Sårskador på häst

Sårskador på nedre delen av benen är vanliga på häst och bör oftast undersökas av veterinär då det är nära till leder och senor.  

Orsak till sårskador på häst

Sårskada är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärvård. Hästens temperament som flyktdjur gör att den lätt blir oförsiktig när den blir skrämd och den kan då skada sig på diverse föremål i omgivningen. Det förekommer att hästar skadar sig i stallet på box- och stallinredningen eller redskap i stallgången, men det är vanligare med sårskador när hästen är ute. Då är det främst skador efter att hästar fastnat i staket eller stängsel, men även skador från stenar och pinnar i hagen, eller sparkskador från andra hästar. Hästar som kommit på rymmen från hagen löper stor risk för sårskador.

Symtom vid sårskador på häst

Omfattande sårskador är såklart uppenbara, men mindre sårskador är inte alltid helt enkla att upptäcka. Små sticksår eller taggar kan ge minimala symtom på huden men kan orsaka skada och inflammation i djupare strukturer. För att upptäcka sårskador måste hästen ses över ordentligt varje dag och då räcker det inte att titta på hästen på håll i hagen utan en regelrätt genomgång och visitering är det som gäller. Prognosen för hästen blir bättre ju tidigare i skedet skadan upptäcks och behandling inleds. 
Läs gärna vår artikel om visitering av häst på betet.

När ska jag söka vård hos veterinär om min häst har fått en sårskada?

Om din häst råkar ut för en sårskada är det viktigt att du är beredd att hantera detta. Läs gärna vår artikel om stallapotek och att vara förberedd ifall hästen skadar sig.

Första hjälpen

•    Stoppa olyckshändelsen om den fortfarande pågår. Fånga hästen, håll den helst i grimma och grimskaft och försök lugna den.
•    Om hästen sitter fast, frigör hästen/hästens ben.  OBS! Tänk dock på din egen säkerhet. En panikslagen häst har inte koll på sin kropp eller var du befinner dig.
•    Avlägsna/dra ut eventuella främmande föremål (eventuellt efter samråd med veterinär om stora föremål).
•    Stoppa blödning genom att lägga tryck direkt mot det blödande området.
•    Lägg ett jämnt fast tryck med till exempel kompresser, gasbinda, ren handduk eller annat tyg. Ett tryckbandage bör inte sitta mer än en halvtimme. 
•    Hästar har många liter blod. Det är ovanligt att hästar blöder så mycket att det är risk för hästens liv. Som grundregel kan man säga att en normalstor häst (500kg) kan förlora 5L blod utan fara för dess liv.

Kontakta veterinär

Generellt rekommenderar vi att man kontaktar veterinär för alla sårskador som går igenom huden. Mindre sår genom huden på hästens kropp kan veterinären ibland rekommendera att djurägaren behandlar själv efter rådfrågning, men även de minsta sårskadorna genom huden på hästens ben bör undersökas eftersom dessa ofta är betydligt mer komplicerade. Vidare bör veterinär kontaktas direkt även om såret inte går igenom huden om hästen är halt eller påverkad på annat sätt.

Sårrengöring

Om det dröjer innan veterinären kan komma, eller om hästen måste transporteras är det bra rengöra såret och lägga ett skyddande bandage. Nedsmutsade sår rengörs lättast med rinnande vatten. Mild tvål eller klorhexidin används med fördel till att rengöra huden omkring skadan, men undvik att få dessas preparat i själva såret. Använd engångshandskar för att skydda såret mot bakterier. Klipp gärna håret runt såret om det finns tillgång till klippmaskin, men lägg då hydrogel eller kompresser fuktade med natriumklorid i såret så att inte hårklipp och smuts kommer in och tvätta därefter huden igen med vatten och tvål.
Om själva såret ska rengöras används inga kemikalier utan enbart vatten eller steril koksaltlösning som spolas på såret med sårspruta. Främmande föremål kan plockas bort med en ren pincett.  

Det är svårt att komma åt och rengöra ett sår ordentligt på en häst utan att ha tillgång till lugnande preparat, så lägg inte för stor tid på detta om ni ska transportera till djursjukhus utan kom iväg istället.

Hur man lägger ett enkelt bandage vid sårskador

•    Lägg hydrogel i såret för att skydda och skapa en fuktig miljö
•    Lägg en icke häftande kompress över såret.
•    Fäst kompressen med vaddlinda.
•    Linda benet med bomull
•    Linda gasbinda jämnt över bomullen, men lämna en kant av bomull överst och nederst så att inte gasbindan sitter direkt mot huden
•    Linda eventuellt elastisk binda över gasbindan, igen lämna en kant av bomull överst och nederst. 
•    Fäst bandaget med självhäftande klisterlinda mot huden överst och nederst.
Om hästen har omfattande skador och svårt att stödja på benet krävs mer avancerade bandage som stabiliserar ordentligt innan hästen flyttas eller transporteras. I dessa fall är det bättre att vänta på att veterinär kommer ut på plats istället för att lasta hästen direkt. Detta eftersom skadan kan förvärras om hästen transporteras utan lämpligt stöd.

