Hältutredning av häst
Artikelns innehåll
Det är vanligt att hästar drabbas av problem från rörelseapparaten. Det kan yttra sig som hälta, nedsatt prestation eller allmän ovillighet vid ridning och körning. Att hitta orsaken till problemet är ett avancerat detektivarbete som innehåller många delar. Så här går en hältutredning på häst till.
Klinisk undersökning
Veterinären börjar med att göra en klinisk undersökning. Alla leder, senor och ligament känns igenom (palperas). Ryggen palperas igenom och ryggreflexer testas. Veterinären känner igenom alla muskler och bedömer muskelmassa samt muskelsymmetri. Hästens beställning och skoning bedöms. Allt för att få ledtrådar till varför hästen är halt eller ovillig till arbete.
Rörelsekontroll
Därefter är det dags för rörelsekontroll. Detta görs vanligtvis både på rakt och böjt spår. Ibland vill veterinären även se hästen röra sig på olika typer av underlag. Detta är ett mycket viktigt steg då det är här man ser hästens initialhälta, det vill säga hur halt hästen är från starten. Alla senare steg i utredningen relateras tillbaka till initialhältan.
Provokationstest
Den vanligaste provokationstesten är böjprov. Böjprov utförs genom att hela eller delar av hästens ben böjs ihop, vanligtvis under en minut. Därefter får hästen trava och eventuell reaktion på böjprovet i form av hälta bedöms. På så vis kan man få en indikation på var hos hästen problemet sitter.
Värdet av böjprov har under senare år diskuterats men anses fortsatt vara en viktig del av en hältutredning och vid besiktning inför försäljning och försäkring.
Bedövningar
Nästa steg i utredningen är att lokalisera var smärtan kommer ifrån. Detta görs genom att lokalbedövning läggs kring nerver eller in i en led. Ses det en tydlig förbättring i hälta efter bedövningen fått verka så vet man att hältan kommer från det bedövade området.
Det finns dock begränsningar i hur många bedövningar man kan lägga på en dag, eftersom lokalbedövningen efterhand sprider sig i vävnaden och bedövar andra strukturer än vad man från början avsett, vilket kan förvirra resultatet. Därför kan det ibland vara nödvändigt att komma tillbaka dagen efter för att hitta orsaken till hältan.
Rid- och körutredning
Ibland visar sig problemet endast under ryttare eller när hästen gör en speciell övning eller rörelse. I dessa fall är en ridutredning mycket värdefull. Hästens ordinarie ryttare rider först hästen så att veterinären får se hur problemet yttrar sig.
Många av våra sjukhus och kliniker har också tillgång till beridare som kan rida hästen och komma med värdefull information om vilka svagheter hästen har. I vissa fall rider man hästen igen efter att den bedövats. Om hästen blir betydligt bättre att rida efter en bedövning, vet man att problemet sitter i det bedövade området.
Bland travhästar är det inte ovanligt att ett problem ses först när hästen travar riktigt fort. I dessa fall är det värdefullt att kunna se hästen i tävlingstempo genom att köra bredvid då den går för fullt på travbanan. Bedövningar följt av nytt körprov kan ge information om vilket område hältan kommer ifrån.
Rörelseanalys med Q-horse
På Specialisthästsjukhuset i Helsingborg finns även rörelsanalyssystemet Q-horse. Markörer fästs på hästens kropp och ett avancerat kamerasystem som mäter i 360 graders perspektiv gör en komplett analys av hästens rörelsemönster. Bland annat ger systemet information kring hur mycket hästen belastar och skjuter ifrån på de olika benen.
Q-horse har många användningsområden:
- Som objektiv hjälp vid hältutredningar.
- För att upptäcka mycket små hältor som ögat har svårt att uppfatta eller som hjälpmedel vid utredning av komplicerade hältor som involverar flera ben.
- Som hjälpmedel vid regelbunden rörelsestatus på högpresterande sporthästar för att tidigt hitta små förändringar som kan ha betydelse för prestation.
- För att mäta effekt av olika interventioner så som fysioterapi, kiropraktik, skoning eller byte av sadel eller bett.
Bilddiagnostik
När man kommit fram till vilket område som orsakar hältan är det dags för bilddiagnostik. Ofta används röntgen och ultraljud för att kunna få svar på varför hästen har ont. Ultraljud används främst för att undersöka mjukvävnad (senor, ligament, muskler) och röntgen används för att utvärdera skelettet.
Eventuella fynd på ultraljud och röntgen är sedan en viktig del i valet av fortsatt behandling och kan även påverka hur prognosen, det vill säga hästens möjligheter att tillfriskna ser ut. Det är också vanligt att man hittar förändringar som inte alls har betydelse för hästens användbarhet.
Avancerad bilddiagnostik
I vissa fall finner man fram till vilket område hältan kommer ifrån men en diagnos kan inte ställas då det inte ses några förändringar på röntgen eller ultraljud. Exempel på detta kan vara mjukdelproblem i hovkapseln som är mycket svårdiagnosticerat med traditionella bilddiagnostiska metoder.
I dessa fall kan man undersöka området med CT/DT (datortomografi), vilket enkelt uttryckt är en ultrasnabb röntgenmetod som ger 3D bilder på både skelett och mjukdelar. CT finns både vid Specialisthästsjukhuset i Helsingborg och i Strömsholm.
Behandling
När hästen är undersökt och man hittat orsaken till dess problem är det dags för behandling. Vid exempelvis ett ledproblem behandlas ofta leden lokalt och hästen får antiinflammatorisk medicin som ges hemma. Oftast ordineras vila och kontrollerad motion.
Veterinären arbetar i ett nära team med hovslagare, fysioterapeut/kiropraktor, sadelutprovare och ibland beridare/tränare – allt för att ge hästen de allra bästa möjligheterna till läkning.
Återbesök
Oftast kommer hästen tillbaka på ett eller flera återbesök, allt beroende på vilken typ av skada hästen har. Ibland behövs flera behandlingar innan hästen blir bra.