates that FDG may not Always Reflect the Warburg Effect.
    Gutte H, Hansen AE, Larsen MM, Rahbek S, Johannesen HH, Ardenkjaer-Larsen J, Kristensen AT, Højgaard L, Kjaer A.
    Diagnostics (Basel). 2015 Jun 26;5(3):287-9.
    Läs publikationen här
  • Simultaneous Hyperpolarized 13C-Pyruvate MRI and 18F-FDG PET (HyperPET) in 10 Dogs with Cancer.
    Gutte H, Hansen AE, Larsen MM, Rahbek S, Henriksen ST, Johannesen HH, Ardenkjaer-Larsen J, Kristensen AT, Højgaard L, Kjær A.
    J Nucl Med. 2015 Nov;56(11):1786-92
    Läs publikationen här
  • Possible zoonotic transmission of Cryptosporidium felis in a household.
    Beser J, Toresson L, Eitrem R, Troell K, Winiecka-Krusnell J, Lebbad M.Infect Ecol Epidemiol. 2015 Oct 6;5:28463 doi: 10.3402/iee.v5.28463. Läs publikationen här
  • Anti-Müllerian hormone: a potentially useful biomarker for the diagnosis of canine Sertoli cell tumours.
    Holst BS, Dreimanis U.BMC Vet Res. 2015 Jul 25;11:166. doi: 10.1186/s12917-015-0487-5.
    Läs publikationen här
  • Association between fecal S100A12 concentration and histologic, endoscopic, and clinical disease severity in dogs with idiopathic inflammatory bowel disease
    Heilmann RM, Grellet A, Allenspach K, Lecoindre P, Day MJ, Priestnall SL, Toresson L, Procoli F, Grützner N, Suchodolski JS, Steiner JM.. Vet Immunol Immunopathol. 2014 Apr 15;158(3-4):156-66
    Läs publikationen här
  • Ett inhemskt fall av primär dysautonomi hos hund A Mårtensson, U Dreimanis, S Graff. Svensk Vet Tid 11 2013
  • I like my dog, does my dog like me? T Rehn, U Lindholm, L Keeling, B Forkman. Applied Animal Behaviour Science, Applied Animal Behaviour Science, Volume 150, January 2014, Pages 65-73
    Läs publikationen här
  • Evaluation of clinical and electrocardiographic changes during the euthanasia of horses. Buhl R, Andersen LO, Karlshøj M, Kanters JK. Vet J.2013 Jun;196(3):483-91
    Läs publikationen här
  • Canine parvovirus type 2c identified from an outbreak of severe gastroenteritis in a litter in Sweden. Sutton D, Vinberg C, Gustafsson A, Pearce J, Greenwood N. Acta Vet Scand. 2013 Sep 10;55(1):64.
    Läs publikationen här
  • Canine serum C-reactive protein as a quantitative marker of the inflammatory stimulus of aseptic elective soft tissue surgery. Kjelgaard-Hansen M, Strom H, Mikkelsen LF, Eriksen T, Jensen AL, Luntang-Jensen M. Vet Clin Pathol. 2013 Sep;42(3):342-5.
    Läs publikationen här
  • Canine parvovirus type 2c identified from an outbreak of severe gastroenteritis in a litter in Sweden. Sutton D, Vinberg C, Gustafsson A, Pearce J, Greenwood N. Acta Vet Scand. 2013 Sep 10;55(1):64.
    Läs publikationen här
  • Clinical efficacy and safety of a water-soluble micellar paclitaxel (Paccal Vet) in canine mastocytomas. Rivera P, Akerlund-Denneberg N, Bergvall K, Kessler M, Rowe A, Willmann M, Persson G, Kastengren Fröberg G, Westberg S, von Euler H. J Small Anim Pract. 2013 Jan;54(1):20-7.
    Läs publikationen här
  • The first case of Brucella canis in Sweden: background, case report and recommendations from a northern European perspective. Holst BS, Löfqvist K, Ernholm L, Eld K, Cedersmyg M, Hallgren G. Acta Vet Scand. 2012 Mar27;54:18.
    Läs publikationen här
  • Evaluation of preputial cytology in diagnosing oestrogen producing testicular tumours in dogs. Dreimanis U, VargmarK, Falk T, Cigut M, Toresson L. J Small Anim Pract. 2012 Sep;53(9):536-41.
    Läs publikationen här
  • The fecal microbiome in dogs with acute diarrhea and idiopathic inflammatory bowel disease. Suchodolski JS, Markel ME, Garcia-Mazcorro JF, Unterer S, Heilmann RM, Dowd SE, Kachroo P, Ivanov I, Minamoto Y, Dillman EM, Steiner JM, Cook AK, Toresson L. PLoS One. 2012;7(12):e51907.
    Läs publikationen här

