Avancerad diagnostik med CT-scanner för häst

Våra specialisthästsjukhus har sedan ett par år tillgång till CT-scanners vilket har revolutionerat diagnostiken när det gäller vissa sjukdomar. I Helsingborg har CT-kameran använt sedan 2013 och det görs kring 300 undersökningar årligen.

CT är en förkortning av det engelska namnet på undersökningsmetoden computed tomography. På svenska heter det datortomografi och förkortas DT, men benämningen CT är ändå det som oftast används när vi pratar om metoden på våra djursjukhus. CT är en vidareutveckling av vanlig röntgen och benämns även skiktröntgen. Röntgenstrålar skickas in i kroppen i många olika vinkar genom att hästen placeras inuti undersökningskameran istället för bakom kameran. De olika skikten processas sedan i dataprogrammet så att veterinären får en tredimensionell bild av den undersökta kroppsdelen eller organet.

Hur och vad kan man använda CT-scannern till?

Eftersom den kroppsdel som ska undersökas måste befinna sig inuti kameran är utrustningens storlek en begränsande faktor för vad som kan undersökas på häst. Våra CT-kameror är de största som finns att tillgå och vi är idag världsledande inom diagnostiken. På vuxna hästar går det att scanna benen upp till armbågar och bakknä, bäcken, huvud och halsen ända ner till sista halskotan. På små hästar och föl finns även möjlighet att undersöka hela hästens kropp.

CT kan göras på stående häst vid undersökning av hästens skalle för bedömning av vissa skallskador, tänder och bihålor. Hästen ges då lugnande medel och placeras i en speciell spilta för att huvudet ska hamna rätt i kameran. I övriga fall måste hästen ligga ner för att vi ska få in den intressanta kroppsdelen i kameran. Hästen sövs då i en lätt, snabb narkos för undersökningen. Allra bäst bildkvalitet får vi på skelettet, men med hjälp av kontrastvätska kan även mjukdelarna visualiseras utmärkt.

I de flesta fall sövs hästen i en lätt narkos för att kroppsdelen som ska undersökas ska kunna placeras rätt i kameran.

Hästens tänder och bihålor kan ofta undersökas på stående häst med CT-kameran. Hästen får då stå i en speciell undersökningsspilta så att huvudet kommer i rätt position.

CT har många användningsområden på häst och är behjälplig med diagnostiken av allt från hältor till tumörer i hjärnan. Men trots att metoden är fantastisk kan vi inte hoppa över en noggrann klinisk utredning. Detta eftersom det är lätt att hitta förändringar i den detaljerade bild CT-undersökningen ger, men för att avgöra huruvida fynden orsakar de noterade symtomen måste hela den kliniska bilden sammanställas. Likaså ersätter CT inte övriga bilddiagnostiska metoder utan fungerar som ett komplement. Ingen undersökningsmetod ger alla svar, men tillsammans ökar de vår möjlighet att identifiera orsaken till hästens problem.

På föl kan hela kroppen undersökas med CT. Här ses en medfödd missbildning av ryggraden, så kallad skolios.

Idag ersätter CT många av de diagnostiska artroskopierna som tidigare gjordes i första hand vid misstanke om hälta orsakad av ledskada. I de fall vi kan diagnosticera en skada som kan läka konservativt kan CT bespara hästen en operation. I andra fall förkortas operationstiden signifikant eftersom kirurgen fått en detaljerad bild av skadan och kan planera operationen bättre. I enstaka fall görs både CT och operation under samma narkos, men i majoriteten av fallen sövs hästen två gånger. Dels för att resultatet av CT undersökningen ska sammanställas noggrant innan operation, men också eftersom narkostiden annars blir så lång att det ökar risken för komplikationer.