Lindas patienter hjälper andra hundar till bättre hälsa 

den 21 mars 2022
Linda Toresson på Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg är leg. veterinär med specialistkompetens inom internmedicin och veterinärmedicine doktor i gastroenterologi. Med sitt intresse för sjukdomar i mag-tarmkanalen har hon under många år varit, och är, involverad i olika internationella forskningsprojekt. Där kan hon tacka flera hundar för de medicinska genombrotten studierna lett till.
I forskningen har Lindas patienter spelat en viktig roll. Hon förklarar:

- Patientnära forskning är att man forskar på djur som har någon sjukdom, skada eller syndrom och att man då försöker ta fram nya sätt att ställa en diagnos, eller bättre behandlingsmetoder. Klinisk forskning är patienter som man möter på kliniken där man direkt kan ta de forskningsresultaten man kommit fram till och använda det i praktiken med syftet att hjälpa patienten. Sedan finns det försöksdjur som är uppfödda bara i det syftet, men det använder man inte i klinisk patientnära forskning.  

Etiska regler och djurägares godkännande 

Så fort du gör en studie med djur involverade som på något sätt kan vara invasiv (medicinsk undersökning där man på något sätt ”tränger in i kroppen”), det vill säga tar blodprov eller liknande behöver du ett etiskt tillstånd. Ansökan om tillståndet prövas av en etisk nämnd. Generellt är det lättare att få tillståndet beviljat när man har sjuka djur som behöver behandling, då nämnden anser att det finns en nära koppling mellan vad man gör och nyttan för djuret. 

För att upplåta sitt djur till forskningsstudier skriver djurägaren på en godkännandeblankett. Hen får också detaljerad information om vad det innebär för djuret att vara med i studien. Vill ägaren avsluta sitt djurs medverkan går det att hoppa av när som helst. 

Forskningen om vitamin B12-brist

Linda har i sin doktorsavhandling studerat vitamin B12-brist hos hundar med kronisk tarminflammation. Bristen är väldigt viktig att rätta till då den förvärrar sjukdomen. 

- Innan har man enbart gett sprutor med B12-tillskott, vilket för patienterna med tarmproblem betytt att de behövt få en spruta i veckan eller månaden hela livet. Jag har visat att tabletter fungerar lika bra, det blir mycket billigare för djurägaren samt enklare för djuren som inte behöver täta besök hos veterinären för sina injektioner.

Hundar och katter kan också drabbas av underfunktion av bukspottkörteln, så kallad exokrin pankreasinsuffisciens, då inte bukspottkörteln kan bilda olika ämnen som behövs för att bryta ner maten. Detta ger liknande symtom som kronisk tarminflammation, men behandlas på ett annat sätt. Dessa djur får även brist på ett ämne som behövs för att ta upp vitamin B12 från maten, så de får nästan alltid dessutom vitamin B12-brist. Också för dem hjälper det med tillskottstabletter. 

Vi har även tittat på tarmfloran, och håller på att jämföra tarmfloran hos hundar med kronisk tarminflammation, med eller utan vitamin B12. En av de teorier som funnits länge är att en störd tarmflora kan orsaka vitamin B12-brist, men det är ingen som studerat detta med moderna molekylära tekniker förrän nu. 

Hunden Mira 

För studien om B12-brist har labradortiken Mira haft en betydande roll i arbetet, berättar Linda.

- Mira har kroniska mag-tarmproblem med bättre och sämre perioder. Vid den första studien 2016, då hon var 5 år, upptäckte vi att hennes B12-värden sjunkit när hon kom till mig på kontroll. Då fanns möjligheten att vara med i studien, så hon blev en av de hundar som fick tabletter som vi följde upp med blodprov och avföringsprov. Vi träffades en månad efter att Mira börjat få B12 och därefter tre månader senare igen. Så det var inte mer än två besök, vilket hon behövt komma på ändå givet sin sjukdom. För henne visade det sig, liksom för alla hundarna i studien, att tabletter funkade lika bra som injektioner. 

