Neurologicenter ger nerv till Specialistdjursjukhuset Helsingborg

torsdag 17 juni 2021
Neurologicenter-5

Inom djursjukvården har neurologin länge varit ett område som få veterinärer tar sig an, men en förändring är på gång. I täten går Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg som öppnar ett Neurocenter, lett av Abtin Mojarradi, under 2022.

Kroppens nervsystem är komplext men består övergripande av hjärnan, ryggmärgen och nerverna som utgår från ryggmärgen. Nervsystemets uppgift är att ta emot och förmedla signaler från och till kroppens olika delar så att de kan samarbeta.

Vid en sjukdom eller skada i nervsystemet kan ett flertal olika symptom uppvisas. Två klassiska neurologiska diagnoser som många djurägare känner till är diskbråck och epilepsi. Symptomen vid diskbråck varierar mellan akut smärta, svaghet, vinglighet eller förlamning. Ibland kommer tecknen smygande medan de i andra fall uppkommer mycket akut och dramatiskt. Epileptiska anfall hos djur ses oftast som kramper, medvetslöshet, att djuret kissar på sig eller dreglar.

Magnetkamerabild som tydligt visar multipla halsdiskbråck hos hund.

Lika dramatiska symptom har vanligen inte nerv- och muskelsjukdomar utan där ser man oftare svaghet, att djuret inte klarar fysisk ansträngning och/eller smärta beroende på den underliggande sjukdomen.

Sjukdomar i de delar av nervsystemet som inte är viljestyrda är mindre förekommande. Här finns bland annat rubbningar som gör att djuret får svårt att kissa eller sjukdomar som påverkar ögats utseende som till exempel Horners syndrome där ögonlocket hänger och ögat är insjunket.

Trots otäcka symptom kan handläggning av en neurolog leda till att många av patienterna återhämtar sig bra efter korrekt diagnosticering och behandling.

Storsatsning i Helsingborg

I Sverige finns ett litet antal veterinärer som koncentrerar sig på neurologi där Abtin Mojarradi, Evidensia Specialistdjursjukhuset Helsingborg, är en av dem. Sjukhuset har de senaste fem åren satsat på sin neurologimottagning med målet att utveckla Evidensias veterinärmedicinska Neurocenter som ska stå klart 2022. Som ansvarig för neurologiteamet har Abtin tagit fram en långsiktig arbetsplan för hur patienterna ska slussas direkt till teamet för undersökning, utredning och behandling – utan omvägar via akuten eller vårdavdelningen på Specialistdjursjukhuset. Tanken är att djurägare omgående får komma till neurologiteamet, oavsett om man kommer på bokad tid, akut eller behöver skriva in sitt djur. Ett sådant tillvägagångssätt för neurologipatienter finns inte någonstans i övriga Sverige.

Kontroll av patellarreflexen är en del av den neurologiska undersökningen för att lokalisera den neurologiska skadan.

Idag består många av patienterna av remisser från sjukhusets olika avdelningar eller från andra djurkliniker/djursjukhus, och Abtin känner sig förvissad om att tillströmningen ökar när Neurocentret blir färdigt. Därför rekryterar avdelningen nu mer personal, gör stora ombyggnationer av lokalerna samt investerar i ny teknisk utrustning.

Högkvalitativ teknik förutsättning för neurologiska diagnoser

Neurologiska patienter kräver ofta avancerade bilddiagnostiska undersökningar i form av skiktröntgen (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI) för att nå diagnos och vidare behandling. Mellan CT och MRI finns dock en markant skillnad i bildkvaliteten och detaljrikedomen, därför bör den sistnämnda utföras i majoriteten av fallen.

Undersökning med magnetkamera kan diagnosticera patienten med vattenskalle. 

En MRI har dock sina nackdelar med full narkos och längre undersökningstid, berättar Abtin. Patienten måste vara sövd i minst 1,5 timmar för en fullständig undersökning av en hjärna samt 2 timmar för ryggmärgsundersökning, medan en CT kan göras på betydligt kortare tid.

– MRI är det bästa när det gäller sjukdomar i hjärna och/eller ryggmärg, men ofta blir det fullbokat på sjukhusets MRI-avdelning på grund av de långa undersökningstiderna. En patient som behöver en akut undersökning kan då ibland endast erbjudas en CT vilket i många fall ger ett suboptimalt resultat, förklarar han.

Lösningen ligger i investeringen av en högfälts-MRI som ska ligga i anslutning till neurologiavdelningen. Högfältaren ger ännu bättre bildkvalitet än den befintliga lågfälts-MRI:n men den huvudsakliga fördelen är undersökningstiden, vilket gläder Abtin.

– Med högfälts-MRI:n kan vi utföra undersökning av en hjärna på cirka 30 minuter och en ryggmärg på 45 minuter. Den kortare narkostiden är till fördel för patienten då vi minskar narkosriskerna, men den innebär också att vi kommer kunna genomföra fler undersökningar per dag än i nuläget. Det resulterar i att fler djur kan erbjudas optimal diagnostik.

Abtin och kollegan Lina analyserar MRI-bilder.

Vi är även det enda djursjukhuset i södra Sverige som har såväl CT, MRI, elektrodiagnostik (används bland annat vid hörseltester) som neurokirurgi på plats, tillägger han.

Större utrymme vid återhämtning

Spetskompetens och teknisk utrustning är en sak, vård- och arbetsmiljön en annan. Abtin beskriver entusiastiskt vad patienterna och djurägarna kommer mötas av på Neurocentret:

– Allt ska finnas på samma ställe. Vi bygger en egen 180 kvadratmeter stor vårdavdelning, anpassad för våra inneliggande djur, med exempelvis kamerabevakning av epilepsipatienterna. Vi förstärker även rehabmöjligheterna hos oss, men kommer också fortsätta utnyttja de fantastiska fysioterapeuterna för bland annat vattenträning uppe på sjukhusets rehabavdelning.

Den långa vägen tillbaka – vattenträning uppskattas ofta högt av hunden och ger god effekt hos de neurologiska patienterna.

Skillnaden blir mest påtaglig för långliggande ryggpatienter som kräver extremt mycket omvårdnad och utrymme när de är helt eller delvis förlamade. Djur som är rörelsehindrade och ligger inne långa perioder behöver hög stimulans för att hålla modet uppe, därför får deras burar bland annat fönster ut mot rastgården så de har direkt tillgång till dagsljus, liv och rörelse.

– De specialdesignade burarna med extra utrymme underlättar även för personalen. När lokalerna och utrustningen inte är rätt anpassade sliter det på i synnerhet våra sköterskor när de ska vårda patienterna. Sköterskorna är otroliga med dessa patienter och finns tid över är de ofta inne hos ”långliggarna” och håller dem sällskap för att hålla deras humör uppe, berömmer Abtin.

Snart ännu större plats för Neurocentrums inneliggande patienter.

Tar sig an de tidigare bortvalda

Med bättre rustade lokaler får samtliga neurologiska patienter en uppryckning i vårdkvaliteten och Abtin tycker det är hög tid med ett uttalat centrum för patientgruppen som få tar sig an.

– Helsingborgs veterinärmedicinska Neurocenter med alla sina engagerade medarbetare fyller inte bara ett behov för södra Sverige, utan hela landet. Vi brinner för våra patienter och den främsta målsättningen är att hjälpa så många som möjligt på bästa möjliga sätt. Hos oss är de alltid välkomna!