Specialistdjursjukhuset Helsingborg Våra hjärtan klappar för djuren & deras bästa
Idag: Öppet dygnet runt

Forskning

Varför är klinisk forskning viktig?

Patientnära forskning behövs för att vi ska kunna behandla sjuka djur på rätt sätt. Det är viktigt att till exempel jämföra olika behandlingsmetoder och diagnostiska metoder så att vi får bevisat vad som verkligen fungerar. Ny forskning kan leda till bättre sätt att ställa rätt diagnos och bidrar till att vi kan behandla patienter på bästa sätt. Forskning är helt enkelt mycket viktigt för att vi ska kunna förbättra veterinärvården!

Som specialistdjursjukhus har vi stor kunskap och behandlar många patienter. Vi tycker att det är väldigt viktigt att bidra med den kunskapen genom forskning så att
resultaten kan delas med andra veterinärer, både inom Sverige och utomlands. Vi samarbetar med universitet i Sverige, Europa och USA. Våra projekt är naturligtvis etiskt godkända av Jordbruksverket.

Mål
Målet är alltid att publicera resultaten i någon internationell veterinärmedicinsk tidskrift. Sedan 2012 har våra veterinärer varit medförfattare till 10 expertgranskade
artiklar i utländska och svenska veterinärmedicinska tidskrifter. Det är en väldigt hög siffra för ett djursjukhus! Klicka på ”Publicerat” till vänster under rubriken ”Forskning”, så kommer du till en lista över våra senaste publikationer med länkar till sammanfattning av innehållet på engelska.

Finansiering
Flera av våra större studier är finansierade av Stiftelsen Svensk Djursjukvård. Stiftelse Svensk Djursjukvård är en skattefri stiftelse vars ändamål är att främja forskning och utveckling inom allmän och specialiserad djurvård på Specialistdjursjukhuset i Helsingborg och Djursjukhuset i Malmö. Alla donerade medel går oavkortat till stiftelsens ändamål.
För mer information om denna stiftelse, gå till ”Om oss” och välj ”Donationer”

Förutom Stiftelsen Svensk Djursjukvård har vissa av våra pågående projekt finansierats av Ulla Yards Stiftelse och Kerstin Orstadius stiftelse (se ”Om oss” och välj ”Donationer”).

Därutöver har flera av våra projekt beviljats forskningsmedel från bland andra Agria och SKKs forskningsfond, Thure F och Karin Forsbergs Stiftelse och Michael Forsgrens Stiftelse. Att ett projekt beviljas externa forskningsmedel är en kvalitetsstämpel, eftersom det sitter en vetenskaplig nämnd och rangordnar alla ansökningar.

Publicerat

Publikationer i vetenskapliga tidskrifter sedan 2012. Författare från Helsingborg är markerade med fetstil.
Om du klickar på bifogad länk kommer du till en sammanfattning av artikeln på engelska (gäller ej artikeln från Svensk Veterinärtidning).

