Antibiotika och resistens hos häst

Antibiotika används vid behandling av bakteriella infektioner och är många gånger livräddande. Men användningen av antibiotika leder också till ökad resistens i bakteriepopulationen, vilket på sikt gör att både människor och djur kan drabbas av infektioner som inte går att behandla med de antibiotika vi har tillgång till. För att minska resistensutvecklingen måste antibiotikan användas med stor försiktighet. 

Antibiotika och resistens hos hästAntibiotika är en av våra viktigaste läkemedelsgrupper, men måste användas med försiktighet för att minska resistensutvecklingen.

Orsak till resistens hos häst vid antibiotikaanvändning

När antibiotika används på en häst är det inte bara den sjukdomsorsakande bakterien som läkemedlet kommer i kontakt med utan alla miljarder bakterier på hästen och i tarmen utsätts. I bakterier sker ständigt mutationer; ändringar i arvsmassan som gör att bakterien utvecklas. Ibland sker en mutation som gör bakterien okänslig för en viss sorts antibiotika, och om hästen då behandlas med detta preparat får den specifika bakterien en fördel jämfört med övriga bakterier, varför den förökar sig lättare. Bakterier har också förmågan att byta ut delar av sitt genetiska material med varandra vilket innebär att en gen för antibiotikaresistens kan förflyttas till andra bakterier i hästen. Dessa bakterier kan sedan sprida sig till omgivande miljö och andra djurslag, inklusive människor. Omvänt kan resistenta bakterier från människor gå över på djur.  

Symtom på antibiotikaresistens

Resistenta bakterier är i sig inte mer sjukdomsframkallande eller aggressiva än bakterier som inte är resistenta. Det går alltså att ha resistenta bakterier i kroppen utan att ha symtom. Men om dessa bakterier orsakar infektion är den stora skillnaden att de inte svarar på behandling med det antibiotikum de är resistenta mot.  

Antibiotikaresistens hos hästEn häst kan vara bärare av resistenta bakterier utan att visa symtom. 

Andra nackdelar med antibiotika

Förutom risken för resistensutveckling finns andra nackdelar med att använda antibiotika. Det kan medföra ökade mängder restsubstanser i livsmedel och läckage till miljön med ekotoxikologiska effekter. Antibiotika har också biverkningar. Den främsta är just att läkemedlet också påverkar hästens tarmflora och kan ge så stora störningar att hästen utvecklar allvarlig kolit (tarminflammation och diarré). Vidare finns en ekonomisk aspekt; läkemedel kostar pengar, och behövs det inte är det såklart en onödig utgift. 

Vad kan vi göra för att minska risken för utveckling av resistenta bakterier hos häst?

För att minska risken för resistensutveckling krävs att vi använder antibiotika försiktigt och med gott omdöme. Antibiotika ska bara användas när det behövs. Det vill säga när det föreligger en bakteriell infektion som sannolikt inte läker utan antibiotikabehandling och där prognosen vid behandling bedöms rimlig:

•    Att förebygga infektion är en viktig del i hur vi kan minska antibiotikaanvändningen. Exempel på detta är noggrann skötsel och övervakning av hästar så att små skador upptäcks i tid och kan åtgärdas innan allvarlig infektion etablerats. 

•    Det bör säkerställas att symtomen orsakas av en bakteriell infektion. Bakterier finns normalt på hästens slemhinnor så det räcker inte att påvisa växt av bakterier utan det måste också stämma överens med symtombilden och cellutstryk. Exempel på detta är att det ofta går att hitta rhodococcer eller steptococcer på slemhinnorna i luftvägarna på föl även om symtomen beror på luftvägsviroser (förkylningar) och inte bakteriella infektioner. Likaså finns det normalt bakterier i stoets vagina, även om dessa inte orsakat livmoderinflammation.  

•    Antibiotika bör vidare bara användas om infektionen sannolikt inte läker av sig själv eller med annan behandling. Det är värt att komma ihåg att kroppen har ett gott immunförsvar och klara utmärkt bekämpa många bakteriella infektioner själv, så även i de fall hästen har en dokumenterad bakteriell infektion är det inte alltid antibiotika behövs. Ett exempel på detta är att vid kvarka blir förloppet ofta mer långdraget om antibiotika sätts in, trots att bakterien är känslig. Likaså kan många sårinfektioner behandlas bättre med god sårvård och lokala antibakteriella kompresser.  

•    Det bör finnas en rimlig chans att infektionen svarar på behandlingen. Här kan vi hamna i svåra beslut, men om prognosen för hästens överlevnad bedöms dålig är ofta det bästa alternativet att avliva, både för hästens skull och med tanke på antibiotikaresistensen.  

•    Veterinären måste också välja rätt preparat. Här väger vi in faktorer som bakteriens känslighet och att antibiotikumet i fråga når den infekterade vävnaden. Exempel på detta är att bakteriella övre luftvägsinfektioner hos häst nästan alltid är orsakade av streptococcer och då fungerar vanligt penicillin bäst. Penicillin måste ges med injektion och av praktiska skäl övervägs då många gånger antibitoikum som kan ges i munnen istället, men dessa preparat är inte lika effektiva och bidrar därför till restistensutvecklingen i mycket högre grad. 

•    I vissa fall används antibiotika i samband med kirurgiska ingrepp där risken för bakteriella infektioner som påverkar prognosen negativt är uppenbar. 

Läs gärna mer om vårt antibiotikaarbete här.

Antibiotika och resistens hos hästPenicillin är det mest effektiva preparatet men minst risk för resistensutveckling vid många bakteriella infektioner hos häst. 

Hitta en klinik nära dig

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen