Kastrera tik – när, hur och varför?

Hur går det till att kastrera en tik?

Kastrering innebär att veterinären opererar bort tikens äggstockar och livmoder (ovariehysterektomi), eller mer sällan bara äggstockarna (ovariektomi). I regel utförs ingreppet genom ett snitt i buken från naveln och bakåt. Vissa kliniker utför även kastrering genom så kallad titthålskirurgi vilket ger mindre snitt men ofta lämnar kvar livmodern (ovariektomi).

När ska man kastrera?

Lämplig ålder att kastrera en frisk tik varierar beroende på ras. Ett vanligt spann i dagsläget ligger mellan 6 månader och 1,5 år men här pågår fortsatt forskning så rådgör alltid med veterinär innan du fattar beslut om kastration.

Det kan vara en fördel med att vänta tills dess att tiken löpt en gång, så att tillväxtzonerna i skelettet får en chans att slutas. Därmed minskar risken för vissa skelettsjukdomar i framtiden. Om man vill ha medicinska fördelar av att kastrera är det dock viktigt att inte göra det för sent. Om tiken har hunnit löpa flera gånger minskar inte risken för juvertumör lika mycket. Det finns en diskussion kring huruvida det är värt att kastrera äldre tikar som redan fått juvertumörer med syftet att minska hormonpåverkan när tumörerna redan är ett faktum. I nuläget finns inga tydliga bevis för att detta skulle kunna vara positivt. Dock är studierna är tydliga med att tidig kastration (före tredje löpet) är det som verkar ge pålitlig riskreduktion för juvertumörer och att det innebär en mycket låg risk om kastrationen sker före det första löpet.

För- och nackdelar med att kastrera en tik

Förutom att en kastrerad tik inte kan få valpar, minskar risken för vissa framtida och ibland livshotande sjukdomar.

• Minskad risk för sjukdomar. Kastreringen gör att tiken inte kan drabbas av livmoderinflammation (pyometra) eller tumörer på äggstockarna. Om kastreringen sker före första löpet eller som senast innan hon hunnit löpa tre gånger minskar även risken för utveckling av juvertumörer.
• Förändringar i beteendet. Kastrering innebär att tiken slutar löpa och därmed inte blir skendräktig. Normalt löper tikar mellan var femte månad till en gång per år. Cirka 40 procent av tikarna får symtom på skendräktighet efter löp. De kan bli okoncentrerade och gnälliga, börja bädda, bygga bo och bära runt på kuddar och gosedjur. De kan även gå upp i vikt, se svullna ut och få förstorade juver som producerar mjölk. Brukshundar kan bli håglösa och omotiverade.
• Det är väldigt individuellt om man ser andra förändringar i beteende hos tiken efter kastration och det blir svårt att veta säkert om det har med kastration att göra. Det finns många åsikter kring tikens mognad, klokhet och energinivå men det är ett besvärligt område att studera då det inte går att veta hur en tik skulle utvecklats som kastrerad/icke kastrerad i kombination med allt annat som händer i hennes liv! Det finns dock gott om studier som visar att tiken behåller sin energinivå efter kastration. Oönskade beteenden som aggression och reaktiva beteenden hos tiken behöver inte upphöra bara för att tiken kastreras.
  

• En nackdel med att kastrera sin tik är risken för övervikt. Det är bra att ge henne foder anpassat för kastrerade djur och kom ihåg motionen. Extra kilon kan leda till diabetes och ledsjukdomar.
• Kastrering kan leda till urininkontinens. Inkontinensen kan debutera redan en kort tid efter kastreringen men kan även fördröjas med flera år. En del hundar får förändrad pälskvalitet. Vissa raser anses vara mer i riskzonen för pälsförändringar, till exempel irländsk setter och cavalier king charles spaniel.
• Om du har en icke-kastrerad tik och hon får diagnosen diabetes mellitus rekommenderas kastrering då hormonerna annars påverkar möjligheten att framgångsrikt behandla sjukdomen. Även i fall med juvertumörer händer det att veterinären föreslår att du låter kastrera henne för att minska hormonernas påverkan. Även vid diagnosen livmoderinflammation är kastrering den behandling som alltid rekommenderas i första hand. I detta fall är dock åtgärden akut och mer omfattande eftersom det då är ett organ med sjukliga förändringar som måste opereras bort. 

Hur går undersökning och operation till?

När du kommer till kliniken undersöker veterinären din tik för att kunna bedöma att hon är god form för att sövas och opereras.

• Smärtstillande. Efter undersökningen får tiken följa med till operationsavdelningen för lugnande och smärtstillande injektioner. Att ge smärtstillande före ingreppet optimerar den smärtlindrande effekten och förstärker även den lugnande medicinen så att hon är behagligt dåsig i väntan på sin tur.
• Sövning. När den lugnande och smärtstillande medicineringen har givit effekt är det dags för sövning. Tiken sövs genom att man administrerar ett narkospreparat i ett blodkärl.  Därefter intuberas hon, det vill säga att hon får en andningsslang i luftstrupen. Till tuben kopplas sedan syrgas och narkosmedel för att underhålla narkosen under ingreppet. Narkosen anpassas individuellt för varje hund. Hänsyn tas till ras, ålder, vikt allmäntillstånd och eventuella sjukdomar.
• Operation. Operationsområdet rakas och tvättas. Tiken flyttas in till operationssalen där steriltvätt sker. Kirurgen dukar därefter in patienten i sterila dukar och operationen kan börja. Livmoder, äggledare och äggstockar avlägsnas.
• Säkerhet. Under hela narkosen anpassas och justeras narkosdjupet för bästa säkerhet. Övervakningsinstrument mäter bland annat syrgasmättnad i blodet, hjärtfrekvens, ventilation och temperatur. Din tik får också intravenöst dropp för att främja cirkulationen och syresättningen.
• Uppvak. När sista stygnet är satt och dukarna tagits av får din tik vakna lugnt nedbäddad i sin bur under uppsikt av en djursjukskötare. Vid behov får hon ytterligare en smärtstillande injektion. Det är först när hunden är helt vaken och operationssåret kontrollerat som hon kan åka hem.

Efter kastrationen

• Ge henne mat och vatten först när hon är helt vaken och stadig på benen. De första portionerna ska vara små. Låt henne vila lugnt och tyst hemma med en filt över sig för att förhindra avkylning.
• Se till att din tik tar det lugnt efter operationen så att såret läker fint. Hon ska ta det lugnt i upp till tre veckor. Under några dagar efter operationen får hon stå på smärtlindring och inflammatorisk medicin. Du ger tiken medicinen hemma enligt anvisning från veterinären som opererat.
• Kragen ska sitta på hela tiden tills stygnen tas bort. En vanlig komplikation efter operationen är infektion för att hon, eller någon annan hund, har slickat på såret. En infektion gör att läkningen tar längre tid och det finns risk att stygn behöver sättas om, därför är det mycket viktigt att ha strikt krage på under hela sårläkningsperioden. Om kirurgen sytt med stygn som försvinner av sig själva får du instruktioner om hur länge kragen ska sitta på.
• Rasta tiken försiktigt i koppel. Operationssåret och buken behöver läka under minimal belastning, det vill säga inte hoppa, leka eller ansträngas på annat sätt.
• Kontrollera såret dagligen. Det ska läka utan svullnad, rodnad, blödning, vätskeutträde och/eller påtaglig ömhet. Om du är osäker på hur läkningen fortskrider, kontakta din djurklinik för råd och eventuell läkningskontroll.
• Vill du boka en tid för rådgivning så kan du göra det på en av våra kliniker eller träffa en av våra veterinärer online via videosamtal.