Kastning (abort) hos häst

Att ett dräktigt sto förlorar sitt foster förekommer och orsaken är inte alltid uppenbar. Men det är viktigt att försöka ta reda på varför stoet kastat eftersom det kan bero på smittsamma sjukdomar som virusabort, eller defekter hos stoet som kan påverka kommande dräktigheter.

Definition på kastning hos häst

Denna artikel handlar om kastning/abort och då menar vi förlust av ett foster mellan dag 40 och 300 under dräktigheten. Innan dag 40 är organen inte utvecklade och det blivande fölet kallas embryo och då kallar vi det tidig embryodöd, och efter dag 300 i dräktigheten talar vi istället om dödfött föl. Dessa behandlas inte i denna artikel. Abort är som tur är inte så vanligt. Siffror kring 5 % risk för abort mellan dag 40 till 150 och 2 % mellan dag 150 och 300 anges ofta, men risken för abort varierar mycket beroende på var i världen stoet befinner sig eftersom riskfaktorerna skiljer sig åt betydligt. 

Om oturen är framme och stoet kastar sitt föl är det bra om orsaken kan konfirmeras så att risken för samma problem i framtida dräktigheter minskar.


Orsak till kastning hos häst

Det förekommer flera olika orsaker till att ston aborterar sina foster. Här listas några av de vanligaste: 


Omvriden navelsträng

I en ny dansk studie var detta den vanligaste orsaken till att ston kastade sina foster; hos så mycket som 60 % av de danska stona var detta den bakomliggande orsaken (1), medan i andra studier är det en vanlig orsak om än inte lika dominerande. 

Navelsträngen är normalt i genomsnitt 55 cm lång och vriden 4-5 varv. I fallen där abort sker är navelsträngen omvriden till den grad att passagen av näringsutbytet till fostret strypts. Navelsträngen kan vara vriden antingen runt sig själv eller runt fostret. Ibland ses detta direkt vid inspektion av det kastade fostret och navelsträngen, men ibland kan omfattningen av skadorna bara verifieras genom undersökning under mikroskop. 

Det har diskuterats om det finns ett samband mellan lång navelsträng och ökad risk och likaså att längden på navelsträngen kan vara individuell hos ston, vilket i så fall skulle öka risken för samma problem i framtida dräktigheter. Om omvriden navelsträng är orsaken till kastning en gång finns nog ingen anledning att inte betäcka stoet igen, men om problemet upprepas finns all anledning att överväga annan användning av stoet. 

Omvriden navelsträng orsakar vanligen abort i månad 5-10 (topp i 7:e månaden). Fostret kan aborteras omgående, men vanligen dröjer det ett tag varvid fostret har börjat brytas ner och upplösas.  
 

Bakteriell infektion

Bakteriella infektioner i livmoder, fosterhinnor eller foster är också relativt vanligt förekommande orsaker till kastning hos ston. De är ofta inte smittsamma bakterier utan bakterier som är vanligt förekommande i hästarnas miljö, men som ges möjlighet att infektera genom bristande skydd hos stoet på något sätt. Bakterierna kan komma in i livmodern redan i samband med betäckning/inseminering. De kan även komma in senare under dräktigheten om förslutningen av livmoderhalsen inte fungerar som den ska, till exempel om det finns ärrvävnad i livmoderhalsen efter tidigare förlossningsskador eller om stoets konformation gör att det sugs in luft och bakterier via vulva. Vidare förekommer spridning av bakterier via blodbanorna i samband med systemisk bakteriella infektioner hos stoet.

Bakteriella infektioner kan landa moderkakan och påverka utbytet av närings-och slaggprodukter negativt men kan även infektera själva fostret och orsaka sepsis. Ibland ses symtom på stoet i form av flytningar, för tidig juverutveckling och prematur laktation, men många gånger kastar stoet utan föregående symtom. Vid inspektion av efterbörden noteras ofta lokalt eller generellt missfärgade svullna områden, och ibland illaluktande sekret. Det är dock inte alltid förändringarna är tydliga för blotta ögat, utan även i detta fall krävs ibland undersökning under mikroskop och bakteriologisk odling för att fastställa orsak. 

