Tidsparametrar vid normal fölning

Tecken på förestående förlossning

Observera att dessa tecken varierar mycket mellan olika ston och noggrann observation krävs alltid när fölningen närmar sig. Det finns bra tekniska hjälpmedel som underlättar övervakningen. Svettdetektorer fästs ofta i grimman och larmar när stoet börjar svettas, rörelsedetektorer fästs i grimma eller sele och larmar när stoet lägger sig på sidan. Det finns också chip som sys fast i vulva och larmar när fosterblåsan passerar. Alla är bra hjälpmedel, men inget system är 100 % säkert eftersom ston beter sig olika vid fölningen och de problem som potentiellt kan uppstå vid fölningen ser också olika ut. Det säkraste sättet är direkt övervakning av stoet dygnet runt. Kameraövervakning kopplad till mobilen brukar vara det enklaste, och det går att koppla till flera mobiltelefoner så att familj och vänner kan hjälpa till. Det går också ypperligt att kombinera kameraövervakning med något av de andra hjälpmedlen för att öka säkerheten.

Ibland läcker stona råmjölk innan fölningen. Om stoet läcker lite precis innan fölet föds är det ingen fara, men om hon läcker mycket och under mer än någon timme rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär när fölet är fött för att kontrollera att fölet får i sig tillräckligt med antikroppar.

Förlossningens steg

Öppningsstadiet kan se mycket olika ut hos olika ston. Förstföderskor har ofta längre öppningsstadie och kan vara oroliga och visa lätta koliksymtom upp till ett dygn innan utdrivningsstadiet startar. I vissa fall kan vara svårt att bedöma om det är fölningen som närmar sig, eller om stoet har kolik av någon annan anledning. Det är inte helt ovanligt att ston drabbas av t.ex. förstoppning i samband med högdräktigheten, så är ni tveksam så kontakta veterinär hellre en gång för mycket.

Stoet ska vara i en väl rengjord box med djupt strö. Att låta stoet föla ute går också bra om det går att övervaka och vädret tillåter. Borsta stoet och tvätta vulva och juver med mild tvål och vatten samt linda svansen innan fölningen startar.

Stoet lägger sig och reser sig ofta några gånger i slutet av öppningsstadiet. Kontraktionerna i livmodern ökar och fostret pressas mot livmodermunnen som öppnas. Normalt spricker fosterhinnorna när fölets kotor eller framknän är i höjd med livmodermunnen och ”vattnet går”. Förlossningen går då över i utdrivningsstadiet och de flesta ston lägger sig ner på sidan och börjar krysta ordentligt. Inom 5 minuter syns en halvgenomskinliga, vitaktig vätskefyllda blåsa i vulvaöppningen. Föl föds normalt med frambenen först så det bör komma en framhov, följt av den andra framhoven och därefter nosen  enstaka fall föds fölen med bakhovarna först. Efter att fostersäcken först syns i vulvaöppningen är fölet normalt ute inom 15-30 minuter. Fostersäcken spricker vanligen under utdrivningsstadiet, men ibland kan delar av fosterhinnorna ligga runt fölets huvud. Det måste då omedelbart tas bort för att förhindra kvävning.

När vattnet har gått syns fostersäcken inom 5 minuter. Strax därefter syns framhovar och nos. Utdrivningsstadier går normalt mycket fort och fölet är ute inom 30 minuter efter att vattnet gått.

Det snabba normalförloppet gör att man inte har så mycket tid på sig att rädda fölet ifall någonting skulle gå allvarligt fel. Om inget föl föds trots att utdrivningsstadiet kommit igång föreligger sannolikt ett fosterfelläge och veterinär måste omgående kontaktas. Få föl överlever om utdrivningsstadiet pågått mer än 1-2 timmar, och risken för bestående skador hos stoet ökar också ju längre tid det tar innan hon kommer under behandling. Om det är relativt nära till djursjukhus är detta ett tillfälle när det kan vara bättre att köra direkt dit än att vänta in lokal veterinär eftersom det ofta krävs större resurser än vad som kan ges i stallet för att korrigera felläget. Lyckligtvis är det ytterst ovanligt att det blir så allvarliga problem. Det är betydligt vanligare med enklare avvikelser, som lätt kan åtgärdas om djurägaren är närvarande. Det kan vara fosterhinnor som inte brister eller att stoet lägger sig med bakdelen mot boxväggen.

Fostersäcken spricker oftast vid utdrivningen, men delar kan ligga kvar på fölet och måste tas bort omgående om de täcker luftvägarna.

När fölet väl är ute gäller det att kontrollera att det beter sig normalt. Även här gäller det att reagera och agera i tid om något avviker. I faktaruta 3 visas en sammanställning för normalparametrar för nyfödda föl.

Parametrar nyfödda föl

Inom 5 minuter försöker ett normalt föl lägga sig i bröstläge. Stoet ligger ofta kvar en stund efter fölningen, men ska se någorlunda pigg ut och visa intresse för sitt föl.

En god grundregel är att om någon del av det normala förloppet är fördröjt ska veterinär kontaktas. Det finns föl som är svaga när de föds och inte kommer upp och diar själv. Ibland är stoet oroligt och låter inte fölet. Detta kan få fatala konsekvenser om det inte uppmärksammas omgående eftersom fölet snabbt kyls ner och förlorar sina energireserver och då får ännu sämre chans att lyckas ställa sig upp och dia. Ju längre tid det tar innan fölet får i sig tillräcklig mängd råmjölk, desto större är risken för infektioner och andra sjukdomar. I enklare fall räcker det att djurägaren hjälper fölet lite genom att hålla i svansen eller att hålla stoet lugn och stilla, men tveka aldrig att kontakta oss för hjälp. Kommer fölet inte upp och diar själv är det något fel, och det är mycket bättre att sätta in åtgärder i detta skede än att vänta och riskera att fölet blir allvarligt sjukt.

Ett normalt föl står upp inom 2 timmar och diar från stoet inom 4 timmar.

Glöm inte stoet efter fölningen. Ston blir liggande i snitt 40 minuter efter utdrivningen, men det varierar mycket. Stoet bör dock se någorlunda pigg ut och intressera sig för fölet. Ring veterinär för rådfrågning om stoet ligger längre eller verkar väldigt medtagen. Efterbörden ska ha släppt i sin helhet inom 3 timmar, annars ska stoet få behandling för att undvika risken för livmoderinflammation och fång. Kontrollera vulva så att inga skador uppstått. Kontrollera att hon har god aptit, normal mängd träck och kontrollera rektal temperatur dagligen de första dagarna. Ge gärna lite kli eller något annat laxerande fodermedel.

När ni är igenom det första intensiva dygnet och allt gått bra kan ni andas ut lite och bara njuta av underverket! Det går nästan alltid bra och med kunskap och övervakning kan risken för allvarligare problem minimeras. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om man gör allt rätt och förbereder sig minutiöst kan det uppstå komplikationer, så gör ert bästa men var inte för hårda mot er själv om något oförutsett skulle hända!

Läs mer om fölning

Våra djursjukhus och kliniker är väl förberedda för att hjälpa er med frågor eller vård i de fall det skulle behövas. Läs gärna mer om en av våra stora fölavdelningar och hur du kan förbereda inför fölning.