Cushings hund

Vad är Cushings sjukdom

Cushings sjukdom, Cushings syndrom, Hyperadrenokorticism eller Hyperkortisolism är olika benämningar på när en hunds binjurar producerar för mycket kortisol. Kortisol är kroppens motsvarighet till kortison. När kroppen behöver kortisol skickar hypofysen ut adrenokortikotropt hormon (ACTH) som signalerar till binjuren att producera kortisol. Har binjuren producerat tillräcklig med kortisol skickas istället en stoppsignal till hypofysen som slutar skicka ut ACTH.

Det finns olika former av Cushings sjukdom hos hund

• I 80-85% av fallen är orsaken en tumör i hypofysen. Då sker en okontrollerad överproduktion av hormonet ACTH i hypofysen, vilket innebär att binjurarna konstant får signal om att producera kortisol. Dessa tumörer är oftast små och ger inga problem på platsen. Man brukar därför rekommendera medicinsk behandling.
• I 15-20% av fallen är orsaken en tumör i binjuren. Då producerar den för mycket kortisol och lyssnar inte på kroppens stoppsignaler om att det redan finns tillräckligt.
• Ibland uppstår Cushings sjukdom på grund av långvarig medicinering med kortison.

Det finns vissa hundraser som är predisponerade att få Cushings sjukdom som t.ex pudel, tax och terrier, men alla hundar kan drabbas.

Harvey Cushing

Namnet på sjukdomen kommer från den amerikanske neurokirurgen och patologen Harvey Cushing. Han var först att beskriva sjukdomen 1932.

Cushings hund symtom

Vanligtvis får hundar nedanstående typiska symtom. Ibland är symtomen mindre tydliga. Många symtom är desamma som biverkningar vid kortisonbehandling.

• Ökad törst och urinering (polydipsi och polyuri).
• Färglös urin.
• Ökad aptit.
• Tunnare päls/hårlöshet. Hårlösa fläckar brukar börja på sidorna och sen spridas till övriga kroppen.
• Övervikt.
• Hängande buk.
• Tunn och skör hud.
• Muskelatrofi, det vill säga musklernas vävnad minskar eller förtvinar helt. Hundens ben kan bli magra.
• Uteblivna löp.
• Ökad risk för infektioner i huden och kroppen.
• Urinvägsinfektioner.
• Hässjande/flåsande.
• Slöhet.

Symtomen kan lätt blandas ihop med att hunden åldras och går upp i vikt för att den inte orkar röra på sig som tidigare.

Cushings sjukdom utvecklas långsamt och om behandling inte sätts in i tid kan hunden bli akut sjuk. Vid misstanke om Cushings sjukdom på hund ska man boka tid till veterinär snarast möjligt.

Vissa hundraser är predisponerade att få Cushings sjukdom som t.ex terrier-raser.

Cushings sjukdom hund – undersökning

För att diagnosticera Cushings sjukdom på hund analyseras blodprover och urinprover. Man brukar också göra ett stimulationstest och ett ultraljud av binjurarna.

• I blodprov ser man förändringar som tyder på för hög kortisolnivå.
• I urinprov kollar man urinens koncentration, den brukar minska vid Cushings sjukdom. Det finns också testar för att se mängden kortisol i urinen.
• Med ett så kallat suppressionstest undersöks hur binjurarna svarar på ökade kortisonnivåer. Veterinären sprutar in kortison i hundens blod. Sedan mäts hur/om kroppens egen kortisolmängden ändras. Hos friska hundar minskar kortisolproduktionen, men inte hos sjuka hundar. Detta test tar flera timmar så hunden måste vara kvar hos veterinären över dagen.
• Cushings beror oftast på tumörer. För att undersöka om så är fallet och hur en eventuell tumör ser ut kan man göra en ultraljudsundersökning av binjurarna och/eller en datortomografi av hypofysen (körtel i hjärnan som bildar binjurebarksstimulerande hormon).

Behandling av Cushings sjukdom på hund

Medicinsk behandling

• De flesta hundar med Cushings sjukdom rekommenderas medicinsk behandling med trilostan. Medicinen ges livet ut i kapselform. Det tar tid att ställa in rätt doser för just din hund och dosen av medicin varierar kraftigt mellan patienter. Den första tiden är veterinärbesök med några enstaka veckors mellanrum för blodprovstagning nödvändig. Därefter brukar det räcka med veterinärbesök var 3e till 6e månad.
• Bevakning av hur hunden mår och uppföljning med regelbundna blodprov är viktigt för att undvika biverkningar. Biverkningar kan i grava fall vara livshotande. Medicinering, regelbundna kontroller hos veterinär och att vara uppmärksam på hur hunden mår är nödvändigt under resten av hundens liv.
• För hög dos medicin kan ge symtom som kräkning/diarré, trötthet, illamående och nedsatt aptit. Om du uppmärksammar dessa symtom under behandling bör du omedelbart kontakta veterinär.
• Det händer att hundar drabbas av Addisonkris under behandlingen. Risken för det är dock liten om man följer veterinärens ordination och går på de rekommenderade kontrollerna.
• Den medicinska behandlingen brukar fungera bra och hunden brukar snabbt blir bättre efter att behandling satts in. Allra först brukar man märka att törsten minskar (dagar-enstaka veckor). Att hud, päls, vikt, med mera återställs till normalt tar lite längre tid (månader). Hundar under behandling brukar kunna leva ett bra liv i många år.

Kirurgisk behandling

• Om tumören sitter i ena binjuren kan man operera bort den binjuren. Det är dock en avancerad operation med stor risk för komplikationer, vilka kan vara dödliga. Om allt går bra kan hunden dock bli fri från sina symtom.
• Om tumören sitter i hypofysen i hjärnan kan man överväga operation om tumören trycker på hjärnvävnaden och ger problem. Det krävs dock livslång medicinering efter operationen och det finns även risk för återfall. Operationen utförs i dagsläget inte i Sverige.