Ta hand om ett moderlöst föl

Orsaker till att föl blir moderlösa

Föl kan bli moderlösa om stoet avlider i samband med fölningen eller om stoet drabbas av någon sjukdom som gör att hon inte klarar av att ta hand om fölet. Det förekommer också att ston inte accepterar sina nyfödda föl.

Förberedelser inför fölningen

För att vara förberedd att ta hand om fölet om stoet inte klarar det är det lämpligt att god tid innan beräknad nedkomst införskaffa en nappflaska med en napp som passar fölunge och säkerställa att det finns tillgång till fryst råmjölk, stomjölk från annat sto, eller stomjölksersättning. Att ha fryst råmjölk hemma är ypperligt, men oftast endast möjligt för den som har ett större stuteri. När det gäller specifika rekommendationer kring bra nappar och olika märken på stomjölksersättning rekommenderar vi att ni rådgör med veterinär eller erfaren hästuppfödare.

Ha alltid en beredskap inför fölningen ifall oturen skulle vara framme och det nyfödda fölet förlorar sin mamma.

Vad gör jag om stoet inte kan ta hand om sitt föl och när ska veterinär kontaktas?

Om stoet avlidit eller av annan anledning inte kan ta hand om fölet måste hästägaren rycka in. Torka fölet torrt med handdukar, kontrollera att naveln inte blöder, doppa navelstumpen i 0,5% klorhexidinlösning. Övervaka att fölet följer det normala förloppet. Vi rekommenderar starkt att du kontakta din veterinär så snart som möjligt även om fölet verkar friskt! Fölet kommer sannolikt att behöva behandling av veterinär eftersom det inte kommer att får i sig normal mängd råmjölk och dessutom är det lämpligt att veterinär undersöker fölet eftersom det är större risk att fölet drabbas av sjukdom när fölningen varit komplicerad. Om stoet avlidit i anslutning till förlossningen kan du prova att mjölka ur juvret eftersom det kan finnas bra kvalitet råmjölk.  Går det inte att mjölka stoet får det första målet bli med vanlig stomjölk eller stomjölksersättning. Det finns produkter med frystorkad råmjölk att tillgå, men dessa ersätter inte riktig råmjölk.

Att mata föl med nappflaska

En god grundregel är att fölet ska kunna stå och ha ordentlig sugreflex innan det matas med nappflaska. I normalfallet gör föl resningsförsök inom 30 minuter efter fölningen och står upp inom 2 timmar. Följer fölet normalförloppet går det bra att vänta och mata fölet tills det är uppe på benen. I vissa fall kommer fölet inte upp som det ska och då har förhoppningsvis veterinär redan kontaktats och kan vid behov sondmata fölet. Om fölet är svagt och inte kan resa sig eller inte har normal sugreflex är risken mycket stor att mjölk hamnar fel och dras ner i lungorna om det matas med nappflaska. Nyfödda föl har svag hostreflex och kan drar ner mjölk i lungorna utan att djurägaren märker det. Aspirerad mjölk leder till svårbehandlad lunginflammation vilket givetvis inte gynnar det moderlösa fölet. I enstaka fall kan det ändå bli nödvändigt att flaskmata ett föl som ligger i bröstläge och har bra sugreflex, till exempel om veterinär inte kan komma ut inom rimlig tid, men stor försiktighet bör då iakttas. När fölet matas ska nappflaskan hållas horisontellt så att fölet måste suga för att få i sig mjölken. Man får aldrig hälla i fölet mjölk eftersom det då kommer i lungorna och orsakar stora skador.

När fölet matas med nappflaska ska flaskan hållas horisontellt så att fölet måste suga i sig mjölken.

Hur mycket mjölk ska man ge?

Ett normalt föl diar små mängder flera gånger i timmen från stoet.  Till ett normalstort halvblodsföl kan du erbjuda ungefär 200 ml mjölk två gånger i timmen det första dygnet. Det behövs minst 2-3 liter råmjölk av bra kvalitet under de första 12 timmarna för att fölet ska få i sig tillräckligt med antikroppar. Det finns speciella metoder för att bedöma råmjölkens kvalitet, rådgör gärna med din veterinär om detta. Tänk på att tina fryst råmjölk i ett vattenbad och inte i mikrovågsugn eftersom antikropparna kan bli förstörda av mikrovågorna.

Vad gör veterinären?

Veterinären gör en allmänundersökning av fölet för att bedöma om fölet är friskt eller behöver vidare undersökning och behandling för sjukdom. I majoriteten av fallen finns råmjölk inte att tillgå och då kommer veterinären att ge plasmatransfusion. Plasma ges via en intravenös kanyl direkt i blodet och ersätter de antikroppar som fölet normalt får via råmjölken.  Efter en normal fölning ska fölet ha fått i sig tillräckligt med antikroppar inom helst 6 timmar, men senast inom 12 timmar, så det finns ingen anledning att vänta med att ge plasman. Eftersom plasmatransfusionen tar tid och det behövs uppföljande blodprov och i många fall ytterligare en plasmatransfusion är det i många fall bättre att åka med fölet till djursjukhus för denna behandling, men rådgör med er vanliga veterinär vilket som fungerar bäst i er situation.  Även om det finns tillgång till tillräcklig mängd fryst råmjölk och plasma inte ges rekommenderar vi att veterinär tar blodprov när fölet är 12-18 timmar gammal för att kontrollera att antikroppsnivån är tillräcklig.

