Fång hos häst

Fång är en välkänd sjukdom hos häst som kan ha olika bakomliggande orsaker. 

Orsak till fång hos häst

Fång orsakas av sjukliga förändringar i lamellvävnaden som sammanbinder hovkapseln med hovbenet. Skadorna i lamellerna ser lite olika ut beroende på vad som utlöst fånganfallet, men består av onormal stretchning vävnaden, inflammation och celldöd i varierande grad. Förändringarna orsakar smärta från området och kan leda till att fästet mellan hovkapsel och hovben försvagas så mycket att hovbenet sjunker eller roterar inuti hovkapseln.  

Trots intensiv forskning inom området är sjukdomsförloppet inte helt klarlagt. Vid endokrinologisk fång verkar hormonet insulin spela stor roll och förändringarna i lamellerna karakteriseras med av onormal stretchning; vid septisk fång är det i stället mer påtaglig inflammation i lamellerna; medan vid överbelastningsfång ses tydligare tecken på syrebrist till vävnaden. Förändringarna överlappar till stor del vid de olika tillstånden och troligen är många komponenter i sjukdomsutvecklingen lika.   

Endokrinologisk (hormonell fång) inkluderar betesassocierad fång, EMS (Ekvint metabolt syndrom), PPID (Pituitary Pars Intermedia Dysfunction, Cushings syndrom) och fång efter behandling med kortison. Denna typ av fång orsakas av för höga nivåer insulin i blodet. 

Septisk fång ses i samband med systemisk inflammation eller toxinupptag. Exempel på detta är fång efter livmoderinflammation eller akut diarré. Även fång orsakat av hastiga foderbyten eller kraftfoderförätning passar in här eftersom det orsakar allvarlig obalans i tarmfloran med frisättning av toxiska bakteriella produkter vilket orsakar endotoxinemi och systemisk inflammation. 

Överbelastningsfång ses oftast hos hästar som behandlas för kraftig ortopedisk smärta i annat ben, som vid fraktur eller pares. Högdräktiga ston kan om också drabbas av överbelastningsfång, men i dessa fall kan en underliggande komponent av sepsis eller endokrin rubbning också vara inblandad.

Symtom på fång

Symtomen vid fång kan variera mycket, både i allvarlighetsgrad och hur de utvecklas. Vid endokrinologisk fång kan de initiala symtomen vara så milda att ägaren inte registrerar dem som fångsymtom, medan vid septiskt fång och överbelastningsfång är de första symtomen tydligare.

Klassiska symtom på akut fång är att hästen blir öm i hovarna. Ofta drabbas båda framhovarna eller alla fyra hovar, men oftast framhovarna värre. Vid överbelastningsfång på grund av kraftig hälta på ett annat ben är det däremot oftast bara en hov som drabbas av fång. 

Symtomen vid endokrinologisk fång kommer ofta smygande och kan initialt uppfattas som att hästen är ömfotad, har lätt att få sulblödningar och hovbölder eller är öm efter verkning. Vid akut fång visar hästen tydliga symtom som stapplig gång, ovillig att vända, skiftar vikt mellan benen, rör sig med dubbelslående steg, förskjuter vikten bakåt och står med frambenen framför sig för att avlasta och har ökad digitalpuls. Vid septisk fång och överbelastningsfång är symtomen ofta kraftigare i ett tidigt stadium; hästen får kraftigt ökad digitalpuls, varma hovar, och kan i värsta fall vara helt oförmögen att röra sig framåt eller ligger platt på sidan. 

Vissa raser är predisponerade för insulinresistens och endokrinologisk fång. 

När ska jag söka vård hos veterinär?

Fång är en mycket smärtsam sjukdom så om din häst har tydliga fångsymtom behöver den akut veterinärvård. Om du misstänker att din häst kan ha begynnande endokrin fång rekommenderar vi också att du kontaktar veterinär så snart som möjligt för att förhindra att tillståndet förvärras. 

I väntan på veterinären tar du in din häst och ställer den i en box med djup, mjuk bädd. Det är inte bra att transportera en häst med akut fång så tillkalla veterinär för undersökning hemma. 

Vad gör veterinären?

Veterinären undersöker hästen för att konfirmera diagnosen. Fång är en klinisk diagnos så oftast behövs inga specifika prover eller röntgen för att fastställa att hästen har fång. Röntgen är däremot värdefullt för att avgöra ifall lägesförändring av hovbenet har skett. I vissa fall röntgas hästen direkt, medan i andra fall väljer veterinären att vänta någon vecka. 

Det är också viktigt att försöka utröna varför hästen har fått fång. Många gånger är det helt uppenbart, som till exempel ett sto som står med kvarbliven efterbörd. Andra gånger kommer veterinären att rekommendera provtagning för insulinresistens eller PPID, men detta görs inte i det akuta skedet. 

Behandling av fång

Principen för behandling av akut fång är att åtgärda grundlidandet, adressera smärtan och inflammationen och minska risken för separation av lamellerna.

Identifiera och åtgärda grundlidandet

Om endokrinologisk fång misstänks är det viktigt att omgående genomföra dietära åtgärder så att tillgången till lättlösliga kolhydrater minskas. Betesgräs är uteslutet och hästen bör få tillgång till ett analyserat, lämpligt grovfoder i stället. Vid septisk fång gäller det att identifiera den bakomliggande sjukdomen och adressera denna; till exempel skölja livmodern och sätta in antibiotika vid livmoderinflammation. För överbelastningsfång är grundlidandet den ortopediska sjukdomen på motsatt ben som redan behandlas. 

