Hästens hjärta

Hästar har enorm överkapacitet på sina hjärtan och klarar ofta av mindre defekter och sjukdomar utan problem. Den vanligaste orsaken till att vi undersöker hjärtat på hästar är för att bedöma sannolikheten att hästen kommer fortsätta fungera normalt trots att den har ett  blåsljud eller arrytmi som noterats vid besiktning. I denna artikel berättar vi lite mer om hur hästens hjärta fungerar och förklarar några ord som ofta används. 

Schematisk skiss av hästens hjärta.

Hjärtats uppbyggnad och funktion

Hästens hjärta sitter långt fram i brösthålan lite över på vänster sida. Det är uppbyggt av två kammare och två förmak (bild 1). Blodet pumpas från vänster kammare till aorta (= stora kroppspulsådern). Aorta förgrenar sig till artärer, arterioler och kapillärer ute i vävnaden. I kapillärerna avger det arteriella blodet syre och näringsämnen till vävnaden. Samtidigt tar blodet upp slaggprodukter (= biprodukter från cellernas metabolism). Kapillärerna går sedan samman till vener. Vena cava (bakre och främre grenen) är de största venerna som leder till höger förmak i hjärtat. Blodets kretslopp från aorta genom kroppen kallas stora kretsloppet.

Från höger förmak transporteras blodet vidare till höger kammare. När hjärtat kontraherar pumpas blodet från höger kammare via lungartärerna ut i lungans cirkulation som kallas lilla kretsloppet. Lungartärerna delar sig till kapillärer i lungan. Till skillnad från artärerna i stora kretsloppet transporterar alltså lungans artärer syrefattigt blod. I kapillärerna i lungan tas syre upp från luftrörens minsta delar; alveolerna. Syrerikt blod transporteras via lungvener till hjärtats vänstra förmak och vidare till vänster kammare. Det syrerika blodet pumpas därefter ut i stora kretsloppet igen via aorta.

Inuti hjärtat finns klaffar som ser till att blodet pumpas åt rätt håll. Mellan vänster förmak och vänster kammare finns mitralisklaffarna. Mellan höger förmak och höger kammare finns tricuspidalisklaffarna. I början av aorta finns aortaklaffarna och i början av lungartärerna finns pulmonalisklaffarna.

Hjärtats storlek och blodets volym

Normal puls på en vuxen häst är 28-40 slag per minut. Hästens totala blodvolym är 8–10 % av kroppsvikten, det vill säga 40-50 liter för en normalstor häst på 500 kg. Hjärtats slagvolym är 2-2,5 ml/kg, dvs vid varje slag pumpar hjärtat ut ca 1L blod. Hjärtats vikt är ca 0,75 % av kroppsvikten, vilket motsvarar ungefär 4kg, och är 25-30 cm i diameter och aorta mäter kring 8 cm i diameter på en vuxen, stor häst. Pulsfrekvens och slagvolym ökar när hästen arbetar så mer blod pumpas runt i kroppen. Längre tids träning gör att hjärtats storlek ökar i förhållande till kroppsvikten.

Hjärtats arbete

Hjärtats arbete styrs av elektriska impulser. I höger förmak finns en nervknuta som kallas sinusknutan. Nervcellerna i sinusknutan depolariseras regelbundet och automatiskt och genererar impulser som snabbt förflyttas via hjärtats retledningssystem till hjärtmuskeln. När muskulaturen stimuleras kontraheras den så att hjärtat drar ihop sig och blod pumpas ut i aorta och lungartärer.

För att blodet ska pumpas i rätt riktning måste kontraktionen och klaffarnas arbete synkroniseras. Först kontraheras förmaken. Mitralis- och tricuspidalisklaffarna är då öppna. Blod flödar från förmak till kammare. Mitralis- och tricuspidalisklaffarna stängs därefter abrupt och kamrarna kontraherar medan aorta-och pulmonlisklaffarna är öppna. Blod flödar från kammare till aorta och lungartärer. Aorta- och pulmonalisklaffarna stängs abrupt när kamrarna slappnar av igen efter kontraktionen. När hjärtat slappnar av fylls det sakta med blod som kommer tillbaka från stora och lilla kretsloppet via venerna.

Lyssna med stetoskop

Hjärtslagen som hörs med stetoskopet representerar stängningen av klaffarna, men det går också att höra ljud associerat med snabbt blodflöde och förmakskontraktioner. Veterinären bedömer hästens hjärtfrekvens, hjärtats rytm och noterar om det finns blåsljud eller andra onormala ljud. Om rytmen är oregelbunden talar vi om arrytmi. Med blåsljud menas susande ljud som hörs mellan de normala hjärttonerna. Blåsljud orsakar av turbulens i blodflödet. Turbulens kan uppstå på helt normala hästar,  vilket troligen har att göra med dimensionen på hästens stora blodkärl, men kan också bero på läckage i någon av klaffarna eller andra onormala flöden.

Veterinären lyssnar med stetoskop för att bedöma hjärtats takt och rytm samt för att notera eventuella onormala ljud.

EKG (elektrokardiogram)

Med EKG registrerar man hjärtats elektriska aktivitet. Om veterinären noterar att hästens hjärta slår oregelbundet rekommenderas ofta vidare undersökning med EKG för att avgöra vilken sorts arrytmi det är. Ibland används EKG när hästen arbetar för att avgöra hur snabbt hjärtat slår och ifall det förekommer arrytmi när hästen ansträngs.

Hästar har flera arrytmier som räknas som normalvariation. Den vanligaste sjukliga arrytmin är förmaksflimmer, vilket ni kan läsa mer om här.

EKG kurva från en normal häst. Vågorna representerar olika rörelser i hjärtat under den normal cykeln. Kurvans utseende kan variera beroende på var på hästen elektroderna fästs. EKG används främst till att bedöma takt och rytm på häst.

Ultraljud

Med ultraljud kan man ta reda på hur hjärtat ser ut och om det finns läckage. Ultraljud används främst då vi noterat blåsljud vid auskultation. Det är svårt att komma åt att titta på hjärtat med ultraljud eftersom hästen är så stor och eftersom hjärtats diameter är bortåt 30 cm på en normalstor häst krävs speciell ultraljudsutrustning för att få diagnostiska bilder. Vid undersökningen tittar vi på struktur på hjärtmuskeln, hjärtats omgivning, och klaffar. Vi mäter dimensioner på förmak, kammare och kärl i de olika kontraktionsfaserna. Med hjälp av färgdoppler tittar vi på blodflöde inuti hjärtat och kan avgöra om det finns läckage i de olika klaffarna.

Precis som när det gäller arrytmi kan hästar ha blåsljud som räknas som normalvariation. Det förekommer också ofta mindre klaffläckage som inte påverkar hästen på något sätt. Läs gärna mer om blåsljud här.

Med ultraljud kan veterinären avgöra vad som orsakar ett blåsljud och bedöma vilken betydelse det har för hästen.

Läs fler artiklar om häst på Djurvårdguiden