Vingelsjuka hos katt

Vingelsjuka katt - symtom

Till en början är symtomen på vingelsjuka ofta lindriga/otydliga. Sjukdomsutvecklingen varierar från individ till individ. Katten kan bli mycket sjuk på bara en vecka. Vanligtvis förvärras symtomen efterhand som tiden går och de blir fler. 

Symtom på vingelsjuka hos katt:

• Slöhet.
• Minskad aptit.
• Katten slutar dricka.
• Feber.
• Katten blir mer social.
• Katten jamar mer.
• Aggressivitet, ganska ovanligt.
• Tillbakadragenhet.
• Nedstämdhet.
• Stirrande blick.
• Katten kan inte dra in klorna.
• Svårighet att samordna rörelserna i bakbenen.
• Vinglighet.
• Svårt att hoppa upp och ner.
• Stel gång.
• Stelhet i nacke.
• Försämrade reflexer.
• Ömhet på bakre delen av ryggen.
• Förlamning i bakkroppen.
• Krampanfall.
• Klåda.
• Blindhet.

Symtomen tros uppkomma både av direktpåverkan från viruset samt vara effekter av kroppens immunförsvar som aktiveras.

Uppsök veterinär vid misstanke om vingelsjuka!

Bornaviruset

Studier har kunnat påvisa samband mellan bornavirus och vingelsjuka. Dock finns flera fall rapporterade där typiska symtom på vingelsjuka iakttagits där man inte kunnat påvisa bornavirus. Bornaviruset infekterar celler i centrala nervsystemet, alltså hjärna och ryggmärg, och ger inflammation i hjärna, hjärnhinnor och ryggmärg. I Centraleuropa har bornasjukan varit känd länge då den sporadiskt drabbat hästar och får. Namnet bornavirus kommer från den tyska staden Borna där ett stort antal hästar drabbades i slutet av 1800-talet. Även i Sverige drabbas hästar. En liknande symtombild kan uppstå hos papegojor då man benämner sjukdomen arasjukan. Viruset som hittats hos fåglar är dock inte exakt likadant som bornaviruset. Det händer att andra däggdjur och fåglar drabbas, men det är mer sällsynt.
 

Smittkällor och smittvägar

Varken smittkälla eller smittvägar är säkert utredda men det finns teorier.

• Det är så gott som bara utekatter som drabbas så man tror att virus kommer någonstans från naturen. Kanske från bytesdjur såsom fåglar och/eller gnagare. Bornaviruset har hittats i fågelavföring och i Finland har man hittat antikroppar mot viruset hos sorkar.
• Ett annat tecken på att det är bytesdjur som överför smitta till katt är att sjukdomen uppträder oftare på sommarhalvåret. 
• Virus verkar inte smitta direkt mellan katt till katt.
• Troligen infekteras katten via nervvävnad i mun- och näshåla.
• Tiden från smittillfälle till sjukdomsutbrott varierar från dagar till månader.

Vad gör veterinären?

Om man misstänker vingelsjuka ska man uppsöka veterinär.

Med utgångspunkt i synliga symtom och med blodprov kan man ge en sannolik diagnos, men inte en helt säker. Helt säker på att det är vingelsjuka katten drabbats av ser man bara vid en obduktion.

Med blodprov kan man se om det finns antikroppar mot bornavirus i blodet. I en undersökning hade 81 % av katterna med vingelsjuka antikroppar i blodet, men även 16% av de friska katterna i samma region hade antikroppar. Man kan alltså hitta antikroppar både hos sjuka katter och friska katter.

Med blodprover och andra undersökningar, till exempel magnetröntgen, kan man leta efter och eventuellt utesluta andra neurologiska problem hos katten.

Vingelsjuka katt - behandling

I dagsläget finns det tyvärr inget sätt att bota katter som drabbats. Kroppens eget immunförsvar måste ta hand om infektionen. Katter med ett starkt immunförsvar har något bättre chans att återhämta sig.

Man kan eventuellt förbättra kattens tillstånd genom att använda medel som dämpar inflammationen i nervsystemet.

En del katter kan bli bättre igen och kan eventuellt leva i några år, dock blir de aldrig helt återställda. De flesta katter avlivas efter cirka en månad.
Det bedrivs forskning för att ta fram ett vaccin mot sjukdomen.

Vilka individer drabbas av vingelsjuka?

Det är mestadels katter med möjlighet att vistas ute som får vingelsjuka.

Katter på landet drabbas oftare än katter som lever inne i städer. 

Sjukdomen är tämligen ovanlig och till största del begränsad till Mälardalen, Uppland och Bergslagen. Enstaka utbrott har dock hittats även på andra platser i Sverige.

Prover har visat att också andra djurarter, även människor, kan bära på antikroppar mot bornaviruset.