  • Oral Cobalamin Supplementation in Dogs with Chronic Enteropathies and Hypocobalaminemia.
    Toresson L, Steiner JM, Suchodolski JS, Spillmann T. J Vet Intern Med 2016 Jan-Feb;30(1):101-7
    ( http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26648590)
  • Possible zoonotic transmission of Cryptosporidium felis in a household.
    Beser J, Toresson L, Eitrem R, Troell K, Winiecka-Krusnell J, Lebbad M.Infect Ecol Epidemiol. 2015 Oct 6;5:28463 doi: 10.3402/iee.v5.28463. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26446304)
  • Anti-Müllerian hormone: a potentially useful biomarker for the diagnosis of canine Sertoli cell tumours.
    Holst BS, Dreimanis U.BMC Vet Res. 2015 Jul 25;11:166. doi: 10.1186/s12917-015-0487-5.
    (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26209243)
  • Association between fecal S100A12 concentration and histologic, endoscopic, and clinical disease severity in dogs with idiopathic inflammatory bowel diseaseHeilmann RM, Grellet A, Allenspach K, Lecoindre P, Day MJ, Priestnall SL, Toresson L, Procoli F, Grützner N, Suchodolski JS, Steiner JM.. Vet Immunol Immunopathol. 2014 Apr 15;158(3-4):156-66 (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24518653)
  • Ett inhemskt fall av primär dysautonomi hos hund A Mårtensson, U Dreimanis, S Graff. Svensk Vet Tid 11 2013
  • I like my dog, does my dog like me? (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159113002426)T Rehn, U Lindholm, L Keeling, B Forkman. Applied Animal Behaviour Science, Applied Animal Behaviour Science, Volume 150, January 2014, Pages 65-73
  • Evaluation of clinical and electrocardiographic changes during the euthanasia of horses. Buhl R, Andersen LO, Karlshøj M, Kanters JK. Vet J.2013 Jun;196(3):483-91 (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23290564)
  • Canine parvovirus type 2c identified from an outbreak of severe gastroenteritis in a litter in Sweden. Sutton D, Vinberg C, Gustafsson A, Pearce J, Greenwood N. Acta Vet Scand. 2013 Sep 10;55(1):64. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24016358)
  • Canine serum C-reactive protein as a quantitative marker of the inflammatory stimulus of aseptic elective soft tissue surgery. Kjelgaard-Hansen M, Strom H, Mikkelsen LF, Eriksen T, Jensen AL, Luntang-Jensen M. Vet Clin Pathol. 2013 Sep;42(3):342-5. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23899087)
  • Clinical efficacy and safety of a water-soluble micellar paclitaxel (Paccal Vet) in canine mastocytomas. Rivera P, Akerlund-Denneberg N, Bergvall K, Kessler M, Rowe A, Willmann M, Persson G, Kastengren Fröberg G, Westberg S, von Euler H. J Small Anim Pract. 2013 Jan;54(1):20-7. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23190121)
  • The first case of Brucella canis in Sweden: background, case report and recommendations from a northern European perspective. Holst BS, Löfqvist K, Ernholm L, Eld K, Cedersmyg M, Hallgren G. Acta Vet Scand. 2012 Mar27;54:18. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22452858)
  • Evaluation of preputial cytology in diagnosing oestrogen producing testicular tumours in dogs. Dreimanis U, VargmarK, Falk T, Cigut M, Toresson L. J Small Anim Pract. 2012 Sep;53(9):536-41. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22861159)
  • The fecal microbiome in dogs with acute diarrhea and idiopathic inflammatory bowel disease.Suchodolski JS, Markel ME, Garcia-Mazcorro JF, Unterer S, Heilmann RM, Dowd SE, Kachroo P, Ivanov I, Minamoto Y, Dillman EM, Steiner JM, Cook AK, Toresson L. PLoS One. 2012;7(12):e51907. (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23300577)

Pågående projekt

Vitamin b12-brist hos hund med kronisk enterit – orsak, diagonistik och behandling

Ansvarig veterinär/forskare
Linda Toresson, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, specialist i internmedicin, överveterinär i gastroenterologi, doktorand i gastroenterologi vid universitet i Helsingfors (deltidsdoktorand)

Bakgrund
Sjukdomar i mag-tarmkanalen är vanliga hos hund. Hundar med kronisk enterit (inflammation i tunntarmen) kan utveckla brist på vitamin B12 som en följd av sin sjukdom. Vitamin B12-bristen tros uppstå antingen på grund av inflammatoriska skador i tarmen som gör att tarmen inte fungerar, eller som en följd av en ändrad bakterieflora i tarmen. Fler bakterier som bryter ner vitamin B12 i tunntarmen kan leda till att det blir för lite B12 kvar för upptag.

Hundar som har både B12-brist och tarminflammation har en sämre prognos att kunna leva ett långt och bra liv med sin sjukdom än de hundar som bara har tarminflammation. Brist på vitamin B12 leda till olika symtom som trötthet, dålig aptit, sämre fungerande nervsystem, blodbrist, viktnedgång, pälsförändringar och skador på tunntarmen med mera. Hos människor med vitamin B12-brist och tarmsjukdom fungerar det för de allra flesta lika bra att få vitamin B12-tabletter som B12-sprutor. Det är både billigare och enklare att få tablettbehandling. Hos hund rekommenderas B12-sprutor – men ingen har provat att ge tabletter eller jämföra tablett-eller injektionsbehandling. Linda Toresson driver forskningen, som är en del av hennes doktorandprojekt i mag-tarmsjukdomar vid Helsingfors universitet.

Material och metod
Vi jämför effekten av vitamin B12-behandling som injektioner eller tabletter hos 60 hundar med tarminflammation med avföringsprov och blodprov. Vi kommer också att ta avföringsprov och blodprov på 20 hundar med tarminflammation utan B12-brist, samt från 20 friska hundar.

Projektet har tre mål:

  • Att jämföra om vitamin B12-tillskott i tablettform har lika bra effekt som B12-injektioner hos hundar med kronisk tarminflammation
  • Att jämföra tarmfloran hos hundar med kronisk tarminflammation med eller utan vitamin B12-brist för att se om det finns någon tydlig skillnad
  • Att undersöka nyttan av att analysera två olika markörer för B12-brist (homocystein och metylmalonsyra) som bättre visar om det finns B12-brist inne i cellerna

Samarbetspartner
Helsingfors universitet och Texas A&M University

Finansiering
Projektet sponsrar av stiftelsen Svensk djursjukvård samt Agria och SKKs forskningsfond
_______________________________________________________________________________________________________

Prevalens av vektorburna bakterier i blodet hos katter i södra Sverige.

