Smittsamma sjukdomar kan sprida sig snabbt genom att vi förflyttar våra hästar i större omfattning idag än tidigare. Om man har tävlingshästar som regelbundet åker ut till olika tävlings- och träningsplatser riskerar man alltid att dessa tar med sig smittor hem till stallet. Man bör därför skilja tävlingshästar från till exempel unghästar och avelshästar. Vaccinering är ett av de bästa skydden du kan ge din häst för att skydda den mot vissa sjukdomar och i dag finns det både effektiva och moderna vacciner som fungerar utmärkt.
När man injicerar ett vaccin reagerar hästens kropp genom att utveckla antikroppar mot det injicerade ämnet. Dessa antikroppar ger sedan hästen skydd mot smittor utifrån och hästen har utvecklat immunitet. Ofta behöver man vaccinera med ganska täta intervall innan hästen börjar få en tillräckligt hög grad av antikroppar (s k grundvaccination). Efter grundvaccineringen behöver man sedan ge boosterdoser med jämna intervall för att bibehålla skyddet.
Det är viktigt att grundvaccineringsschemat med påföljande boosterdoser följs annars behöver man göra en ny grundvaccinering.
Föl får sitt skydd via sin mammas råmjölk och bör inte vaccineras före fyra till sex månaders ålder. Först vid den tidpunkten kan ett föl börja bilda egna antikroppar efter en vaccinering. Det är dock att rekommendera att stoet är ordentligt vaccinerat och att ge en boosterdos mot stelkramp sista dräktighetsmånaden ger fölet ett gott skydd. Läs mer om fölhantering i Djurvårdguiden»
En vaccinerad häst kan uppvisa symtom men av den lindrigare sorten. Den kan ändå vara smittbärare och bör isoleras. Ovaccinerade hästar är mer smittsamma än vaccinerade. Många tävlingsorganisationer kräver att din häst är vaccinerad mot hästinfluensa för att du ska få uppehålla dig på tävlingsplatsen. Samma regler gäller även hos många stallhyresvärdar. Olika tävlingsorganisationer har olika regler för hur hästarna ska vara vaccinerade för att kunna tävla. Kontrollera vad som gäller för just din organisation så att du har din häst rätt vaccinerad.
EHV-virus finns i olika former. EHV-1 är det som vanligen kallas abortvirus och EHV-4 det som i vanligt tal kallas hästhosta. Ston bör vaccineras mot EHV-1 i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden.
Ringorm orsakas av en svamp (dermatofyter) som lever i död, förhornad vävnad. Ringorm läker oftast av sig själv men eftersom den är mycket smittsam för både hästar och människor bör de smittade hästarna behandlas för att minska smittorisken. Grundvaccinering sker med två injektioner med fjorton dagars mellanrum. Därefter revaccineras med ett intervall på nio månader då man ger två injektioner med fjorton dagars mellanrum. Skydd erhålls först fem veckor efter första vaccineringen. Man kan även behandla redan infekterade hästar med vaccinet för att påskynda avläkningen. Två vaccineringar ges då med fjorton dagars mellanrum.
Stelkramp orsakas av ett gift (toxin) som kommer från en jordbakterie, vanligen genom till exempel ett sår. Vaccinering mot stelkramp ger ett mycket gott skydd. En häst får gott skydd först efter grundvaccinering som består av två vaccinationer med 6-8 veckors mellanrum och därefter en tredje inom sex månader. Boosterdos ges vartannat år. Vid vissa sjukdomstillfällen eller skador kan veterinären vilja vaccinera tätare, till exempel vid hovböld, kastrering och sårskador.
Botulism är en relativt ovanlig sjukdom men med mycket hög dödlighet – upp till 90 %. Vaccinering mot botulism ger ett gott skydd. Efter grundvaccinering, som innebär tre vaccineringar med en månads mellanrum, bör en årlig boosterdos utföras för att bibehålla gott skydd.
Läs mer om smittsamma sjukdomar hos häst i Djurvårdguiden »