Kolik hos häst

Kolik är en av de vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärvård. Kolik betyder egentligen bara att hästen har ont i magen, vilket kan bero på många olika saker. Ibland kan vi fastställa varför hästen har kolik, som till exempel vid sandförstoppning, varvid behandling och förebyggande åtgärder blir riktade. I andra fall är det svårare att påvisa vad som gett upphov till symtomen. De bakomliggande faktorerna handlar oftast om obalans i tarmfloran eller störningar i tarmens motorik.

Kolik är en av de allra vanligaste orsakerna till att hästar behöver veterinärvård. 

Orsak till kolik hos häst

Kolik är ett symtom som innebär att hästen har ont i magen. Smärtan kan orsakas av inflammation, spasmer (= okontrollerade sammandragningar) eller drag och spänning i tarmväggen när tarmen fylls av gas eller inpackat foder. Det finns en mängd olika orsaker till att hästar får kolik. Här listas några av de vanligaste med länkar till artiklar på Djurvårdguiden där ni kan läsa mer om respektive diagnos:

•    Spasmodisk kolik eller krampkolik
•    Gaskolik
•    Tarmfellägen eller tarmvred
•    Grovtarmsförstoppning 
•    Sandkolik eller sandförstoppning
•    Ekvint coronavirus
•    Livmoderomvridning
•    Magsår

För vissa av dessa finns det tydliga bakomliggande orsaker som ansamlingen av sand i tarmen vid sandförstoppning. Men majoriteten av kolikfallen beror på spasmer i tarmen eller gasansamling, vilket i sin tur kan leda till tarmfellägen eller tarmvred. Här är det inte lika uppenbart vad som gett upphov till symtomen hos en enskild häst, men det finns flera välkända faktorer som påverkar risken för denna vanliga form av kolik rent allmänt. De viktigaste handlar om utfodring, vatten, motion och utevistelse, stress och invärtes parasiter. Läs mer om dessa längre fram i artikeln under förbyggande åtgärder. 

 

Bete med passande hagkompisar och fri motion minskar risken för kolik. 

Symtom på kolik hos häst

Hästar som har kolik blir dämpade och vill inte äta. De kan flema (lyfta på överläppen), titta mot buken, skrapa med framhovarna, lägga sig och resa sig upprepade gånger, rulla eller ligga på bröstet eller platt på sidan. Symtomens intensitet varierar från lindriga där hästen mest blir dämpad, inte vill äta, och kanske ligger ner onormalt mycket till kraftig kolik där hästen svettas och kastar sig eller faller ihop av smärta. 

När ska jag söka vård hos veterinär?

Kolik är vanligt på häst och i den absoluta majoriteten av fallen är det lindriga symtom som går över av sig självt eller efter enklare behandling.

Om hästen har kolik rekommenderar vi att ni kontrollerar ifall hästen har ätit någonting sedan senaste utfodring, om den haft träck och vilken konsistens träcken har, samt tar tempen på hästen. 

Vid lindriga koliksymtom kan ni ta bort fodret och skritta hästen 10 - 15 minuter för hand och därefter ställa in den i boxen och notera ifall symtomen kvarstår. Prova med en liten tuss hö ifall aptiten återvänt. 

Fortsätter symtomen, eller i de fall hästen har kraftigare koliksymtom rekommenderar vi att ni kontaktar veterinär för undersökning. Kolik kan vara allvarligt och symtomen kan snabbt eskalera så det är viktigt att inte vänta för länge med att kontakta veterinären.  


Vad gör veterinären om en häst får kolik?

Veterinären gör en klinisk undersökning och lyssnar på hästens tarmljud. Ofta gör veterinären en rektalundersökning; det vill säga känner med armen via ändtarmen över hästens bukorgan, för att försöka fastställa vad som orsakar symtomen. Via rektalundersökningen kan veterinären ofta avgöra om det är en förstoppning, mycket gas eller spända tarmavsnitt. Veterinären brukar också sonda hästen. Det innebär att en slang förs ner via näsan till hästens magsäck för att kontrollera innehållet, vilket också ger information om vad som kan föregå symtomen.