Det förekommer också bakterier som specifikt infekterar livmodern. Exempel på detta är arter av Salmonella, Leptospira, Clamydia, Nocardia och Taylorella (orsakar CEM). Dessa är sällan diagnosticerade hos oss, men bör finnas med på listan av differentialdiagnoser då de kan förekomma.  
 

Virusabort (Ekvint herpesvirus typ 1; EHV-1)

Virusabort är ytterligare en sjukdom som vi absolut måste ha i åtanke vid kastning hos ston hos oss i Sverige. EHV-1 orsakar förkylningssymtom hos häst, men kan även ge neurologisk sjukdom eller abort. Sjukdomen är lurig då den dels smittar i samband med att hästarna har symtom, men viruset kan också ligga latent (vilande) hos stoet och aktiveras i samband med stress och då orsaka abort. Virusabort kan alltså inte uteslutas som orsak även om hästarna i besättningen inte träffat andra hästar på mycket länge. Aborterna sker vanligen i senare delen av dräktigheten. Oftast syns inga föregående symtom på stoet, och foster och fosterhinnor kan se helt normala ut. Diagnosen bekräftas genom att foster och fosterhinnor skickas för analys. Foster, fosterhinnor och fostervätskor innehåller höga halter av virus, så det är fundamentalt att hindra andra dräktiga ston från kontakt med det drabbade stoet eller miljön där kastningen skett till dess att sanering skett.

Även EHV-4 kan i sällsynta fall orsaka abort hos ston. Läs mer om virusabort.
 

Ekvin virusarterit (EVA)

Ekvin virusarterit (EVA) är en välkänd orsak till abort men är mycket sällan förekommande i Sverige. I de fall foster och fosterhinnor skickas för analys av EHV-1 och 4 ingår oftast även analys för EVA. 
 

Tvilling

Tvillingdräktighet är en orsak till abort som minskat betydligt sedan mer regelbunden tidig dräktighetsdiagnostik och eliminering av tvilling blivit vanlig. Stoets livmoder är inte konstruerad för mer än ett foster, kontaktytan räcker inte till näringsutbyte med två foster. Tvillingdräktighet kan leda till att ett foster dör tidigt och då kan det andra utvecklas normalt. Annars aborterar stoet vanligen, och risken för dystoki är stor om det sker i senare delen av dräktigheten. Det förekommer att två föl föds levande, men de är ofta svaga vid födseln. 

Det förekommer att det föds två levande föl som klarar sig vid tvillingdräktighet, men det är sällsynt. I de flesta fall leder tvillingdräktighet till abort, förlossningskomplikation, och dödfödda eller svaga föl varför tidig dräktighetsdiagnostik och åtgärd rekommenderas. 
 

Missbildning

På samma sätt som vid tvillingdräktighet tror vi att många foster med kromosomdefekter och missbildningar dör redan i embryostadiet, men i vissa fall fortgår dräktigheten längre och orsakar istället sen abort. I många fall är det uppenbart vid inspektion av fostret att det är missbildat, medan i andra fall krävs obduktion. 
 

Endometrios (även kallad kronisk livmoderinflammation)

Med endometrios avses kroniska förändringar i livmodern som är orsakade av tidigare bakteriella infektion eller degenerativa åldersförändringar. Vävnaden i livmoderslemhinnan tillbakabildas och ersätts med ärrvävnad och möjligheten till näringsutbyte med fostret begränsas. Det drabbar oftast äldre ston som haft många föl. I vissa fall föds små svaga föl efter en onormalt lång dräktighet, i andra fall aborteras fostren i senare delen av dräktigheten när moderkakan inte klarar sin uppgift längre. Diagnosen bekräftas efter analys av vävnadsprov från livmoder. 
 

