Vi arbetar för att förhindra eventuell smittspridning på våra djurkliniker och djursjukhus. Du kan hjälpa oss genom att klicka här för våra hygien- och besöksinstruktioner. Tack för hjälpen!

Trogna medarbetare Evidensias ryggrad

Varför byta när du trivs där du är? Bra arbetsplats, stimulerande jobb och trevliga kollegor borgar för att åren går utan behov av att söka sig vidare. Möt fyra medarbetare som med sina gemensamma snart 130 år bildar Evidensias ryggrad.

Redan dagen efter studenten 1974 stod Lola Wijgård och knackade på porten till Strömsholms djursjukhus. Mottagen med öppna armar började hon arbetade som veterinärassistent, upplärd av veterinärerna och de erfarna sköterskorna. 1979 blev Lolas stora hästintresse utslagsgivande för att hoppa över till Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm som hon sedan blivit trogen.

På samma hästsjukhus sommarjobbade Henrik Silverbrand både 1979 och 1980. Efter militärtjänstgöringen blev han fast anställd 1982. Under kommande år arbetade Henrik som veterinärassistent och djursjukvårdare, gick flera interna utbildningar och sökte till veterinärlinjen 1991 – där han kom in. Med en gravid fru sökte den blivande pappan anstånd att få vänta ett år med studierna, men då året var till ända bestämde han sig för att avstå. Valet har aldrig orsakat någon ånger, Henrik är nöjd med utvecklingen han genomgått som djursjukskötare. Idag består den mesta arbetstiden av röntgen, bland annat genom scintigrafi som är radioaktiva undersökningar av hästens skelett, bäcken och rygg.

1995 fick Anna Söderhielm i Linköping en praktikplats på Evidensia Valla Djursjukhus – som vid den tiden var en liten smådjurspraktik – genom Arbetsförmedlingen. Två år senare uppgraderades praktikanten till fast tjänst där verksamheten sedan började expandera, flyttade till andra lokaler och utökade med flera nya veterinärer och sköterskor. Med vårdavdelningens tillväxt blev Anna, som egentligen är djursjukskötare, förman samt schemaansvarig under 15 år. Från den lilla praktiken till det stora djursjukhuset, hon har varit med på hela resan. Sedan 2018 arbetar Anna mer kliniskt igen fyra dagar i veckan.

Även veterinären Helena Thörnvall hade en liknande start. 2002, under sina studier, fick hon en tremånaders praktik som djursjukvårdare på Evidensia Smådjurskliniken Jönköping. Varje sommar och jul under flertalet år dök sedan Helena upp som en vikarie att lita på. När utbildningen i Uppsala var avslutad och Helena färdig veterinär 2009 följde därför erbjudandet om anställning naturligt. För båda parter var det ingen tvekan – kliniken hade bara goda erfarenheter av Helena och själv tyckte hon det var skönt att komma tillbaka till hemorten där allt en gång började.

Anna på sin älskade arbetsplats.

Förändring utan byte 

Att stå fast vid en och samma arbetsgivare år efter år behöver inte vara likställt med att trampa på samma ställe. När både företaget och arbetstagaren ser positivt på vidareutveckling finns flera möjligheter uppåt där Lola, Henrik, Anna och Helena är typexempel.

– Vägen fram till den legitimerade djursjukskötare jag titulerar mig som har gått genom upplärning och kurser inom företaget. Utöver det gick jag en ettårig djursjukvårdarutbildning på distans för att komplettera min praktiska erfarenhet från golvet med teoretiska block som anatomi, fysiologi och sjukdomslära, berättar Lola.

Stödet hon fått har hållit i sig hela vägen. Efter långa nattpass som akutsköterska under 10 år, där kaosläge kan uppstå på ett ögonblick, har Lola gått ner till att jobba 50% dagtid. Nu blir det lugnare för halvtidspensionären, hon om någon har förtjänat det.

I sitt rätta element: Lola tätt tillsammans med en häst.