Lägg först en icke häftande kompress över såret och fäst med vaddlinda.

Linda benet med bomull. 

Fortsätt linda med gasbinda och elastisk binda. 

Fäst slutligen bandaget med självhäftande klisterlinda.

Vad gör veterinären?

Efter rengöring av sårskadan undersöker veterinären hästen och det skadade området närmare. Ibland kan en röntgen- och/eller en ultraljudsundersökning bli nödvändig. Är såret nära en led eller senskida måste veterinären bedöma om såret går in till någon av dessa strukturer. Först provtas leden eller senskidan och vid analys av ledvätska kan man se om en infektion eller inflammation föreligger och hur allvarlig denna är. Därefter kan en så kallad provtryckning utföras och man kan då se om steril vätska som sprutas in i leden kommer ut via såret och bekräftar att såret även omfattar leden. Behandling vid sårskada på häst Efter rengöring och undersökning av såret gör veterinären en plan för vidare behandling. 
Hästens stelkrampsstatus kontrolleras och vid behov får hästen en boosterdos med stelkrampsvaccin.
Vid större sårskador behandlas hästen ofta med antibiotika och antiinflammatorisk medicin för att minska risken för infektion och inflammation. Kirurgisk åtgärd Sår som går igenom huden och är större än några centimeter sys ofta för snabbast och snyggast läkning. Ibland kan detta göras på stående sederad häst, men vid större skador krävs full narkos för bästa resultat. Vid en del specialisthästsjukhus används en speciell vattenskalpell för kirurgiskt rengöring av sår. Metoden innebär att en kraftig vattenstråle skär igenom vävnad och rensar från kontamination, samtidigt som den spolar bort och suger upp alla smutsrester från sårytan. Denna metod ger ett mycket bra slutresultat och är snabbare än konventionell upprensning. 

Om såret går in i led eller senskida måste de affekterade strukturerna spolas rent från bakterier och smuts för att minska risken för kronisk inflammation och kronisk hälta. Detta görs med artroskopi (titthålskirurgi) under allmän narkos. Vid komplicerade skador som involverar även möjlig fissur kan det bedömas för riskfyllt att söva hästen i det akuta skedet och då får behandlingen läggas upp på annat sätt. 

Komplicerade sårskador kan ibland spricka upp efter att de sytts och man måste då ta ställning till om såret bör sys om eller om det ska lämnas till att läka själv. Även om ett sytt sår spricker upp helt eller delvis blir slutresultatet bättre än om skadan aldrig sytts.

För god prognos är det viktigt att de initiala åtgärderna med rengöring, bandagering, stelkrampsvaccinering och eventuell antibiotika och antiinflammatorisk medicinering startas så snart som möjligt, helst inom några timmar. Vidare kirurgiska åtgärder ska inte heller vänta för länge, men här pratar vi ofta tidsrymd inom något dygn. En operation för en sårskada är alltså inte lika akut som en operation för kolik på djursjukhuset och planeras därför på in ett annat sätt.

Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av sårskador?

•    Sårskador kan uppstå var som helst och det är därför viktigt att gå igenom hästens miljö och minska risken för skador.  Här är några förslag: 
•    Kontrollera boxinredningen så att det inte finns ställen där hästen kan fastna eller skära sig. Stallgångar ska hållas rena och fria från saker som grepar och skottkärror. Breda stallgångar och breda dörrar minska risken. 
•    På samma sätt ska de vägar som används till och från hagar hållas fria från saker hästarna kan skada sig på. Drivgångar ska vara breda och kan med fördel hägnas in så att hästarna inte kommer lös om de skulle slita sig. 
•    Om hästarna hålls i närheten av trafikerade vägar sätt upp grind eller liknande så att risken minskar att hästarna kommer ut på vägen om de kommer lösa. 
•    Hägna in ridbanor så att hästarna stannar där om ryttaren skulle falla av. 
•    Kontrollera att stängslen i hagarna är hela och att elen fungerar som den ska. Klipp och trimma sly som växer upp mot staketet. Hägna bort direkt farliga områden som stenrösen och annan obändig terräng. 
•    Mycket skador sker vid hopsläpp av nya hästar så gör inte det i onödan. Sträva efter stora hagar och stabila grupper så minskar risken för att en häst blir trängd och springer in i staketet. Skor på bakhovarna ökar risken för allvarliga skador vid en spark. 
•    Alla hästar ska kontrolleras varje dag så eventuella skador upptäcks i tid. Känn igenom hela hästens kropp eftersom en sårskada lätt missas om du bara ser hästarna på håll.