Vi arbetar för att förhindra eventuell smittspridning på våra djurkliniker och djursjukhus. Du kan hjälpa oss genom att klicka här för våra hygien- och besöksinstruktioner. Tack för hjälpen!

Kastrera honkatt

De flesta katter i Sverige kastreras, både hanar och honor. Att kastrera honkatt ger många effekter förutom att hon inte kan få ungar efter kastrationen. En kastrerad hona kan inte drabbas av livmoderinflammation och tumörer i eller på äggstockarna. Om man gör det tidigt minskar också risken för juvertumörer. Den största baksidan med kastration är risk för övervikt, som kan vara en fara för kattens hälsa.

Här får du fakta om hur det går till att kastrera honkatt, hur den kan påverka din vän och hur du tar hand om katten efter kastreringen.

Hur går det till att kastrera en honkatt?

Att kastrera honkatt är ett vanligt rutiningrepp som innebär att veterinären går in i buken och opererar bort kattens äggstockar, äggledare och livmoder (ovariehysteriektomi). Ingreppet utförs genom ett snitt i buken i nivå med naveln eller genom ett snitt från sidan, så kallat flanksnitt.

Det går i praktiken att ta bort endast äggstockarna (ovarieektomi) men i nuläget är det inte standard. Det innebär fortfarande ett ingrepp i buken och stygn och eftervård så ingreppet är jämförbart med att ta bort hela livmodern.

Många djurägare passar på att ID-märka och vaccinera katten i samband med kastreringen. Det går att göra en tatuering i örat då katten är sövd – tidigare gjordes det utan lika stor hänsyn till smärtan som ingreppet medför men nu ska djuren vara sövda. ID-märkning med chip får göras även på vakna katter då det är ett mindre smärtsamt ingrepp.

När ska man göra det?

Du kan låta kastrera katten tidigast när den är fyra månader gammal. Lämplig tid är när hon är 5 – 6 månader gammal och om åldern är okänd kan en riktlinje vara att hon väger över 2 kg. Tänk på att en katt kan bli dräktig tidigt, redan vid några månaders ålder och berätta för veterinären om hon varit ute oövervakat och om ni redan sett tecken på löpbeteende eller dräktighet.

Löpning

En katthona som inte är kastrerad löper. Oftast var tredje vecka under vår, sommar och höst, för att sedan gå in i en vilofas under vintern. Katten blöder inte som tikar när den löper. Det beror på att de inte får ägglossning vid löpet utan vid parningen. När honan löper går hon hukad med svansen åt sidan och rullar runt medan hon ropar åt sig hanar. Under dessa dagar äter hon inte speciellt mycket och kan bli rastlös. Vissa honor urinmarkerar inom- och utomhus under löpet.

P-piller

Det finns p-piller för katter men allt färre ger sina katter det. Det är förknippat med en ökad risk för livmoderinflammation, juvertumörer och diabetes. Det är också svårt att vara säker mot dräktighet då det alltid finns en osäkerhet om katten får i sig pillret. Den kan kräkas upp eller spotta ut pillret när du inte ser.

P-piller kan därför ges under en kortare period, men rekommenderas inte som permanent lösning. Under 2017 så började det dessutom bli brist på tabletterna och ett humanpreprat skrevs ut istället – men det riskerar tillgängligheten för kvinnor som behöver dem och det fortsätter att vara en bristvara. Många veterinärer rekommenderar därför ännu starkare att man inte ger p-piller till katt.

Fördelar och nackdelar med att kastrera honkatt

  • Inga oönskade kattungar. En kastrerad honkatt kan förstås inte bli dräktig och föda ungar.
  • Minskad risk för sjukdomar. Kastreringen gör att katten inte kan drabbas av livmoderinflammation (pyometra) eller tumörer i och på äggstockarna. Kastreringen minskar även risken för juvertumörer.
  • Förändringar i beteendet. Kastrering gör att katten slutar löpa. Det gör att hon slipper besvär vid löpet och blir lugnare. Hon kommer till exempel inte att urinmarkera, vilket annars kan ske både inomhus och utomhus under löpet.
  • Ett längre liv. Studier visar att kastrerade katter lever längre. Det kan ha flera orsaker. Främst hankatter blir lugnare och håller sig mer hemma men även kastrerade honor lever ett lugnare liv. De hamnar mer sällan i slagsmål och råkar inte ut för trafikolyckor i samma utsträckning.
  • En nackdel med att kastrera sin katt är risken för övervikt. Extra kilon kan leda till diabetes, urinproblem och ledsjukdomar i till exempel knä- och höftleder. Det är bra att ge den specialfoder som motverkar viktuppgång och urinsten. I vissa fall så är det lämpligt att byta direkt efter kastrationen. Det är i många fall svårare att banta ner en katt än att hålla den i lagom hull!

