Vi arbetar för att förhindra eventuell smittspridning på våra djurkliniker och djursjukhus. Du kan hjälpa oss genom att klicka här för våra hygien- och besöksinstruktioner. Tack för hjälpen!

Kastrera en tik – När, hur och varför?

Har du funderat på att låta kastrera din tik? Förutom att hon inte kan para sig och få valpar medför kastrationen också andra effekter. En kastrerad tik kan till exempel inte drabbas av livmoderinflammation och tumörer i, eller på, äggstockarna. Dessutom kan man slippa oönskade könsbundna beteenden i samband med löp. Den största nackdelen med kastration är risk för övervikt som kan leda till flera olika sjukdomar och besvär.

Här får du fakta om hur kastreringen går till, hur den kan påverka och hur du på bästa sätt tar hand om katten efter kastreringen.

Hur går det till att kastrera en tik?

Kastrering innebär att veterinären går in i buken och opererar bort tikens äggstockar och livmoder (ovariehysteriektomi), eller mer sällan bara äggstockarna (ovariektomi). I regel utförs ingreppet genom ett snitt i buken från naveln och bakåt. Vissa kliniker utför även kastrering genom så kallad titthålskirurgi vilket ger mindre snitt men ofta lämnar kvar livmodern (ovariektomi).

När ska man göra en kastration?

Lämplig tid att kastrera en frisk tik varierar beroende på ras. Ett vanligt spann i dagsläget ligger mellan 6 månader och 1,5 år men här pågår fortsatt forskning så rådgör alltid med veterinär innan ni fattar beslut om kastration.

Det kan vara en fördel med att vänta till de tiken löpt en gång, så att tillväxtzonerna får en chans att slutas. Därmed minskar risken för vissa skelettsjukdomar i framtiden. Om man vill ha medicinska fördelar av att kastrera så är det dock viktigt att inte göra det för sent. Om tiken har hunnit löpa tre gånger, minskar inte risken för juvertumör lika mycket. Det finns en diskussion om ifall det är värt att kastrera äldre tikar som redan fått juvertumörer – för att minska hormonpåverkan när de redan är ett faktum. Studierna är tydliga med att tidig kastration (före tredje löpet) är det som verkar ge pålitlig riskreduktion och det blir en mycket låg risk om kastrationen sker före det första löpet.

För- och nackdelar med att kastrera en tik

Förutom att en kastrerad tik inte kan få valpar, minskar risken för vissa framtida och ibland livshotande sjukdomar.

  • Minskad risk för sjukdomar. Kastreringen gör att tiken inte kan drabbas av livmoderinflammation (pyometra) eller tumörer på äggstockarna. Om kastreringen sker före första löpet eller som senast innan hon hunnit löpa tre gånger minskar även risken för juvertumörer.
  • Förändringar i beteendet. Kastrering gör att tiken slutar löpa och inte blir skendräktig. Normalt löper tikar mellan var femte månad till en gång per år. Cirka 40 procent av tikarna får symptom på skendräktighet efter löp. De kan bli okoncentrerade och gnälliga, börja bädda, bygga bo och bära runt på kuddar och gosedjur. De kan även gå upp i vikt, se svullna ut och få förstorade juver med mjölk. Många vill sova mycket. Brukshundar kan bli håglösa och omotiverade.
  • Det är väldigt individuellt om man ser andra förändringar i beteende på tiken efter kastration och det blir svårt att veta säkert om de har med kastration att göra. Det finns många åsikter kring tikens mognad, klokhet och energinivå men det är ett besvärligt område att studera då det inte går att veta hur en tik skulle utvecklats som kastrerad/icke kastrerad i kombination med allt annat som händer i hennes liv! Det finns gott om studier som visar att tiken behåller sin energinivå efter kastration. Det finns studier som visar på ökade problem med reaktiva beteenden och aggression efter kastration men det är oklart om dessa hundar hade besvären före kastrationen, det vi kan uttala oss om vetenskapligt är att dessa besvär inte botas med en enkel operation.
  • En nackdel med att kastrera sin tik är risken för övervikt. Det är bra att ge den foder anpassat för kastrerade djur och kom ihåg motionen. Extra kilon kan leda till diabetes och ledsjukdomar i till exempel knä- och höftleder.
  • Kastrering kan också ge urininkontinens, vilket kan komma från direkt efter ingreppet till flera år efteråt. En del hundar får förändrad pälskvalitet, vissa raser anses vara mer i riskzonen för pälsförändringar, som exempel irländsk setter och cavalier king charles spaniel.
  • Om du har en äldre, icke kastrerad tik och hon får diagnosen diabetes mellitus eller juvertumör så händer det att veterinären föreslår att ni låter kastrera henne för att minska hormonernas påverkan på dessa sjukdomar. Om din tik får diagnosen livmoderinflammation så kommer veterinären också prata operation – men det blir genast ett mer omfattande ingrepp eftersom det då är ett organ med sjukliga förändringar som måste opereras bort.
Att kastrera en tik är inte helt utan nackdelar.

