Kvarka

Den vanligaste orsaken till att en besättning drabbas av kvarka är att en ny häst som bär på smittan flyttar in i stallet. Därför är det viktigt att hålla nya hästar i karantän om man vill minska risken. 

Orsak till kvarka 

Kvarka orsakas av en bakterie som heter Streptococcus equi. Kvarka kan smitta via hosta och nysningar men även via händer, kläder, transporter samt krubbor och övrig stallinredning. Det är vanligt att stora delar av ett stall drabbas vid ett utbrott. Den insjuknade hästen skall omedelbart isoleras redan vid misstanke om kvarka utifrån symptom och veterinär kontaktas för provtagning. Läs mer om smitta i stallet.

Symtom på kvarka

De flesta kvarkautbrotten börjar med att en ny häst anländer till stallet. Inkubationstiden är 3 - 14 dagar och inom två månader brukar de första fallen dyka upp. Graden av sjukdomssymptom kan skilja mycket från häst till häst.

Insjuknande i kvarka börjar ofta med feber (>38,5º C) och trötthet. Hästen kan vara hängig i 1 - 2 dygn innan hosta och näsflöde tillkommer. Näsflödet kan vara tunt och genomskinligt i början men blir ofta gult och tjockt efter någon dag. Lymfknutorna mellan ganascherna och vid svalget svullnar upp och utvecklas till bölder som kan spricka. Svullnaderna orsakar smärta och förträngningar i övre luftvägarna och det är inte ovanligt att hästarna får nedsatt aptit, svårigheter att svälja och missljud vid andning. Drabbade hästar kan bli hängiga, ovilliga att förflytta sig och benen kan svullna. Några tappar i vikt och i allvarliga fall kan hästen få mycket svårt att andas och behöva akut veterinärhjälp. Efter genomgången sjukdom är det viktigt att hästen får en lång viloperiod och tid att tillfriskna.

Sjukdomen ger ofta symptom under 2 - 4 veckor. Yngre hästar får ofta en mer långvarig och kraftig infektion än äldre. Vissa hästar visar inga symptom alls. Sjukdomen är förrädisk då hästen efter tillfrisknande kan bära kvar sjukdomen i form av intorkade varklumpar i sina luftsäckar på sidorna av svalget och på så sätt bli tysta smittbärare, utan att några synliga symtom kvarstår.

Kvarka kan också leda till allvarliga följdsjukdomar, bland annat det som kallas kastad kvarka. Det innebär att bakterien spritt sig i resten av kroppen och orsakat bölder i inre organ. Låggradig feber, blodbrist och andra förändringar i blodvärden kan också förekomma, liksom muskelinflammation, lunginflammation och inflammation i blodkärl. Det senare kan ge svullnader och vätskeansamlingar i ben och under buken.

Kvarka är en bakterie och smittar via sekret från nosen på infekterade hästar. Detta kan ske genom direkt kontakt mellan hästar, men även genom överföring via våra händer, kläder eller redskap. Strikt hygien är nödvändig för att hindra smittspridningen. 

När ska jag söka vård hos veterinär?

Kontakta veterinär om hästen har:
•    Feber och eventuellt hosta.
•    Svullna lymfknutor mellan ganascherna.
•    Näsflöde, oftast gult och varigt.

Vad gör veterinären om hästen misstänks ha kvarka?

Sjukdomen är anmälningspliktig, dvs veterinären måste anmäla misstanke om kvarka till Länsstyrelsen. Bakterien kan vara svår att påvisa; det förekommer många falskt negativa provsvar. Chansen att påvisa kvarka ökar om hästen provtas med nässköljprov och så kallad PCR-analys 24 - 48 timmar efter första febertoppen. Veterinären kan även använda sig av nässvabbprov med en lång provtagningspinne. Det är en god idé att provta flera insjuknade hästar samtidigt för att öka sannolikheten att hitta bakterien.

