Mikaels expertis lugnar och tar bort det onda

Det är inte enbart djurägarna som vill skydda sina sällskapsdjur från smärta och rädsla. För Evidensias djurhälsopersonal är värnandet om patientens välbefinnande grundläggande. Av den anledningen räknas anestesi som en av hörnstenarna vid undersökningar och kirurgiska ingrepp.

Anestesi kan beskrivas som en tillfällig, kontrollerad förlust av känsla och medvetenhet. Detta uppnår man genom att ge läkemedel som får patienten lugnare eller att somna helt. Beroende på ingrepp finns olika nivåer av anestesi.

Sedering står för lugnande och ångestdämpande läkemedelsbehandling vilket används vid kortare, icke smärtsamma ingrepp. Oro behöver inte alltid vara knuten till smärta, utan likaväl stress inför sjukvårdsmiljön och då blir djuret svårt att undersöka. Sedering kan också ske i samband med små kirurgiska åtgärder, där man utöver lokalbedövning i området som ska opereras även tillför lugnande läkemedel.

Vid större kirurgi sövs patienten helt för att inte uppfatta några sinnesintryck och vara totalt smärtfri. Det uppnås genom ett medvetslöst tillstånd – då används termen narkos.

Smärtlindring tillämpas i många olika fall, från skador och sjukdom eller som tillägg till narkos för att djuret inte ska ha ont när det vaknar.

Smärtfria och lugna djur – människans ansvar

Mikael Golicz som har en doktorsexamen inom klinisk anestesi är coach och utbildare i ämnet hos Evidensia. Han berättar:

– Smärtlindrande behandling är otroligt betydelsefullt både för resultat och tillfrisknande. I djurens värld är det en svaghet att visa smärta, därför uttrycker de den inte lika tydligt som människor. Där har både vi som arbetar med djursjukvård och ägare ett stort ansvar. Vi behöver ”känna in” smärtan för att upptäcka och behandla symtom så snart det är möjligt.

Då man också vill skydda patienten från att bli stressad eller rädd är förekomsten av lugnande läkemedel på klinik relativt hög, där den snabbaste effekten uppnås genom injektion.

– För många djur är klinikbesöket en ovan situation, och tyvärr kan vi ju inte förklara för dem vad som ska hända, säger Mikael.

Men det är inte bara på djurkliniken eller djursjukhuset våra sällskapsdjur kan behöva lugnas. Skotträdsla är vanligt förekommande (till exempel vid nyår), samt att hundar och katter blir stressade eller åksjuka vid resa. Om inga läkemedelsfria metoder fungerar finns då receptbelagda tabletter eller annat lugnande som kan ges till djuret hemma för att minska besvären.

Omtanke hela vägen

Tillbaka till klinikmiljön och hur man gör det bästa för djuret där. Mikael fortsätter:

– Djuranestesins kärna är att miljön och behandlingen ska vara så stressfri som möjligt. Patienten ska känna sig bekväm, trots att den inte förstår vad som pågår.

Förutom den obligatoriska rakningen och steriltvättningen innan operation anpassas förberedelserna inför en narkos efter respektive patient. Till det hör att välja rätt läkemedel och utrustning som underlättar dess kroppsfunktioner, bland annat andning och kroppstemperatur. För enklare sövning ges oftast lugnande först, dessutom adderas smärtlindring så djuret inte ska ha ont efter operationen. 

Någon särskild maxlängd för narkos existerar inte. För patientens bästa behåller man den ibland sövd i några dagar för att låta kroppen läka, exempelvis efter en trafikolycka.

Försäkran om god sömn

På frågan hur man kan vara säker på att djuret inte känner något ger Mikael lugnande besked.

– Vi har såväl manuell övervakning som teknisk utrustning. På så sätt kontrollerar vi att djuret når önskat narkosdjup och ligger stabilt utan att reagera på smärtstimuli, det finns väl utarbetade protokoll som vårdpersonalen använder för att bedöma vakenhetsgraden. Vissa basala reflexer avslöjar också om djuret uppfattar smärta – som ökad hjärtfrekvens.

Risker, men också enda möjlighet

Ingen läkemedelsbehandling är hundra procent riskfri, inte heller narkos. Samma risker som gäller för människor gäller för djur och alla individer reagerar olika på narkosläkemedel. Till högriskpatienter räknas djur som är sjuka, allvarligt skadade alternativt väldigt unga eller gamla. Det finns också vissa raser som på grund av avlad anatomi eller genetik har svårare att klara en narkos.

– Det här är något våra operationsteam behöver ha med sig varje dag. Med kloka val, god kunskap och erfarenhet samt utrustning av hög kvalitet kan vi ändå förebygga eller hantera mycket. I vårt arbete ingår också att vara transparenta mot djurägarna och göra dem medvetna om – och ha respekt för – komplikationsrisken.

– Men, betonar Mikael, det allra viktigaste när det gäller anestesi är att den är en förutsättning för patientsäkerheten. Utan dess olika alternativ skulle behandlingsmöjligheterna för våra djur vara mycket få.