Amma till moderlöst föl

När fölet är 12-24 timmar och det är tydligt att fölet är friskt och har fått i sig tillräckligt med antikroppar rekommenderar vi att ni försöker hitta en amma. Dels slipper fölägaren det tidskrävande arbetet att mata fölet dygnet runt, dels får fölet naturlig socialiseringen och uppfostran från amman. Vi kan inte nog poängtera vikten av att både sto och föl ska vara friska och pigga innan försök görs att sätta samman dem. Ett sjukt moderlöst föl behöver veterinärvård och ska inte transporteras landet runt till olika ston i stressande försök att hitta en ny moder! En lämplig amma är ofta ett sto som nyligen förlorat sitt föl. Det går att  få igång mjölkproduktionen även på ett icke lakterande sto med hjälp av hormonpreparat, men det är  betydligt svårare och tar längre tid. Ett sto som nyligen förlorat sitt föl kan ibland acceptera ett nytt föl utan hormonbehandling, med det kräver erfarenhet och stort tålamod från personerna som hanterar hästarna för att det ska vara säkert. Vi rekommenderar i första hand att ni kontaktar en veterinär med erfarenhet av att sammanföra ston och föl och diskuterar lämplig behandling av stoet. Med hormonella och lugnande preparat försöker man starta om anknytningsprocessen så att stoet tror att det nya fölet är hennes eget och förloppet blir då betydligt lugnare. Det är viktigt att sto- och fölägare går igenom praktiska detaljer som var den nya familjen ska bo och vem som ska stå för olika kostnader. Det är också väsentligt att båda parter är medvetna om att det innebär en viss risk att sammanföra sto och föl. Diskutera detta med veterinären innan behandlingen påbörjas.

Handuppföda föl

Om det inte går att hitta en amma fungerar det att föda upp fölet på stomjölksersättning. Socialiseringen av fölet är mycket viktigt så försök hitta en snäll häst som fölet kan ha sällskap av och ty sig till. För att undvika att fölet får problem med magen är det viktigt att följa rekommendationerna på förpackningen när det gäller spädning och hållbarhet och av ersättningen och att vara väldigt noggrann med hygienen. Ett normalt föl kan dia så mycket som 25 % av sin kroppsvikt per dag, vilket motsvarar drygt 12 liter för ett 50 kg föl. När ni börjar med ersättningen är det dock bra att börja med mindre mängd för att fölets magtarmkanal ska kunna anpassa sig. Börja med 10-15% av kroppsvikten och öka successivt. Om fölet utvecklar diarré kan ersättningen behöva spädas mer, men rådgör med veterinär om detta skulle inträffa. Som nämnts ovan diar normala föl små portioner flera gånger i timmen från stoet. Det är naturligtvis svårt att efterlikna detta, men som riktlinje är det bra om fölet matas varje timme dagtid och varannan nattetid första veckan och därefter minskas frekvensen successivt till 4-6 gånger dagligen vid 4-5 veckors ålder.

Vi rekommenderar att ni så snart som möjligt går över till att mata fölet från hink istället för med nappflaska för att få ett naturligare förhållande mellan föl och människa. Erbjud rätt tempererad ersättning i grund bunke och låt fölet suga på fingrarna som hålls nere i mjölken så lär sig fölet snabbt. När fölet väl förstått vad som erbjuds kan en djupare hink användas och lämnas hos fölet.

Normala föl börjar plocka i stoets foder redan första veckan, så erbjud fölet hö och gräs, och se till att det alltid har tillgång till friskt vatten. Kraftfoder för föl erbjuds från ca 2 veckors ålder och det finns även speciella mjölkpellets som kan användas som komplement till mjölkersättningen. Ett normalt halvblodsföl ökar 0,5-1 kg i vikt per dag. Väg gärna fölet regelbundet för att säkerställa att tillväxten följer normalkurvan.

Blir det moderlösa fölet en normal häst som vuxen?

Föl som föds upp med amma eller med hjälp av ersättning i hink växer lika bra som andra föl och blir normalt utvecklade. Det är viktigt att se till att fölet socialiseras av andra hästar redan som liten och inte präglas på människor med nappflaskor, eftersom de då tenderar att bli svårhanterliga som vuxna.

Oavsett om moderlösa föl föds upp med amma eller matas med ersättning i hink växer de så småningom upp till normala vuxna hästar. 

Läs fler artiklar på Djurvårdguiden.