Om hästen är på klinik görs ibland bukpunktat. Veterinären tar då prov på vätskan i bukhålan som omger organen för att få en uppfattning om tarmarnas status. Många gånger används ultraljud eller röntgen, men på grund av hästens storlek är dessa instrument inte fullt lika informativa som för mindre djur. 

Behandling

Behandlingen beror på vad som orsakat symtomen, men i de flesta fall används smärtstillande och tarmavslappnande mediciner. Hästen får inget foder förrän koliken släppt. Ibland administrerar veterinären vatten, elektrolyter och laxerande medel via en sond (slang) som förs ner till magsäcken via näsan. Många gånger får hästarna också intravenöst dropp. 

När koliken släppt erbjuds hästen successivt ökande mängder grovfoder. Det är viktigt att notera hästens aptit och att tarmen kommer i gång när foder börjar ges efter genomgången kolik.  

I de fall hästen har allvarliga koliksymtom som inte släpper, eller om veterinären misstänker att tarmen fastnat i fel läge eller vridits om (tarmfelläge, tarmvred, tarmomvridning) rekommenderas bukoperation för att fastställa diagnos och åtgärda problemet. Läs mer om bukoperation.

Vad kan jag göra själv för att minska risken att min häst drabbas av kolik?

När det gäller att förebygga kolik handlar det om att tänka igenom i princip allt i hästens liv och miljö. Risken för kolik påverkas av foder, foderbyten, hagar, hagbyten, vatten, rutiner kring hantering och träning, stress, omgrupperingar, invärtes parasiter och tandproblem. 

Yttre faktorer påverkar risken för kolik, men det går oftast inte att fastställa exakt vad som orsakat symtomen i ett enskilt fall.  Vi vet att hästar har olika känslig tarmflora och att de reagerar varierande på stress. Det förekommer att hästar har underliggande problem som sammanväxningar i tarmen eller skador efter tidigare parasitangrepp som påverkar tarmens funktion. Vissa hästar är därmed känsligare och har lättare att få kolik än andra. För en sådan häst är det ännu viktigare med noggrannhet kring de faktorer som påverkar risken för kolik. Men kom ihåg att det handlar om att försöka minska risken. Oavsett om ni sköter allt exemplariskt kan er häst drabbas av kolik, inte bara en utan flera gånger. 

Här listas punkter som kan vara värda att fundera igenom när det gäller risken för kolik:

Utfodring

  • Hästar mår bäst av att äta ett väl anpassat grovfoder. De flesta hästar klarar sig bra på grovfoder och mineraler. Kraftfoder ska bara ges om nödvändigt och då efter att en grovfoderanalys gjorts.
  • Grovfodret måste ges i tillräcklig mängd och portioneras så att hästens ättid och behov av fibrer tillfredsställs.
  • Allt foder ska hålla god hygien. Mögligt eller skadat foder ökar risken för feljäsning. 
  • Alla foderbyten bör ske gradvis genom att blanda gammalt och nytt foder. 
  • Betessläpp bör göras försiktigt och betet bör vara anpassat för hästtypen. 
  • Läs mer här om grovfoderanalys och hästens mentala välbefinnande.

Vatten     

  • Hästar ska alltid ha tillgång till friskt vatten. Vattnet ska vara hygieniskt och gärna tempererat. Om vattenkoppar används är det viktigt att kontrollera att flödet är tillräckligt. 
  • Vid grupphållning tänk på att även ranglåga hästar kommer åt vatten och foder.
  • Läs mer här.

Rutiner och motion

  • Hästar mår bra av regelbundna rutiner, lugn hantering och stabila hästgrupper. 
  • Regelbunden motion minskar risken för kolik. 
  • Läs mer om hästens mentala välbefinnande.

Parasitkontroll  

  • Invärtes parasiter påverkar tarmen på flera sätt och ökar risken för kolik. Ett fungerande parasitkontrollprogram är därför viktigt. 
  • Läs mer om avmaskining.

Tänder 

  • Om hästen har problem med tänderna och inte tuggar fodret tillräckligt ökar också risken för kolik.
  • Läs mer om tandproblem hos häst.

Eftersom invärtes parasiter kan vara en bakomliggande faktor vid kolik är ett fungerande parasitkontrollprogram i besättningen ett bra sätt att minska risken. 

Videosamtal med våra veterinärer när det passar dig

Ladda ner appen