Inför kastrationen

Om du väljer att låta kastrera din honkatt är det bra att förbereda den på bästa sätt. Inför kastrationen ska katten vara så ren som möjligt. Den brukar sköta det själva men ta bort eventuella tovor på en katt med lång päls. För att minimera risken för kräkningar vid narkosen ska din katt fasta från midnatt kvällen innan operationen men får dricka vatten samma morgon. För att hålla uppsikt över detta är det bra om du håller katten inne från kvällen innan det planerade besöket hos veterinären.

Hur går det till att kastrera honkatt?

  • Undersökning. När ni kommer till kliniken undersöker veterinären din katt för att kunna bedöma att hon är god form för att sövas och opereras.
  • Smärtstillande. Efter undersökningen får hon följa med till operationsavdelningen för lugnande och smärtstillande injektion. Att ge smärtstillande före ingreppet optimerar effekten och förstärker även den lugnande sprutan så att hon är behagligt dåsig i väntan på sin tur.
  • Sövning. När den lugnande och smärtstillande medicineringen har gett effekt är det dags för sövning.  Narkosen anpassas individuellt för varje katt. Hänsyn tas till ras, ålder, vikt allmäntillstånd och eventuella sjukdomar.
  • Operation. Snittområdet rakas och tvättas. Katten flyttas in till operationssalen där steriltvätt sker och veterinären väntar. Den opererande veterinären dukar in patienten i sterila dukar och operationen kan börja. Veterinären avlägsnar äggstockar och livmoder och syr igen buksåret.
  • Uppvak. När sista stygnet är satt och dukarna tagits av får din katt vakna lugnt nedbäddad i sin bur under uppsikt av en djursjukskötare. Vid behov får hon ytterligare en smärtstillande injektion. Det är först när katten är helt vaken och operationssåret kontrollerat som hon kan åka hem.

Efter kastrationen

  • Efter narkos och smärtstillande medicin är många katter lite trötta och vingliga direkt när de kommer hem. Låt katten få lugn och ro i ett mörkt och tyst rum första dygnet. Lägg gärna över en filt för att förhindra avkylning.
  • Ge henne mat och vatten först när hon är helt vaken och stadig på benen. De första portionerna ska vara små.
  • Hon behöver få smärtstillande och antiinflammatorisk medicin i några dagar efter operationen. Veterinären hjälper dig med det.
  • Det är viktigt att hon inte kan slicka på såret. Använd krage när du lämnar katten utan uppsikt. Du kan även köpa en slags body som skyddar såret. Under denna tid ska honan hållas inomhus, för att undvika svullnader och bråck. Om läkningen går som den ska så kan man räkna med 14d inomhus men om hon får en infektion eller annan komplikation så blir det längre tid.
  • Kontrollera såret dagligen. Det ska läka utan svullnad, rodnad, blödning, vätskeutträde eller påtaglig ömhet. Om du är osäker på hur läkningen fortskrider, kontakta din djurklinik för råd och eventuell läkningskontroll.
  • I regel behöver stygnen inte tas bort, de försvinner av sig själva. Rådgör med veterinären. Om katten haft kanyl i benet ska plåstret tas bort cirka en timme efter hemgång.
  • Olika veterinärer har olika metoder och i vissa lägen kan det vara lämpligare att sy med tråd som inte försvinner. Flanksnitt – där såret inte sitter mitt under buken utan på sidan av katten kan vara lämpligt för att lätt kunna övervaka sårläkningen på katter som är mer svårhanterade – exempelvis för Djurskyddsorganisationer och Katthem. Om hon riskerar att vara dräktig är det däremot en olämplig metod då snittlängden ofta blir mindre än buksnittet.
  • Om din katt visar tecken på löpbeteende även efter kastration så kan man överväga om det finns rester av äggstockar kvar. Det är ovanligt men det förekommer. Äggstocksvävnad har en förmåga att fästa in på vävnad och de kan då fortsätta vara hormonproducerande även om den opererande veterinären tagit bort själva äggstockarna i sin helhet. Det går att ta prov på AMH (Anti Müllerian Hormone) för att kontrollera hormonnivåerna. Det går att ta det blodprovet även på hittekatthonor där det är oklart om de är kastrerade eller ej.

Mer om kastrering av katter »

Kastration av andra sällskapsdjur »

Att kastrera honkatt har många fördelar.

Förutom att man undviker oönskade kattungar finns det flera andra fördelar med att kastrera sin honkatt.