Kastrera eller inte? En nackdel är risk för övervikt som kan leda till problem med hälsan.

 

Hur går det till att kastrera en tik?

När ni kommer till kliniken undersöker veterinären din tik för att kunna bedöma att hon är god form för att sövas och opereras.

  • Smärtstillande. Efter undersökningen får tiken följa med till operationsavdelningen för lugnande och smärtstillande injektioner. Att ge smärtstillande före ingreppet optimerar effekten och förstärker även den lugnande sprutan så att hon är behagligt dåsig i väntan på sin tur.
  • Sövning. När den lugnande och smärtstillande medicineringen har gett effekt är det dags för sövning. En kanyl sätts i en ven för att kunna ge hunden narkosmedel. Därefter intuberas hunden, det vill säga att den får en andningsslang i luftstrupen. Till tuben kopplas sedan syrgas och narkosmedel för att underhålla narkosen under ingreppet.
  • Operation. Området kring naveln rakas och tvättas. Tiken flyttas in till operationssalen där steriltvätt sker och veterinären väntar. Kirurgen dukar in patienten i sterila dukar och operationen kan börja. Livmoder, äggledare och äggstockar avlägsnas.
  • Säkerhet. Under hela narkosen anpassas och justeras narkosdjupet för bästa säkerhet. Övervakningsinstrument mäter bland annat syrgasmättnad i blodet, hjärtfrekvens, ventilation och temperatur. Hunden får också intravenöst dropp för att främja cirkulationen och syresättningen.
  • Uppvak. När sista stygnet är satt och dukarna tagits av får din tik vakna lugnt nedbäddad i sin bur under uppsikt av en djursjukskötare. Vid behov får hon ytterligare en smärtstillande injektion. Det är först när hunden är helt vaken och operationssåret kontrollerat som hon kan åka hem.

Efter kastrationen

Ge henne mat och vatten först när hon är helt vaken och stadig på benen. De första portionerna ska vara små. Låt henne vila lugnt och tyst hemma med en filt över sig för att förhindra avkylning.

Se till att din tik tar det lugnt efter operationen så att såret läker fint. Hon ska ta det lugnt i upp till tre veckor. Under några dagar efter operationen får hon stå på smärtlindring och inflammatorisk medicin. Du ger tiken medicinen hemma enligt anvisning från veterinären som opererat.

Kragen ska sitta på hela tiden tills stygnen tas bort. En vanlig komplikation efter operationen är infektion för att hon, eller någon annan hund, har slickat på såret. En infektion gör ofta att läkningen tar längre tid och det finns risk att stygn behöver sättas om.

Rasta tiken försiktigt i koppel. Operationssåret och buken behöver läka under minimal belastning, ska hon inte hoppa, leka eller ansträngas på annat sätt.

Kontrollera såret dagligen. Det ska läka utan svullnad, rodnad, blödning, vätskeutträde och/eller påtaglig ömhet. Om du är osäker på hur läkningen fortskrider, kontakta din djurklinik för råd och eventuell läkningskontroll.

Vill du boka en tid för rådgivning så kan du göra det hos en av våra kliniker