Pågående projekt

Postoperativt sonografiskt utseende av abdomen efter kastration av tikar med livmoderinflammation

Ansvarig veterinär/forskare: Mia Nilsson, specialist i hunden och kattens sjukdomar, under utbildning till specialist i bilddiagnostik
Bakgrund och projektets betydelse

Pyometra (livmoderinflammation) är en vanlig sjukdom som drabbar ca 25 % av våra tikar. Den rekommenderade behandlingen är kastrering, det vill säga att man opererar bort livmoder och äggstockar. Mindre komplikationer är vanliga och ses i ca 25 % av fallen. När komplikationer tillstöter efterfrågas ofta en ultraljudsundersökning av buken för att vägleda veterinären i vidare diagnostik och behandling.

Det finns inga publicerade studier som beskriver utseendet på ultraljud efter kastrering. Det kan därför vara mycket svårt att avgöra om de reaktioner som ses är en del av den normala läkningsprocessen eller om en komplikation tillstött.

Material och metoder

30 tikar med livmoderinflammation kommer att ingå i projektet. Efter att tikarna blivit opererade, och den infekterade livmodern tagits bort, så kommer vi att vid tre olika tillfälle ultraljuda buken och ta blodprov på dessa hundar. Vid ultraljudet görs flera olika mätningar av livmoderhals, lymfknutor och området där man knutit av kärlen till äggstockarna. I blodproven som tas analyseras för sänka och vita blodkroppar för att se att den inflammatoriska reaktionen sjunker allteftersom läkningen sker. Nedan ses en tidslinje för projektet.

Under 2018 -2019 kommer det samlas in patienter till projektet. All data som samlas in kommer att analyseras under 2020.

Mål med studien

Denna studie ska dokumentera de normala ultraljudsfynden efter kastrering av hundar med livmoderinflammation. Resultaten av studien kommer att kunna hjälpa veterinärer i deras tolkning av dessa komplexa ultraljudsundersökningar, vilket kan bidra till en mer korrekt diagnos och därmed också en bättre behandling av djuren.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat användande av antibiotika, då vi tydligare kommer kunna säga vad som är normalt och vad som inte är normalt. Dessutom kan det minska kostnader och lidande för hundar och dess djurägare.
Målet är att forskningsresultaten ska publiceras i Veterinary Radiology & Ultrasound, som är en tidsskrift som läses av bilddiagnostiskt intresserade veterinärer världen över.

Externa samarbetspartners

Ingrid Ljungvall, universitetslektor och veterinärmedicine doktor, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala, Fintan McEvoy, professor, Köpenhamns universitet, och Anna Djupsjöbacka, specialist i bilddiagnostik med egen verksamhet.

Finansiering

Stiftelsen Svensk Djursjukvård, Jan Skogsborg Stiftelse, Ture F och Karin Forsbergs Stiftelse, Till min mors minne Amanda Personnes fond, Marianne Thedes stiftelse och Ulla Yards stiftelse

Prevalens vitamin B12-brist hos hundar med idiopatisk epilepsi

Ansvarig veterinär/forskare: Abtin Mojarradi, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, under utbildning till specialist i neurologi.
Bakgrund

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin som finns i fodret hunden äter. Brist på vitamin B12 kan ses vid sjukdomar i magtarmkanalen utan att hunden behöver ha typiska symtom som kräkningar och/eller diarré. Alla celler i kroppen behöver vitamin B12, även det centrala och perifera nervsystemet. Hos människor finns det flera studier som visar på direkta kopplingar mellan brist på vitamin B12 och neurologiska sjukdomar som till exempel epileptiska anfall. Det finns enstaka fallrapporter som tyder på att samma samband finns hos hund. Vi vet idag inte hur vanligt det är att hundar med vitamin B12-brist har epilepsi. Eftersom vitamin B12 sällan analyseras hos hundar med epilepsi finns en risk att hundar med oupptäckt brist inte får rätt behandling.

Material och metoder

I studien ingår 50 hundar med idiopatisk epilepsi samt 50 kontrollhundar som matchas till respektive hund med epilepsi. Denna matchning krävs för att dra slutsatser om en sann skillnad mellan hundar med och utan epilepsi. Blodprover tas för analys av vitamin B12 samt ammoniak som kan bli förhöjt vid brist på vitamin B12. Analys av de intracellulära markörerna MMA och homocystein kommer också genoföras då en intracellulär brist kan förekomma trots normala vitamin B12 nivåer.