Trygghet för flera

På frågan vad de tycker är de största fördelarna med att stanna länge hos samma arbetsgivare ger alla samstämmiga svar. Med lång och trogen tjänst kommer den genuina tryggheten. Du känner företaget och kollegorna utan och innan, samt tillåts vara dig själv i rollen du vuxit in i. Som långvariga inom företaget står dessa medarbetare också för stabilitet hos andra, i vissa fall nyutexaminerade kollegor, och fungerar som klippa för hela verksamheten.

”Jag lade kanyl när de yngre fortfarande gick i blöja” säger Anna skämtsamt, eller som Henrik uttrycker det:

– Jag har fördelen att kunna allt med det praktiska i verksamheten. Jag ser sådant som ingen annan ser.

Helena poängterar att man lär känna djurägarna efter många år och bygger upp en långvarig relation som är uppskattad.

38 år i yrket ger trygghet för Henriks patienter.

Bra kollegor och chefer garant för att stanna

Djuren och arbetskamraterna är bland största anledningarna till att samtliga inte sett någon anledning att gå vidare till annan arbetsgivare.

– Det finns många jag jobbat länge med där samarbetet fungerat väl. Jag har haft fördelen att ha ett yrke som aldrig varit tråkigt utan roligt och inspirerande. Under några månader i början av 80-talet provade jag på förskolelärarjobbet men insåg snabbt att det inte var min grej, medger Lola.

Så till hästarna återvände hon och blev kvar.

– Orsaken till att jag stannat är förstås för att jag trivs, menar Anna. Det är ett bra gäng och ledning, alla vill mot samma mål och tänker på djurens bästa. Därför rekommenderar jag självklart både Valla i sig och Evidensia som arbetsgivare.

– Med min bakgrund skulle det låta konstigt om jag inte förordade min arbetsplats utan sade något annat, skrattar Henrik.

Helena beskriver en härlig gemenskap med högt i tak bland kollegorna samt mycket skratt. Cheferna har också haft stor betydelse. Med deras engagemang och månande om personalen kommer en känsla av att vara omhändertagen.

– Sedan 2017 har jag varit föräldraledig i två omgångar med bara några månaders mellanrum vilket bara mottagits väl.

Evidensia ger fördelar

När de fyra medarbetarna började var deras respektive kliniker och sjukhus fristående, innan verksamheterna gick upp i Evidensia. Med sin långa historia kan alla se förändringar över tid, särskilt det kompetensmässiga utbytet som en stor koncern fört med sig.

– Med Evidensia fick vi större muskler och har hjälp av varandra inom organisationen, förklarar Henrik. Det har hänt saker som inte skulle hänt annars, tillägger Lola.

Anna och Helena är eniga om de ekonomiska uppsidorna. Möjligheterna till att växa och förnyas ökar. Bättre utrustning ger bättre behandlingar och utredningar. Mindre enheter kan i större utsträckning erbjuda kvalificerad vård utan att behöva remittera vidare och därmed följa djuret hela vägen på samma plats.

En stöttepelare för kliniken. Helena med egna hunden Chili.

Skillnader från förr

Efter sina åtskilliga decennier som yrkesverksamma vittnar Henrik och Lola om den gigantiska utvecklingen inom djursjukvården.

  Utbildnings-, utrustnings- och kompetensmässigt är det milsvid skillnad. De senaste 20 åren har vården för djur präglats av en väldigt hög utvecklingstakt, de sista 10 har det gått fortare och fortare. Bland veterinärerna idag finns fler specialistinriktningar och som legitimerad djursjukskötare innehar du en mycket högre kompetens, säger Henrik.

Lola fyller i med en annan aspekt av den stora förändringen:

Inte bara branschen har ändrats. Hästägarna själva är mer insatta, pålästa och därmed medvetna om vad de kan begära. För hästarna som blir bättre omhändertagna är det förstås enbart positivt.

Still going strong

Till gagn för såväl djur, djurägare och Evidensia kommer vi inte heller framöver behöva se trotjänarna försvinna. De avslutande orden från Anna och Henrik visar i alla fall detta.

– Jag har alltid varit lojal mot företaget, därför har det aldrig varit aktuellt att gå någon annanstans. Jag är Valla i hjärtat. 

– Frågan vad ska jag göra när jag blir stor fanns länge hos mig. Men nu har jag slutat leta och blir kvar de sista åren till pensionen också!