Annan sjukdom hos stoet

Förutom de specifika infektionssjukdomar som nämnts ökar risken för allvarlig sjukdom, nedsatt födointag och stress hos stoet risken för abort. 
Livmoderomvridning är en specifik sjukdom hos stoet som kan orsaka kastning, läs mer här.
 

Övrigt

I USA har periodvis många ston aborterat efter exponering för ”eastern tent caterpillars”, (en sorts malfjäril) i det syndrom som benämns ”mare reproductive loss syndrom”. 
Vallfoder som infekterats av toxinproducerande svampar är också en orsak till abort och reproduktionsstörningar i många länder.  Det är främst gräsarter som rajgräs och svingel som infekteras. Situationen i Sverige är inte klarlagd (2).
 

Oklar orsak

Det är tyvärr inte ovanligt att orsaken till kastningen inte kan fastställas trots undersökningar och provtagningar. 
 

Symtom på kastning hos häst

När dräktigheten förloras tidigt under perioden kan fostret resorberas och då märks ingenting på stoet. Om det är efter dag 60 föds vanligen det döda fostret och fosterhinnorna fram så och det blir uppenbart att stoet har kastat. 
Kastningen sker ofta komplikationsfritt eftersom fostret är så litet, men det förekommer även att stoet får svårighet på grund av fosterfelläge eller tvilling om det är större foster. Det är också vanligt med kvarbliven efterbörd hos ston som har kastat foster. 
 

När ska jag söka vård hos veterinär och vad gör veterinären vid kastning?

Vid ett fall av kastning är det ofta lämpligt att kontakta veterinär omgående för rådfrågning. I vissa fall kan det bli aktuellt med veterinärbesök för undersökning av stoet, det döda fostret och fosterhinnorna, i andra fall kan veterinären bidra med råd kring lämplig provtagning och isolering av det drabbade stoet. 

Att försöka fastställa orsaken till aborten kan ha stor betydelse för hur stoet bör hanteras i samband med framtida betäckning och dräktighet. Som nämnts ovan kan dock inte orsaken fastställas i alla fall, trots provtagning och undersökning. 
 

Behandling vid kastning/abort hos häst

I de fall stoet drabbas av dystoki, livmoderinflammation eller kvarbliven efterbörd behövs akut behandling, i andra fall är det främst efter att orsaken till aborten konfirmerats om eventuell behandling för att förhindra liknande problem i framtida dräktigheter kan bli aktuell. 

 Det dräktiga stoet ska undvika stress och smittsamma sjukdomar. 

Vad kan jag göra själv för att minska risken att mitt dräktiga sto ska kasta?

För att minska risken för abort hos ston finns det flera saker du som hästägare kan göra: 

  • I samband med betäckningen bör stoets reproduktiva hälsa undersökas av veterinär. I de fall det finns misstanke om tidigare bakteriella infektion eller endometrios kan odling eller vävnadsprov från livmodern bli aktuell. Om stoets genitala konformation gör att hon suger in luft i slidan rekommenderas ofta en enklare operation som förhindrar detta. 
  • Genom att låta veterinär kontrollera dräktigheten i tidigt stadium kan eventuell tvillingdräktighet upptäckas och åtgärdas för att förhindra detta problem. 
  • När det gäller smittsamma sjukdomar gäller det att undvika stress och kontakt med nya hästar, läs mer här.

Läs mer om fölning

Våra djursjukhus och kliniker är väl förberedda för att hjälpa er med frågor eller vård i de fall det skulle behövas. Läs gärna mer om en av våra stora fölavdelningar och hur du kan förbereda inför fölning.

Referenser

1: Agerholm JS et al. A Diagnostic Survey of Aborted Equine Fetuses and Stillborn Premature Foals in Denmark. Front Vet Sci. 2021 Nov 10;8:740621.
 
2. Darenius K. Svampgifter i vallgräs och reproduktions - problem hos häst. Svensk Veterinärtidning. 2011;12:21-24
 

 

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen