Kotledsinflammation

Kotledsinflammation är en av de vanligaste orsakerna till hälta hos häst.

Orsak till kotledsinflammation hos häst

Lederna gör att hästen kan röra skelettet och har en stötdämpande effekt. Lederna består av ledkapsel, ledbrosk och ledvätska. Ledkapseln omger leden och bildar ledvätskan som fyller leden. Brosket är stötdämpande, skyddar benändarna och gör att de glider mjukt mot varandra. Det finns inga blodkärl inne i leden utan ledvätskan förser ledbrosket med näring och syre, samt tillför celler för ledens immunförsvar. Ledvätskan är trögflytande och smörjer ledbroskens ytor.

I nedre delen av hästens ben finns inga muskler som hjälper till att stödja lederna utan de stabiliseras enbart av ledkapsel, ligament och senor.

Kotlederna är bland de leder hos hästar som belastas mest och därför är skador i kotlederna vanliga. Störst påfrestning får vi när hästen arbetas i snabbt tempo eller landar efter stora hinder.

Inflammationen orsakas av att hästen skadar någon av strukturerna i leden. Det kan vara mycket små trauman som orsakas av att hästen trampar fel tillfälligt, eller på grund av längre tids överbelastning. Det senare kan till exempel bero på exteriöra avvikelser, felaktig skoning, obalanserad ridning, dåligt underlag, monoton träning eller övervikt.

Oavsett vilken skada som ligger bakom blir förloppet liknande med inflammation i leden. Vid akut inflammation går förloppet att vända, men när vi talar om kronisk inflammation i leden har ledbrosket skadats permanent. Kronisk ledinflammation kallas även artros och då ses ofta benpålagringar i omgivande skelett.


Kotlederna belastas mycket, speciellt i snabba gångarter, och risken för skador är därför stor i området.

Symtom på kotledsinflammation

Vid akut kotledsinflammation noteras vanligen hälta på det drabbade benet. Hästen kan få galla (ökad mängd ledvätska) i den drabbade leden och bli varm och öm i området. Vid längre tids överbelastning kan symtomen vara mer diffusa och istället för tydlig hälta kan ägaren notera att hästen är ovillig, rör sig stelt eller med korta steg eller presterar sämre. Det förekommer att båda kotlederna fram är drabbade samtidigt och då kan det också vara svårare att uppfatta hältan.


En häst med akut kotledsinflammation visar ofta hälta, men symtomen kan också vara mer smygande med ovillighet och nedsatt prestation.

När ska jag söka vård hos veterinär?

Om hästen är halt eller om ryttaren noterar att hästen verkar ovillig i arbete rekommenderar vi att hästen undersöks av veterinär. Kotledsinflammation är ofta inte så akut att det krävs vård jourtid, men det är bra om hästen undersöks inom några dagar eftersom ju längre tid inflammationen får pågå desto större risk för permanenta skador.

Vad gör veterinären vid kotledsinflammation?

Veterinären gör vanligen en hältundersökning med böjprov. I vissa fall vill veterinären även se hästen longerad eller riden. Om veterinären misstänker kotledsinflammation efter initial undersökning bedövas ofta leden för att bekräfta att smärtan kommer därifrån.

I många fall rekommenderas vidare undersökning med röntgen, ultraljud, datatomografi eller magnetröntgen. Om hästen aldrig tidigare haft problem med kotledsinflammation och symtomen är lindriga görs inte alltid en större utredning, men många gånger är de mer avancerade bilddiagnostiska metoderna av yttersta vikt för att även definiera omfattningen av förändringarna och vilken skada som ligger bakom inflammationen.

Ibland gör veterinären en ultraljudsundersökning av kotleden för att fastställa vilken skada som orsakat inflammationen.

Behandling vid kotledsinflammation på häst

Kotledsinflammation behandlas ofta med antiiflammatoriska och ledfrämjande preparat direkt i leden. Hästen ordineras vanligen vila från arbete under tiden inflammationen får läka och i vissa fall får den även allmän smärtstillande medicin.

I och med användningen av mer avancerad bilddiagnostik kan ofta den underliggande skadan identifieras, vilket bidragit till att behandlingen av kotledsinflammationer har utvecklats mycket på senare år. Förutom kortison och hyaluronsyra används såväl kirurgiska metoder som stamceller och immunmodulerande mediciner beroende på skadans art.

Om skadan blivit permanent går den inte att bota, men många hästar kan fungera ändå med rätt och anpassad träning, medicinering och lämpliga beslag.

Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av kotledsinflammation?

För att minska risken för akuta skador på kotlederna gäller det att vara noggrann med att hästen är förberedd för det arbete som förväntas av den. Hästen måste ha tillräcklig kondition för arbetet eftersom en trött häst lättare snubblar. Den måste ha tillräcklig muskelstyrka, men även tillräcklig styrka och stadighet i ligament och stödjevävnader runt lederna, vilket tar längre tid att bygga upp. Hästen måste också vara tränad rent tekniskt på uppgiften så att den har den balans och koordination som krävs.

När det gäller de mer kroniska skadorna handlar det till viss del om samma saker som ovan. Det är egentligen hela träningsupplägget som är värt att fundera igenom. Tränas hästen på ett varierat sätt, på olika och bra underlag, passar utrustningen, är hästen i bra hull och skodd korrekt?

En sak som är värd att poängtera är att för att ledvätskan ska kunna försörja ledbrosken med näring måste leden användas. Det är när leden rör sig som ledbrosken pressas ihop och ledvätskan cirkulerar. Regelbunden motion är därför en grundförutsättning för en frisk, väl fungerande led.


Att rida ut i skritt är ett bra sätt att motionera hästen de dagar den inte arbetas intensivt.