Diabetes mellitus hos katt

Diabetes mellitus hos katt symtom

• Ökad törst.
• Ökad urinering.
• Ökad aptit.
• Trötthet, håglöshet. Det beror på att det socker som hos en frisk katt tas upp i cellerna och används som energi istället blir kvar i blodbanorna och slutligen kissas ut.
• Viktminskning trots att katten äter mer. Kroppsmassa börjar brytas ner för att få energi från annat håll än sockret, därför går katten ner i vikt.
• Nervsystem och muskler påverkas av högt blodsocker vilket leder till nedsatt känsel och svaghet.
• Sår och infektioner kan bli svårläkta.
• Illamående och kräkningar.
• Andedräkt som luktar aceton.
• Katten kan drabbas av nedsatt syn och även bli blind.
• Katter med diabetes får ofta urinvägsinfektioner.

Uppsök veterinär vid dessa symtom. Ju tidigare behandling sätts in desto större är chansen att katten får ett bra liv utan komplikationer. Obehandlad är diabetes en dödlig sjukdom.

Diabetes hos katt - undersökning

• Veterinären ställer frågor om kattens sjukdomshistoria och allmäntillstånd samt gör en undersökning.
• För att ställa diagnosen diabetes mellitus kontrolleras bland annat blodsocker och urinsocker.
• Katter får ofta högt blodsocker när de är stressade, vilket de lätt blir under ett veterinärbesök. För att inte missta en stressreaktion för diabetes är det därför viktigt att även kontrollera hur blodsockret legat under en längre tid. Det kan man göra genom att mäta koncentrationen av ett ämne som heter fruktosamin i blodet.
• Andra sjukdomar kan ge liknande symtom som diabetes och därför tas även kompletterande prover för att utesluta dessa. Vanligt att kontrollera är till exempel levern, njurarna, saltbalansen, sköldkörteln samt bukspottkörteln.

Behandling av diabetes mellitus hos katt

Regelbundna rutiner är mycket viktigt för en katt med diabetes. För att uppnå ett bra behandlingsresultat behövs stort engagemang från djurägaren.

Insulinbehandling

För att må bra behöver de flesta katter insulininjektioner var 12:e timme under resten av sina liv. Insulinet ska ges på samma tider varje dag. Därför är det viktigt att man som djurägare är beredd på att lägga om sitt eget liv efter de rutiner som kattens sjukdom kräver. Som djurägare får man först träna injektionsteknik på kliniken.

Tablettbehandling

I vissa fall kan man försöka att behandla katten med enbart tabletter som sänker blodsockret. Oftast har medicinen dock ingen effekt alls eller enbart effekt under några veckors tid. I de fall där medicineringen fungerar finns det ingen chans att katten kan klara sig utan medicin igen. Om man däremot istället behandlar med insulin finns det en chans att katten åter kan klara sig utan medicin igen.

Mat och dryck

Den dagliga mängden mat bestäms efter kattens behov. Överviktiga katter behöver banta, medan magra katter behöver gå upp i vikt. Det finns särskilda foder som passar till katter med diabetes. Måltiderna bör vara regelbundna. Katten ska ha fri tillgång till vatten. 

Motion

Motion är bra för alla katter, men särskilt viktigt för diabeteskatter. Motionen gör att effekten av insulinet förbättras. Det brukar fungera bra att stimulera katten till att jaga något. Motion är viktigare än viktnedgång.

Blodprover och urinprover

Djurägaren bör regelbundet kontrollera kattens urin med hjälp av urinsticka. Detta för att följa hur mycket socker den har i urinen och utesluta att den har ketoner i urinen. Ketoner uppstår om katten inte är korrekt behandlad och cellerna därmed inte kan komma åt sockret i blodet för att bilda energi. Det finns möjlighet att själv lära sig att mäta blodsockret på sin egen katt hemma med hjälp av en droppe blod och en blodsockermätare. Då ökar påtagligt möjligheten att hålla kattens blodsockernivåer på en bra nivå och man behöver inte gå på lika täta kontroller hos veterinären.

Regelbundna återbesök

Katten behöver komma regelbundet till veterinär för uppföljning av behandlingen. Ju bättre man som ägare är på att kontrollera katten hemma med hjälp av törst, vikt, urinsocker och blodsocker desto mer sällan behöver man åka in till veterinären för att få det gjort.