Ansvarig veterinär/forskare: Gunilla Ölmedal, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, under utbildning till specialist i internmedicin

Bakgrund
Vi undersöker förekomsten (prevalensen) av fem bakteriertyper hos katter i södra Sverige – så kallade hemotrofa mykoplasmor, Anaplasma phagocytophilum, olika bartonellaarter, Ehrlichia canis samt olika rickettsior.
Dessa bakterier orsakar feber och/eller blodbrist hos en del, men inte alla, katter som blir smittade. Några av bakterierna kan även orsaka sjukdom hos människor.

Material och metoder
Vi håller på att samla in blodprov från katter för att leta efter arvsmassa från de olika bakterierna.
I vissa fall kan vi använda blod som har blivit över från andra blodprovsundersökningar (alltid efter tillstånd från djurägaren).

Mål med studien
Bättre kunskap om dessa bakteriers spridning gör att veterinärer som undersöker katter med feber och/eller blodbrist lättare kan välja vilka prover som är viktiga att analysera.
Vi undersöker hur vanliga bakterierna är hos katter med eller utan febersjukdomar/blodbrist jämfört med friska katter. Vi jämför även om katter som kommer från en miljö med många katter är smittade oftare än vanliga familjekatter.

Vi vet att de bakterier vi undersöker kan smitta katter men långt från alla katter blir sjuka. Vi försöker därför kartlägga hur mycket vanligare bakterierna är hos sjuka katter än friska. Att hitta bakterien hos en katt som har något annan sjukdom kan feltolkas som att bakterien är grunden till kattens sjukdom. Det innebär en risk att katten inte får rätt diagnos och behandling av sitt egentliga problem samt att katten överbehandlas med antibiotika.

Samarbetspartners
Forskningen genomförs i samarbete med professor Michael Lappin vid Colorado State University, USA, som är en internationell auktoritet inom infektionssjukdomar hos katt.

Finansiering
Studien erhåller bidrag från Stiftelsen Svensk djursjukvård samt från Ulla Yards stiftelse för främjandet av veterinärmedicinsk forskning vid Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg.
__________________________________________________________________________________________________________

 

En prevalensstudie av ESBL-bärarskap i tarm hos människa och hund i samma hushåll.

Ansvarig veterinär/forskare: Ditte Ljungquist Leg.veterinär, Leg. Läkare Oskar Ljungquist, Infektionskliniken Helsingborgs lasarett.

Bakgrund
ESBL (extended spectrum betalactamase) är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som bryter ner en viss grupp av antibiotika. ESBL är en resistensmekanism som finns bland annat hos tarmbakterier. Både människor och djur kan bära ESBL-producerande bakterier (ESBLpb) i tarmen utan att bli sjuka. Om sjukdom uppkommer av en ESBLpb riskerar behandlande läkare/veterinär att sätta in icke-adekvat antibiotikabehandling då dessa bakterier är resistenta mot standardbehandling. Inom såväl human- som veterinärmedicinen utgör ESBLpb ett ökande problem då dessa ofta orsakar infektioner och att smittspridningen sker i snabbare takt än för andra resistenta bakterier. Den vanligaste humaninfektionen orsakad av ESBLpb är urinvägsinfektion. Bukinfektion, lunginflammation och sepsis förekommer likaså.
Det är visat att ESBLpb finns hos friska hundar i Sverige, men det är idag inte klarlagt hur de förvärvar dessa bakterier. Studier har visat att antibiotikabehandling innebär en riskfaktor för bärarskap av ESBLpb.
För andra resistenta bakterier har man visat att smitta sker mellan husdjur och människa. Människa och hund kan bära på identiska stammar av andra typer av resistenta tarmbakterier, tydande på spridning mellan människan och hund.

Målsättning
Studien syftar till att öka kunskapen om bärarskap av ESBL-producerande bakterier med fokus på människa och hund i samma hushåll.

Material och metoder
Patienter med påvisat bärarskap av ESBLpb i avföring som lever med hund/hundar i samma hushåll kontaktas och tillfrågas om de vill inkluderas i studien. Patientinformation och provtagningsmaterial med instruktion skickas hem till patienten som får provta sin hund. Om det finns fler hundar i ett hushåll väljs en hund slumpmässigt ut som provtas och analyseras för förekomst av ESBLpb i faeces.
En kontrollgrupp utgörs av människor utan påvisade ESBL-producerande bakterier i urin eller faeces som lever med hund/hundar i samma hushåll. En hund från varje hushåll inkluderas och provtas.
Samtliga patienter/djurägare i studien får via brev ett frågeformulär för att kartlägga smittspridning av ESBLpb. Därefter tas telefonkontakt med patienterna/djurägarna för att inhämta svaren på dessa frågor och dessutom ges deltagarna möjlighet att få svar på frågor som uppkommit rörande studien.

Finansiering
Ulla Yard stipendie