Myokardit (hjärtmuskelinflammation) hos häst

Myokardit är en ovanlig men allvarlig sjukdom hos häst. 

Orsak till myokardit (hjärtmuskelinflammation) hos häst

Myokardit orsakas av inflammation i hjärtmuskeln. Inflammationen kan orsakas av virus, bakterier eller parasiter samt substanser som är toxiska för hjärtmuskelcellerna. Det förekommer också autoimmuna reaktioner, plus att många fall är idiopatiska (dvs okänd orsak). Myokardit kan uppstå efter en genomgången övre luftvägsinfektion med virus eller bakterier. I vissa fall handlar det om att bakterier eller virus direkt infekterar hjärtmuskeln, men ofta tros det vara en sekundär immunologisk reaktion. Myokardit orsakad av parasiter är mycket ovanligt, men har påvisats i samband med att parasiterna migrerat i hästens kropp. Toxiska substanser kan vara vissa växter som till exempel tysklönn, idegran, rhododendron och azaleor. Även huggormsbett kan påverka hjärtmuskelcellerna. Vissa former av antibiotika som används i tillväxtbefrämjande syfte hos fjäderfän i andra länder är också giftigt för häst, men dessa är inte vanliga hos oss. Brist på selen eller vitamin E har också kopplats till myokardit. 

Symtom på att en häst har myokardit

En häst med hjärtmuskelinflammation blir trött och orkar inte arbeta. Beroende på hur allvarlig inflammationen är kan hästen få mer eller mindre kraftiga symtom. Vid lättare fall noterar ägaren bara att hästen inte orkar arbeta och att pulsen ligger onormalt högt, medan vid allvarliga fall kan hästen få symtom på akut hjärtsvikt eller plötslig kollaps. Vid hjärtmuskelinflammation försämras hjärtats kontraktionsförmåga och därmed dess förmåga att pumpa blod till kroppen. Det är också vanligt med olika former av arrytmier (oregelbundna hjärtslag) och även hjärtstillestånd kan förekomma. 

EKG används i diagnostiskt syfte och det är främst arytmier som indikerar hjärtmuskelinflammation. 

När ska jag söka vård hos veterinären?  

Om hästen visar symtom som kan tyda på hjärtmuskelinflammation bör den inte ridas/tränas förrän den är undersökt av veterinär. Om symtomen är allvarliga måste hästen undersökas akut. 

Vad gör veterinären vid misstanke om myokardit?

Veterinären gör också en allmänklinisk undersökning av hästen med störst fokus på cirkulationsorganen. För att konfirmera diagnosen används ultraljud, EKG och blodprov för att mäta hjärtmuskelenzymer. De diagnostiska metoder vi har är förhållandevis grova. Måttlig till kraftig hjärtmuskelinflammation kan ofta lätt konfirmeras med den diagnostik vi har tillgänglig medan lindrig hjärtmuskelinflammation är betydligt svårare att bekräfta. För ett par decennier sedan ansågs vissa formationer på EKG-kurvan tyda på hjärtmuskelinflammation och diagnosen ställdes relativt frekvent på trav- och galopphästar. Idag anses inte EKG-kurvans form tillräckligt säker för att verifiera diagnosen myokardit, plus att andra sjukdomar som förklarar de noterade symtomen upptäckts. 

Ultraljud är också en diagnostisk metod som används för att konfirmera diagnosen hjärtmuskelinflammation. 

Behandling vid myokardit hos häst

Lindriga fall av myokardit behandlas bäst med lång vila. Hästen får gärna gå i hage och skrittmotioneras, men ska inte anstränga hjärtat på flera månader. Ibland kompletteras behandlingen med anti-inflammatorisk medicin. Ofta rekommenderas uppföljning med ultraljud, blodprov och EKG innan hästen gradvis återgår till träning igen. Prognosen är relativt god för dessa hästar. Allvarliga fall av myokardit är livshotande och kräver intensiv behandling på djursjukhus med bland annat anti-arytmiska mediciner. Prognosen är i dessa fall avvaktade även med behandling. 

Vad kan jag själv göra för att minska risken att min häst drabbas av myokardit?

En av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för allvarlig myokardit är att låta hästen vila ordentligt efter en genomgången luftvägsinfektion. Ofta rekommenderas 3 - 4 veckor utan intensivt arbete efter att symtomen vid en allvarligare övre luftvägsinfektion läkt av. Detta är för att minska risken för bland annat myokardit. 

Vidare är det viktigt att säkerställa att hästen inte har giftiga växter i hagen, eller har möjlighet att komma åt andra toxiska substanser, och att den har en fullgod foderstat med tillräckligt e-vitamin och selen (vilket i princip alla kommersiella foder innehåller idag). 

Hjärtats kontraktionsförmåga mäts vid ultraljudsundersökningen då den ofta är nedsatt.