Knölar på hund och katt

Majbritt, vilken typ av ”knölar” på hund och katt finns det?

Det finns många olika typer av det man brukar uppfatta som knölar men långt ifrån alla är cancer. Ofta när vi pratar om knölar så tänker vi på cancer och tumörer men knölar kan vara så mycket annat. Till exempel cystor (vätskefyllda blåsor), granulom (inflammationshärdar), bölder, vårtor och skin tags.

Kan du beskriva dessa knölar lite närmare?

En cysta är en vätskefylld blåsa, som uppstår i någon form av körtelvävnad. Det är vanligtvis helt ofarliga. Två av de mest förekommande varianterna är epidermoid cysta som är fylld med keratin (döda hudceller) eller sebakös cysta som är fylld med talg. De kallas ibland för aterom, och ger sällan obehag för djuret så länge de inte brister. Skulle det hända kan bakterier komma in och orsaka infektion som i sin tur tvingar fram en operation. Därför är det viktigt att inte trycka eller klämma på cystorna.

Andra cystor är spottkörtelcystor på halsen. De är fyllda med saliv på grund av att utförselgången i spottkörteln har blivit skadad. Det leder till att saliven inte kan ta sig ut den vanliga vägen och istället samlas och bildar cystor. Den här typen av spottcystor bör alltid opereras bort.

Kikar vi lite närmare på granulom så betyder det en inflammatorisk svullnad. De kan uppstå efter insektsbett, fästingsbett eller främmande föremål. De kan göra ont och irritera men brukar ofta försvinna av sig själva inom några veckor. I de fall det finns bakterier i svullnaden även efter att den har lagt sig så kan det utvecklas en form av fylld böld som måste tömmas eller tas bort. Bölder innebär ofta en del obehag för djuret.

Många äldre hundar och några katter utvecklar skin tags och vårtliknande strukturer. Detta är godartade förändringar som sällan ger anledning till problem men som kan tas bort om de sitter på ett obekvämt ställe. Vårtor hos unga djur uppstår endast efter smitta med papillomavirus och är väldigt ovanligt.

Tack Majbritt. Jag tänkte att vi skulle prata lite om tumörer eftersom de kan skapa oro

Ordet tumör medför ofta rädsla hos oss människor men om vi fördjupar oss lite i just tumörer så behöver de inte innebära fara. De kan vara godartade eller elakartade. Får man diagnosen cancer betyder det att tumören är elakartad och har potential till att växa till sig i vävnaden. Den kan också sprida sig lokalt och till andra delar av kroppen genom blodkärl eller lymfsystem.

En godartad tumör innebär däremot inte cancer och den har inte heller potential att sprida sig på något vis i kroppen. Däremot kan den växa sig stor och leda till besvär om den sitter olyckligt till.

Kan alla varianter av knölar drabba hund och katt?

Tumörer kan uppstå i alla organ hos alla djur men det finns förstås tumörer som är väldigt vanliga och sen de som är mindre vanliga. Hur vanlig eller ovanlig en viss typ av tumör är skiljer sig mellan olika djurslag. Som exempel ser man väldigt ofta elakartade tumörer invärtes hos iller och utvärtes hos möss, medan alla former av tumörer är ovanliga hos kanin.

Risken att drabbas av cellförändring eller tumörer ökar med åldern för alla djur. Det beror på att tumörcellerna måste genomgå flera cykler av utveckling för att uppnå det som gör dem till exempelvis cancer. Djurens kroppar reparerar eller avdödar hela tiden celler som utvecklar sig i fel riktning men med åren försämras processen och tillsammans med djurets förbestämda genetiska uppsättning och yttre miljöfaktorer ökar risken för att kroppen inte ska klara av att hand om eventuella cellförändringar. Därmed ökar risken för tillväxt av tumörer och cancer.

Vilken typ av tumör är den vanligaste?

Hos hund och katt är det absolut vanligast att utveckla tumörer i huden och där får hundarna oftare godartade tumörer medan upp emot 70% av katters hudtumörer är elakartade.

Den typ av tumör vi ser mest hos katt är basalcellstumör och hos hund är det fettknutor (lipom) och mastcellstumörer. Fettknutor är godartade tumörer och om inte de växer sig väldigt stora eller börjar störa djuret brukar vi låta dem vara. Mastcellstumörer är i regel en elakartad tumör men om man tar bort den i ett tidigt skede har de flesta djur en god chans att återhämta sig.

Förutom hudrelaterade tumörer drabbas hundar ofta av juvertumörer. Det beror på att vi i Sverige inte har för vana att kastrera våra hundar i tidig ålder.

Hur gör jag som djurägare för att hitta eventuella knölar?