Miras medverkan i min B12-studie utmynnade i tre artiklar som hjälper andra veterinärer, djurägare och hundar med kroniska magproblem.

Miras ägare, Sandra Bengtsson, är tacksam över forskningen och vad den inneburit för hennes hund. När hon fick frågan om tiken kunde ingå i Lindas studie rådde aldrig någon tvekan.

- Tack vare den har Mira fått otrolig hjälp som hon inte fått annars, och jag har lärt mig mycket. Skulle Linda fråga om ytterligare forskning är vi mer än gärna med och bidrar, jag känner mig helt trygg med henne. 

Patienter med stjärna i kanten 

Alla djur som är med i Lindas forskning är, precis som Mira, hennes patienter. 

- Ingen av dem kommer till mig enbart för forskningsprojektet, besöket görs på grund av deras problem och ibland har vi olika studier igång. Många har gått hos mig länge så de hoppar gärna upp på bordet själva, viftar på svansen, hälsar och väntar bara på sitt godis. Vi gosar och har en relation till varandra. 

Jag hade inte kunnat bedriva min forskning utan mina vanliga patienter som bor hemma hos sina mattar och hussar. Användningen av försöksdjur som man först gör sjuka och sedan testar sig fram på blir inte alls lika bra då det är ett artificiellt tillvägagångssätt. Vet jag att behandlingen är säker vill jag använda den på hundar med de här problemen som ändå ska behandlas på något sätt. Med färre uppfödda försöksdjur minskar vi onödigt lidande.

Fekala transplantationer

Lindas forskning inom mag-tarmproblem fortsätter. Sedan 2019 handlar hennes studier om fekala transplantationer, en jättegammal teknik som omnämns i den kinesiska medicinen för mer än 2000 år sedan. I studien använder hon sig av donatorer med frisk tarmflora, fri från parasiter och negativa bakterier, men med framför allt goda bakterier. Donatorns avföring mixas med koksalt och ges som lavemang till en sjuk hund. Majoriteten hundar med kroniska magproblem som fått en fekal transplantation blir mycket bättre då deras inflammation minskar. Oftast behöver man ge tre behandlingar med 10-14 dagars mellanrum.

- Den första patienten vi använde metoden på var en ung hund under 1 år som inte svarade på några traditionella läkemedel. Han var väldigt sjuk men efter att vi hade gett honom en behandling blev han pigg och började äta igen. Sjukdomen finns kvar i botten men utan transplantationen hade han inte levt idag. 

En del hundar behöver bara en behandling med tre omgångar, medan andra kan behöva fylla på behandlingen senare för att må så bra som möjligt. Vi har en så kallad retrospektiv (tillbakablickande) studie med data från 36 patienter som vi följt efter transplantationerna. För 75% av de här hundarna har det verkligen höjt livskvaliteten, de blir piggare, gladare, leker och äter mycket bättre. Nu håller vi på med en prospektiv (framåtblickande) studie, där vi följer de patienter som fått fekala transplantationer med avföringsprov och en bedömning av hur de mår varje månad under 6 månader efteråt. Hittills har 16 av planerade 40 hundar påbörjat den studien. 

Från en hund till en annan

- När det gäller vitamin B12-bristen har den forskningen helt revolutionerat tillvägagångssättet. Inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden. Nu har nästan alla gått över till att använda tabletter framför sprutor. Det är säkert hundratusentals hundar som fått en enklare behandling med tabletterna istället för B12-injektioner. Dagens kliniska forskning är verkligen morgondagens behandling!  

För en del av de hundar med kroniska tarmproblem som inte svarar på någon behandling slutar det med avlivning. Vi tror att den risken kan minska avsevärt med fekala transplantationer eftersom det är så många som svarar positivt på den behandlingsformen.  

Både jag och de hundar som blivit hjälpta har mycket att tacka Mira och de andra forskningspatienterna för!