Njursvikt hos reptil

Reptiler har blivit alltmer vanliga som sällskapsdjur. En del djurägare väljer t ex en landsköldpadda som ett alternativ till pälsdjur ur allergisynpunkt. Andra djurägare fascineras av reptilens uråldriga karaktär och väljer t ex en leguan för dess nästan dinosaurieliknande utseende. Hängivna herpetologer väljer ofta mer sällsynta arter och intresserar sig mycket för försök att få dessa djur att reproducera sig i fångenskap. Gemensamt för alla dessa olika typer av djur är att en mycket vanlig anledning till insjuknande och dödsfall är njursvikt hos reptil.

Problemet uppmärksammades först i större omfattning hos leguaner. Redan några år efter det stora uppsvinget med reptiler som sällskapsdjur visade det sig att många leguaner drabbades av kronisk njursvikt redan från två till tre års ålder. Kronisk njursvikt är annars en sjukdom som man brukar associera med långt framskriden ålder.

Ungefär samtidigt som ett stort antal leguaner insjuknade i njursvikt så hade kunskapen om leguanernas skötsel och utfodring ökat. Den första misstanken blev att sjukdomen orsakades av utfodring med animaliskt protein.

Nästa generation av leguaner som sällskapsdjur blev sedan uppfödda på enbart vegetabilisk föda, men trots detta fortsatte djuren att insjukna i kronisk njursvikt. Varför?!

Orsaker till njursvikt hos reptil

Tyvärr sker mycket lite veterinärmedicinsk forskning på reptiler eftersom det inte finns någon ”sponsor” som kan bekosta sådant. Genom att jämföra sjukdomsfrekvenser mellan olika länder och klimat, så börjar i alla fall en del nya slutsatser kunna dras.

Den teori som idag är totalt dominerande, är att reptilernas känslighet för njursjukdom sannolikt hänger samman med den torra inomhusluft som vi ofta utsätter djuren för. De allra flesta reptiler som vi idag håller som sällskapsdjur kommer från tropiska eller subtropiska klimat med hög luftfuktighet.

En leguan har i sin naturliga miljö ofta mellan 70-90% luftfuktighet, och flyttas sedan till ett inomhusklimat med kanske maximalt 30% luftfuktighet.

Till och med ödlor som leopardgecko och skäggagam, som kommer från mycket karga torra klimat, har problem med vår torra inomhusluft.

Torr luft är en känd orsak till uttorkning av slemhinnor med luftvägsproblem som följd. Torr luft innebär också en ständig uttorkning av djuret som helhet, eftersom fukt förloras med utandningsluften i varje andetag djuret tar. Vi människor känner av den torra luften vintertid och ökar automatiskt vårt vätskeintag. Reptiler har inte samma instinkt att ersätta sin vätskeförlust genom att dricka, utan blir alltmer uttorkade. Hos ett uttorkat djur blir genomblödningen av njurarna kraftigt minskad vilket på sikt leder till njurskador.

Njurskador och njursvikt kan naturligtvis orsakas av en mängd andra orsaker. Bakteriella infektioner, parasitära infektioner och tumörer är andra tänkbara orsaker till njursvikt. Dock har det visat sig hos en mängd reptiler med kronisk njursvikt att inga andra utlösande orsaker har kunnat påvisas, annat än att djuret levt enbart inomhus i låg luftfuktighet under flera års tid.

Symtom på njursvikt hos reptil

Vanliga symptom på nedsatt njurfunktion är:

• Försämrad aptit.
• Avmagring.
• Blek munslemhinna.
• Ibland även dålig andedräkt.
• Trötthet.
• Nedsatt muskelstyrka.

Vad kan då en reptilägare göra för att försöka undvika problemet?

• Att duscha med en blomspruta några gånger per dag räcker tyvärr inte långt alls. Luftfuktigheten i terrariet måste ökas mer permanent under dagens lopp.
• Ett alternativ kan vara att ha en luftfuktare i samma rum som terrariet.
• Ett annat alternativ kan vara att inreda terrariet med mycket gröna växter och stora vattenytor som avger mycket fukt via avdunstning i terrariets varma miljö.
• Kan man inte öka luftfuktigheten i terrariet så måste man ändå öka reptilens vätskeintag. Ett alternativ kan då vara att lära djuret dricka direkt från en spruta, och dagligen försöka ge sitt djur extra vätska på detta sätt. Man bör då sträva efter att få i djuret minst ca 25 ml per kg kroppsvikt (dvs ¼ dl).
• Alternativt kan man bada sin reptil dagligen, eftersom många djur automatiskt dricker då de står i vatten.

Hälsokontroll

Om nedsatt njurfunktion upptäcks i ett tidigt stadium går det ofta att med behandling och ökat vätskeintag hejda sjukdomens förlopp.

Vi rekommenderar därför att man med sin reptil, precis som med andra vanliga sällskapsdjur, går till sin veterinär för en årlig hälsokontroll. Komplettera gärna undersökningen med ett blodprov för kontroll av njurfunktionen.

För t ex en leguan är detta lämpligt att göra från och med tre års ålder medan det för en sköldpadda kan vara lämpligt att börja med regelbundna kontroller från och med tio års ålder.

Tänk på att förebyggande sjukvård ofta är den bästa åtgärden! Det gäller även njursvikt hos reptil.

Skötselråd exotics »

För att undvika njursvikt hos sina reptiler är det mycket viktigt att hålla rätt luftfuktighet.