Det är en bra vana att känna igenom sin hund och katt för knölar ungefär en gång i månaden men det kan vara lättare sagt än gjort eftersom vissa djur inte alls tycker om att bli undersökta och hanterade. Likaså kan stor och yvig päls försvåra. Om man har en tik eller honkatt är det viktigt att känna lite extra på juverraden eftersom det är så pass vanligt förekommande med knölar där. Hos katterna finns vanligen fyra juverdelar på var sida, och hos hundarna fem juverdelar på var sida.

Om man hittar en knöl på sin hund eller katt ska man ha den under uppsikt i två till fyra veckor. Är den svår att se kan man klippa bort lite päls runtomkring eller markera med nagellack så att man är säker på att hitta rätt ställe varje gång. Om knölen inte försvinner eller minskar i storlek inom fyra veckor är det bäst att få den undersökt av veterinär. Likaså om man upptäcker en knöl som verkar göra ont, växer fort, blir sårig eller börjar blöda. Då ska man inte vänta för länge med att få den undersökt.

För att genomgången ska bli så naturlig och regelbunden som möjligt rekommenderar vi att man känner igenom djuret i samband med annan hantering eller skötsel. Kan till exempel vara vid tandborstning och då kan man också passa på att titta efter eventuella knölar i munnen.

Kan man som hund- och kattägare känna/se om knölen är en god- eller elakartad tumör?

Även om vissa tumörer kan ha ett specifikt utseende och man därför tror sig veta vilken typ av tumör det är så är det helt omöjligt för både djurägare och veterinär att ställa diagnos och avgöra om en knöl är god- eller elakartad utan provtagning.

Fram till dess att man får provsvar och säkert vet vad det är kallar man alla utväxter för knölar eller knutor.  Ett bra exempel på hur svårt det är att fastställa vad det är för knöl utan provtagning är mastcellstumören (mastocytom) som är en väldig vanlig hudtumör hos både hund och katt. Den kallas till och med ”the great pretender” eftersom den kan se ut på många olika vis. Den kan se ut som en vanlig fettknöl eller vårta och den kan förhålla sig liten och lugn i flera år för att sen plötsligt börja växa och ge olika besvär för att sedan nästan försvinna igen.

Vad händer hos veterinären och vilka behandlingar finns för olika typer av knölar hos hund och katt?

För att ställa diagnos och därmed också veta vilken typ av behandling som blir bäst måste man ha ett prov från knölen. Oftast går det att ta prov på patienten i vaket tillstånd och då gör man en så kallad finnålsbiopsi (ett cellprov) som sen sprutas ut på ett objektglas och analyseras under mikroskop. I vissa fall räcker detta för att man sa kunna ställa diagnos men i andra fall ger provet bara en lätt indikation eller kanske ingen ledtråd alls och då får man gå vidare med ytterligare provtagning.

Näst på tur blir då en vävnadsbiopsi som sker under narkos. Provet måste  skickas till patolog för en histopatologisk bedömning. Den typen av analys tar lite längre tid men är relativt exakt. Provet möjliggör också ytterligare analys för att bedöma hur aggressiv tumören är och ibland också vilken typ av cellgiftsbehandling som är mest lämplig.

För tumörer som sitter i invärtes organ kan det bli nödvändigt att genomföra någon form av bilddiagnostik, exempelvis ultraljud, röntgen eller skiktröntgen (DT) för att därefter ta prov vid operation eller endoskopi.

I de fall djurets allmäntillstånd tillåter det väljer man att avlägsna och operera bort de tumörer man hittar.

Ibland kan tumören ha spridit sig eller vara för omfattande för att få ett bra resultat med kirurgi, och man kan då välja att kombinera med strålbehandling, cellgift eller annan typ av medicinsk behandling för att försöka bota djuret. Om man redan vet att denna tumör inte går att ta bort, exempelvis lymfcancer eller långt gången cancer, kan man välja att enbart ge medicinsk behandling för att minska besvären och bevara en god livskvalitet i en kortare eller längre tid.

Vid knölar hos hund och katt tycker jag att det är viktigt att inte döma ut en patient för tidigt på grund av okunskap eller sin personliga överbevisning; det är viktigt att lyssna in vilka förväntningar och möjligheter djurägaren har. Så länge man tänker att djuren ska leva och dö med värdighet så bör det finnas utrymme för diskussion av behandlingsmöjligheter.

Alltså!

• Undersök din hund och katt en gång per månad
• Uppsök alltid veterinär om en knöl inte minskar i storlek eller försvinner helt inom fyra veckor

Så gör du en knölkoll

Läs mer om knölar hos hund och katt

• Knölar hos hund
• Knölar hos katt