Smärtstillande och antiinflammatorisk medicin

Fång gör mycket ont så smärtstillande mediciner är fundamentalt. Men även den anti-inflammatoriska komponenten är viktig; genom att begränsa inflammationen i lamellerna minskar risken för total separation med lägesförändring av hovbenet.  

Förutom mediciner har kylning av hovarna god effekt både som smärtstillande och för att dämpa inflammationen. 

Minska risken för separation av lamellerna

I det akuta skedet är det mycket viktigt att göra det som går för att minska risken att kontakten mellan hovvägg och hovben släpper. Att dämpa inflammationen är en del i detta, och att minska belastningen på hovväggen är den andra stora delen. Hästen bör inte röra sig alls och belasta hovarna så lite som möjligt. Strikt boxvila i en djupbäddad box, eventuellt med sand, är det som gäller. Mekanisk support som minskar belastningen på hovväggen och fördelar trycket jämnare över sula och stråle används ofta. Huruvida skorna ska tas av och tårna försiktigt verkas ner i för att underlätta överrullningen avgörs från fall till fall; ibland görs detta direkt medan andra gånger är det bättre att vänta någon vecka.  

Hur utvecklas sjukdomen?

De första dagarna är kritiska! Om lägesförändring av hovbenet hindras blir konvalescensen mycket kortare. Många gånger är skov av fång är tillfälliga; ingen separation eller lägesförändring sker och hästarna blir snabbt bättre. Dessa hästar kan ibland återgå till normal träning redan efter några veckor, men det är viktigt att fortsätta strikt boxvila och behandling tills veterinären ger klartecken till motion, även om hästen verkar bättre innan.

I andra fall har det skett separation i lamellerna och hovbenet har ändrat läge i hovkapseln. Dessa hästar har fortsatta symtom när veterinären kommer på återbesök efter någon vecka. I detta läge är det ofta lämpligt att röntga hovarna och kontakta hovslagaren om det inte redan är gjort. Fång med rotation eller sänkning går absolut att behandla, men det är tålamodskrävande och hästen måste stå stilla. Det handlar i princip om att en ny hovvägg ska växa ut med normalt fäste till hovbenet. Räkna med 3–12 månader innan hästen är tillbaka i normalt arbete igen. För ett lyckat resultat i behandlingen av fång krävs en motiverad djurägaren och bra samarbete med veterinär och hovslagare. Många hästar blir helt återställda, men vissa hästar får permanenta lägesförändringar av hovbenet. De sistnämnda kan ofta fungera tillfredsställande med anpassad hovvård, men kanske inte på samma nivå som tidigare. 

Fång är en allvarlig sjukdom, dels med tanke på den långa behandlingen, men det är också ett livshotande tillstånd. Det förekommer att hästar har så pass ont i det akuta skedet att det inte går att smärtstilla tillfredsställande och eller får så kraftiga återfall under behandlingsperioden att de måste avlivas. 

Fång är en allvarlig sjukdom, men med tålamod och rätt behandling kan även många hästar som haft lägesförändringar av hovbenet bli fullt fungerande igen. 

Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av fång?

Septisk fång drabbar hästar som har en akut inflammatorisk process i kroppen. Denna typ av fång förebyggs genom att minska risken att hästen drabbas av sådan sjukdom. Kvarbliven efterbörd kan till exempel leda till livmoderinflammation, vilket i sin tur kan leda till fång. Här handlar det om att övervaka fölningen och kontakta veterinär omgående för behandling av kvarbliven efterbörden innan allvarlig livmoderinfektion uppstår. Kraftig störning i tarmfloran är ett annat exempel som kan orsaka septisk fång. Detta kan till exempel orsakas av kraftfoderförätning, vilket kan hindras om kraftfoder alltid hålls inlåst i separat utrymme i stallet, ifall någon häst skulle komma ut ur sin box på natten. Risken för tarmflorestörning minskas också genom att alla foderbyten görs försiktigt. Här finns ett överlapp i hur betessläpp kan orsaka fång – det kan alltså både bero på tarmflorestörning orsakad av plötsligt foderbyte, eller kraftig insulinfrisättning på grund av sockerinnehållet i gräset. Eller en kombination av båda.  

Överbelastningsfång på en häst med kraftigt ortopediskt lidande på ett annat ben förebyggs genom att behandla orsaken. Smärtstillande mediciner, support till det viktbärande benet och försöka få hästen att skifta vikt mellan benen är grunderna.  Även om allt görs rätt händer det tyvärr att hästar som behandlas längre tid för ortopediska sjukdomar som frakturer i slutändan förloras på grund av fång på det motsatta benet. 

Högdräktiga ston kan drabbas av överbelastningsfång i slutet av dräktigheten, men den utlösande faktorn kan även hos högdräktiga ston vara endokrinologisk (insulindysreglering) eller septisk. Risken för fång i slutet av dräktigheten minskas genom att inte betäcka ston i riskzonen. Detta kan vara ston som har insulindysreglering, PPID, eller som har haft fång förut. 

Endokrinologisk fång förebyggs genom att hindra hästar från att bli överviktiga och identifiera individer med insulindysreglering. Regelbunden motion och rätt anpassad utfodring är nyckelfaktorer för att minska risken. Hästar som har insulindysreglering ska inte gå på bete och stor försiktighet bör iakttas innan de behandlas med kortison annat än lokalbehandling. Läs mer om endokrinologisk fång.