Grässjuka

Grässjuka (även kallad gräsbetessjuka) är en ovanlig sjukdom som kan drabba hästar på bete. Orsaken är inte klarlagd, men sjukdomen skadar nerverna framförallt till magtarmkanalen vilket leder till oförmåga att svälja, kolik och avmagring.

Grässjuka drabbar hästar som går på bete. Sjukdomen är ovanlig och trots att den varit känd länge är det inte klarlagt vad som orsakar grässjuka.

Orsak till grässjuka

Som namnet antyder drabbar grässjuka hästar som går på bete. Det är en ovanlig sjukdom, men vi ser något fall av grässjuka varje år i Sverige. De flesta fallen ses i april till juli. Unga hästar verkar mer känsliga än äldre hästar och det är främst hästar mellan 2 och 7 år som drabbas. Risken för sjukdom är större på ett bete där det tidigare funnits hästar som drabbats av sjukdomen. Trots att sjukdomen är väl beskriven sedan över 100 år är det inte klarlagt vad som orsakar den. Symtomen och de skador som identifierats hos hästar som avlidit indikerar ett toxin som skadar nerverna framförallt till magtarmkanalen, men vilket neurotoxin det handlar om är inte klarlagt. Toxin från bakterien Clostridium botulinum har länge varit en av huvudteorierna, men det är inte fastställt att det är orsaken och försök med vaccination mot botulinumtoxin har givit nedslående resultat. Troligen är det flera olika faktorer som tillsammans predisponerar för grässjuka.

Risken att drabbas av grässjuka är större för unga hästar jämfört med äldre.

Symtom på grässjuka

Grässjuka kan yttra sig lite olika, troligen beroende på hur snabbt förloppet är:

Akut grässjuka yttrar sig som kolik med kraftigt utspänd magsäck och tarm när den normala motoriken i magtramkanalen slutat fungera. Drabbade hästar har ofta mycket hög puls och kan även svettas och ha muskeldarrningar. Dessa hästar dör vanligen inom 48 timmar.

Subakut grässjuka är ett något mer långsamt förlopp där symtom ses inom 2-7 dagar. Dessa hästar har också vanligen koliksymtom, men är inte lika utspända i magtarmsystemet utan har istället intorkad förstoppning. Hästar med subakuta symtom visar också mer tydligt svårighet att tugga och svälja. Hög puls, darrningar och svettningar är vanligt, och de kan även ha hängande övre ögonlock.

Kronisk grässjuka karakteriseras av en plötsligt påkommen, kraftig avmagring. Drabbade hästar får extremt uppdragen, vinthundsliknande buk, och står ofta med alla fyra hovar under sig. Även dessa hästar har de hög puls, svettningar, darrningar, hängande ögonlock, och svårt att tugga och svälja. De kan även ha inflammation i nässlemhinnan med typiska torra flagor.

Akut grässjuka visar sig som kraftig kolik, och det förekommer också att hästar hittas döda på betet utan att ägaren noterat föregående symtom. 

När ska jag söka vård hos veterinär?

Eftersom sjukdomen är så allvarlig både i sin akuta och kroniska form är det nödvändigt att kontakta veterinär direkt om hästen visar symtom på grässjuka.

Vad gör veterinären?

Diagnosen ställs främst baserat på de kliniska symtomen. Vid akut grässjuka kan det vara svårt att skilja symtomen från akut tunntarmsobstruktion och ofta rekommenderas bukoperation i dessa fall och diagnosen misstänks under operation. För subakuta och kroniska fall är symtombilden mer specifika och grässjuka kan misstänkas efter klinisk undersökning. Om hästen har hängande övre ögonlock kan ett test med speciella ögondroppar ibland stärka den kliniska misstanken. För att verifiera diagnosen krävs biopsier från tunntarmen, men för att ta dessa krävs bukoperation eller obduktion, vilket inte alltid är aktuellt.

Behandling av grässjuka

Tyvärr finns ingen specifik behandling, hästar med akuta eller subakuta symtom blir inte friska igen utan bör avlivas. Hästar som har kroniska symtom har också avvaktande prognos, men vissa av dessa hästar kan tillfriskna med understödjande behandling och tålamod. Speciellt de hästar som klarar äta själv kan vara värt att prova behandla.

Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas?

Tyvärr finns det inte mycket förebyggande som går att göra för att hindra grässjuka. Det enda är att undvika att släppa unghästar på beten där det tidigare förekommit fall av grässjuka, eftersom detta innebär en ökad risk.

Risken för grässjuka är större på beten där sjukdomen tidigare förekommit.

Fler artiklar, tips och goda råd om häst hittar du på Djurvårdguiden.