För lågt blodsocker, insulinkänning, hypoglykemi

Om katten får för mycket insulin kan den få för lågt blodsocker, vilket kan bli livshotande. Symtomen på känning varierar från katt till katt och även från gång till gång. Vanliga symtom på lågt blodsocker är:

• Trötthet.
• Förvirring.
• Darrningar.
• Kramper.
• Svaghet.
• Svårt att få kontakt med katten.
• Medvetslöshet.

Ge katten druvsocker upplöst i lite vatten vid känning. Om den inte kan svälja, stryk något sött som sirap eller honung på dess munslemhinnor. Ge inte mer insulin. Kontakta snarast din veterinär för rådgivning.

För högt blodsocker kan leda till ketoacidos/diabeteskoma

Om katten på grund av insulinbrist ligger för högt i blodsocker under en tid bildas ketoner. Det sker då kroppens celler börjar bryta ner fett för att få energi från annat håll än sockret. Det kan uppträda antingen innan diagnosen ställts och insulinbehandling har satts in eller under behandling om katten behöver mer insulin än vad den får. Om en diabeteskatt under en tid inte får tillräckligt med insulin hamnar den slutligen i koma. Även om man då kommer till veterinär med katten finns det en risk att den inte överlever. Detta är en anledning till att det är viktigt att gå på de återbesök veterinären rekommenderar och att regelbundet kontrollera kattens urin hemma för att se att inga ketoner bildas. Vid ketoacidos är vanliga symtom:

• Illamående.
• Kräkningar.
• Törst.
• Omtöckning.
• Andedräkt som luktar aceton.

Uppsök veterinär omedelbart om katten visar symtom på ketoacidos.

Tillfrisknad

Hos en del katter kan behandlingen göra att sjukdomen går tillbaka tack vare att man sätter in insulin och kommer tillrätta med övervikt, för lite motion och en dålig kost.

Diabetes hos katt - orsaker

Insulinet utsöndras normalt från betaceller i de langerhanska öarna i bukspottkörteln. När blodsockernivån (glukosnivån) stiger efter en måltid frisätts insulin. Insulinet ser till att glukos kan tas upp av kroppens celler. Glukos behövs som energi i cellerna. Diabetes mellitus uppkommer på grund av insulinbrist eller insulinresistens.

Insulinbrist (typ 1)
Om betacellerna i bukspottskörteln skadas fungerar inte insulinproduktionen som den ska. När det saknas insulin kan kroppens celler inte ta upp glukos från blodet. Då får kroppens celler brist på glukos trots att blodglukosnivån är förhöjd. Muskel- och fettvävnad bryts ned för att levern ska kunna nybilda glukos.

Att betacellerna skadas har olika orsaker: Det kan bero på bukspottkörtelinflammation (pankreatit), eller andra sjukdomar i bukspottkörteln. Det händer också att kroppens immunförsvar angriper de insulinproducerande betacellerna så att dessa slutar fungera. Varför det sker vet man inte i dagsläget.

Insulinresistens (typ 2)
Vid insulinresistens svarar cellerna sämre på insulin och mer insulin behövs för att kroppen ska kunna hålla blodsockret normalt. Fetma och inaktivitet är de vanligaste orsakerna till insulinresistens. Det kan också bero på kortisonbehandling, p-pillerbehandling och olika hormonrubbningar. Insulinresistens kan i sin tur leda till insulinbrist om man inte hittar och behandlar orsakerna.

Vilka katter drabbas?

Diabetes är vanligast från medelåldern och uppåt. Risken är betydligt högre för överviktiga katter.

Katt med diabetes - komplikationer

Om blodsockerinställningen inte fungerar eller om kattens diabetes inte upptäcks kan komplikationer uppstå. Bland annat kan nervsystem och syn påverkas och sår kan bli svårläkta. De kan i svåra fall även drabbas av diabeteskoma (ett resultat av endera grav hyper- eller hypoglykemi, d v s alltför högt respektive lågt blodsocker). Våra katter brukar dock slippa de allvarliga komplikationer (kraftigt försämrad njurfunktion, hjärt- och kärlsjukdomar och bestående nervskador) som ofta drabbar människor med diabetes. Det beror på att de har en kortare livslängd än människor så dessa komplikationer hinner inte utvecklas.

Förebygg diabetes mellitus hos katt genom att aldrig låta dem bli överviktiga.