Kastrera tamråtta

Att låta kastrera sin tamråtta handlar inte bara om att ta bort risken att få oönskade ungar. Det ger också flera andra fördelar för både hanar och honor. Minskad risk för många sjukdomar är det viktigaste skälet, särskilt för honorna. Det finns flera allvarliga sjukdomar och svåra tillstånd som du helt kan undvika om du låter kastrera din hona. Kastrering är en möjlighet att både förlänga livet och öka livskvaliteten för ditt djur.

Råtthonor har extremt lätt för att utveckla juvertumörer. Det är också betydligt vanligare än hos andra djurslag att även hanarna drabbas av juvertumörer. Eftersom råttans juvervävnad täcker stora delar av bålen, kan dessa tumörer dyka upp nästan var som helst på kroppen. Tumörerna är oftast godartade, d v s de sprids inte till inre organ. Dock kan de bli groteskt stora och därmed förkorta råttans liv.

Hos honråtta leder kastrering till minskad risk för sjukdomar som är hormonellt betingade samt även betydligt minskad risk för livmoderinflammation. Även om kirurgi kan upplevas obehagligt är det betydligt mindre riskfyllt att operera ett ungt och friskt djur än att stå inför faktum att operation är nödvändig på ett äldre djur som drabbats av sjukdom.

Hanråttor som kastreras löper inte risk att drabbas av testikelcancer. Man ser ofta även en förändring i beteendet som minskad aggressivitet och ett lugnare temperament. 


Råttor är mycket tåliga för operativa ingrepp och har sällan bekymmer med aptiten.

Hur går det till att kastrera tamråtta?

  • Råttor kastreras under narkos. Efter ingreppet kan djuret bli lite medtaget men blir snabbt piggt igen.
  • Hos unga råtthonor (mellan ca 2–6 mån) kan man välja att endast avlägsna äggstockarna. Detta kan då göras via ett så kallat flanksnitt, ett litet sår på vardera sidan bakom revbenen. Konvalescensen efter ett flanksnitt är vanligen mycket enklare än efter en sedvanlig buköppning.
  • Hanråttan kastreras vanligen vid 4-6 månaders ålder. Ingreppet innebär att testiklarna avlägsnas genom små snitt i pungen.  

Till hund finns det idag så kallad kemisk kastrering, men denna har ännu inte visat sig fungera på gnagare.

Eftervård hemma

  • Det är naturligt att ett operationssår svullnar något och det kommer lite blåmärken runt omkring såret. De första en till två dagarna kan det också komma enstaka droppar blodblandad vätska. Såren ska dock inte börja vara eller lukta illa.
  • Hygien. Så länge såret vätskar sig är det viktigt att djuret får bo på ett rent underlag utan småpartiklar som kan fastna i såret. Tidningspapper eller handdukar kan vara lämpligt. Såret ska kontrolleras dagligen och tvättas med koksaltlösning vid behov.
  • Bita på såren. Råttor kan vara besvärliga med att bita på sina sår, även fast operationssåret sys med stygnen gömda inuti huden. Det kan vid enstaka tillfällen krävas att man konstruerar en krage eller en body till råttan för att skydda såret.
  • Börja äta. Det absolut viktigaste efter en operation är att kontrollera att djuret snabbt kommer igång att äta igen. Råttor är mycket tåliga för operativa ingrepp och har sällan bekymmer med aptiten.

Mer om kastrering av små gnagare »

Kastration av andra sällskapsdjur »

Hitta en klinik nära dig

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen