Smittskydd för föl
Nyfödda föl är känsliga och kan bli allvarligt sjuka av smittsamma sjukdomar. För att minska risken är det bra att var medveten och göra sitt bästa för att undvika smitta.
Artikelns innehåll
Vilka smittsamma sjukdomar kan drabba föl?
När det gäller föl är det framför allt diarrésjukdomar vi tänker på när det handlar om smittsamma sjukdomar. Främst är det rotavirus, som är en mycket smittsam sjukdom på föl, men det förekommer också coronavirus, salmonella med flera.En annan sjukdom som räknas som smittsam är rhodococcer. Denna bakterie lever i jorden och tarmfloran på hästar. Fölen infekteras tidigt i livet men symtomen ses vanligen inte förrän efter någon månad.
Vidare är föl känsliga för parasiter. Det är främst spolmasken vi tänker på när det gäller föl, men även blodmask kan orsaka diarré och kolik.
Smittsamma sjukdomar på vuxna hästar som luftvägsviroser och kvarka, drabbar inte på samma sätt de nyfödda fölen. Det är oftare de äldre hästarna som drabbas av dessa. Indirekt kan det dock drabba fölet om stoet blir väldigt sjukt och i takt med att fölen blir äldre kan dessa sjukdomar också orsaka sjukdom hos fölen.
Vad kan jag göra för att minska risken att mitt föl drabbas av smittsam sjukdom?
Det är viktigt att stoet är väl vaccinerat mot de vanligaste infektionssjukdomarna. I nuläget är det rutin att vaccinera mot influensa och stelkramp och det dräktiga stoet bör ha en påfyllnadsdos ca 1 månad innan fölning för att överföra optimalt skydd till fostret.Det finns vaccin mot virusabort som ofta ges i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaderna. Detta ger ett visst skydd mot abort, men skyddar inte till 100%. I period har det också varit svårt att få tag på vaccinet.
Vaccin mot kvarka finns tillgängligt, men än så länge finns inga rekommendationer om användning på dräktiga ston.
När stoet vaccineras bildar hon antikroppar som förs över till fölet via råmjölken. Fölet får därmed också ett visst skydd.
Parasitkontroll
Alla hästar har parasiter och det är extra viktigt att ha en fungerande kontroll i de besättningar där föl och unghästar befinner sig eftersom dessa är mer känsliga än vuxna hästar. Ston och föl bör hållas i så parasitfria hagar som det bara är möjligt. Helst ska de ha hagar där inga hästar vistats under föregående säsonger. I andra hand ska det vara hagar där inga föl eller unghästar befunnit sig på två år.Genom att ha ett fungerande parasitkontrollprogram med analys av träckprov, lämplig avmaskning, genomtänkt användning av hagar och försiktighet när nya hästar tas in till besättningen kan den generella parasitbörda i besättningen minskas.
För fölen är det främst spolmask vi ska ha i åtanke, men också blod- och bandmask.
Läs gärna mer om parasitkontroll: avmaskning och spolmask.
Undvik smitta genom att inte träffa andra hästar
Risken för smittsamma sjukdomar på det nyfödda fölet minskar om sto och föl hålls i mindre, stabila grupper i en besättning där de inte träffa nya hästar. Om det är många ston med föl rekommenderas att de hålls i grupper baserat på fölens ålder för att minska risken att äldre föl smittar de yngre, mer känsliga fölen. Denna gruppering bör göras redan innan fölen föds så att stona är trygga med varandra.Att åka i väg med sto och föl eller omgruppera hästar inom besättningen innebär stress, vilket i sin tur påverkar immunförsvaret negativt och kan aktivera latenta infektioner.
Om det är möjligt att undvika att åka i väg med sto och föl för betäckning/seminering är det önskvärt ur smittskyddssynpunkt. Vissa uppfödare väljer att bara ta föl vartannat år för att inte behöva åka i väg med små föl till seminstation. Ibland finns möjlighet att ta hem veterinär för seminering vilket också kan vara ett alternativ.
När det gäller parasitsmitta ska dräktiga ston och nyfödda föl ha så parasitfria beten som möjligt. Optimalt är hagar där det inte gått hästar de närmaste året innan.