Om provsvaren är negativa men hästen fortsatt visar kvarkaliknande symtom och smittar andra hästar, skall utbrottet fortsatt hanteras som kvarka och stallet hållas isolerat. För att identifiera tysta smittbärare kan man provta hästen även efter avläkta kliniska symtom. Denna provtagning är svårare och kräver speciell utrustning i form av endoskop (smal kamerautrustning som kan föras in i kroppen). Metoden kombinerar sköljprov från luftsäckarna med nässköljprov och skickas för PCR-analys. Sköljproven kan behövas upprepas för säkrare resultat. Det är viktigt att en veterinär får undersöka hästar med misstänkta symtom för att kunna ta prover och hjälpa till att minska smittspridningen.

Vissa hästar behöver behandling med febernedsättande /smärtstillande /antiinflammatoriska mediciner och ibland kan tryckande bölder behöva dräneras. Antibiotika används vanligen inte då det ofta gör förloppet mer utdraget. Väldigt sjuka hästar kan behöva sjukhusvård med dropp och antibiotika. Om luftvägarna är så förträngda att hästen får svårt att andas kan det bli nödvändigt att skapa en alternativ luftväg med strupsnitt (sk tracheotomi). 

Efter genomgången kvarka rekommenderas lång konvalescenstid för att den drabbade hästen ska återhämta sig.

Eftersom kvarka ofta inte smittar förrän efter 1 - 2 dygn finns möjlighet att begränsa spridningen inom besättningen om hästarna isoleras omgående när de visar symtom. 

Om stallet drabbas av kvarka

För att effektivt begränsa smittspridning av kvarka är snabb isolering och sanering viktig. Separera omedelbart insjuknade hästar från friska och isolera besättningen. Var noggrann med god handhygien, använd separata kläder, skor och utrustning när den sjuka hästen hanteras. Dessa får sedan inte komma i kontakt med andra hästar innan de tvättats. Då insjuknade hästar vanligtvis inte sprider kvarkabakterier till omgivningen under de första 1-2 dygnen kan man öka chanserna att begränsa utbrottet om hästen snabbt separeras från andra hästar. Efter ett kvarkautbrott rekommenderas att besättningen hålls isolerad 4-6 veckor efter att den sista hästen visat symtom. Vid sanering av stall och utrustning skall man extra noga rengöra delade dricksvattenkällor som badkar, vattenautomater eller liknande i hagar där kvarkabakterier från näsflöde lätt hamnar och överlever.

Vad kan jag göra själv för att minska risken för att min häst drabbas av kvarka

Kvarka är en kontaktsmitta så genom att hålla noggrann hygien och avstånd på tävlingar och träningar är risken liten att få med smittan hem den vägen. Det är betydligt vanligare att smitta kommer med nya hästar; speciellt om de är nyligen importerade, kommer från ett försäljningsstall eller annat stall där omsättning är stor. Genom att vara noggrann med att hålla nya hästar i karantän minst 3 veckor minskas risken för att få in kvarka betydligt. I enstaka fall kan dock hästar härbärgera kvarkabakterien i luftsäckarna längre tid än 3 veckor utan att visa symtom, så helt säker kan man ändå inte vara. Om stallägaren har en genomtänkt plan för hur en smitta ska hanteras ökar chanserna att omfattningen av ett eventuellt utbrott kan begränsas. Det gäller att reagera omgående, isolera besättningen, informera alla som rör sig på anläggningen och kontakta veterinär snarast för råd! När det gäller just kvarka så smittar den oftast inte de första 1-2 dygnen, så om alla hästar tempas 2 gånger dagligen och hästar med feber direkt flyttas utom kontakt med friska så kan spridningen minska.

Läs gärna mer om smittskydd här.

Det finns ett vaccin mot kvarka tillgängligt som rekommenderas till hästar som är extra utsatta för smitta. Vaccinet minskar risken för allvarlig sjukdom hos individen och minskar risken smittspridningen. Vaccination bör ses som ett komplement till övriga smittskyddsåtgärder. Fråga våra veterinärer om detta vaccin. 

Efter genomgången infektion med kvarka rekommenderas lång konvalescens innan hästen sätts i träning igen.