Mål med studien

Studien syftar till att avgöra förekomsten av vitamin B12 brist hos hundar med epileptiska krampanfall. Om en ökad förekomst påvisas kan det leda till att vitamin B12 analyseras i högre utsträckning hos dessa patienter. En påvisad brist är enkel att behandla och behandlingen är såväl billig som ofarlig. En obehandlad vitamin B12-brist hos en hund med epileptiska krampanfall kan teoretiskt sett leda till ett sämre svar på antiepileptisk behandling och leda till högre risk för avlivning.

Externa samarbetspartners

Helsingfors Universitet, Royal Veterinary College och Texas A&M University

Prevalens av vektorburna bakterier i blodet hos katter i södra Sverige.

Ansvarig veterinär/forskare: Gunilla Ölmedal, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, under utbildning till specialist i internmedicin

Bakgrund

Vi undersöker förekomsten (prevalensen) av fem bakteriertyper hos katter i södra Sverige – så kallade hemotrofa mykoplasmor, Anaplasma phagocytophilum, olika bartonellaarter, Ehrlichia canis samt olika rickettsior.

Dessa bakterier orsakar feber och/eller blodbrist hos en del, men inte alla, katter som blir smittade. Några av bakterierna kan även orsaka sjukdom hos människor.

Material och metoder

Vi håller på att samla in blodprov från katter för att leta efter arvsmassa från de olika bakterierna.
I vissa fall kan vi använda blod som har blivit över från andra blodprovsundersökningar (alltid efter tillstånd från djurägaren).

Mål med studien

Bättre kunskap om dessa bakteriers spridning gör att veterinärer som undersöker katter med feber och/eller blodbrist lättare kan välja vilka prover som är viktiga att analysera.

Vi undersöker hur vanliga bakterierna är hos katter med eller utan febersjukdomar/blodbrist jämfört med friska katter. Vi jämför även om katter som kommer från en miljö med många katter är smittade oftare än vanliga familjekatter.

Vi vet att de bakterier vi undersöker kan smitta katter men långt från alla katter blir sjuka. Vi försöker därför kartlägga hur mycket vanligare bakterierna är hos sjuka katter än friska. Att hitta bakterien hos en katt som har något annan sjukdom kan feltolkas som att bakterien är grunden till kattens sjukdom. Det innebär en risk att katten inte får rätt diagnos och behandling av sitt egentliga problem samt att katten överbehandlas med antibiotika.

Externa samarbetspartners

Forskningen genomförs i samarbete med professor Michael Lappin vid Colorado State University, USA, som är en internationell auktoritet inom infektionssjukdomar hos katt.

Finansiering

Studien erhåller bidrag från Stiftelsen Svensk djursjukvård samt från Ulla Yards stiftelse för främjandet av veterinärmedicinsk forskning vid Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.

Karaktärisering av mikrobiotan (tarmfloran) hos hundar med kronisk enterit med och utan vitamin B12-brist

Ansvarig veterinär/forskare: Linda Toresson, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, specialist i internmedicin, veterinärmedicine doktor
Bakgrund

Sjukdomar i mag-tarmkanalen är vanliga hos hund. Hundar med kronisk enterit (inflammation i tunntarmen) kan utveckla brist på vitamin B12. Vitamin B12-bristen tros uppstå antingen på grund av inflammatoriska skador i tarmen som gör att tarmen inte fungerar, eller som en följd av en ändrad bakterieflora i tarmen. Fler bakterier som bryter ner vitamin B12 i tunntarmen kan leda till att det blir för lite B12 kvar för upptag. Att en rubbning i bakteriefloran i tarmen verkligen kan leda till vitamin B12-brist är dock inte bevisat med moderna analysmetoder. Eftersom en överväxt av bakterier i tunntarmen tros kunna leda till vitamin B12-brist, är det en del veterinärer som väljer att sätta in antibiotika till hundar med vitamin B12-brist.

Hundar som har både B12-brist och tarminflammation har en sämre prognos att kunna leva ett långt och bra liv med sin sjukdom än de hundar som bara har tarminflammation. Brist på vitamin B12 leda till olika symtom som trötthet, dålig aptit, sämre fungerande nervsystem, blodbrist, viktnedgång, pälsförändringar och skador på tunntarmen med mera.

Material och metod

Vi tar avföringsprover från 20 hundar med tarminflammation utan B12-brist, från 20 hundar med tarminflammation med B12-brist och från 20 friska hundar.

Projektet har två mål:

Att jämföra tarmfloran hos hundar med kronisk tarminflammation med eller utan vitamin B12-brist för att se om det finns någon tydlig skillnad
Att bidra till minskad antibiotikaförskrivning till hundar med vitamin B12-brist

Externa samarbetspartner

Professor Thomas Spillmann, Helsingfors universitet och professor Jan Suchodolski, Gastrointestinal Laboratory, Texas A&M University
Finansiering

Projektet sponsrar av Agria och SKKs forskningsfond